; : UN akta, och | kanske han kunde: "skjuta oo. ett par” idpälsar,' för sådana fanns "> det gottiom”i trakten | FAO di ar ker 2 Ne vi Bengt Nilsson: ägare ell att bråk "dels .. mantal. Hässleberg, :gned sig |. sömnigt i ögonen, när han kom ut genom .lagårdsdörren: och ' kisade manöver. I - mot Idet vassa marsljuset. Han suc- H kade djupt; trött var han efter en - och 'nu' skulle han, gå in i stugan och Ezga sig genomvakad: natt; .- och sova utv > cc. -— Tvi sjutton! ne fet et "Den" unge bond wttad oh SÄ Av Kalle i Dalen: "utis Era org Fogel alstrat den en' smula över ren ris- eld ute på gården för att den skul: le lukta gott, och gjorde en svg Han släpade den efter a ig bort "mot skogskanten och så tillbaka till gården igen; där han placerade den bakom lagården på en öppen” plats. Därpå, tog han "loss ett: lidet fönster i fähuset för att tjäna söm tel ae och så ar, det. serverat sitt föratt i ett konstförfaret. snus- "> ornamint; som Jade sig likt en månguddig,. brun : stjärna : på den | vita. skarsnön, Hela matten hade ;. han legat där ute i lagården och — vakat över en kalvsjuk ko, och så hade det ändå" gått rent galet, Kal- "ven kom en hel. månad för tidigt och wvar' dödfödd och därmed, gick ; en lång 'rad beräkningar i kras. Mjölk "och smör, kalven, som kun? nat läggas på eller säljas, allt. slog | "slint genom » » den. här kännbara” olyckan för den" fattiga familjen. ' Gudskelov att kon klarade sig, men någon vidare nytla's av mölken kun” de man! inte”räkna med,” fot Nej, hela det här året” hadé jat med otur. och oturen: var ”en-' wis. att hålla" på.” Bengt; suckade resignerat; mär" han: stövlade in i| . middagen och ”under' tiden sysslade hans undermedvetna. sned den sörg= för, mickel, ix Bengt. om att: vakta. Han . visste, att det. tog litet tid för” räven "art orientera sig på åteln och så 'be- hövde han sova ut”också, Men på mongonen när han kom' ut, säg han, att mickel i "alla "fall gjort en "lov kring den läckra steken, dock utan att. föra den, ] "Det vär goda" tecken. En kringstrykande kattrackare ha- |' de varit framme och spisat sig mätt och; ; Bengt: kom: att tänka” på, att kattskinn också betalade” sig, Gamla giktbrutna gubbar ” och käringar brukade' " hänga "sådana på ryggen "I för, sina: krämpor ”och ' medlet var ; gammalt "och känt.” 3 Nästa natt: vakade "han i | Tadu- ” att det war en räv, besynnerlig, | ” ' nästan 'svant äv, sådan, som: han i > grundade den underliga drömmen, » när han åter kom ut. på ”gårdspla? Vi : dödfödda: kalven som åtel sina där; men på. de” sista åren]: hade bössdr fåvt”hän; ovan förstudörren.. Allteftersom fa Alltså tog Bengt i Hässleberg 'dan samma : dag ned sitt gamla "skjutjärn: och, gav. det en grundlig i! - översyn. På kvällen tog han valv. "7 kroppen, sedan han först flått och miljen ökade blev det mindre” och - -klart upplysta! Platsen, nu såg ngt: itydligt, att det war göra "en" lyssnarv " Försiktigt > 1 Er med några "skutt var han Lramme vid sitt byt 'mör 'och ungarna hade wvakn skottet och när Bengt kom in i stu: och bytet beskådades. 7 : : Men vilken besynnerlig väv våt SSSS va ns : (DEN 27 OKTOBER 1962 en ständig cin går vårt div. Vi är "bara, små 'mariorietter som utan motståndskraft” dansar efter en högre målkts pipa. Ryc- ker det till en gång är vå sålda, vi rår inte vare sig över 117 eHler död. Människan : kan Många av: de nu lov krig meon tres skol: karakteriserade man der "förut. Nu ka: man stryka de två förs. ta inomenten. Nu blir dat bara en .ond bråd död "om kriget r skulle: komma för hela mänsk- | ha en: död -som ingenli kommer. att märka för hela pro- ceduren” går så fort. När : skall |. " människan vakna still besinning? ligheten, Nu, innan dot - är för sent! < glömma - och tur är väldet. Den kan . glömma allt: som' varit när det . gäller nöd och elände: och en- bart minnas de djusa stundarna , Många side” har - Varit 'med om :ttvå . förödande 2 va konstaterar man med. bitterhet , att någon är ev nytt Iydligen. inte j» g, um innebär för- | ry ntd och kråd, död: Så J inte denna! Den war miridre än 'en i vanligt rödräv och så var den näs- an "svart, med. silverskimrande utidkelhår i i den. yviga pälsen, Bengt blev ren het: tin kinderna. ak han haft turen att skjuta! Ty:så- "ana hade han hört talas om skulle a mörkare i färgen än andra ivar och. skinnen mycket värde- fulla. kojs och nästa morgon flådde han en tana för torkning, När han om- sider fått det av. tanan, blev han ve och nu vardet inte fritt utan att Peng i i Hässleberg betraktade dot com en ren lycka, att hans ko kommit med en dödfödd kalv. Ha- de ba; ta 'silverräv han hade aning om, att två silverrävar ” er dag på förvå ren rymt från en fartd |. «| ren leva blind alla sina :dågar? Första ' natten "brydde: sig inte ST TT ” gården,” men ingen gräv: syntes”. till. p - med Projektet; Pn "Speciellt. har: man' ägnat tri gan, blev det fröjd. Det tändes Hus ; — Tänk om det var en 'korsräv, |. Glad 'och Belåten kröp "han. ull räven, och trädde upp. skinnet på I. ch mer övertygad: om, att det |" ligen var en korsräv han skju- | - någon kännare fått se räv |. F ulle. Bengt säkerligen |. innu mera glad, ty dål. blivit upplyst om, att det |. sva 4 » Fext: Joh, 9: 1-4; "2488. + Berättelsen om den: blindfödde Jvil bl.a. lära oss att det finns en mening. även i det,” som vi tydker, vara meningslöst. Han hade hela sitt liv'levat'i mörs ker. Addra kunde se och fröjda sig åt allt vackert, Men han såg inget... Gång” på. gång” "frågade han säkert: ”varför ekall jag "hå det så?” Och. andra, -som gick förbi honom på vägen och. fick del av, hans livs historia, undra- de”: nög: "va skall den'stacka- 7 7 man lyckats? fånga, men den and- re hade. gatt sig ut på egen hand i skogarna "för att föra' ett. fritt. liv där; Och "efter långa irrfärder möt< te han sin . död, I vid Bengt i Hässler sbergs ”åbel. . s sv "Det" var "först vid ”den'v stora ski "där + e från > alla ” håll infunnit : sig,” som Bengt. fick : visshet om, vilken :fin fångst han gjort" Fini sot fö - När han kom' drivande på mark | nådsplatsen med sitt rävskinn” över :armeny;' blev "hän med ens medel- pubkten i en flock av "intresserade' köpare. Det dröjde" inte länge förr- än affären: var v uppgjord, skinn och knaden, - uppk "hän "vid hemkornsten | mar händelst a, fann han, Id edömandet: av tur och fom” man ; råkar vara > Bengts dröm om, att hans "ko fött en” guldkalv, syntes närapå slå in, Att det i verkligheten resulte- "rade i en Silverräv, v 'var ju heller nes illa” pekat.” not [Ra .Posthum betraktelse / av hovpredikant ISAAC BEEN, : "Göteborg, . i lord till Petrus: av rtÄven' Jisu lärjurig syseala al med detta spörsmål. De frågade |. .Jesus: ”Vem har syndat, denne |, eller hans föräldrar, så att han har blivit född blind”? Är hans blindhet en följd av synden? Eller vad är det: för mening i, att han cå 'plågas?: Och somliga skakade må sina kloka huvuden lj och sat .”det är alldeles oförklar- ligt, alldeles meningslöst. ” Det finns så. mycket,” som :vi' skumögda vanelser ej kunna för- klara eller: ge. svar .p är sdet någon, som” läser letta, och känna igen sig: jag "finner icke någon mening .i det som sker. Det må nu vara lidande som man själv har, Eller som andra bära, Eller det som hän- der i världen nu. -En:hel':del säger. inför 'nöden: det: finns ingen Gud som kan tillåta allt detta. Och andra kanske inte gå så långt. Men de vacklar mel- Jan 'tro och otro, ”Vi vet inte; vad vi ska tro, Är det slumpen och ödet som avgör, hur ' det bliv för oss, Eller är det en kär- leksfull Gud, som menar vårt bästa”? Jesus säger till sina lär- jungar, att iden blinde fick bära sitt tunga; kors, för. att. Guds gärningar. skulle. uppenbaras på honom, "Så skedde: också, Han e | upptäckte, att det var en me- | ning just i' det, som tycktes -ho- nom och andra meningslöst. Han, fick uppleva sanningen av Jesu "Vad jag gör; förstår du inte nu, men en gång skall du fatta det”. Ne Dö "Allt "beror på, om man lär sig människor icke kan hjälpa människor. Tror man. bara på männiekor "och tyr sig till dem, så blir” alltsamman kaos och utan mening. Den blindföddes föräldrar hade säkert gjort vad i mänsklig makt stod, för att 1 "Défense iskall byggas jen helt ny 7 stad, av väldiga proportioner. dä : omgiven av 4—5.009; bostadshus :: mellan 8—12'-våningar! och ett. mindre antal ”kontons-" och febriksfastigheter, på upp till 30 våningar. Slumkvarteren' i Nan terre' tillhör . de. områden som jämnas med jorden. i samband "Stora! arealer i den nya Pa: eriferi kommer att rönområden;: och avsättas . till A även inom det. bebyggda iområ- . | det blir det ' avsevärda utrym- "men; för "lek2 "och sportplatser. : ra färd vid Rond-Ponit' de” la" Défense.” "Här först . delar sig vägen" efter att ha: gått" spikrakt” från Paris hjärta ut fill vad. som "idag är en” ganska förfallen”? förstad, inté sken; stor Uppmärksamhet åde IK Den triangékformade byggnaden jorden” och | gatoma där vara reserverade uteslutande för. fötgäng- ' : ' kl. 1632, la a den komer redan. från. början |; att "byggas med tanke på att om få" år. kommer svart sagt varje fransk: familj att: ha bil Man skiljer. på ”genomfantstrafik; re- gionaltrafik och" lokaltrafik, Ge- nomfartstrafiken leds under bei byggelsen på er stor ”autostrada; medan övrig trafik”i skilda plan hålls: utanför: de oenkFfa lar. av "detta" väldiga 'stadsbygg i att vara fullbordat; r om. ett ”arkitekto- miskt "nyskapande I som skall. va- ra en fullt värdig motsvarighet till: de magnifika perspektiven vid.' Louvren, ”Tuilerierna - och I! 1 | Chemps-Elysées ' i andra änden av: Paris längdaxel, ot med sitt mälvda "balk Paris mo- dernaste utställningshall (längst: ;upp tt. h, på modellen) — är det "endå scm idag finns av den nya förstaden vid Rond-Point de ta Defense. Men 1970 skall 'också de ' andra byggnaderna finnas på "plats. DÅ kommer biltrafiken inam : pjälva : området - ubt- gå under” "Idöd. Den + han mötte": KC - ; Allt antade | sig . att gZ. efter be räkning. Gustafva tog tidigt, god- natt, Hon gick upp på. silt rum. derås barn ” :skulte få "sin syn, Men" inget hjälpte. "Varken lä- kare eller andra kloka kunde ge bot. Det var ett hopplöst ' fall. Han” förblev i mörker, Tänk, vilka väldiga 'uppfin- ningar som gjorts, och hur långt människor hunnit, Men vart ha vi egentligen "kommit mitt i all vår storhet och makt? Är det inte” det släkte, som nu 'lever hjälplöst? Är det inte lika mörkt som för den blindfödde? Miljo- ner är slavar och pinas. Värl- den genljuder :av nödrop. Och man : frågar sig ängsligt: mär kommer det tredje kriget? Alla rusta, 'Alla äro rädda. De mäk- tiga rådslå, och jordens väldiga samlas för att råda. bot, Men se vi någon ljusning? Kommer hjälpen? Eller tycks det ej, som om vi mitt i alla" våra strävanden att rädda "bara gjorde det värre. Den som inte ser detta, är brinz dare än den' blindfödde.' är nämligen så, att varken åca enskilda människan eller mänsk- ligheten kan reda sig utan Gud. Skall människor hjälpa oss, då gå vi under. Jag vet, att det är ett hårt tal för många. Man or- kar inte höra det. Men det står i Guds ord och mänsklighetens i lhistoria bekräftar det. När den blindfödde talade om, vem som hjälpt honom, så drev de ut. ho- nom, De tålde inte höra, att det fanns en som var mäktigare än människor. Det är farligt även i vår tid att förkunna: ”vår egen kraft ej hjälpa kan”. = -+- (Man ' grep till våldsåtgärder mot den blindfödde, som be- kände, att Jesus hjälpt. honom. |Det fanns 'inget, som så retar Jen; ogudaktig: som en: levande bekännelse” om, ' att mänsklig | makt är vanmakt, men att Jesus har makten att hjälpa i liv och bekännelsen avlade «den blindfödde inför många vitt= nen, Han talade om, att Jesus hade givit honom synen. Han hade upplevat ett under. - Och "I det: är detta” som" skall förkun- :Inas för en' värld i mörker och nöd, att Jesus är den ende, som 'kan rädda 'oss från undergång. . Det skall sägas varje enskild; som -går i mörker och har 'sina stora bekymmer: du -skall söka Jesus. Han är den store hjälpa- ren. Ingen har! vänt sig förgäves till. honom. För-- honom finns inget hopplöst . fall. : Han - går fram i dag ibland oss,” Liksom den: blindfödde på vägen, . så möter han också" dig på din .väg. Han, har; lovat att ; som : söker honom i Ordet, önen och vid nattvardsbordet också - skall finna honom, Den blindfödde gjorde efter Jesu ord, även” "om " det kunde »' tyckas honom” motbjudande satt: lyda fondinationen, ”. vv Det är många, som håller sig : för goda att. läsa Guds ord och använda de nådens medel Gud givit, - Men de: Jå. heller ingen "hjälp. Men ; det är ; detta,. som ip. : berättelsen - om : den ;blindfödde vill säga” då söker "du Jesus och ber om hjälp, så skall' också - din bön bli hörd. Inget är vissa- re. Du-skall få din syn och se, "hatt Gud förlåter. dig dina. syn- kder.t Att--Han är den kärleks-' 'rike fadren som styr'och leder. " JÄven:'det som 'människor tycker vara - meningslöst har han sin avsikt" med. ”Han. gör ej illa, nej, hån gör väl,” Och du skall | bli: så lycklig, att: du i livets "| skiften” "och: : mörknar, för dig i döden, . kan” en. gång då: det säga ”' med - "den .: blindfödde: |'Henre, : jag” tror” och så upp- leva; 'att' Jesu "löfte" fullbordas: ”Sade jag dig icke, att om” du trodde : Sulle. du få se Guds härlighet”. .- - Solen går upp kl. 7. 17 och ned kl. 16.34, : na På måndag So VIOLA / "Solen går upp kl. 1. 19 och ned Tuötra hålla varandra vakna, . För | . | fick vara nöjda, om de' wågade stan. loch då under: nattens lopp: för, att. Där var allting redan flykten, faslän ingen ytlig betrak- taré just kunde upptäcka det, Kläd- skåp och byrålådor - var så gott soin tomma.' Vad Gustafva kunde fhöva ta med sig av kläder och sådant hade i hemlighet packats' i lårar 'och' säckar och ' skickats till Dömestorp, där Lagercrantz skulle hämta det, på samma gång som han hämtade vägn och körsven.' Hon tog hastigt från bordet det .knyte, där hon dagt' sina nipper och hårklädslar och andra ömtåliga ting; Så tassade hon nedför trap- pan och öppnade försiktigt bakdör- ren, som, vette ut mot ladugårds- backen. Men när hon trädde ut från mörkret i förstugan; blev hon en sekund helt förfärad över att se; hur ljus natten var. Gårdspla- nen ' låg: som ett väldigt stydke lärft, vit av rimfrost,' + ö- "Gustafva skyndade med bultan- de hjärta tvärs över den. Men in- nan hon vek av nedåt stallbacken, vände hon sig en sista gång om och betraktade det gamla huset. Kritvitt i månskenet under sitt tunga tegeltak sov det med svarta, djupa fönstergluggar. Endast bak- om gardinen i faderns rum brann ännu ett rolöst ljus. Hon kände ett sting av samvetskwal, när hon såg det och på samma gång en barns- lig längtan att skynda tillbaka in i bamdomshemmets trygghet. Men så var det något som tvang henne att vända: bort huvudet från det där ljusskenet och gå vidare. Hon fick inte glömma, att hennes flykt skulle befria henne från en pröv- ning, som synts henne-:outhärdlig. Nu slapp hon att själv rita sitt namn under den olycksaliga attes- ten, som Axel skickat henne. Hon slapp sitta i salen på Tjärby tings förklarade sin egen far. för tokig. redan vara långt till vägs. =: de hon fram till den ljusa gläntan. : Någon stod och väntade på hen- ne -på andra sidan 'gärdesgården, gick de framåt landsvägen. Hon och fnysa, när iden skarpa 'kvälls- luften silade genom "deras näs- "borrar. » Vagnen : var .en "rymlig: grönmå- lad ' gammal : 'droska,' som Lager- crantz fått till låns av sin vän "Tor: nerhjelm för denna färd. På kusk bocken, klädd i en fårskinnströja, Lagercrantz» gav' ett tyst tecken åt honom, . lyfte Gustafva. upp på ' De -bägge' rymlingarna satt tätt tryckte. . hårt 1 varandräs:. händer: de var. bägge 'ängsliga," spända, tankfulla inför den ovissa färd de just. hade börjat tillsammans, Inom den unga flickan” gav spänningen så "småningom vika för en natur- lig trötthet. En vanlig kväll skulle hon ju redan en lång stund ha so- vit” på den lena fbolstren i sin säng: . Droskans !jämna' "gungande sövde” som rörelserna i en'vagg: Hennes ögonlock föll ihop, och för: en stund sjönk hon in i. en. frusen och ” orolig halvslummer. er När hon vaknade, var det, av att en rännil av kall luft'sipprade ner i hennes ansikte: Förfärad satte hon sig upp. Vagnsdörren stod på glänt, Men' allt omkring henne var tyst och mörkt — upphunna av någr; förföljare var de synbarligen inte, "Axel. viskade till.henne, att-han gick' ut för att sätta sig på kusk baken. Torparen ech han måste av- lösa varandra vid tömmarna och den som 'var. ute-i deras ärenden; "var det inte rådligt at lita. till främmande skjutsbönder " de na wid en enslig gästgivaregård då. tarna,'. reborett FA . hus och höra det läsas upp, att hon När häradsrätten samlades nästa dags morgon, skulle hon och Axel Bullret av rullande 3 hjul någon- städes nere på - landsvägen kom henne att rycka till och skynda på stegen ännu mer. .Hon tog ett språng över ett dike och kom ut på. ett åkerstygke,, där, det gällde att kliva varsamt för att inte snava i. de” frusna "fårorna:” Strax" därpå öppnade sig hålet i risgärdet fram för henne som porten i en mur. Halvspringande och flämtande nåd- Det var han. Tyst kom han. henne till mötes, fattade hennes hand och hjälpte henne utför den branta di- kesrenen. Över axlarna bar han en lång, svart reskappa. Nu svepte han den' kring - henne, och tillsammans hörde hästarna skaka sina seldon satt en av torparna från Dömestorp.: vagnens dynor och drog igen dörs >>" ren. Åkdonet satte sig i rörelse. "| > intill. varandra i vagnens -mörker, |. Mycket blev inte talat mellan dem; | så plev Gustalva a ensam i i dros- dan och Uänkte fi inte mera på att sova. I början var ' det de'flygande tahkarna,. den på nytt yrvakade' ängs an, som höll henne vaken. od 'Hon förstod, att för enne fanns nu inte längre någon Väg tillbaka. Hennes möjlighet att tveka och att välja var försutten, Som det nu var, fanns ingenting annat at göra än undan så fort som möjligt och laga att. vigseln blev gjord, så rt de hunnit fram till Göteborg. Där bor-" de de vara vid middagstiden imor- , ting gick väl Om allting gick väl... Hon tor des knappast tänka på. hur det det försprång - de - behövde: män och tullvakijpr.- Han. skulle jaga dem från ekjutshåll 4 till skjuts- håll, Han skulle lika litet visa nå- gon förskoning mot sin dotters go- da namn och rykte som mot La- gercrantzens. "Deras enda räddning var att hinna undan honom — hin- na undan, hinna undan .. i Med ett häftigt ryck "drog hon vagnsfönstret och "stirrade ut i land var henne : välbekant sedan sett den i dagsljus — inte i detta och förvillade. .. - Hon såg en bred ränna av svart vatten plöja sig väg tvärs över en det”, 'dova ljudet under vagnsbjulen, att de for över en bro, en av.de där man wid varje milsten eller ännu tätare korsar 'ett 'vattendrag, Hon tänkte på att. det hon bäst mindes från alla sina resor var just detta ideliga rullande över bro- så olika varann -som fyra skilda och trög når sitt hav mitt i en tyst öken av gul sand, Nissan, som ryter och vimplar,” Ätran,” som ända till uppför vars” forsar laxen klättrar, ne armar ochi sitt utfall sluter blick genom fönstret, 'att hon på nyss' sett, : Forts ) nn BEHÖVDE FRÅGA " och En dag frågar på ger lite otåligt: - — Bojan, du” får, inte vara så frågvis. tycker "mamma att” hon Sn neonnveny Jag minns dina' steg än gången du gick in sista ensamma vi Det var, äg" "mina : ensamma: stunder: kan jag i den: våta vinden höra gram 6 orden som liksom > lög förbi skymningen, Kanske tänkte" iag inte” så mycket” då att: just de orden, . byta d de ömfotade och svettiga | 'häs- en lång stund - att låta saken ha gin gång, köra . gon, hade Axel sagt — om nu all- : skulle vara, om det inte blev så” En slump kunde vålla, att fadern -" upptäckte allt, innan de ännu a | skulle inte' tveka att sätta oket dem, om det så vore i svarta mat= ten, Han skulle båda opp läns-.. . undan gardinen från det runda lilla - : månsekenet. Vägen upp genom Hal-"- otaliga, resor förut i- sällskap med ' fadern. Men hon hade då alltid: overkliga, vita sken, som gäckade vid slätt. I detsamma sade henne, ' många i detta smala kustlandskap, i forsar och låter sina vågor blixt- ' ra.i solljus för att: till sist vid ” Halmstad. stolt . . spegla” tornspiror-" na på ett slott, . köpmanshusens ., gavlar och hamnens skeppsmaster : mynningen” behåller något av en " sorglös vårbäcks munterhet' och - Viskan slutligen; som i ett "fattigt - fjordlandskap; där wipåns skrik är - det enda som hörs, delar sig i tven- -- Men nu. "sade benns en: hastig : in nattliga.resa ännu inte” .kom=- ”N mit så. långt som till någon av des- : sa floder. - : Stensån;- eller + kanske : Smedjeån måste det vara, som hon - Bojan, 3 år, är mycket nyfiken "- frågar om. allt i ett sträck...” ar. Klarast mindes hon dem, som : spände sina wvalv över, Hallands . fyra "stora strömmar? : sinsernellan sig kring e en sank ö, där”: åren” be- - ok för mycket Toch: sär a — Ja, men jag är ju är Zz i världen, ser ig i så ny hä +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.