t a » 240 i Laholm samt Svenska få! Yevv YrYrYYTetYTeTf YT YTV Ytrevvrer vreveer? YYrv "LAHOLMS "Tong jön SE RRARA rerevyvveYTY vereffpeve ET > (Forts. fr sid. 3). ”— En högtidlig, begravnings- akt ägde på fredagen rum i La- holms gravkapell, då stoftet ef- ter köpman Edvin Nilsson, Vär- nen, iLahölm, :' fördes till, den |350A sista vilan.” : Vid kistan presta- ig Karl-Emil Stilla örselnusik altördes äv organist fröken Astrid Jönsson; Jordfästningen förrättades av kyrkoherde ; Melcher Håkansson, som även '; utförde altartjänst. Akten" inramades av psalmerna 29: 3—5; 35: 4-6 och 572: 4. Vid uttåget. ur kapellet utförde organisten" stilla musik på ori geln. Vid graven "uttalade: kyr- (koherde' Håkansson ett tack' för hedersbetygelserna sant förrät- tade bön, Till sist: sjöngs psal” men ”När jag shitar- mina -da- gar”, En rik blomstergärd pryd de båren, — En högtidlig "och "giipande begravning”. ägde "på fredagen . rum i Laholms kyrka, då -stof- tet efter den vid trafikolyckan i Skoattorp ' omkomne; it- Hishult. Länssty: kungör, att sty- relsen för Linghult-Slätthults väg- samfällighet i Hishults och Våxz torpg kommuner, utgöres av Len- nart Carlsson å Linghult, Börje Mantinsson i Hishult, Yngve Da- vidsson i Rävaljung, "Ivar Bengts- Cd it. och Sten Carlsson i Linghult, ledamöter. samt Tors- Lindkvist i Högalt och Henry Tarsson i Linghult, suppleanter, Våxtorp Betel Lörd, 16.30 barnmö-' . te H, Frödin sönd. 14 barn o fam högtid. H. Frödin: onsd. 19,30 bi- " belstudium i Ekesunna fred. 17 « alla juniorerna, 19.30,J.-W. Wal- din: Offer för 'Israelsmissionen,' Markaryds Luth. issionshus. Lör- .dag 16 pojk-. och flickgruppen. Sörs | Elever" från realskolan till, Tyskland. +: o« TA "Tidigt på måndag morgon reser an dlever. mr högsta klassen till 3 med :gjutaren Ivar Petersson, Taholm, vigdes till” gravens ro. Vid kis- tan' prestaverade snickare Vik- > dor Karlsson; "Veingé; . och väg- arbetare” Ållan Larsson, 'Skot- torp. Musikdirektör Erland Ska- gerberg + utförde » wid” intåget :i kyrkan” stilla orgelmusik, .Kom- minister Arne Brander, Laholm, höll griftetal ' samt förrättade :jordfästningen. "Akten inramades | med -psalmerna : 594: a 336: . Skottorp,. . utförde ' söm -sölo” på " ventilbasun ”Dargo” av. Händel. Musikdirektör Skagerberg :spe-]. lade' stilla” orgelmusik”. när kis- tan bars ut ur kyrkan. procession fördes sedan kls- tan till: begravningsplatsén, där "de , närmast : sörjande ” tog : ett sista farväl. Tal hölls 'av.lantbr. Torsten Jönsson, Vrångarp,.ce- mentgjutare Sven : Andersson, Vällberga, och £.:lantbr, Einar Eriksson, ' :' Mellbystrand. > "Den "sistnämnde, lade; ned" en” krans ångnes - atrbets- "från den sänts" "kransar bl; av "från" "Sven - ska 'vägarbetareförbundeits avd: briksarbetareförbundets avd. 394 i Laholm!” Kommirister: Bri der framförde de anhörigas ta för visade hedersbetygelser” san . förrättade" som. avslutning; bön, 2 -sjöngs :psalmen 283: | AV Tilt sis Genovadö vägförening Länsstyrelsen . kung sty- relsen för Genevads vägförening i . Veinge kommun' utgöres av tra- fikbiträdet Bror: Påhlsson i. Ge- ,:. utsedd av. länsstyrelsen, ” samt närmnademannen Gottfrid Jo- hansson” . 1." Genevad,' fabrikören John Holmkvist i 'Genevad, .nämn- demarninen” Agard "Carlsson i Ve- . inge och tegelbruksarbetaren Gun- . mar ' Andersson i Genevad, valda &v föreningen; ledamöter, ävensom . byggnadsarbetaren. Bertil Axelsson "i Genevad; utsedd av länsstyrelsen, samt « tegelbruksarbetaren Yngve i: ” ståndaren Lesmänt Larsson + Ge- nevad, lantbrukaren Axel Månsson Ld Örreberg och” elektrikern Åke Gustavsson i Genevad, walda 'av föreningen, Supploaniter. sot Pastoralf Ullniäktige t xt Veinge och Tjärby Veinge Rotel N under fen skap av: installatör "Algot - Persson. Statförslaget godkändes, och utde- biteringen blev oförändrad — 0:25 öre per skattekrona, Vissa . nrepara- tioner skall verkställas på präst: gårdarna. Särskilt Mestocka präst- gård skall genomgå en "Benomgfi- pande renovering, Våxtorp. Barnmöte i i Betel; "Våxtorp. mötesserie ' pågår” under innevarande veckas ' fyra sista da- gar i Betel-kapellet i Våxtorp un- der ledning av den kände och upp- skattade söndagsskolesskreteraren Harry Frödin från Örebro. 'En jät- testor Iduk'med bilder från Mose "liv visas och i Programmet ingår säven tbibelfrågor med tävlan -i att ” kunna svara rätt på dessa, och möjlighet. att .. erhålla pris. Inte mindre än 27 barn deltager dägli- gen i mötesserien som avslutas i morgon söndag med barn och fa- miljegudstjänst: Barnen kommer då att wisa prov på de kunskaper som inh under undervisni i . serien. NA ledare till Libeck i Tyskland. De tre och en halv dagar som resan omfattar skall förutom: sundturen i Liäbeck med omnejd. även , äg- mas åt ett besök i Woltsburg, (och Volkswagenfabrikerna.. : - SJ bar varslat om Permitte- ring av 450 banar betare stundande "vinter. Huvudparten av permitte: » ringarna -sker i :Norrlandslänen, ddel: het. Ad d. 'yrel- man på SJ ock framhåller at så skett tidigare år. Banarbetet & är sä- songsmässigt och "särskilt ” under vinterperioden” kan's det” vara svårt att hålla en "del årbetén i gång på grund : av flimatiska förhållanden: De: som nu skall 'permitteras. har |- i: "god tid fått vetskap "om förhål- landet, ' Permitteringarna "drabbar huvudsakligen "yngre anställda med, I kort anställningstid, Många fick re- dån” vid" anställningens, början. veta Linohult- -Slätthults vägsamfällighet. . relsen: LOCK LVR sonen PRESSEN SMÖRPRISET har höjts. med n öre pr" "kg, "men trots detta” ligger "priset ett öre under den nedre pris- gränsen, påpekar RLF-tidningen: - Värt att observera just nu, är höst" kraftig: duktionen emellertid den ' mjölkpri "Det har tidigare under året väck en viss förvåning att mjölkpro- duktionen varit överraskande hör Nu har trenden emellertid ändrat: - och ändrats markant. För septem : ber månad låg invägningssiffrorn: + cirka 5 procent under samma tic förra året; Rapporter hittills un- der oktober tyder på en ytterli- ” gare nedgång med 5 procent.:Det :synes. därför sannolikt att hösten: + produktionssiffror > "kommer ” att "ligga cirka tio procent under mot- svarande tid 1961. så Orsakerna? Stärk". 'utslaktning - av kor på: senare tid, Dåligt fo- ” der--'spelar antagligen. också in. . Sommarens bärgningsväder börjar : sätta sina ;spår: . En annan orsak + kan vara att den svaga tillgången |” . på arbetskraft i förening med den av bärgningssvårigheterna ökade . stressen. bland jordbrukets arbets- :. kraft. gjort: att man denna höst inte kunnat, sköta sina djur lika " omsorgsfullt som man brukar, Det .-kan-också finnas andra: orsaker, "' Väsentligt är att vilka.dessa or- "saker, än;kan vara tycks produk- tionen av mjölk i i höst vara snabbt HÖGHUS PASSAR som hand i handske i Borlänge, tycker Stock- holms-Tidningen (s) numera: + "En industriort av Borlänges typ ' med. en långt ifrån fager: bebyg- >gelse - på :ifrågavarande 'centrala ”.område kan genom ett begränsat " höghusinslag vinna: dels en önsk- + värd sanermg, dels en markering av sin karaktär som modern in- dustristad i i snabb utveckling... ;- SEE regerings-ja till Borlänge "kän och får. inte. betyda "ett. nej till: byggnadsstyrelsens restriktivi- > tet i höghusfrågan. Men ett ja till Borlänge : borde "av: byggnädssty- ' relsen: tolkas : som + en ' anvisning ”om,”att" den: snarast” bör utreda ”höghusfrågan och på grundval:av "ett utredningsresultat fastlägga er princip, så att kommunerna: har . säkra hållpunkter för sin plane: ring. - - - > Stock] holms-Tidningens : resonemang om höghusen : tyder Pa de" "planerade höghusen i Bo eftersom de” Passar så bra. dö att' regeringén låter masarna bygga 1 Igar. Man fick, .Byttjebad- och ,mas- NN Mäste ; Vär sjukvård. har inga stolta anor. När. vi sjunger' nationalsången om fornstora dar hänsyftar den till en tid när landet 'icke hade: ett enda sjukhus, mycket få läkare och ingen ' enda ' utbildad barnmorska. När Karl XII förlorade slaget och livet vid-Fredrikssten ägde vi inte jett. enda sjukhus.: Är ' 1741 fick vi Uppsala, sjukhus med åtta "platser; Tio år senare, byggdes Serafimern till "rikssjukhas ' för. Sverige. och Finland. Om detta sjukhus står satt läsa i svensk kyrkolag att ”där fin" go elända. och uslingar vård”. Där fanns trettiofem. platser,'.så :uslin-" garnas antal torde varit) ringa: — eller också räknade. man inte med småuslingar, I 1686 års kyrkolag kan man läsa att vi hade läkareutbild- ning i Uppsala 'och Lund. Det står i lagen: Alla arrestanters, tiggares och ” tattares och. zigenares : och "självspillingars - kroppar, . på. sju mils omkrets av Uppsala resp Lund skola på statens bekostnad inför- skaffas dit till försöksobjekt.-':; . .Sådant är nyttigt att veta när vi sjunger; Du tronar på minnen från fornstora dar. +" ;. Plog Te +-Vem : väckte ' först frågan ' «om sjukhusens : byggande? . Naturligt- vis läkarna." Vem annars ' i. vårt land hade:makt att ena de fyra stånden om ett rikssjukhus för Sve- rige och Finland, Eftersom 'kyrko- lagen. ger besked , om patienterna måste det ha varit -prästståndet som. hjälpt till med motionen, Alla gamla ; vägar" för opinionsbildning har vi nu gått ifrån. Prästerskapet sysslar ' bara : med . själarna." och landstingen med de bofasta' krop- parna," Turistande kroppar är. fort-: farande föremål för diskussion vårt hän de :skall :hänföras,: vem "som skall betala och om man, kan: byg- ga. sjukhus för landstingets. pengar till utbölingar. Mån kan mycket väl tänka "sej 'olika' Iockbeten” för "den friske turisten, men de sjuka'— us- lingarna; som kyrkdlager” talade” om — de. skall helst: .stanna i sin, egen hemort 'ellerfara tillbaka: dit: när febern stiger, ” Vi har ännu kvar många : små "och gamla, .kungadö-' men i landet Sverige; Halland: var ett. kungadöme "och" det: lilla -His- hult "ett.: Nordhallahd- lär; ha" hört till Nörge, men det var före folk” räkningens'-och ” kyrkobokföringens tid. Nordhalland "räknades ända till sage på; :vaniföranstalten” "och. barske där var: känd” över. hela Sverigé för :sina. operationer." vara i den ; först turens :nyck' sätter" ibland. hälarna Hfram och tårna bak; men sånt går ML uftlägenhet"" kostade. 8.000 kr: ij '. Sammanlagt 8400 kr beta-: lade en köpman i 'Stockholm "till "en" fastighetsmäklare'. för att” denne. skulle, skaffa en lä- genhet åt köpmanhens svär- Fastighetsmäklaren ” som åtalades. vid Stockholms ' råd-' husrätt misslyckades med upp- draget och" stoppade” pengarna "i egen ficka, > FO Överenskommelsen -. "mellan köpmannen och: mäklaren ” in-| gicks: sedan den åtalade. för- medlat försäljning av köpm nens . fastighet ' I "Älvsjö 100 000 kr. Köpmannens svärson var hyresgäst” i fastigheten, "Den 15 juli sade" mäklaren watt han kunde köpa en lägenhet i i Rågs- ved för 8000 kr. Köpmannen som tidigare. bei talt ut 3000. kr. lämnade hu mäklaren ytterligare” 5000 ' kr samt 400 kr för flyttkostnade et ame ikanska beslutet att till- gripa > ';karantänåtgärder mot skeppningär : av offensiva: vapen till Kuba utlöstes" av mycket pålitliga och. faktiska underrättelser och in- tormationer, vilkas riktighet ytter- |: ligare "bekräftades genom. flygspa- ning,' "framhåller man på .ameri- kanskt diplomatiskt håll, - aft Sovjetunionen på Kuba snabb och :i hemlighet är i färd meå att|: anlägga -utskjutningsplatser för ro- botar. som kan föra kärnladdningar mot Nr pe är första : gången |: j sådana installationer : Av avfyringsramperna är 22 av 24 redan operativa eller färdiga att tas i bruk inom: någon vecka, Ro- ör | botramper ; av denna typ har tidi- gare" inte ens upprättats "inom del; östeuropeiska satellitstaternas ” om- råde, 2 Roöbotbaserna på Kuba är byge- da. för/ raketer, som genom” flyg- ” | fotografering har kunnat fastställas |' som, identiska: med ryska ballistis- ka .medeldistansraketer,; av en typ som, visats vid: förstamajparader i idsl "av. megaton- Tiden gick men någon - insats- lägenhet. syntes inte "till. : och -| slutligen polisanmäldes mäklar ren, . . ASKA? VN Hon: — SY du verkligen i te lefonen till far, att vi är förlova- de? Vad svarade han då? Han: — Ja, jag vet inte om det var han, som svarade, eller om det var åskan, som slog ned..; : HEMMA, Mamma har förbjudit "sin i Nllé frågvise son att tala om 'medpas- sagerare i spårvagnen. En dag, när då båda är ute och åker, kommer det in en man med originellt ut- seende i vagnen. ” > klass (ett megaton motsvarar 1 milj ton trotyl) och är av en typ som kan avfyras från rörliga lavetter. -Också iakttagna och identifiera- 1e-är.-avfyringsramper för. ballis- |! tiska "raketer . med en räckvidd av 1.400 km. Det finns klara bevis för latt sådana ramper nu håller på at t byggas på Kuba, Även raketer av Jenna typ kan föra atomstridsladd- ingar av megatonklass. Några av dessa ramper måste nu antas vara werativa, - säger man på ameri- kanskt håll ec yn ATOMLADDNINGAR? ss Vad beträffar den verkliga före- tomsten av ryska kärnladdningar aå; Kuba uttalar sig "inte ameri- ranska talesmän kategoriskt, Men nan framhåller att atomstridsladd- Sonen: — M "den farbrorn ska vi tala om när vi kommer hem! I hansgortera och lätta att dölja. Det ningar är. relativt små, lätta att| » Förenta; Staterna har” bevis för] tillgängliga: tagit: flygtolografier. som anläggning "av: det” slag som "vanligen byggs för förvaring av atomladdningar, De är konstru- 'erade så att de. kan övertäckas imed ett Mjockt lager av jord : DEN AVGÖRANDE - VÄNDNINGEN : Vad som, ändrade bilden, den 'se- naste veckan var att flygspaningen definitivt visade att Sovjet höll på att bygga robotbaser med nukle- är kapacitet.” Detta stod, i direkt kontrast” ' mot” tidigare informatio- ner om att bara luftvärnsråketer fanns "på plats;: De första flyktingr rapporterna om + förekomsten ' robotar som kunde föra atomlådd= ningar kom förra månaden. Då in- leddes 'den'. kontroll. av. suppgifter- na och den utvecklingskedja som resulterade i presidentens. karan> tänorder. ” . ak > Hur snabb den: ryska uppbygg- naden av: raketbaser på Kuba 'har varit under de'senaste' dagarna och veckorna framgår: av: flygfoton" tag” Vi vandra Kå inkörda ) fatt rätta "till; Barn" I behöver iiante gå : bakåtvända ' bara' för "att" spe- cialisten: bor: i 'ett annat landsting. > Nu-har gamla hederliga vanfö anstalten ändrat namn 'orh förstat-. ligats, De fina' "gyttjebaden går”in- te längre att få för en' ”utsocknes” 4 Från" ett. otal behandlingar ' har undertecknad ett minne av Car- rmitz. "Han. "sjukskrev "inger rörelse, -var: "mycket nyttigt, ; Man kom tidigt på onsdagsmorgon kloc- kan sju -och kröp'ner'i helgyttjän. Om hjärtat ; var starkt låg man som en mumie med bära nästippen” stiv- kande ut ur gyttjan.i en hel timme, Sen. fick. man, tjugo. minuter hett bad :, med ;. åtta' kilo salt i vattnet, De var hästkurer som gjorde nyt- ta. Efter "hästkuren en" hytt” med varma : filtar, Vila: en. timme och därpå gymnastik, Baderskan fråga- de varje gång om man hade tjocka kläder när' man : skulle ut i kylan. Nästa fredag, samma procedur. Man gick hem till sina sysslor och ställ- = | de. till.-rätta det . söm:'små barn och utearbetande karlar ställt. till med hemma, I åtta veckor' varade ” kurerna, men "man. välsignade 'dem. | Tack: vare den' behandlingen ' lever man : och rör sej och längtar :in- tensivt . efter .någon .med.> Carmitz kaliber 'som 'kan "bjuda. på ' gyttje- kurer .i var. stad.' Man läser. med" stigande förvåning ' att Falkenbergs |. lasarett inte har, underlag för både medicinsk »öch kirurgisk avdelning. Man 'ser”i TV hur arkitekter i Stockholm ritat en hel. liten sjuk- husstad för' MS-patienter' och man undrar om Stockholm kan ha. fler sådana sjuka än Halland.-I Stock- holm «har 'en klok läkare påtalat att vården av MS-sjuka är under all kritik; Den MS-sjuke' måste he- la livet ha massage och gymnastik. Hörde" herrar landstingsmän-: i Halland detta månne; Kvinnorna 'i landstinget 'stred. ju :som lejon" för fårdelat: "lasarett i. Falkenberg och låtå samma arkitekt. som. ritat MS- sjukhuset -i-Stockholm rita ett för Fälkenberg, På vintern är ledgångs>- reumatismen 'svårast,. Västkusten har. fått, sin. beskärda ' del av: lan« dets folksjukdom nummer 'ett; Dok- tor "Tune. på: Spenshult . hade ett TV-program 'med .rysliga bilder och dito-siffror: på försummade pPatien- ter. Månn våra, Jandstingsmän intel i har TV eller. "vet om att pensions- styrelsen; inte bryr: sej. -.om "att re- parera» ledgångspatienter, som = är över femtio år.”Vore det otänkbart att i. Falkenberg” bygga" ut "med tanke 'på öss"stackare som behöver en 'kort -helrenovering' av lederna tninst en. gång om året? Det behövs kanske. bara åtta veckors: gyttjer bad ; och" gymnastik. : Dessa veckor ikunde uteslutande. förläggas till vintermånaderna; när turismen är liten, I. värsta fall. kunde man få. en brits att vila" på : tills mesta: hettan gått av .en och 'sen'kunde' ett ho- tellrum "duga: som : nattlogi. .Stock= holm: har : praktiserat .detta--sedan lång: tid, tillbaka: ;Eller, varför inte Bygga" för. fler än'.:de : MS-sjuka? Ett bostadsområde "med varma 'en- och en' bar: där man kunde landstingsriän ”doktorsTune för. att få veta hur många :man' inte kan ta ' emot på - Spenshult? Man borde kanske ta. fram "vårdpersonalens . antal" på. Spenshult; för -att bevisa att: fler: än gamle ' Carmitz ' följer satsen om rörelse som inte skadar. Alla är i verksamhet på ett sjuk- hus som" har rörelseterapi «som stomme i i'sjukvården. "vs Vi: har” brist på? sjukgymnaster, men ingen” vågar röra vid proble- met: varför vi har. brist.. Det ford- ras "studentexamen "för att bli le- v | gitimerad . sjukgymnast.>. I : "Japan har ; man - sen -: många år »- utbildat alla döva . och. alla blinda normal+- begåvade" ungdomar', till sjukgym"- naster,' De :har. genom sitt hörsel- eller" syn-handikap : fått en'så ”ut- präglad : känsel " att "idrottsmännen där bara ville ha' ”kännande” gym- nastik.” Här i landet pratar 'vi' vitt och brett. om ' rörelseterapi, me; har; ; tusentals fina" och konstnä kd na med korta tid lanrum., Ett) b flygfoto. visade exempelvis att ba- ra 24 timmar efter ” att förberedel- ser' inletts .på' en robotinstallation fanns; Ayran raketlavetter . på JETBOMBPLAN | I De Hopbragda” bevisen . också ankomsten till Kuba av jet- bombplan; av : typen; 11-28; några delvis -; monterade, - håller .på att packas upp. . Dessa bombplan har en räckvidd på 1.200 km ' och är i' stånd att föra atom-|. laddningar. I'Sovjets' vapenarsenal -Tpå Kuba ingår också 100 Mig-jakt- plan, ,39 av: dem 'moderna Mig-21, och - 127 patrullbåtar av. Komar- klassen, utrustade med korthålls- raketer. : ; - Antalet ryssar som nu befinner sig på .Kuba uppgår till åtskilliga tusen, trupper inräknat och 'troli- gen också' utbildad” sovjetisk "per- medan andra |” vade d :som: högre önskar än "att. få meriter för att' komma in på: slöjdföreningens kurs för" sjukterapeuter. Även om . | det fordras. flera års sjukhusprak« tik. så drar" sej inte dessa. ungdo- att göra den, men ändå är sonal, hävdar "man inom ame srikan- ska diplomatiska kretsar.": .Kubanerna ” själv har, "efterhand som :rysk "militär och ryska tekni- ker . anlänt til ön, fått maka : sig undan från” baserna, Det" berättas bl a' om. en: kubansk major : och Pprovinskommendant som . - inför dragna pistoler. fick besked om att han inte längre var önskvärd inom k ådet och att sovjetp len övertagit verksamheten. . i samband därmed en vandringsdrift, : Våra . landstingsmän,.i varav sen del också" är riksdagsmän, borde snarast arbeta fram motioner, som dels" tog vara på "synskadades och hörselskadadés . finkänslighet” och dessutom ' alla .som kan. förena : te-" rapiarbete"' med rörelse. öch”' som dessutorr. vet hur en kudde 'bäst ska stoppas runt. en' stackars MS- sjuks rygg. Kunde vi dessutom få gungor. och" :ombäddningsanordnin- gar så, att. de ungg och veka slapp att lyfta "ryggen av sej. på tunga och förlamade människor, så skulle" vi kunna börja den era:vi så län- ge sjungit om i nationelsången." Vi blev. då föregångslandet i. sjukdoms- bot och hjälpte alla” som icke fått hälsans gåva," : "Vi behöver gå nya vägar. och: vi, behöver. "lyssna , på. läkarna.” 1 :&60o- cialvårdens historia ligger ett'svart blad :från fordom, när: viv:gick ,ut. i.erövringskrig och spred död .och I på ett ljusar fasa i. sandra länder, Nu skriver vis | 4 lad : och BE mom pare ut. i-världen-och” bygg | mäkhus och inrättar skå terskesko=" 3 1or för människor som "nn, har de my så som vi hade förstv dra år sedan... Vi ska, därför inte Mi "själv. - goda, eller tro att:de: män vi vält: in” 1. landstinget.« känner Ung våra: krämpor. Det. finns "n$a gar att. gå. Sverige: kan: bli gångsland," Få länder. har "det bätt-"" re, men i långa; djävulskt. långa, nätter, av! svärk hinner: iman: undra om: landstingsskatten'; inte ; botde, > höjas-ännu, en' krona, och: de' söm! - - lösa få det som; vetenskapen: nr fork kat fram till hjälp: .p are frtyget 'Guådelupe på drygt 10.000 ' ton ankrade på onsdagskvällen i New: York-bukten -sedan ' hamnarbetarna vägrat lossa eller lasta fartyget efter- som -det var destinerat till: Havanna. JC Den skflöd : Professorn "Woltgang Stolper,. skall. 16- > da” en ' grupp” FN-experter "som fått . i uppdrag att utarbeta en ekonomisic utvecklingsplan för" Malta: fö "perio den 1964-69. (TT-Reuter) : P:' östkan en ni föngss stora mäng-]' der ål längs våra kuster, och detta fiske är som bekant av stort ekonomiskt '-värde.. Vid . denna tid söker. sig den fullvuxna: ålen ' från våra "vatten. uti. Atlanten och ger sig närmare bestämt iväg mot Sar- gassohavet den del av oceanen; som Fr att avkomman” till.:den -s kr amerikanska ålen, som" också lekér i Sargassohavet;,' till: en "del skulle: spridas till Europa smed Golfström= ” mens” hjälp. "och" till en "del "till. Nordamerika. I Med andra: ord: den no ligger sydost = Ber Där 'sker - leken, ' och ' ur: rommen utvecklas :så småningom ”ål-larver, vilka är några mm långa,- platta, lansettlika'' och 7 glasklara. ;.De- förs av; Golfströmmen: mot Europa, och efter : drygt 3 jår- nås: de" svenska väst- ; och : sydkusterna,” Under” -ti- den” omvandlas; larverna ; succesi amerik rata) 'och vår europeiska” (Anguilla anguilla) ' skulle" alltså :vara- sam= ' maart! I själva” verket är det yt- terligt små. skillnader. mellan. dem: — den”? väsentligaste fär; = |amerikanska ålen: "har: något större antal ryggkotor "än/”d isk Detta kan. emellertid och får” ett mera. ällik ut- ger: t seende. men ' är: dock fortfarande Efterhand-" försvinner + genomskin- ligheten, ryggen 7 blir . mörk, bu- fr. om detta. Stadfum är kunska- perna om dess levnad faktiskt myc- |. ket'-ringa, ; Man : tror sig veta” att honorna” vandrar. upp: i 'sötvatten medan hanarna företrädesvis" stan= när. vid: kusternä; framförallt . de sydligare. sr] "vilken". utsträckning detta " gäller vet nan "inte" säkert. Vidare förefaller "det inte” otroligt, att könsdiffereftieringen" sker" på ett relativt ./ sent städium.” Det” är exempelvis möjligt, att differentie- ring-i hanlig riktning befordras-av låg 'vatterntemperatur; man” tänker sig "också, ' att ” otillräcklig + eller olämplig föda ger "långsamt" växan- de 'små” ålar," som” därigenom 7 på något” sätt skulle" differentieras "till hanar, "men "att riklig och -lämplig föda skulle:-medföra snabbare väx- ande; honor; Men är: det så?. Och vidare ' hur. beter ; sig :den ' gulål, som , inte' vandrar upp i sötvatten utan stannar,:vid. kusterna?...Är den företrädesvis ' stationär," eller vandrar den och i så fall vart? :: : : Det : mesta” av detta bygger” på antaganden och kan tyvärr. i myc- ket ringa omfattning föras tillbaka på verkliga" fakta; Många” förfat> tare : uttalar sig ”i' den.” ena: eller andra riktningen och. hänvisar till någon. tidigare :. publikation .- och denna kanske :i sin tur till 'ytter- ligare någon" annan 0 -'s' v. Det var exempelvis : inte”, så -- särdeles länge sedan diverse författare med bestämdhet: hävdade, att ålen un- der: natten :med förkärlek ' slingra- de” sig upp genom det daggfuktiga gräset och kalasa ärtlanden! > ”. Efter: flera års vistelse. gen söt-” eller saltvatten ” inträder en"-begynnande könsmognad /'och'i som -tar 'sig: uttryck: i' att ålen — som 'det " omnämndes "i- inlédnin- gen — söker sig längs våra kus- ter, ut i Atlanten mot. Sargasso-=. havet, "Därmed ” är alltså". cirkeln sluten." Under -detta ; seriare" lev- nadsstadium är 'sidorna” och” fram- för allt. buken usa, och: ålen be- nämnes ”nu också : blankål eller vandringsål, I samband "med 'vand- manlagt” skall: I drygt! 10.000-gulålar . : märkas, och större: delen” av detia tämligen" invecklad -+ beroende" på gulålens: vana att; "slingra soch i bottensubstratet 7 "varvii des. i”stället en : helt 1 ny” typ I ålmärke:” Märket" är "tillverkat. helt - . i orangefärgad : plast och: tgöres Tian av en bottenplatta: med "tråd, Vid sy märkningen, . varunder ålen ä dövad, gör man ett fint snitt. i hu= den 'strax" intill: ryggfenans" fr. kant; ' "och" :bottenplattat fö; 1 ”"örangefärgade'" plasttråden sticker ut. ur. ålens ' kropp. detta" örfarande elimineras na" för; att. ålen>- befriar 5 märket till ett minimun.; "De märkta ålarna" varierar i'stor- lek från c:a"20 till 40 cm, Beroeri-. de : ;på: denna? ringa. "storlek": hå nas, : i Kung [ jöteborg ” 5 ringslustens” inträdande slutar: den | Om, att äta, och som en anpassning ' till den kommande förflyttningen mot Sargassohavet, vilken troligen sker på betydande djup, förstoras. ögo- nen." Detta är en; förändring; som ofta är tydlig redan våra far- vatten. ; Numera har faktiskt” vissa fo skare ställt i tvivelsmål, om. vår europeiska ål överhuvud” taget når fram till lekplatserna i Sargasso- havet, och' menar, att den av .oli- ka 'anledni skulle ”omk under färden. .bl- a av utmattning, Inom parentes; ka - e fåtaliga . ; återfångst dan” Yapporterats, ger "en mn att mycket intressan t kan "Väntas i framtiden. : "Slutligen bör "det. än en. derstrykas, att det ä ningar,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.