veryvevYtYrer SYTT vev vrevereevvv VerveetreveveterefyYtv vreetevre v verrevYyPerveYrYYYT YVVvvrovrevrevveTe vt yvyryvyr ey vvYvvYv veyryver " Markförvärven på ning h verkar vid lösningen av de | Som : länsarkitekten påpekat | synes . förvärvet 4 första hand böra bedömas från den synpunk- | éen om "en användning av mar- i - ken i en ny ägares hand förl. - det avsedda ” ändamålet , kan tresse i i samband med ett förvärvstillstånd. ön-Ven = > godkända av linskyrelsin | u-Länsstyrelsen motsätter sig. ej att regeringen lämnar tillstånd för AB Europaresor, Hälsingborg, att förvärva ett: . antal få stigheter på .ön Ven, Runa 3:5 m. fl En förutsätt- rför är emellertid att Landskrona stad aktivt med-; frågor som är av allmänt in- ; ler 'att ta ståndpunkt till frå- gan om öns framtida utvedkling, fortsätter länsstyrelsen. nt a ”TURISTINDUSTRIN”. > t avser 'med förvärvet . Pol komma ' till stånd utan förfång | för allmänna , intressen, 'Vissa omständigheter = talar "enligt länsstyrelseng' mening för att. en exploatering av huvuddelen av de avsedda markområden ' kan . bli till: gagn för sådana intres- sen, Exploateringen måste emel. Jertid föregås av grundliga över- väganden i enlighet med före” skrifterna” å . naturskydds- och byggnadslagarna. | 1 ärendet' har. ej redovisats « någon översiktlig plan för den kommande ':'markdisponeringen på ön.: Saknaden av en sådan plan måste betraktas som en väsentlig brist i detta samman- hang,” derstryker länsstyrel- &en. ; Frågan om den framtida ut- vecklingen på ön har vid olika tillfällen diskuterats i länssam- manhang. Härvid har det kom- mit fram att "inte minst land- skapsvårdande synpunkter bör få komma till tals när det' gäl- att - fastigheterna,” som" nu :an- vänds för jordbruk, skall dispo- neras för turist-" och fritidsän- damål 'Härför erforderliga an+ läggningar som hotell, -restau- Tanger, golf-' och tennisbanor skall . uppföras. . Vidare :avser dispositionsplanen anläggning av semesterbyar och sommarstuge- bebyggelse, . ” i Länsarkitekten uttalar att på : | grund av de med öns läge sam= manhängande ; transporttproble- men kan -produktionsföretag av industriell - karaktär; ej väntas etablera sig:där. Transportsvå- righeterna - synes” vidare på längre sikt kunna påverka jord- brukets" ' produktionsinriktning på. sådant" sätt att sysselsätt- ningsmöjligheterna inom denna näring kan befaras minska, En väl utvecklad turistindustri,. för vilken ön får anses särskilt väl lämpad, - kan däremot ' väntas medföra en påtaglig ökning av möjligheterna till sysselsättning. Det behövs färre. jordbrukare" 1 det västra Europa enl. FAO. . Den kritiska tid som Europas jordbruk ' står inför . än: der: 1960-talet har behandlats vid FAO:s” europeiska kon- . ferens i Rom under. ordförandeskap av direktör Carl Hen- : " rik Nordlander, Sverige. I ett . dokument till sägs det att produktionen av'en del viktiga produkter tro- , ligen kommer att överstiga efterfrågan och detta kan med- konferensen ! föra ' lägre priser eller: ökad reglering. av' produktionen.” I ' en' sådan situation skulle Europa behöva (färre. och färre : jordbrukare, . öra En ' rapport, till Konferensen som handlar om de europeiska Jändernas produktion, handel o. överskoltsproblem påpekar att - fordbryksproduktionen "under SAS nu åter d en medvind Sn SÄS börjar flyga i "medvind igen. Efter fjolårets bokslut med en förlust på närmare 90 milj, kr. tippades att man 1962 skulle tvingas bokföra ett bak- slag på ce:n' 60 milj. I nästa månad — läggs årsberättelsen from, Den kommer att visa en för- lust på -”bara” 25—27 milj. — alltså under hälften av vad man »för ett år sedan förutspådde, ' , Ett tecken på natt det börjar ordna till sig för det skandina- viska flygbolaget är också må- hända att söka 1 det faktum att de mtiskällda Nicolinskorporna försvinner fr. o. m, årsskiftet. Nicolinskorpa är detsamma som en pytteliten sockerskorpa. Den föddes i den stora rationalise- ringspenloden för ett år sedan » och skorporna har tillsammans med en pappersmugg kaffe er- bjudits morgontidiga SAS-rese- närer på inrikeslinjerna, Men nu skall det alltså bli andra bullar, eller rättare sagt wienerbröd, Från den 1 novem- ber serveras varje resenär som flyrer med ett SAS-plan före kl. 9 på morgonen kaffe i kopp och hur många färska wiener- bröd wedeorbörande orkar, Och därmed är man tillbaka i det gamla sorvicesystemet igen — åtminstone på denna punkt. Glasbruk i Småland ska läggas ned Driften vid Björkå glasbruk I Alghults socken liggs ned om 14 dagar. 25-320 anställda står då utan arbete. Glasbruket har drivits av ett ak- tiebolag vars huvudintressent och Iedare är disponent Lorentz Lin- dahl, Alvesta glasbruk, Han med- delar att driften hämmats av att bruket saknat erfoderliga formar, Man har inte heller kunna köra med full kapacitet, då det saknats folk för viss tillverkningsproce- länder "steg snabbare än den d in- blev att dessa länder blev mer oberoende. av import. Samtidigt uppstod överskoitt, för export. för vissa produkter i en del länder”. - Enligt FAO:s beräkningar av tendensen, för tillgång 'och ef- terfrågan under, 1970-talet är det tvoligt att överskottsproble- met i Nordvästeuropa blir än allvarligare. 1: Syd- och Öst- europa', och i Sovjetunionen finns 'det. emellertid mycket yt- tterligare utrymme för ökad ef- terfrågan under. sextiotalet, sot Trävaruhandlare r "i Halmstad gick : helt fri i mål . En brist på 560.000 kr i kon- kursstaten avslöjades när en nu 58-årig trävaruhandlare från halmstadstrakten för nära nog på dagen tre år sedan tvangs att slå igen sin rörelse. Det blev åtal och sedan stor sinnesundersökning. . Medicinalstyrelsen yttrade sig över resultatet av denna men dess experter kom till olika uppfattning. Två ansåg kksom sinnesundersökaren att den åta. lade före och wd konkursut- brottet led av psykiska defekter hemska . efterfrågan.: Resultatet |" bör:i 10 Sn Enligt ”t en färsk sammanställning bor: två tredjedelar, i runt” tal 2 miljarder människor, i de tio' folk- rikaste: länderna. Fem av dem ä: asiatiska, tre ligger i Europa och två .på västra halvklotet. Det finnt nu 110 självständiga länder. De tia folkrikaste länderna är: ' Kina 673 | miljoner invånare, Indien 432, Sov-|. jetunionen' 218, USA 183,7, Indone- sien 95,9, Pakistan 94,6, Japan 941. Brasilien 170,5, Västtyskland (med Västberlin) '57 "miljoner och Stor- britannien ' 52,7 miljoner invånarg. Som ' nr ' elva ' följer, Italien; ' som med sina 51,3 miljoner är den sis- ta i raden av .de. länder som ha mer än 50 miljoner invånare. - Utgående från uppgifterna Yr år 1959 konstateras vidare att världen: högsta -födelsefrekvens .förekomme: på öarna, Sao Thome och Principe en portugisisk; koloni belägen i när- heten, av .ekvatorn 'i Guinea-buk- ten; utanför Afrikas västkust. Där födes 53,4 barn pr år och pr:1.000]" invånare, De övriga och högsta fö- 'delsesiffrorna” noteras, i Venezuela (65,6 pr 1.000)” Guatemala (49,8), Mexiko (47.7), Tunisien (46.8) 'och Grönland (46.6): För de lägsta fö- delsesiffrorna-' svarar . Västberlin med bara 9,5 promille .och Sverige med ' 14,1, Ungern med 15,2 och Luxemburg med 15,6 pr 1.000 in- vånare, USA och Sovjetunionen har närapå - lika .födelsetal, Ar resp 25. 0 pr tusen. Den lägsta dödligheten noteras 1 republiken Panama, där bara 3,6 dödsfall pr år förekommer: pr 1.000 invånare. Island och: Holland föl- jer med ' de: nästlägsta passion; na, ” resp 16 pr 1 000, ' > Lillébelle' Ko, — Ni som är van att tyda recept kunde kanske hjälpa mej att läsa vad det är jag har skrivit I på den bär minneslistan? N | böndernas del 'ä -| vackra skördevädret, : plockarna" rätar ” 4-ans .£ "asfaltbanor sveper behagligt in mot:vindrutan' när vi med 80 kilometers fart kör ge: nom det höstfagra landskapet. Da- gen är ovanligt varm och vacker för årstiden, -luften : är genomskin- ligt blå 'och' sikten "mycket god. Den som inte behöver hålla i rat- ten och koncentrera sig på körnin- gen har alla möjligheter att njuta av - det : växlande; landskapet som skiftar i rött, - gult och grönt. Ännu dominerar: den'- gröna färgen i markerna, men björkarna börjar bli betänkligt. gula, och man tän- ker med vemod på. ”att tiden snart är inne, när ett av våra vackraste och mest' spridda lövträd står av- klätt och färdigt att motta sitt för- sta. rimfrostglitter. Vägen från Sö- dertälje ' mot I Nyköping ': har. en myckenhet - av vackra naturscene- rier att erbjuda bilresenären. Ös- - | tersjöns : sönderskurna kurs har här skapat "en leende: skärgård med skogsklädda berg, öar, halvöar, blän- kande fjärdar och: små: skyddade vikar med badstränder 'och allt vad därtill älbyggda gårdar, mån- - |ga i herrgårdsstil 'små röda pitto- reska. stugor” med blommande :pe- largonior,, i.; fönstren; avlöses av moderna . sommarstugor, som ibland st klättrat: högt. upp på bergen, men visserligen" söndag, men det bokstavliga i i vilodagens helg: det har; -meda åren "8 ligt att :ta: vara på, dessa dagar; kommit gåva 'ovänpå” allt. regnandet,” ” På | många håll ute på ”fälten'ä är skörde- | maskinerna i "arbete! och ”potatis- ryggen: : för att ta sej en pipa ri rett, Stockholmsbilisterna är givet- vis i majoritet "på vägen, men” B- bilarna håller 'sej väl framme 'och en N-bil har ock å föri ej ti våra trakter, jer någon i' bilens . baksäte, "och snart bromsar vår, kvinnliga ' chaufr för in. bilen och” gör en: elegant sväng in på' en ännu ”överdådigt jämnställda” med si sjukdom och rekommenderade, vård på sinnesjukhus. Två ansåg där- emot att psykiska defekter vis- serligen förelegat, men inte av så djupgående natur att de kun- de bidra till att straffriförklara trävaruhandlaren, De rekom- menderade i stället en villkorlig dom sammankopplad med vård på mentalsjukhus. Häradsrätten i Halmstad med- delade på tisdagen dom i det av landsfogden väckta åtalet mot trävaruhandlaren. Rätten förkla- rade den å'alade saker till bok- föringsbrott, bedrägeri, vårds- löshet mot borgenärer, 44 fall av grovt bedrägeri medelst för- falskning, tre :fall av förfalsk- ning samt oredlighet mot borge- närer, men jämnlikt femte ka- pitlet femte paragrafen straffla- gen förklarades den åtalade icke kunna ställas till ansvar i målet, Han är i behov av vård på sin- sdun ee nessjukhus, heter det i domen. Past p Av, Walle Greger "eller en cigar- | lummig . allé, idär” tjocka, knotiga stammar. av sekelgamla. ekar, lin- dar, 'askar' och lönnar ' méd flera trädslag står i stram givakt 'och vars. lövmassor. bildar en veritabel tunnel :fram till” det gamla kung- liga "slottet. Tullgarn.” " Numera händer det inte'så ofta att. några kungligheter' gör slottet. den: äran. Vår: nuvarande: kung: tycks > inte hysa något större intresse för Tull- garn,', men " ”gamle : kungen”, som man" säjer . på :Tullgarn, bodde” där tidvis. under ' sina. jakt- och fiske- utflykter. Kung - Gustaf :V var ju Som alla vet, en intresserad jägare och fiskare och hans fiskebåt med kompisen, fiskaren Erikson; var all- tid redo. att ta emot majestätet vid sådana tillfällen.” Även drott- ning Viktoria vistades under sina yngre år + rätt "ofta. på - Tullgarn, men" hennes med åren. vacklande hälsa: gjorde "att: hon sedermera strök . Tullgarn” från "sitt :sommar- har jag inte” "med "säkerhet kun- nat” utröna, mer att” slottet. fanns | till redan: på 1400-talet :torde vara historiskt bevisat, då släkten: Bonde. vid. :början av” nämndd århundrade Uppges". ha varit: ägare till. detsam- J ma, Senare har” också de rikasläk- terna ' Bielke,” Vasa '+ och ' Gyllens stierna m: fl 'varit” "ägare av. Tull- garn. : 1528: blev” Gustav” Vasa sloti "Det. dröjde: dock "inte t | längre. än till;1538 då: Guståv.: :Vasa |; il avhände; sig? islottet.s atill | Kristina : var ' en" synnerligen” vidlyftig som "sysslade hed både politik” kärlek" och efter "makens dö framträdde” som ” representant; ör hans; familj och " eggade till ' mot- stånd. mot den ' danska hären, när Y denna belägrade "Stockholm. ' Ef- ter kapitulationen fängslades ” hon av "danskarna" och fördes" till Dan- + mark; Tre år ”senäré,' ” alltså 1524, frigavs hon av. "Fredrik I. 'När hön väl återkommit till Sverige lierade hön sig med Gustav” Vasas ” fiender, men försonade. sig senare med köo- hUngen.' Kristina” Gyllenstierna gif- te sig på nytt med riksrådet Jo- » [hän Turesson Tre Rosor, och förde funder sin tid. stort .hov på Tull- garn. Sitt nuvarande utseende fick slottet åren 1719—1728 då detsam- ma ombyggdes. av' dåvarande äga-' ren M I .de la Gardie "under led- ning av den franske arkitekten J G Destain. me or Från parken” ter” sig slottsfasaden ganska slätstruken, men från sjösi- dan kommer slottet mera till. sin rätt med de tvenne flyglarna . och :| borggården, samt den: lilla runda hamnbassängen. Tyvärr fick. vi in- te tillfälle att bese slottets säkerli- gen . mycket - intressanta ' . interiö- rer, vi. anlände just -efter att en ordinarie visning : avslutats, Tull- garn är emellertid en vacker pärla i det radband av kungliga slott som tillhör svenska staten, men det finns flera som har en mycket för- nämligare lyster, part Nira kilometer söder om Tull- garn ligger en idyll, 'en liten stad- med en huvudgata, längor av låga trähus och "en å som rinner ut.i Östersjön. Längs åns båda stränder har befolkningen sina bå- -Itar förtöjda. Husen är vit- eller gulmålade, men trots 'sin ålder re- lativt väl underhållna. På andra sidan stora åbron kommer man till ett litet "torg, som' flankeras ” av rådhuset, stadshotellet, några 'hus med anor, en kiosk där man säl- jer, tidningar, ' cigarretter, vykort och glass m m, en "jgen har”gott namn” ”om sig sedan s åtskilliga ? decennier" tillbaka ' och | | Gällande semesterlag tillhör arbets- + dekorätiva ” - "utsmyckning. Mitt på golvet står ett, stort runt], bord. fullbelagt med det: allmänna |” smörgåsbordets läckerheter. Fisk-]' rätterna” dominerar, som; sig bör, få en plats som "denna.' .Strömmin- denna, varieras i ett flertal'rätter, Smaken är forskillig, som :danskar- |” na säjer;. men: de : flesta - tycks anamma rätterna med strålande äp- tit.. En ung filmflicka och :scenar- tist,' samt ; hennes. -mustaschpryd- de- kavaljer, äter för. fyra. De var b tydligen" mycket .- hungriga. , Andra valde och ratade men gjorde "snabbt slut' på ” köttbullarna, : > Kaffet; var gott: :” Ovanstående" rader om iden filla staden är en snabbskiss. från Tro- sa, staden som kallas ”världens än-'|:- de”. Varifrån; när och hur har Tro- sa” fått "detta riksbekanta epitet? Frågan har inte kunnat” besvaras, men det kan ju vara så, att staden har ingen "genomfartsväg, " och in- gen ordentlig "väg. går förbi. När Gulkantat : seglar molnet. högt över. vindarna; högt över "den" mörka" Jorden. , Det.lockar. nina (ögon ; som rosorna i spalje har Toekat : i sommardagar.” "Som tt farande" ser jag molnet. ' "och förnimmer ett okänt hav fram; "Kanske finns fästet j' en ö i oändligheten, jen hamn, efter. seglatsen. sot nad Jag är nog Sveriges mest ut= skällde > präst, .:.men, tar. det. "med ” som dagligen: klipper vad som sägs st om hans "Vi vann sa. Markus”, den s k.chockbibeln: alltså : draget har det b sök att nå urigdom: Åttio procent å mina kolleger lovordar för. Fjärde upplagan är på väg, ö skottet går till en fönd för 'stipen dier för ungdom, som vill geriomg kurser i i bibelkunskap, 3 man h ner till'h n tar vägen helt enkelt slut, "70 "iTrosa' är: känt: som: stad” "redan på 1300-talet.” Staden. har bränts två. gånger. Första gången 1445 av Erik av-Pommern;:' andra ' gången av' ryssarna 1719 då” he = Per att ta ett enda -öre, vent lagt fram” förslag "till ny” "Jag om semester, Rubriken ; ”n tiverad ' främst” "av, sr praktiska : skäl. marknådens” skyddslagstiftning och detsamma gäller om kommitténs nu framlagda förslag, '' . . Lagen syftar :till att bereda ar- betstagarna ett 'skydd-mot överan- strängning och att årbetstågarna — för att motverka | en. förtida : för- slitning ” — - beredes - en : tids. sam- manhängande ledighet från det dag- liga arbetet. Genom att. arbetsgiva- ren är skyldig att under: denna 1e- dighet” utbetala. lön” . erhåller ar- betstagaren . ; ekonomisk 3; trygghet gen kunde uttas, Denna regel, bort: togs åv' riksdagen ” sedan; parterna ” på ”ärbetsmarknadenn” vunnit 'erfax renhet" om den lämpligaste lösnin gen" och" anpassat 'sig "efter de ny förhållandena. gar om vad e "förkortning av:ä betstiden med el vecka i innebär under ledighet av. dettä' rekroationsbehov: genom semester utgör ett allmänt intres= se . med: hänsyn. till. omsorgen 'om arbetskraften och folkhälsan. . oo . Kommittén ' har - vid . utformnin- gen av sitt förslag ansett att en förlängning av semestern med en vecka inte bör ge: anledning till "att it lagstiftningen avvika från ovan skisserade grundtanke. ' revs ' Kommittén har enat sig om att föreslå ' ett . procentlönesystem ' för de arbetstagare som inte är avlö- nade för vecka eller annan längre tidsenhet.” ' Systemet gäller också vid beräknande" av den semester- ersättning som i förekommande fall re tillfällen ' visat mor öretag ta som'"i. detta rall kommer att:ta si uttryck i frivilliga överenskommel- ser om semesterns förläggning med! > hänsyn tagen till: före gels intres se, Men detta Sö "På den rundfråga: som komm tén i början av sitt arbe ta till de av' ' semesterlagen "berörda parterna svarade dessa nied krav; och synpunkter, Inte endast, den skall : utgå därest arb en lämnar sin anställning innan han utfått sin semester. ' '; En viss tids anställning som vill kor för att förvärva semesterrätt|l (kvalifikationsår) bibehålles i för- slaget. För arbete i 15 dagar under en” månad utgår två dagars semes- ter; om arbetstagaren utfört arbe- te i minst åtta och högst 14 da- gar utgår semester med en dag.” I princip medger lagförslaget full avtalsfrihet både när semestern skall utgå och hur den 'skall uttas. Endast när enighet inte kan upp- nås mellan parterna träder lagens tvingande bestämmelser in. Arbets- givaren äger enligt förslaget rätt att bestämma när semestern skall uteå: I lagförslaget finns! dock en - | kandet. Vi reservanter. anser att:de i. fria föret; . för utan även Statens” Avtalsnämnd uns derströk med skärpa vikten av! alt > avgörandet: sd därmed underlätta näringslivetå: an passning till reformen. "Detta är bakgrunden till den re servåtion som hrr” Bratt; Virgin; . och undertecknad fögat. Ull” ”bétän.s / bestämmelser som lagfästes när se mestern . utökades med 'en syeck från två till .tre veckor vu - också skall. införas, För. min. de. tror jäg]-« att dessa regler på ivgårande sätt medverkat till att i "Många frågar sig vckså här bruk och annan. företagsamhet skall "Staden ' har ' ingen järnvägsför- bindelse med omvärlden, men sto- rå 'skinande bussar svarar för tra- fiken. , Parkerinsplatserna är väl- fyllda med A-skyltade bilar. ty sta- den ligger lagom långt från Stock- bolm för att man lätt kan åka dit att äta en bättre middag. Det gam- lä hotellets matsal inger hemtrev- nad och är välbesatt På väggarna hänger tavlor med hi!der av olika fiskarter, ett orginellt inslag i nat- dation att n bör om möjligt förläggas till. -somma- ren och utgå i ett g om sig tilli den nyå. 'semestel lagen, Det. har; inte ingått. i utre inte” överenskommelse "öm annan ordning träfffats med arbetstagaren. Delningsrätt ' utan arbefstagarens medgivande föreligger endast i' de fall då semestern överstiger tjugo- fyra dagar. < "Vid fördelningen av makten mel- lan arbetstagare och arbetsgivare i Ppdraget 'att' göra någrå så dana ; undersökningar, : Direktiv ålade i inte heller komm tån. att bes döma ' --förusättningen. angivna målsättningen; att” sky folkmaterialet, mot' förtida i ning har: kommittén helt. rat. Deh "utvidgade ”seme erra' denna detalj har inte enighet upp- VÄRRE, VÄRST... Anders, 7 år, ch Per, 6 år le- ker på gården, De kommer emel: lertid så småningom i gruff och Anders säger: . — Om du inte akta dej, 23 ek jog tala om för min pappa, hur PRESENTATION. tera ; | ad u rk ren ä polis och kan] S är en jämvä : nal mig. EE 2 Jon an! a inga |YÅ, Borar FÅ em bänk och em |dör' dell sen 2 1 Min poppa &-pråst A hän kan Bor | ungdom smitt emot. Den ene unge | .= "Och mitt namn” är n grava dej me desammal "CR be c on - jag är i n — Jag kanske får ov att pre. Relgon. oo Jag är inget skall" énligt förslaget träd 1 juli 1963,” få
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.