det "bästa, - i Hurra för vädertjänsten och dess pris! . I Akademin. ;för konsterna de” bv ; - "flesta Rs 3 Dagens rim— Ar I - Akademin för de esta a "konsterna har utdelat årets .. pris till Sveriges meteoro- ” logisk-hydrografiska anstalt för fantasifull utformning "av väderprognoserna under +: det framlidna året. vc" Hurra, hurra! Vårt sinne högt « > sig gläder, ' . i yran gör vi faktiskt ystra hopp. Den statens byrå, vilken gör vårt oo. väder har äntligt satts på ärans högsta : "topp. > I | Akademin för konsterna de ia i flesta ÅG som värnar vår kultur på alla vig och hör och ser och. vet det allra - mesta” har givit vädertjänsten årets ; äs er härom och vårt öga x > tårag NT För de prognoser; som tv dén vi fått och vilka gett oss regn allts " våras pa har årets pris nu blivit byråns Tott, äv an vi hört var, detta blond är öckså värd ett leve, givetvi; Mate Soliman F örtroliö jga” 'stunder rv Ott. 1 passar dräkt utmärkt, Välj någon färg:som står bra: till era ögon och ert hår, dock 'helst ej svart vid et "så, pass festligt tillfälle..Har ni re- "skar beroende på dräktens färg'och "helst, ä även hatt i stil; Ni kan antip- . ger ha en liten, rundbunden brud- bukett eller: också 'några '' "vackra .;.blorgmor : på ”dräktslaget, par gröna orkidéer; 2, Ja, det: är' säkrast” att besta lå "tid hos borgmästaren. Antingen Har >a själv; med er ett par vittnen, an- nårs "ordnar vigselförrättaren' den å Vid borgerlig vigsel sl : dan bruna” litet, elegantare skor, i -skulle jag i ert ställe välja, brunt | + | i eller grått. Beige eller ljusgrå hand" |" : ; Eller vad säger herrarna? a y- EJ: lyxför Örpe packad godbit | ” Man 'ser att det inte alltid är nödvändigt att förpacka en godbit i lyxförpackning, åtminstone inte när godingen är så frisk och för- förisk som: den. här i i sina enkla shorts och en helt ”vanlig” jumper. : ME dr Doktörn svarar ” : "Under denpa rubrik, besvarar en .svensk fegitimerad läkare " kostnadsfritt medicinska frågor : från läsekretsen. =. i : ; Förse frågorna med lämplig signatur och uppgiv helst ålder och kön Det är giv: att envars anonymitet obrottsligt bevaras. - : Märk breven DOKTORN 'SVA- ; RAR och sänd dem till redak- 2 i ”Värk”. Av er. beskrivning att 4 "döma har ni redan "genomgått en "synnerligen grundlig utredning med |, bland annat neurologiska och me- dicinska 'specialundersökningar för "Jatt "försöka utröna orsaken till, den, intensiva . huvudvärken." Tyvärr. har ni ännu' ej: oshållit! någon lättnad i era symptom och annat matlust och sömn blivit li- ket av; Kittys "ungar, så. var: det |« naturligtyis "några; ”somihpn. tyckte mera om än de. andra. Men det var öckså' en' som hon inte riktigt skup- de med och det var. Tom; Tom var är "det du "vill? -frågade' han stack upp huvudet & genom hålet. Muspetter nere "ifrån hålet; — Vad dande. Utan närmare personlig kän- nedom om ert fall syns det. dock sannolikt att man förr eller senare verkligen 'skall kunna finna någon bot för. dessa besvär. Ni bör åter kontakta överläkaren vid medicin- ska kliniken, då det är av vikt även .. [för doktorn. som ordinerar medici- "| ner att få reda på när ett speciellt preparat ej har' den önskade” ver- kan och man därför måste övergå till" annan medicinering, . . d- Hoppfull”. Det är svårt att utan närmare kännedom bestämt påpeka ett samband "mellan ' den. genom- gångna 'nifektionssjukdomen ” 'och den strax därefter jakttagna hörsel- nedsättning som ”ligger i släkten”, och som redan tidigt kan debutera. Vissa ' åkommor i mellan-””och in- nerörat kan medföra hörselnedsätt- ning "utan" att en med feber och värk. förenad. infektion föreligger, men det är naturligtvis svårt att i «| efterhand bedöma vad som kan va- "I ra orsaken i ert fall, i | Det är emellertid att rekommen- dera. att .ni genomgår en "förnyad hörselkontroll - om möjligt av sam- mä "doktor som föregående” gång. I samband : härmed ' kan ni sannolikt c även erhålla utförligare svar på e era . | fråg . mi |Ärkehertig Otto” av Habsburg och i detta' medför" naturligtvis' att bland | iké t lå ift. ka till! saken mot en sg Sven GR l full av ”odygd. och ställde. till en massa ofog, men det gjorde de and- ra. Ungarna” också men alltid var det” Tom: som. fick mest” ".Bannor Ida Porsson” ska ha tack för tex ec ten? till > ”Spänjorens hemlängtan”. oo vilket tydligen är det.rätta namnet ' på "Långt i fjärran land',.””In= . fresserad”,och ”P. 0.” som båda efé ' terlyst den tydligen populära "visan | 4 + ambedes Åter ”att uppge namn, "och idress, så att jag kan sända ett: par "a ' nvskrifter. i Han är. bara lf förtret.” i Om; :dustror; att jag kän vara Tom, väste Kitty, så tar: du verkligen: fel. Om Tom 'ska flytta så flyttar jag också, och, jag: tar allarmina tio ungar med; mej. Nu vet du: det, Oj, oj," om Kitty. flyttade ifrån henne, vem skulle då hålla mössen borta från huset; tänkte Berta. Och det var. "ingenting i i värl den som hon var så rädd för som möss, Nej, Kitty fick verkligen in- te flytta; det skulle :vara en stor olycka. i — Om -han ' åtminstone inte var svart, jämrade: sig Berta, men hur man än vänder och, vrider på saken, så betyder han olycka! En” svart katt betyder alltid olycka! -' yt om Dumheter, sade Kitty kort, det är bara gammalt skrock! Man skun- de lika 'gärna säja att” svärta kat- ter betyder lycka, Men det skulle också vara dumt prat, för en svart N jen ordentlig läxa! Berta trör ätt Tom betyder olycka, och därför går hon alltid och träter på honom och ger honom smäll och "det vill jag inte finna' mej: i, Nu ska du hjälpa mej att föra: henhe på” "andra tankar. Vi måste ge henne AIR T > Kitty och Peter viskade länge tll: sa sammäns' och, till slut lovade Peter an bjöpa Kitty. nästa” morgon, med ga dot inne från Bertas sängkam” märe. — Hjälp! Hjälp! Skynda dej, Kitty! i Tom, ropade Kitty, ga in och hjälp tänt Berta. Tom. sprang in i sängkammaren, men han var nära att explodera av skratt då han såg tant Berta i sitt Jånga nattlinne stå på ett ben i sängen. "Nedanför på golvet. satt Muspeter " tillsanimans med 20' andra små möss och skratz mn fade åt henne. — Uh; utbrast Pe> ter då Tom kom -in, nu "måste vil: skynda; -0ss iväg för där kommer Tom-.och han är den skickligaste av alla kattungarna att fånga mössl Och plötsligt var. alla mössen bor '— Åhy: Tom! : Lilla rara," enä Ta Tom, ropade -tant Berta, 'det " var för väl att du kom, De stygga mös-, | sen "hade så när skrämt livet” u mej. Tror du jag vågar gå ner på is Jo," ser du, förklarade ' Kitty, som gjort sig för ekonomiska och sociala problem har utgivit en bok med titeln ”Fjär-1| - ran östern är ej förlorat”. Här" ser). viihonom i färd med att signera de nd för sitt intresse - första bokexemplaren i Paris, i daste > ”kattpojke . i Hela” ärlden, |, » na" sig : så bekant med familjen ” tygseldare' eller kameler. Jag tror "måtte ha känt inför en lära som : kvalificerad värmestuga. : I sterna, som verkar för Ölandsgatans förskönande, ' . konstlitteratur | m m, i delta -— > Jag ser att er'vän vill pres. senta er en diamantring « - > jag ser att den inte är F äkta, . :Sov på rosor under julen Den . berömde parisiske mode- konstnären Pierre Cardin har bör- jat teckna och tillverka sängkläder "för dagens modemedvetna , dam, I Den första kollektionen omfattar 10 [nya mönster i läckra färger, för alla civilstånd och skilda tillfällen, sä- ger modekonstnären. Under julhel- gens : nätter, bör enligt monsieur Cardin både gifta par och unga da- mer som ensamnmia i sängen dröm- mer om lyckan, sova under Iaka- nen med handmålade jr m SånEn kläderna heter ”Julnatt”: > i ggr omm Sagt och skrivet. "Men hur i all: världen menar man att det skall gå till i staden, "som är ett hus? Jag känner till ett huskomplex där det bor om- kring 1.000 personer, Det ligger i en "sovstad, Jag "träffade" nyligen |; "en ' bekant, som bor i huset och medan "vi pratade, kom "man 'att fråga om några" mig” närstående " människor.” : - "— Bor de kvar? Jag tror inte att jag sett dem på ett år. ES "De bor i. Var av: kom= plexet. £ on | Det är alltså en ” ”stad” av ; unge- 2 fär :Marstrandg” storlek.i Hur' skall "det bli i en stad av ungefär Vä- nersborgs? Knappast kommer nå- gon: ens i samma trappuppgång "och samma ' våningsplan att kän= dörr om dörr att han hälsar; i pdmorgon, granne! ” (Eve) | Men jag läser gärna om varma länder... Ur. min synpunkt är de som gjorda "att läsas om. Jag tycks tillhöra det knappa . dussin sven=- skar som inte är skapta” till far- att den religiösa likgiltigheten i vida kretsar i Norden är en rest av den skepsis som våra förfäder utmålade ' syndens: lön som ' en : (Claque i sv D : .: Väderlekstjänsten "fick diktarpris ” Akademin ' För De -Flesta Kon= id: trädde i i d. sade hon; ingen - ska komma till | mej och tala illa om honom; Och så är han till på köpet" svart och en” svart katt betyder lycka, Det säjer” Kitty själv. Tom är min lye- kokatt och” han ska alltid stanna |' hos mejt LL. oi der. ordförandeskap av direktör Karl Herman Malmström. ' Närva- rande var ledamöterna fil lie Ulf P akademiens un= Irog, redaktör Martin Strömberg, ständige i i sekreterare, S måste bli'ett rekordår, Tidigt FREDSVINK? Samtidigt som Kina beslutat, blåsa eld. upphör längs gränsen till Indien har ministerpre- sident: Chou En-lai givit premiär- gnister Nehru en vink om, att han är villig att komma till. New Delhil- on för HFredsförhandlingar om Nehru ej vå . vill resa till Peking. katt är varken” bättre eller ' sämre än en vit eller en grå eller en gul. Om Tom ska bort så ska Jag också och därmed basta! " Berta suckade 'och "förstod att säng. ” hi man inte kunde komma någon värt med Kitty i kväll, Därför lade hon ifrån ' sig" stickningen och "gick, i Kitty gick 'ut och satté sig vid i köket, —' Peter, kom upp ett:tag, ropade hon, det är att de är borta allesammans? igen” ska: 'du ' bara "kalla : på Jag 'ska nog ta mej an dem: Om någon efter den dagen ' märkte. på Tom ' och ' sade" att ond, golvet nu? Är du alldeles säker på al '— Kom. du bara ned, tant. Berta, sade Tom och viftade med svansen, och om mössen någonsin "kominier ” on var olydig blev tant Berta mycket - — Tom är den sötaste "och modi- an- han skriftställare Erik H. Zetterström (Kar de Mumma), författaren Ey- vind Johnson och" redaktör 'Per« Erik Lindorm. På förslag av dr Johnson gick diktarpriset för året till Sveriges meteorologiska o. Hyd- rologiska institut för dess 'skapande fantasi vid utformandet av. prog- noserna för. det snart framlidna. året; : He arte Jr ANV ENDA” TIDNING SOM U UTGIVES t å LA HÖ LV 3 fööritangningen t i Göteborg. har ökats på. katastrofalt sätt Göteborg har” under hösten” tagit” . Spritlangningen i | på ett: sätt, som man inte sett exempel på tidigare. pe senaste veckorna - har medfört en enorm 'rush för ispritpo- . lisen, 'storbeslag efter 'storbeslag förekonimer;" är numera stora langardagar. TV- tittandet” "påverkar! lang-= . arvanorna i hög grad. Spritpriset på langarbörsen här höjts. e tre : Söndagarna . heten vid spritpolisen an- " Trots den intensifierade verl . olagliga spritaffärerna. ärenden år ” behandlade och innevarande - amtalet fjolårelt, på hösten märktes abb sprit- : | langningen 4 Göteborg höll på . att tillta, och för några "veckor sedan började den accelerera våldsamt. , Langarna och deras s. k, gångare har i mängder plockats in till "förhör på ”polis- stationerna. Mängder av beslag av 'sprit görs. I lördags infamn Hig spritpolisen i ett ökänt Jang- arnäste i Majorna, där man an- träffade ' en hel säck fylld med 25 helbuteljer skrit stående vid en säng. . Av c:a 500 langåre som finns registrerade i Göteborg anses ett 100-tal helt eller delvis för- ser man sig endast kunna inskrida vid en promille av de + antag Redan före denna månads ut- sörja sig på sin "brottsliga han- gång överskrider -spvitpolisen i|tering. Flertalet uppträder , som sjukskrivna eller under liknan- de' benämningar. eMånga nyttjar inte själva sprit utan"langar för att finansiera köp” av tt. ex. .TV eller bil, : ' Spritlangningens . omfattning åskådliggörs av att man på ex- penthåll bedömer att polisen en- dast inskrider i en promille av langningarna: Den siffran ' anses (fö, vara något i överkant. Po- lisledningen ägnar langningspro- blemet, den . största uppmärk- samhet och har. givit spritpoli- sen stora: personella. resurser. Det förtjänar påpekas att över- wakning av spritlangning är en att hänsyn alltid - : måste? tas still detta, ” 10,7 proc av länets 'åkerjord använd: till "oljeväxter . Landets åkerjord kommer till betydligt: olika användning inom olika områden av landet. Denna tes, får väl anses vara tämligen självklar, men den' får sin sif- fermässiga bekräftelse |i sta- berättelse. liggande . angående 1961. Veteodlingen hade nämnda å år, får man veta i denna ' skrift, den största . relativa omfattningen i Uppsala län, där den uppgick till drygt. 17 proc, av åkerarea- len. Även i övriga delar av östra Svealand samt i "Östergötlands o. Malmöhus län förekom vete- odling. av stor omfattning ((13— 15 proc. av åkerarealen). Od- lingen av råg var relativt. "störst i Kalmar läns södra del, Got- lands, Blekinge, , Kristianstads och" Hallands län” (omkring :5 Proc.). Den. relativt: största 'od- lingen 'av korn” redovisodes för Gotlands län (24 proc. av åker- arealen). Betydande Kornodling mar läns södra del, Kristiarn- stads, Malmöhus, Hallands, Öre- bro o; Kopparbergs län. I Norr- land, där korn fortfarande i viss utsträckning. används som bröd- säd, upptog kornodlingen 7—12 proc. av åkerarealen, Havreod- lingen svarade ' för "en relativt manlands, Jönköping och Kro- nobergs län, Kalmar läns norra del, Älvsgorgs, Skaraborgs; Öre- brooch' Västmanlands län (23— 29 proc.).” Omfattande havreod- ling konstateras även för Göte- borgs o. Bohus län samt Värm- lands län. I de områden. där havreodlingen hade mindre om- fattning förekom i stället större odling ”av blandsäd, nämligen! i Stockholms, Uppsala, Kristian- stads och Malmöhus län (10— 16 proc). Med 'undantag för Gävleborgs län, där 17 proc, av åkern användes för havre, hade Norrlandslänen relativt liten od. ling av havre" och blandsäd. ” Potatis odlades relativt sett mest i Blekinge och Kristian- stads län (14 respektive 8 pröc.). På Öland 'och Gotland samt'i Kristianstads och Malmöhus län användes en betydande del, av åkerarealen för odling av soc- kerbetor- och foderrotfrukter. Odlingen av dessa grödor upp- tog drygt 11 proc. i Malmöhus 2. |län och 6-9 proc. i de tre öv- riga områdena. Vall till hö omfattade i samt- liga län med undentag för Sö- dermanlands," Gotlands, Malmö. hus, Skaraborgs, ' Örebro och Västmanlands" län större andel av åkern än något annat växt- slag. Skillnaden meHan olika områden ' ifråga om slåtterval- lens relativa storlek” var emel- lertid betydande, I en stor del av Norrland utgjorde slåtter- vallen "omkring två tredjedelar av åkerarealen men i Malmöhus län endast cirka 15 proc, ' Odlingen av oljeväxter hade år 1961 den” Telativt största om- fattningen på Gotland samt i Östergötlands och «Malmöhus län (3—9 'proc.). Under rubri- ken '”andra växtslag” som in- tistiska centralbyråns nu :före-: jordbruk : och boskapsskötsel år, (11-015 .proe.) hade även Kal-: stor del av åkerarealen i Söder- | ren "ASTRID ' ” Solen går upp kl. 824 och ned kl. 15.357. cv " Solen går upp. kl. 8 .26 och ned kl. 1584," Dansk bilförja > | störst i "Europa Europas hittills största bilfär- ja' kölsträcks. på fredag-i Hel- singör. Den 'får tre däck och har beställts av danska" stats- banorna för att sältas in i tra- fiken : över Stöna Bält. Intres- set för nybygget är stort i sjö- fartskretsar. över" hela rmvärlden. En ' speciellt uppseendeväckande detalj är att färjans mellandäck blir höj. ' och sänkbart. Färjan ' blir 130 meter, lång och kan ta ombord 400: personbilar: och - 1.500 " passagerare. Den får en som skall vara leveransklar näs- ta - vår, kommer" att kosta' 32 rymmer. specialodlingar avolika m. m. redovisas endast en ringa del av åkerarealen. Den. största Öland, ” där drygt. 4 'proc.t av åkerarealen upptogs. under den- na fubrik. pe NAS (Av"åkerjorden i Hällands' dän "användes 1961 1,6 proc, till höst- vete, 3,5 proc.: till 'vårvete, 4,9 proc. till råg, 12.2 proc, till korn, 17,7 proc. till havre, 6,5 proc: till iblandsäd, 0,4: proc. till foderär- ter”och' vicker, 455 proc, till-po- tatis, 0,6 proc, "äl sockerbetor, 23 proc. till foderrotfrukter; 2,4 proc, till grönfoder av säd, 24,1 proc. till vall till hö, 8,2 proc.- till "permanent betesvall; » 66 proc. till annan. vall, 0,7: proc. : till oljeväxter och 1,4 proc: till andra växtslag. ' Återstoden: av åkerarealen låg” helträda' eller», var mer 'eller' mindre. varakfigt obrukad, > oz Av åkerjorden i i Kristianstads län användes 1961 3,6 . proc. till höstvete, 2,4 proc. till vårvete, 5,4 proc. : till råg, 11,9 proc. till . korn, 5,0, proc:-till havre, 12,8. ill. blandsäd, 0,4 proc. till er och vicker, 8,1 proc. till potatis; 4,9" proc; till "socker. betor, (1,8 proc: till foderrotfruk- ter, 17 proc. "till grönfoder. av säd, 21,5 proc, till. vall till hö, vall; 4,5 Proc. till annan vall; 24 proc. till oljeväxter och 2 sl proc, till" andra: växtslag. Återstoden av åkerarealen låg i helträda eller. var med eller mindre var- aktigt obrukad, - "Av åkerjorden i Kronobergs län användes 1961 0,9 proc. till höstvete, 1,4 proc, till vårvete, 2,0 proc: till råg, 3,5. proc: till korn, 23,6 "prot.” till. havre, 5,9 proc. till blandsäd, 0,1 proc. till foderärter och Vvicker,, 5,1 proc, till potatis, 1/1 proc, till foder rotfrukter, 1,3 proc. : till grön- foder av säd, 317,4 proc. till vall till hö, 7,7 proc. till permanent betesvall, 4,0 proc, till” annan vall, 0,3 proc; till oljeväxter och 0,2 proc. ' till andra. växtslag, Återstoden av åkerarealen rlåg i 'helträda eller "var mer eller mindre varaktigt obrukad. . sv 2 hastighet av 19” knop: Färjan, > slag. (fröodlingar, fruktodlingar ' ” omfattningen därav förekom på - 83' proc.: till permanent betes-. DD i ekonomiskt kostsam hisföria och - : 4 söt
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.