Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
my vrernr ere vervevetv YFrereett vev ve EPP PY Htantetng av Homsterökar + När ;Den som reser i sydligare” tänder," Danmark,” Tyskland, : Holland, England konstaterar naturligtvis ; vissa" skillnader i fevnadsvanor, tänkesätt och ' bostadsförhållanden jämförda « med vårt lands. Den 'som 'går och tittar på villa- och andra éghahemsträdgård Fr: kan ; också" konstatera vissa "olikheter. Något som man si ivs'så ofta om ”att äl, isser och" andra lökar | it: fäster sig vid är att-där förekommer, dd " barrträd "av olika storleksordning. i betydligt” större om id - fattning & än i iSverige! Beror det på att. dessa barrträd inte:« är härdiga hos oss. eller. är orsaken; en. annan? Vi .ställer-i: ” frågan till sekreteraren i Svenska lanfskolornäs Riksför- i bund direktör Sven” Gréen? "Om jag Svarar: på denna fråga med: en ång :omskrivning : beror det inte på att jag svävar. på målet; Frågan, tarvar absolut ett utförligt svar. den skall an- «ses vält .Jyosuarad.. Vad först härdigheten beträffar . står” "det klart att mycket av växter som England inte" kla- intrar men lika klart | tidig: enkel" . tulpan. Prinsen: av |” Österrike,. för : adertonde” gången ar fi följd.Den, sorten; "räknas dock inite till de: mest långlivade: : Nu he non kan det kanske: sägas, att de tid digare nämnda .smålökarna väl skulle :7 kunna ' införlivas «; med Fr den « "ursprungliga . ”flöra tulpanerna'- ” skulle:> frän bara för vintern utan i "minst lika» hög grad”, för : sommaren. Mera” på "lek började vi genom att sklippa v av utstående skott, förstärka” "den naturliga” förmen hos” buskarna,. pyramider; klot och" bullar ; blev” roligare 'Ö kunde” hållas tillbaka. på "lagom Höjder, De blev tätare; hindräde insyn, "blev bra” gömställen” för ungarna och" när vi började ex- i | perimentera” med: ;utebelysn 8, under långa mörka ”höstkvällar bildade; de. utomordentliga” k till-husväggen, Endast ett. år av då 'feäv: här beståndet i: skogs backerisskattats | på sina blommor och idétvarsdå några små barn; somr: "Vvisadevsin uppskattning av démvgehom”att bära hem skör- dérnr tillfmamma. >. som passar int. förvildas” på det- tå sätt. :;Tvärtom. är de "första lökblommönria”. " utomondentligt effekttulla” i naturlig "miljö, kanz utgöra ett "bär ande motiv föratt I avstå: från "någöt- som lyser rapp "fö ". lyckas. min väl. i mellersta inte, 17 melle sta 5 Sverige | Beg rikt varie "Sveriges .. hårdare : vinterklimat. Det. är .nog inte kölden" i och för sig. utan den långt utdragna : vintern som, är orsaken. till. att mera ,känsliga', växter . får, vinz "terskador. ,Ti Ti detta”. "skall vi återvända. ; om: vi äxter, f rtfarande vudsaken till att det” förekom- jämför Isevis få barr- neka” trädgårdar. Det "värjé fall inte vara så. Nej. vi "anar att orsaken ligger si att. vi har eller låt oss kanske "Har "haft den” mörka så nära inpå" knu- tarna ått det inte funnits an- Jedning eller; behöv" av, att för- stärka” "dess, verkan, Där tätor- torna breder ut sig över kultur åkvar ochi skogfria ” trakter den orsaken inte acceptabel: 'Vi söker en. tredje möjlig anled- ning. Under snörika vintrar och i trakter. där snö är förhärskan. .de under en lång del av vintern finns det inte samma behov, av "något grönt för "att" stänga ute -« synen av rått och trist bladlöst slaskwäder; I . Snörika :; trakter, kan ' barvträden rentav” bli en extia "plåga. ' Varje” reymniga . snöfall Åvingar till. verksamhet, snön Måste slås eller, skakas aviför att inte, de nedtyngande buskarna skall bli. varaktigt de- formerade , eller rentav. sönder- brutna, vv. Detta var det långa och om- ständliga” svaret, "Blanda . olika mängder "av delsyaren i-:olika proportioner och det täcker de flesta trädgårdsägares åsikter. - Personligen har jag nog över-. vägande lutat åt att, bärrträden var obehövliga" element gömda - under Snö” som de "antogs vara under en stör del av: året. Mera på försök planterades för. tjugo= ” talet år: sedan en. skydds-' och läkäck av ”tuja, en uppfart, kan-" tades av idgran, en slänt besät- : tes med enar”. och ”runt” Kaffel platsen plockades er hemlocks- gran, flera smågranar och ändra - svagväxande koniferer. Inte en dag har jag ångvat detta, Tvärt om har trädgården fått ett ute- - rum av högsta kvalitet inte alltså : TN TSegtömbe lisser som” skapade” tidigare anade effekter. - vara "mäkta. stolt" över. sitt- Å Det: kan” dock wara” fre inne att plan: rota” fabt " i vad" som "är. viktigast hinna” bli- Ly tillräckligt starka föratt. kunna Sör ja. för vinter ns : vattenförsörja | Får inte barren nog av, vatten kommer Je att, torka även” om det finnes : överflö Vattenhushållningen kan även. så äventyras om jorden: fryse: till, något : som : bör uppmärk: sammas, na arbetar,” kan de inte. ta upp vatten. Blir denna period lång- varig, räcker: inte växtens egna vattenreserver, barren . torkar in, Det visar sig vanligen" inte förrän under våren, när värmen vidtaga motåtgärder: växterna. öppet utan markskyd” dande: gräs :eller annan 'låg 'un- att täcka. jorden med, löv, torv= strö, . avslaget, gräs e.. l; för att hindra tjälen från” att gå”: samt ' särskilt . under ; de - första åren. De 40-50 cm höga eller. vida buskar som kallas salufärt! diga kan "därför vara åtskilliga |ä år gamla och har redan i ”plant- | i skolan satts om ett par gånger för att rötterna skall bilda en tät rotklump, som gör att de lättare å N stålaregöltiinde Är marken: stelfrusen b i hela det djup; i vilken rötter. Fc stiger och då'är det för sent att | Står barr gjul dervegetation, : är, . det. . lämpligt. men, att: en gul ärgad. tuja "står bra mot:en blågran och att en per å larformad idgran .. kan bli ett trevligt . y utropstecken "så -små- ningom. : Det, finns :så . oerhört mycket intressant I att. välja” mel- sånédedhi igaste” våren. ll att sådana" buskar är väsent- gt ET 0 vånliga: blomster- 0-25 kronor. kan. emplar, som faller på läpp. re små individualister" redan ar, vilka kan förefalla i snaraste; . hetsupplevelse; 'som 'man aldrig! : glömmer; Inte får! vi? väl: "räkna! fall” färgpr akte åmma form: "Vad skall 5 Joe fta q nöjt: 055 med "ett -par tre knölar Lö Åeller ” Fatt harcisserna då o. då: kräver panerna eller den : ;jpesojtyperna. "Inte heller- h kus. ful Ikomligt: ;dominerar un '|der våren. Men: vi skall försöka a | efterlikna 3 naturen ”med det: allra ty detta: sär "en "skönt med att få det lika vackert; om: givningarna' 'sakna3' bl. a: imen något "bör doc åters tå, i varje var i: nära anslutning till stenar och helst på" sydsidan" av dessa, Här blommar” krokusen'. mycket | tidigt - "och det: verkar mycket inom 'samma område; men satt dessa så tätt som på '8—-10 cm avstånd från varandra, Narcisser, ' både « påsk. pingstliljor, : samt de i moderna typerna, som” tycks vara ett mellanting "mellan ' alla : existe- rande" arter; kan. med. fördel planteias invid vattensamlingar, i | bäckfåror o.d. där rötterna un- i | der. försommaren får tillräckligt |i [med vatten: Även i skogsbryn med "framgång / sättas ”narcisser. Man: bör dock” uppmärksamma, tillskott av gödsel och att lökar: | Ina efter;2—3 år måste tas uppl. "loch gl glesas. Annars blir. de allt-. .. |för små och orkar inte blomma? Står de ute i terrängen har mån väl knappast annat'att göra än att då och då förnya hela be- ståndet genom att' köpa: nya lör kar. krokus och tidlösa, måste i jor- den så snart som möjligt, an- nars' föreligger det risk- för att a”de” ligger" (och blommar” "våra "omkring :buskäger .. kan lår : Lökarna ” till- höstblommande : krokus som, skall blonima ridigt nästa” wår "har gott av att hinna Nise och byadinter: kan senhösten och. "ändå ge ett: gott' planteras betydligt längre ut på |' östa'!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.