PoE PR oh Ä t - gjutit" och -alltjämt ' gjuter : Vasaz '" som varit utsprängligt på > från Marseille," måtte ..ha fått: "ett " gott biologiskt lämpligt tillskott'i 1 det som efterhand tillkommit rån h en genomdrev - sin'' vilja. : Louise" Rin- en Jean! Bernadotte, som hösten" «1810 för första gången satte sin t fot på svensk mark och i februari +.» 1818 blev Sveriges och Norges ko- nung, var en till typ och sätt ut- .É präglad fransman med svarta loc" - :kar, -uttrycksfulla gester 'och ett sydländskt .. livligt , " Hans sonsons sonson, konung Gus- + tav VI Adolf, är 'en så typisk svensk » man någonsin kan begära, och . därtill en svensk som 'bäst, det vet vi' alla” Hur har denna. förvand= "ling. under loppet 'av ett fåtal ge nerationer kunnat ske? > = > Nå, så många av de bästa egen- -', skaperna är inte bundna till 'na- + ”Honaliteten, "Fransmannen 'Jean : Bernadotte var en högsinnad, själv- ständig, modig och klok man, där- -. till med ett fint, 'värdigt och i bäs ta 'mening folkligt sätt, allt egen=" skaper som gått i arv till hans sen- särpräglat "svenskt, såväl ' vad utseende' som " stil, tankesätt och ”beteendemöns- . ter”; i övrigt beträffar, förklarin "gen "ligger .väl delvis i vad miljö "och uppfostran I kunnat göra: "> Jskar II:s” gemål Sofia och Gustaf V:s gemål Viktoria: har Barnadot- tarna av. i” dag blivit: besläktade : med de flesta” europeiska kungahu- ken; av vilka många i sin, tur är befryndade .med Vasaätten, Gustaf : VI. Adolf : själv, är, ' befryndad 'med, flera företrädare på. Sveriges. trön, varg ättlingar ' intill 'sena - släktled . blod :in-i!de förnämsta - furstehu- sens ådrör.' Bland vår nuvarande "konungs företrädare, med vilka. han äknar > släktskap, märks , förutom "Eidigare Bernadottar,; tre av' huset Holstein-Gottorp, pfalzarna : Karl XI och Karl X. Gustaf, Karl, IX, de "danska unionskungarna ; samt längre -tillbaka 1 tiden Magnäs- Laä- lås av. Folkungaätten, tre kungar v Erikska och tre av Sverskerska titten, Inge dén äldre, kung Sten< il, Olof Skötkonung, och Erik Se- V Fr "Det'ary söm sålunda tillförts den | daticka ätten, genom lä "de, furstinnöor 'som ” blivit ingifta "i : "densamma, ' "tycks! på ett utom- ordentligt sätt ha. kompletterat. det De fysiska ;.och : psykiska Jean B dotte ärvt av [Sina » öktffonska föräldrar —' hans hr ligena . öm Na "tillskott" genom” hans. eget giftermål 'med Desirée. Clary,..dot- ter "till en: framstående-"köprian fursteätterna med hordi: | sådana > var dé av naturen utbestämda ” betingelserna: för” den lilla: prin$' som föddes: på Stock- «> holms'slott den 25 november ' 1882, ' Det är arvet, Miljö och uppfostran fullbordade” dahingen av' karaktä- , ren. Det rådde vid Oscar: II:s och c drottning Sofias hov, som ju domi- " nerade hans barndom, en atmosfär av den slags förnämlighet som ut- går. från. att en hög samhällsställ- ning förpliktar både vad ' det yttre uppträd. "och de” i egenskaperna "beträffar, en -bland- : ning av konungslig höghet och an- passning till den demokratiska livs- stilens växande krav. En del av de mindre "demokratiska tendenserha hos sin "egen höge fader, kung Gus- > taf, torde 'dåvarande'” kronprinsen ha reagerat mot och bidragit till att utveckla honom i motsatt riktning och 'ej heller sin moders, dåvarande kronprinsessan Victoria, ' tyskinspi- rerade uppfattning torde helt ha varit i överensstämmelse med den unge. prinsens, Bland. annat berät- tas det att kronprinsessan, när hon temperament, ' - tida ättling.: Men 'hos konung Gus-' E . taf Adolf finns därutöver så mycket ” som betraktats som : Genom. Oscar I:s gemål Josefina, , preusg sk årill.o och lät en tek g darm varje dag ö öva de två i grund- lig prei: den äldre! av: dem, vår a riuvarande kung alltså; sansågs 'ej av "föraren i fråga äga några & ö denna konstart, . .« Under Gustaf Adolfs första Jev= nädsår ” hadé man” en" del” bekym- mer. för hans: ädla ör hälsan; Det fanns också andra” bekymmer” En': engelsk” ,skö- terska som anställdes; måste avske- "I dås, då hon ertäppades med” ”att "ge barnet sömnmedel; . En?) svenska; Louise Rinman; ans älldes ställe: Hon hade. svåråt på. nym, annons, ,; där. det. erbjöds i” ställning "hos en "Äng" familj” som vårdarinna "åt: en liten gosse : "och . soldatexercis,: . men. där: det väntas ännu en sliten”, Hon o drottningen ' "hajade "till ett ögonblick, : men 'sedan brast ut i ett'högljutt.skratt. 'Och de två blev ör | Vänner för livet/ Gustaf” Adolf' åt- . | njöt enskild utbildning tills han;år 1900. avlade studentexamen. .. Jäm- sides med: sina. ”eivila”; studier 'på= i ilitära "utbildning, ring ' "antogs. han vid ' Svea ; ; Livgarde, des" till: underlöjtnant, ' Ehuru" hans prinsen mest på Tullgarn; som. lig- 17 en "trakt, fylld med. forhmi keologi, ett in esså man kom att återstoden av sitt liv ägna sig åt de med åren tre vord- nä kronprinspårets barn. Hos ' prins Erik kvarstannade hon som. värdi nå till hans "Vid omkring" fyra års, ; ålde fick Gustaf « Adolf : engelsk . bonne; men ej heller” det slog väl ut. 'Bar- nen titvecklade en "Tössläppthet som ji stod ii. » samklang ”med tidens stränga anda :' och "vid én vistelse i sjuårsåldern på Rivieran: var de enligt : en : hovrmarskalks ; omdöme ”Relt förvildäde”,. När Gustaf Adolf var. åtta och Wilhelm; sex år, fick de till lärare. den . unge |; rdr, Carl Svedelius, sedermera känd ' även sätt ades rar” och" "även " > hans > adjutant, greve "Göran Posse,' som" ofta såsom skicklig ciceron. tog "honom: med på ridturer till intressanta fornminnes- | platser.: 1898 inbjöds riksantikvarien Hans" : Hildebrand” till "Tullgarn; för |att leda ,10-åringens "arkeologiska [utgrävningar | och detta fortsatte några somrar framåt. Man: under- sökte; ett flertal: gravar och unter långa exkursioner - ritade den "i ”un- ge:-prinsen kartor :-över forntida stenfästningar i Mellansverige, . H - Såsom det anstod en blivande ki nung. av. Sverige..och. Norge,..stu- derade 'Gustat Adolf både vid Oslo universitet” och "vid. ett svenskt, "I ägnade: han sig: främst "åt Klassisk, gyptisk-. voch' "skandina- visk arkeologi: samt historia": och i Mainåu och vid avskedet yttrade kr -”Vi överlämnar nu åt doktorn det käraste" vi äger” Det var farföräldrarna, k 'Ose 1 som mycket i idröttsintresserad rek- tor. Han fick hämta sina lärjuhgar und ia. Vi vet. alla att" han lögien "sitt intresse; och efter hard]: utvecklats till én även efter strängt car-Sofia,, som i Stockholm 'skulle ha :ansvaret för.sina barnbarn un: der föräldrarnas årslånga .utlands-| vistelse, Den gamla drottningen gav dr Svedelius enligt 'dennes”upp- med den då . nioårige Gustaf Adolf i Dövelsakten i Festivitassalen å + 1882, e” (Teckning av v Andrén fattning alltför -många och detalje- SES Stockholms slott den 25 november er el mått mätt expert på mrådet, : Hans allmänmänskliga gning, kulturella och konstnär- liga: i intressen, . över'.-huvud, vid- sträckta resor; kontakter med ota- liga "mä k skilda + folk. och > livssfäret - samt ”' framför allt hans' starka "pliktkänszs la — hans valspråk; som han verk- > ligen -lever ' efter, är ju '”Plikten "framför allt” /— har danat vår ko= nung till, en mycket mångkunnig ” och vidsynt människa och ett myc- "ket ”sakkunnigt”' statsöverhuvud, Här har ju inte funnits möjlighet satt nämna” allt i fråga" om hobbies " eller”"speciella studieobjekt som" i särdeles "hög grad tilldragit sig vår konungs" intresse. Men inom den ” intressesfären dväljes så skilda" ting ”som' t'ex socialvård, handel ' och näringsliv, idrott," blommor och ut- - rikespolitik, Därtill kommer hans » omfattande praktiska ' erfarenheter såväl. från representativa angelä- het som. regeringsbestyr - re- :dan under” de många åren som kranprins: . - pe Så har av, miljö; uppfostran och huvudsakliga, intressen legat åt än= 3 nat håll, arbetade Gustaf. Adolf's ni ]P D" "predikas "dagligen om ung” domens rökvahor men man, går aldrig till grunden 'med orsaken Jtill dem. -Hur'skall man våga bet gära att barn ska låta bli att röka '| när läraren "röker, prästen" röker, doktorn röker och alla möjliga bå- | de kvinnliga och manliga idoler rö- ker? Barn tycker" om: att agera, De låtsas gärna att" de är. vuxna. 1 | På den tiden det svenska 'folket var ett fattigt folk hade bära över- -| klassen ,råd att "röka. Visst "inte, : omåttligt : -— "| Var och en sormi luktade "fina 'ci- "men « "representativt. garter luktade” herreman, 'De fat" tiga "hade upptäckt nikotinet 'och lärt sig tugga snus,'Det- var åt- minstone ;karlaktigt . på. den "tiden, Torparen planterade :tobak .i.sin ”ltäppa, "torkade bladen och drygat de" ut "dem med lavar och löv. Han lekte herre' på sitt vis. Gamla herrar. med 'små inkomster satte märken”. på bjudeigarren "som 'de fått "av" någon. rik kollega, rökte varje 'dag bara till det märke de satt och kunde få både cigarren och herrskapsdoften "att vara i en hel "vecka," Bönder ' och" "arbetare "| som "blivit fjudna på en cigarr i butiken :7eller'' på : brukskontoret blåste röken av Pen i. ögonen på hustru. och: barn när de kom. hem - | för satt låta dem”, .veta hur -husfar luktade när han" "var herre. för en dag, UN Sen kom kvinnoemancipationsn. Då började somliga damer att ock- 'så"röka i tro "att det var den full- goda människans "rätt. Då var hon Tlikställd : med..mannen, De" gamla föll väl e, :men ,de yngre, Sen lärde de yngsta. sig att: lägga tobak i ett Papper: "och göra ' cigarretter | och röka dem; £Då stora och fullvuxna bland de full- växna;”De; vuxna "protesterade mot barns ' vuxenhet.:och' förbjöd - dem att röka, :Då- rökte; barnen "ändå, satt i rader -på: bänken :vid kyrki muren eller i järnvägstationen om kvällarna " och rökte och visade världen hur” vuxna d upptäckte staten "att. 'den . kunde skaffa sig pengar på folkets hög- vilket -det nu ;var.: Det blev acciser och skatter på tobaken, Staten fick pengar. och sen frukt av, alla-dessa andra tre "danat - Gustaf. -VI Adolf , till. én konung, Just, sådan. som > > svenska A olket, vill ha honom, Ja, Mi. behö” tr. inte här upprepa "alla; de per: sönliga" "egenskaper som” gjort" hör nom till detta; Vi, känner: dem för- : |ut: och "de "kommer. i .dessa dagar att framhållas av, andra: Men »det förtjänar” påpekas: att'iej "heller en konung någonsin , är ”färdigutbil- dad”, Det vet Gustaf VI' Adolf och hans: fortbildning” ' pågår" ständigt. Med :'samvetsgrannhet;: och . aldrig svikande” intresse, '. grundlighet "och allvar :- ökar, :; han : ständigt på sin samlade, rika fond av kunskap, och erfarenhet i fråga om "allt som röt värt; land "och vårt förhållande världen och nuet i övrigt, i i ivi ska sluta med 'en liten 'b sände -anekdot från: Nizza." Det 'in- träffade för ett: fyrtiotal år 'sedan. Sveriges kronprins satt inkognito på en" bänk vid Promenade des Anglais” i nämnda ;stad och. råkade. i sam: språk med en fransman; Där går en av, civilisationens mest' onyttiga påhäng, sade frans-' mannen, ., när: en: sydeuropeisk, furste promenerade förbi. or. — Det beror alldeles på hur man' ser det, svarade kronprinsen, "— Ja, men: kungar. är det väl gen - mening . med; fortsatte: frans-. "J mannen, som” inte visste. vem han talade med. — Det "kän jag inte gå Thed. På, Svarade kronprinsen.: Det kan härn- da, att detinte vore så bra i Frank- rike, men"det kan finnas bra kun- gar. Men jag är. kanske jävig, för jag har offrat nära fyrtio år på att förbereda mig till att bli kung av ”Kandidat” Bernadotte '— en 'bild ' "Pän studietiden i Uppsala, [- Uägdomens rökvaror - - Av Märta" "Leijon" ESA färd: eller , mindrevärdeskomplex, | rökaren förlorade sina | '; I spärrades pengar men det gjorde : han! til ln synes gärna. Den som vill vara. fin måste lida pin., Och nu är vi i en återvändsgränd, Den unga mamman röker medan hon ammar sitt. barn. Barnet röker i sin tur,så fort 'det kan och kräver. fri rätt att röka i'skolan "och över allt." Arbetaren röker i sin säng 'när han kommer hem trött från arbetet, tänder eld på lakanen och bränner upp både sig själv: och andra” som sover, i huset, Läkarna predikar och pre- dikar,' Folk , får hosta och katarrer och" otäckt slem. Folk som "röker mycket och aldrig: vädrar :ut sina lungor i friska luften får nikotin i blodet i stället för syre och kärl= kramp. Då och då stoppar en onö- dig. hjärtpropp en:duktig männi- skas- liv.. Det kallas för. direktörs= sjuka. .Andra får lungkräfta.” Det är värre än att dö knall och' fall på en" gata. : Men hur skall” ett barn : förstå' sådant? De. vill bli! vuxna. och "tar, efter de” vuxnas beteendemönster.” Varför ska" de inte göra. som, far och mor eller andra" idoler? "Varför "börjar folk predika för barfien som inte förstår varför det predikas? Varför börjar man inte hos de vuxna, hos de an- svariga och intellektuella? ..;.; 41. +. : De' skyller på varann, Vetenska- pen "säger. att det inte är. ;sSamma förhållande med nikotinet som med sprit och annan narkotika.” Efter halvannat: dygn - försvinner ' nikoti= net ur blodet.:om ' man låter bli att "röka" under ; tiden. ' Den som kan" avhålla sig från att röka” i trettiofem timmar' kan "avhålla sig i trettiofem timmar. till. Under tis den , hinner han eller- hon. besluta sig för ett" klokare , och . vackrare sätt att visa världen sin fullvuxen< het än genom att förpesta den med rök. Det är inte fråga om något annat ' än 'högfärd." Men ' det "tar lite tid att inse det. Det är också en fråga om hälsa, liv, och. trivs sel . både . för” 'tökaren ” och : hans omgivning. Det går att skaffa sig nya och vackrare vanor. aln Den" man "som "lade grundstenen till . Bastiljen. i. Paris, blev. bland de' första" 'som fängslades "och in" i byggnaden; Dett var mären"- Aubriot,.. och han fick sitta där. livet ut. Ursprungligen var, Ba- stiljen "avsedd att vara en stor. bes. "fästning till skydd för huvudstaden, ; Det ' var. "därför man: byggde sex' torn och "metertjocka murar" "med små” gluggar och massor av celler, där. iskorna ' kunde. hela livet utan möjlighet att kamn- mai | kontakt med yttervärlden. In-: om kort användes Bastiljen också mycket riktigt som fängelse, ” : "| som, i. hemmen fast i mycket "| större kärl — ordningsföljden =) är alltså vattenlåggning—lutning | miga torrfisken, Den är. också Jtill 249 .ton.: Dessa” sammanlagt 112129 tor rtfätker dock inte” var=] i för. stora kvantiteter” torsk rå- ' | vara måste importeras.. Om nå= I gon frågar "varför den norska svaret att det: norska” klimatet |inte' är så lämpligt för -proce- | duren: som det bohusländska. :|Långa som" torkas i Norge"på :| svenskt sätt blir: visserligen" of-.]"" Na es Mar — Betala 'mina "skulder? Tror ni "| backen bara” ett hundratal me- ".|ter éfåt land. När långan bör- | |.Till lutning går det som klassi- ARON erna Djupfryst. lutfisk - . blir. årets stora: julbordsschlager” er dv Ms air s. Den djupfrysta :.:Jutfisken ' kommer 'av allt att. döma. att få sitt: stora "genombrott till julen "i år, förutspår: grossist-. . organet 'Fri - Köpenskap.:.:De "försök. som. förra 'året . gjordes alt iv begränsad omfattning - Jancera varan. möttes med en "positiv-r: reaktion! från... både def. och h ter. och har. därför stimulerat Ieveran- törerna att i år safså hårt. på den; De. flesta konsumenter har: ännu inte: stiftat bekant- : "skap: med: den varför den :till årets jul: kommer-att ha ett starkt . nyhetsvärde” för .Jejon- ;'parten av, , kunderna, Ö vira FE 'werklig upprörd presstorm. > Ishar fördömt ingripandet, mot . den :' västtyska tidskriften, Die Spiegels behandling, av myndig-= heterna; Dock står det klart att' redaktionen. och chefredaktören.” för tidningen har hållit på,med'. en ' kohandel' och "på ett. "eller : :l annat ohederligt. « sätt lyckats: ' .:Den- djupfrysta lutfisk. som komma "över. allt” för hemliga kommer att säljas i' vårt land dokument -från det Tyska för- . kommer” huvudsakligen "att 'gö- vas, av ' svenskberedd spillånga, och råvarap är i år förstklas- sig tack! vare det utmärkta be- redningsvädret. Lutningsproce- duren' har förbättrats och den. av de ledande märkena tilläm- pade' stordriften möjliggör stör- re nyansering vid lutningen med jämrny kvalitet i och fast vitt kött som resultat, Till detta att kva- liteten” förbättrats kommer be- kvämlighetssynpunkten,- Den djupfrysta lutfisken är arbets- besparande och lätthanterlig för handlanden som ingalunda kom- mer att sakna den gamla dam- klart att förbundsvärnet redan rtidigere förvarnat om satt ett ingripande skulle ske. Det skom sålunda. inte: som någon över- / raskning. Vidare ' får man nog anse, att tidningen har handlat : utlämnat allt för hemliga" saker till allmänhetens. kännedom. Så- dant ' kallas i . allmänhét” för ländsföräderi, men här tycks det bli' frågan 'om mågon annan ru- bricering: Visst skall man, påpe- skall påpeka. det på ett sådant - sätt att det inte blir till "skada för landet utan . till föl ing” bekväm för : husmor; som baral, har att tina upp fisken, salta den lätt och ställa den i varm ugn. (250) i-uhgefär åre kvart. Allt besvär med fenor och rygg- ben faller bort. ” BEREDNINGEN. BÖR ' : SKE I SVERIGE. "Den svenska spillångan fångas huvudsakligen morr. om Skott- land och längre ut i Nordatlan> ten, där enligt senaste av Sta- tistiska "centralbyrån publicera- de. siffror 1.880 ton hämtas upp |” — "återstoden av totalfångsten |. emanerar från Kattegatt och Skagerack "men går. bara -upp "Solen går upp kl. 7. 44 och ned: kl. .16. 07. (2 OCKSÅ: EN FRÅGA. = "Det första köa Pix såg när Pap. pa kem hem war ätt han varit hos” att kommentera händelsen, för hon : sahte sig just” tillrätta framför Loch höra på hans frågor. "Plötsligt. sa hon: » fråga" till ferbror Nisse! - — Jaså, sa mamma, vad ska du då fråga om? 4 — Jo, jag ska fråga” varför n imam, ma ser alla fläckar ning men inde act Pappa har klippt 7 långan inte bereds i:Norge blir så ta vid första påseendet en vac- ker fisk,. men den är inte till- räckligt torr. vilket lätt gör, "den ”sur vid 'benet” och” svår att luta. När långorna efter. fläk- | =. Nee i ning och spilning hängs upp på dagar för > varje "fas och "mäng- tork bör det vara lätt bris samt den” soda och kalk per kg. torr klar och «torr luft -— det vik- |vara :beror ' helt på fiskens ut" tigaste. är brisen' eftersom wind- stilla ' kan betyda farliga -flug- angrepp "på. det. upphängda: Längst "ute i kustbandet i Bo- huslän : vardet faktiskt ' ideal väder "i "somras; ty. där? lyste solen ,'och lekte vindarna ” me dan tegnet stod som” spön i jag ' är den där typen som: ändrar ; mina vanor bara för att jag har? råkat vinna högsta. vinsten! . stordriftsmässig lutning ' lubvas ningar i-samma. kar, som -da-. tummärks' och. noga” kontrole> : ras. .På så sätt ernås en jämnaz re kvalitet; på" den" färdiga v : Lutfisk har varit" svår att je jar låta som frasigt knäckebröd | tillaga före måltiden. "Mången är det dags att plodka ner den, lutfiskhatare har fått sin 'aver ficeras som ”extra' prima”, "| anrättning! som" ofta” sSörverats, Lutningen . går. till ungefär dra "till att julens fisk med sis na traditioner ända borta” i den -—vattenläggning men -antalet'vänner, +. +...” p = Nu hade - vi tur — Olle och Ingrid ä är ir verkligen hemma. A OAS har ingen direkt ia ME Man Fel sg on genom utpressning och - OAS vili nå sitt mål med 121706 De pöstår Sk och hot Fr sig vara oe "för en nen fransmän I Algerie E 2 > OAS" Iedning: Franske generalen Salan BROIZAT - intellektuell |. i) Dessa 5transka ex-otficerare leder: ' 7) OUnderrätte! ee setjänsten kr Raga anle 1 SN ungert her dessa tre "sektioner" till ledning av en a GARDES "psykolog St delnil idea: avdelningar sammanligt 25-35 dljer Tallck var och en av dessa under me " Lögokiiea är OAS-sektioner verksamma. : rmadligen radgat max. 8000 man mot 49 miljoner transmän. svarsväsendet, Vidare står det M ganska ohederligt och' verkligen .. barberarn. Men Pia'hade inte tid '" -— Mamma, jag- ska skicka | en | på»min" klän-" ' reda. i hemmen 'och ' svår att sion . grundad ' av. den sladdriga - a ka fel/i förvaltningen, men man -- seende, torrhet och” storlek; Vid. ' | Kanske "djupfrysningen kan' bis vr: katolska medeltiden = vinner. nya” sa långor.. med sämma «- förutsätt- ko TV:n för att bibba på farbror Nisse fr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.