SAMA SA SARA Yvrevv EYE PE YE REIYYP YI EVE Yv revet even? an Den skoptista hållning : Tyskland tidigare : visat” möt - - svenska trähus, är nu på till: : "bakagång, ”säger” handelsrådet. -Carl. Swartz. på: "svenska. -ambassaden,". Bonn. - Sedan man . funnit alt” ytterväggar kan fasadbeklädas « med sten, tegel eller kakel, börjar trä husen alltmer att accepteras; " Fördelarna. med, hus” i färdig- > tillverkade, "element ' "ligger i . öppen dager. "Denna byggnaädsi - Tyck motståndsvall br ts Vavs 'Svensktillverkade: trähus: ” metod skiljer 'sig markant från ””'g . det "tyskar konventionella” hus--'; uppförandet.” Den: otvivelaktigt högre svensk; tandarden. vin ner SE "lands största. ”påketexpor säljer. vi, 1.000: hus..i é : satsa tillräckligt mycket, ; | Efter - fen redögörels sot södlonplasering..s | ring” och detaljplanering; - Trots : hälle”:- utgör inte. bara. Hur våra samhällen ”planö- ras. — i den mån någon egent- lig planering förekommit —' har : Ihidtills i huvudsak förblivit en hemlighet för några få utvalda. Det är främst arkitekter och ingenjör på - ” teknikersidan samt de förtroendevalda i kom- :| munerma . på - lekmannahåll som sitter inne med hemligheterna, -I'Trots att de här frågorna i. hög grad berör allmänheten har det hittills varit mycket dåligt 'be- ställt med konsumentupplysnin= gen. Under senare år har emel- lertid från” flera håll höjts. allt- mer högljudda : röster för en bättre” information "åt allmän- heten. Därvid + har "ofta "gjorts gällande att de förtroendevalda kommunalmännens roll :vid "pla- neringen varit: alltför blygsam och att det i själva verket är teknikerna som 'styr. ; Ni !' Just. nu har. utkommit. en bok, som i. stor" täcker. denna: brist, Titeln är ”Hur" planeras” Ditt samhälle” med undertitel '”Studiehandbok för Jekmän' i. samhällsplane- fring”: = Författare " är ' fil, "Gunnar Åsvärny. som är; socio- log och 'har lång erfarenhet "av samhällsplanering; ' Boken” som lomfattar : 365 sidor, inleds med "Jen fyllig överblick 'av' den ak- tuella” samhällsutvecklingen: pål.. ; I skilda områderi med Prognosér i olika: riktningar.” Den : över- | 77, "| siktliga, . långsiktigt inriktade planeringen ägnas: ett betydan- de utrymme" och , målsättnings- frågorna. diskuteras ingående. .generalplane- försedd medt.> ? litteraburfö i örteck:s ja; É ning” samt sakregister: och läm=' 'angelä- |; «utsträckning |” " riksplanering, |” RT AMNEFÖRS har givit ut mW "|sin fjärde diktsamling. "Den heter |' ” Lågt flyger höstens svalor : (Gum- messons, 6:50) och förefaller anmä- laren vara Amnefors” mest välkom- ponerade diktbok- hittills. Guds två stora böcker, » skapelsens” outgrund- liga bok och 7 "vår : dyrbara bibel, Guds heliga ord” har fått de infalls- vinklar, "stoff och s är åt den nya” samlingen: Under rubri- kerna ' Arstider,. Helg och: Högtid samt Om människorna och" gemen- skapen biktar - Ammefors ' sin tro på livet och Gud :;men "också sin oro över människar på själviskhe- tens och syndens väg, Det finns ett er inför nutidshändelserna tag i läsar- som” inte undgår att” nar" - Varför utforska - " månens baksida, ”: : när hungern på . jordens framsida Men | anske finns "dot ännu hopp, trots att vår gemenskap är frusen . de goda gärning garnas ; + och de vänliga ordens”. ” värmande golfström Nn > genom - . släktets: istid, Även naturen, i oo. m Hösten som med isitt vemod och sin för- ängelsestämning, utesluter inte skönhet och ljus, en: förhoppning. En. sned solstråle i, lea . tråcklar samman” trasorna .. med guldtråd ON nu och: höstens, öga ga ler. ont : Olof Lindström; I ehuru di : Javse, kommer: att ki SS investeringsmedel” från: den "Iskilda sektorni., .. : i betönkande” i ämnet, Bland oo ä "diski som td Det torde £ la inte föroligbå föra lag om avgiftsbelagda broar, anser väg- +: byggnadsstyrelsen - som nu yttrat sig . över: vägsal iga skäl. för att in och ; vatten=' kkunnigar som varit: uppe” i den tillräckli, de fall At Ötuådregeln ör. vara. att de för, den. allmänna samfärd- seln nödiga vägarna och förbin- delserna skall" byggas: genom det allmännas försorg och hållas fritt tillgängliga torde. inte ifrå- gasättas, framhåller styrelsen, : Å andra. sidan - har- samhället visserligen "accepterat .. enskilda initiativ vid upprättandet av åt- skilliga , bilfärjeförbindelser, . ej -sällan' med . betydande kapital- insatser. Någdn principiell skill- nad om frågan i stället gäller | ' exempelvis Ibro- eller 'tunnel- förbindelser. finns, tydligen inte, : vesteringsprojekt som” . förslaget; "närmast « torde kapitalinsatser, : "och; för: sig finns ötvivelaktigt utrymme "för. .I utredningen har å ändra sidan uttalats" farhågor; för att vid. ett system med avgiftsbe- 'lagda ” trafikförbindelser - vid - sidan- om: det" allmänna ”väg- 11 a "byggandet ' principerna: för an-|' gelägenhetsgraderingen” mellan ilda " fö: kulle genom - 'kapitaltill- ver Öresund och. Kalmarsund i Göteborg. Att en. viss vi gförbindelse : : | tillkommer: ” . | skott från enskilda "intressenter : behöver - dock "i. sig: inte 'inne- | bära - att” den ordinära. vägut- a : objekt är" broföretag, : byggnaden” måste vidkänna: motsvarande :' inskränkning annat. håll, invänder ' väg och vattenbyggnadsstyrelsen. ne - När flerårsplanerna : allmänna väginvesteringen görs upp förekommer emellertid. åt- skilliga .vägföretag - med. +god . Jönsamhet : som det: oaktat "måste stå” tillbaka -för: mera angelägna... företag ' "och därför stundom; inte" kan” ån- "rymmas" i, "flerårsplanerna. -. Sett i ett: större, sammanhang bör frågan , som byggandet ; äv tullväg bedömas” mot bakgrund av. de samlade; nalti gnalresurser- av. tullvägar "vid; allmänna vägb gnädsverksam- knappast "något av” de som "diskuterats." som” fänkbara ycks ha varit : Rasputin : men här Stalin . tröttnade” på Han har haft tillgång till Sta- en 'ganska oskyldig Rerre i 1 sina : kärleksaffärer jämfört. ”med Stalin. . Rasputin :Jät” åtminstone ; -. sina älskarinnor : behålla livet när: 'Kan. var färdig med; dem;:' någon av sina fruar eller vi den 4 ena, n den: "andra, "Allt v var inte. ”ötalsfiskalen överlämnad " vinna. slaget om egnah; porten på Tyskland. + —'De stor: bygena bra så. länge en älskarinna inte var: svartsjuk på de många an- par poliser redan: då "anade" IH kreterares;dagböck t Igen läsning: för komnianalmän ins 'sekreterares;dagböcker sam till:-Berias: hemliga testamente, och allmänh So vänning också som” :utsmugglades : ur landet: 'omma: -ti. sko- sörna har. övertygats-om- förde- +- avsevärt. de svenska : "chans Tyskland "utan RE » De svenska trähusframgångs år Danmär utveckling: "särskilt:på ngelska + marknaden; 5 5 Ett fra ikt. dans lerats på husbyggnadsfronten! . all sannolikhet :att utvidgas på-'sådant- sätt,' att Syensktille; verkade egnahem :signerade till: flera” europeiska" länder, s de svenska arkitekterna” med; kt samarbete" här "eta Detta'såmarbete kommer med 7 Sp I "tillämpliga" fall ”saniarbötaz utländska kolleger, > häpnadsväckande . i | ; | småsäktkar åkat ut för någon börja: rutscha utför just: tack"Vare > sådan. publicitet? > Svenska" ”Hjältevads Five : har 3 inlett. samarbete” med 'Dan- mark,.. oritalar ” arkitekt" MAA M. Ossian Jörgensen i Kalund- .bo.rg. De danskritade' husen tills verkas i, Hjältevad -och-'trans- porteras med långtradare, Även om husen Tvereras is ki stan” dardelenient, får de danska” be- ställarna” sina hus” ”skräddar sydda”. Det fina svenska trö virket 'sätter 'vi danskar” myck stort värde” på. Förutom. egna- hem är pensionärsbostäder och större villatyper. (uppåt 300 m aktuella.- : Fasaderna på svensk-' husen i Danmärk täcks delvis-. med tegel, en idé som slagit väl ut både i Sverige, Danmark och: Tyskland; > GLADA KON MÄN : "Det vidgade "samarbetet" mel-, nu Jan Sverige och ' Danmark på trähusfronten : intresserar kommunalkamrer Erik Svenzén; Hjältevad, i" Ingatorps-kommun: med .:syfte» till - att” hålla” sysselsättning året. om Utveck- lingen" visar värd ! Zvdlighet 'q även ' ' kommunalmännen.; Så här säger ' var nåturligtvis - att; på alla vägar söka: samarbete .mel- lan. skommun; och : företa; också ' med” önsk- — Den svenskasexporten äv : ges! "genom". att". tala" om sångar er : eller: Okänd ländslage- Husexport = — gera | byggnadsarbetar att : eljast. skötsam : lor av olika sla Vs En: kursbok "> från LT:s korrespondensskola,, DTE. Stockholm. 20:—,. Rekvi- a skiori från närmaste 'bok-]|t handel ' 'eller vid” kursan- HANDEN" OCH "SVÄRDET, ro- av Edison Marshall. man indi 31:50. Dån” 'störe "fomanfö sem Marshall, mest känd som "upp- hovsman till: ”Det' stora : äventy- ret” har med "Handen och: svär- .| det”, åstadkommit en ny .roman så mästareklass "om den. än inte är fullt så levande .som tt, sex. ”Vi- kingarna”.. Det är, stil Wales i hi- "| storiens "gryning, som han för oss och märniskor och handlingar har Han skildrat synnerlig kent. Det -var en hård tid då ”rätt "I satt i spjutstångs ände”. och svär- det inte fick lämna . handen, — om mean wille” överleva. Men det är, , också en synnerligen. spännan- de. kärleksroman., En” women; om starka lidelser och hårda kämpa: i | tag. MÖNSTER EDA - av är sä karer som” iden hi romanens "mästare och .detta bevi- sar han inte-minst i sina romaner från bibelns länder och folk. Rut är en moabitiska, vars make” dö- dats i.en grym massaker och som fyr till fienderna Israel. Där blir hon, bekant med Boas, ; judarnas ledare, och blir "hans" förtrogna. Men hon måste kämpa” en hård kamp mot: avund och förtal in- nan: hon slutligen kan . vinna fol- kets -bevågenhet och .. Boas kär- lek," Det är en färgstark. n roman från en hård :tid. idrottsman” .. innebär ” många ' oskyldiga får lida med den, skyldige och att den sist- nämnde -' faktiskt - får - dubbelt straff: det av lagen utmätta' och den oftast ännu: pinsammare publiciteten, ”Halvkväden visa är i sådana. sammanhang inte ett dugg bättre» är. "klartext, snarare tvärtom. gj”... : c "> Buster, ' "Wahlströms förlag. P: 26:50 |, ahlströms ör 8. Pris J enda" han” verkligen:tyckte om: attareni | Edi- i "träffsä- |: "| ter" till "en; ”partiveteran.- UT, KVINNAN FRÅN. MOAB, . roman av Frank G. 'Slaugh- | ä ofta NM att) -Lyda Vavrina: vär” den, sista i en” lång: rad kv liv" "alltsedan; han i. 20-årsåldern hölls "dold "; av" en partikamrat och. begagnade; tillfället att inte bära: förföra värdens fru utan gången 1904 med: en ' skön .ge- orgiska,. Keke; hade en son, men Stalid "brydde sig inte myc- ket om” familjen ty. all hans tid var. upptagen av politiken. =. ' Denna fru tycks”ha varit den Då 'hon:några. år senare .dog. av tuberkulos” sade ' han: som "kunde, upprmjuka' mitt'sten- hårda hjärta, Hon". är :död och med henne" dog "alla de” ömma känslor: jag. haft för” mänsklig- » MÅNGA ÄLSKARINNOR "Stalin "gifte. sig” för andra 'gången "år 1919 med den"20 år yngre” Nadjeshda " Alilijeva, : en entusiastisk kommunist och dot- Hon blev" gariska. snart besviken på fått reda: på. Stalins. "grymheter mot hennes egna vänner. Hon hotade : med skilsmässa. Stalin lugna henne, En', halvtimme se- nare...var hon : död. Han följde efter ' hennes kista i .sbegrav- ningståget, : men samma ” kväll anordnade han en stor: fest och skaffade en ny älskarinna” Med Nadjeshda hade, han, halt: två barn. ' : - Tredje fran hetté Rosa, syster IDEAL. . — Far, vem var. Adams svärmor? "—— Han' hade ingen, min pojke <— men så levde han också i i paradiset! = Hör I nu 1 väktmästarn, den här biffen är ju. oätbar. -— Jaså, ja herm. kan gott få en kotlett i stället. ; . = Men jag har, Ju börjat. äta av biffen... «är kite påbörjade: ot AN i —Ja, vi har kotlelter också som ocså våldta hans '14-åriga sys- |: . Had gifte sig: för "första |. — Hon var”den" enda - varelse gav- henne en drink som skulle |. hon. Ådra: Om hon blev det försvann som kommit: tillbaka igen sedan industrin tog: upp: tillverkningen är lingondrickan. Och den fö: Hänar: ätt” uppmärksammas” bi sin "friska: så "äktsvensk på något” vis. Det är egentligen synd att bara"'serz vera lingondrickan . som. bords- dryck. Kar, man t, ex. tänka. sig en: godare saftsås än den som är kjord må lingondricka? Och man kan' göra "en: lätt "uppfriskande dessert på lingongelé.” rö 3 UINGONGEL I4c del Imgondricka "3 del vatten = Varna 5-6 gelatinblad Pe ne "Blötlägg - gelatinbladen ' en stund och smält dem sedan i något av vattnet. Tillsätt resten av. vattnet "jämte lingondrickan och: häll upp .blandingen: i' en form '— "gärna fyrkantig,” Låt gelét stelna och skär det sedan | i c:a 1,5 cm stora kuber, 7 +" coupeglas 'med en klick iskall vispad grädde. N Det blir? väl i. alla” fall oftast så att Vi. dricker lingondrickan.' nativ "som: : alkoho! apéritil. - | Här är ett förslag: "En. gammal: fin bördsdryck;| "smak." Den smakar Sm "Servera 'gärna. gelékuberna "i |” LINGÖNAPE 'SRITIF 1 del lingondricka' 1.4 del tonie-' water. färsk: gurka" iosk klick" vispgrädde" i sglaset och piffa upp drinken" "med ett: eller ett par: 'smaktillsatser, BANAN." OCH ÄINGONGODIS "1 del dingondr ka 24 del vatten "vispgrädde > -bananskivor'.'. Ker färg får bålen” iom man ge ger i djupfrysta” blåbär. | 1 del lingondrickg I 3 del' sockerdric - djupfrysta blåbä citri oriskivor N | i del lingondricka 3 del sockerdricka : : konserverade äpj le ngar | Den är också ett utmärkt-altetz |” tande drink kan man lägga i en lingondrickan' fint. Mycket a Nac
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.