e . hån "och. vånde sig”. till. enian- Fd = EAHOLMS TIDNING Några mil I trettiosju år har jag sysslat med undervisning, därav tre som präst och trettiofyra som lärare "vid läroverken. Mycket, ja hela böcker, kunde skrivas för att skildra vad jag fått vara med om under den tiden. Men i denna artikel skall jag endast uppehålla mig vid några enstaka minnen och episoder. ' I-tre år, 1918-—1921, var jag extralärare "i kristendom och "svenska vid Örebro högre all- männa' läroverk, Detta var på den tiden ”Sveriges största och bästa”, enligt - utsago av ”Bi- skops-Agust”, undervisningsrå- det August Johansson, som var son till en biskop och som jämte en kollega år 1919 inspekterade läroverket, " ' Vid detta hade Joses Lind före- gående år blivit rektor. Han var en hygglig själ, rejäl och rätt- mun mot. allt . ohemult måls- manssladder, : vilket tyvärr ej hade att säga. Då reste han sig upp och sade: ”Så gjorde jag i går, när jag skulle gå och köpa. jäst”. Han såg därvid så trium- ferande ut, som om -han' utfört en hjältebragd. Han tyckte för- möodligen, att han utfört. något som var en parallell till "det; som hans lärare berättade om: I en annan av småklasserna ginga vi en dag igenom liknel- sen , om den förlorade sonen, vilken berättelse skulle. ges . till läxa nästa gång. En pojke stod och läste .ur:texten:: ”Men, när denne din son, som har förtärt dina ägodelar tillsammans - -med skökor, ”hu' har kommit. tillbaka; så har du för honom låtit slakta den gödda kalven”; När han vä slutat meningen, fäktade:: en pojke nere 'i klassen häftigt med armen, När jag frågade, vad han ville, sade han: "Sjö kor”. (obs. läst om i biologien”: Ja, det var en svår fråga att-reda utför allt ;.och så .. det, svenska; : buntar > "förstör " inn från läroverken massor av vanliga” arbetare ha nu större. löner än många stu- derade människor. En stor or- sak till den. nuvarande trängseln på läroverken är också likrikt- ningsbacillen, som härjar över huvudet på många och: förvrider deras tan- "| kegång och bedömningsförmåga. Har Svensgöns en pojke eller en flicka, som :går på läroverk, skall Petterssons också ha en. om de senares barn haraldrig!så mycket” ”sågspån” huvudet..-"Redan på ” 1920- talet började” förtrupperna av ' dessa obegåväde, verksskutan,... ”stenlasten” salt" "komma, . jag vader nu. fått. en klass;i in vilken: majoriteten pojkar. var; en. sådan ”last”. Dela skrevor svenska: så: många" "formella: klumpigheter |; Ippsatser-. med i. läro- och gå tillväga på annat sätt, Vid Vasa real i, Stockholm hände mig ett fall, som verkligen var säreget i sitt slag. Under. på- gående lektion i en andra klass, kom en pojke utan vidare fram till mig i katedern, lutade sig emot mig och viskade något i mitt öra; vad han sade; hörde jag inte riktigt. Men fallet var mystiskt, : tyckte jag, och jag funderade ett ögonblick över, huru jag skulle bete: mig. Om Fridolin säger. "Karlfeldt, att ”han talade med bönder på bön- dernas sätt och med lärda män på latin”. Jag beslöt att gå till- väga på ett liknande sätt. Vis- kade pojken, så vardet väl bäst, Tatt jag viskade till "honom igen. Jag vände mig därför mot ho- nom . och : sade. "viskande: ”Vad var. det, som. "du. nu ville?” .— ”Ja”, viskade han, ”men jag är så törstig så”. Jag sade: ”Törstig, det är väl inte: så farligt. Varför > i den: var: så salt så”. Jag sade: ”Ja,. gå då, men raska "Hela "detta" samtal: hade .vis- I Jkats: så” tyst; "att inte'ens de, som ill| det ä : AN oss : och: uppförande. Men han hade så ”svårt för det”, att det var vemodigt att se, huru litet re- sultat det blev av hans an- strängningar. :Föräldrahögfärden hade fört honom: in på en bana, som var honom motbjudande och: som: han inte passade för. av något slag kunde det säkerli- gen bliva: av honom. Men så- dant : var . inte. ”fint” nog för honom, Föräldrarna voro ivriga för, att han skulle bli en studie- människa, och de :reste ofta in till Norrköping för ' att höra, huru 'det ' gick för. honom; Än var det fadern, och än var det modern, som kom. Den andra gången fadern besökte mig, sade jag till, honom ungefär så här: ”Ja, pojken sär "snäll och villig, men det ledsamma är,' att han |: har 'svårt för” det, så ' att läs- hingen blir tung och tråkig för honom. : ; Fadern, svarade: ”: ”Ja, ltid det 'som, jag. sagt till; min hustru; "hon" vill, att pojken sall läsa; men jagz' säger jag, och" det har han ärvt äv sin mor,” för hon” är; så” kort. om Hans läggning, Jlåg åt det prak- S tiska, och en'bra hantverkare]. BARNA HEDENHÖS BAKOM STENRIDÄN av Bertil Alm- qvist. Bonniers, Pris 9:75. -. Bärna 'Hedenhös är vid 'det här laget kära gamla vänner; som kom- mer och hälsar på varje jul. Kär rare lär det väl bli nu sedan de också blivit TV-serie — hade Ber- tila verkat i Amerika kunde de blivit farliga konkurrenter till. Fa- miljen F linta. Den här julen ger sig familjen Hedenhös av på: en resa till Ruriks rike i öster — det nuvarande Ryssland där de har rätt mycket aktuellt att säga "om ”sten- ridån”, Som. alltid är "boken både trevligt ritad och "mycket kvick, Den kan med lika stor behållning läsas av gammal sor ung: : "KONSTIGA DJUR I TROPISK '. NATUR ' äv Sven Gillsäter, "Bonniers. Inb. 9:50, "Sven Gillsäter, vår "svenske täs- terfotograf: och 'reseskildrare, har kanske främst - genom "TV nått en enastående, popularitet i vårt land. Men det finns väl ingen som: kan gande. ungdomsboketi "där, han skildrar allt mystiskt :.i : djurväg, som finns i ett så fjä billig bok om. sögel "från" ti gryning till nu! Man får veta allt om segel på vikingaskepp och full- riggare . och ” tjusiga illustrationer förhöjer värdet på boken, Den är en: verklig gudgruva för alla ”söm' är intresserade'av sjö och segling, LISELOTT.. OCH. GARAFFEN, st. bambok av: Hans Peterson. t Rabén & Sjögren. Inb, 8:50. ' Ati Liselott och garaffen gav sin författare 290600 kr kän man myc- ket väl förstå — den vann första pris i en stor barnbokstävlan.. Ty Liselott är en pigg, grönögd liten flicka, .som ut". i. skogen hittar en garaff — ett. trevligt sagodjur. Med det upplever hon så många rörande vidare kan förutspå € en stor Sucte. e ungdomsbok a av c Ö, Holmvik - och H,. Faye- :, > Lund: Rabén & Sjögren; Inb. : 8:50.- "Ett. gäng .om fem. nofska' 'ungdo- 24; 3 ängt Hå obi h uttalet!), ”väd är |gången,” att. å, så att du inte är ute alltför jalltid, att:han-;inte >har. huvud | fånga djur och natur och det visar | sommar att bli .grodmän och '-flic- rådig och höll strängt på objek- | accenten oci sc vad a : på, så" inté är a ; na T ”tivitet. Han var följaktligen im- |det för kor; sådana :ha'" vi-inte|kunde ha”, länge”, Så skyndade pojken 'ut. | till det, Han är dum; det förstår |han inte minst i den här förelig- ka, . -Redan: under; sutbildningen får de erfi av.altt gr ket kan vara livsfärligt < och det får de 'än. mer kännas: på när alla 'rektorer äro. Jag för win desså' småttingar,: Jag. visste sutto '.närmast "i ' klassen," hade | huvudet så” . ; jaustralien. Det ären trovlig och [följa med till söderhavet och dyka del tyckte alltid bra om horiom | knappt, ' vad -:jag le". säga, hör "något, bestämt; fastän” alla I: "Någr av" veckor: senare AR nämliga & otogdnad fantastiskt för- | efter en sjunken sjörövareskatt. En och var kanske i någon mån hans / ”gullgosse”. En och. annan av de andra lärarna tadlade ho- nom däremot 'skarpt, .ty de , tyckte, att'han ofta var litet pe- "tig ”och' fallen för formalism. När det hade ringt in till lek- tionerna' stod han i regel på tredje våningen, där han hade expeditionen, och kikade ned på andra, där kollegierummet var. Han . ville se,'huru.fort lärarna] - kommo. ut' från detta för att-gå till sina klasser, En'dag "hade det ringt, men han 'såg ingen komma; orsaken härtill var den, "att lärarna på rasten woro in- begripna ir en rätt hetsig poli- burit påppefii handen: och & spr ang ned": till kollegierummet.; Inkom- men i'detta sade han?” ”Det var ju. bra; att så "många av er är lediga; då kan väl någon hjälpa mig en: stund” med det här kor- fekturok. Vill? de vara vänlig "na ni men fick plötsligt hjälp av en stor, lång. drasutare, litet mer försigkommen än de andra. Han räckte upp handen; och när. jag | i nickade mot. honom till tecken, att han fick svara, sade han litet generat: ”Jo, det är dåliga kvin- nor”. Så var upplysning given, pojkarna voro nöjda" med dén; och :vi kunde gå vidare i tex-j ten. so ce Ne " Ett år i Örebro hade jag.s sven” ska i en avdelning: av 5:e: : klas- sen, Det var en' veritabel sam ling träbockar allesamman! Förr i tiden, då. illströmningen tilll. läroverken”. var betydligt mindre] s än .nu, var. det i regel begåvade lå och. studiehungriga r ynglingar, som ' suttö. på "skolbänkarra Hod av obegåvade + ungdomår, pojkar. och” lic kor," ror mest" på hög äldrarna, vilka: gärna tr deras ungar äro. man. Det. kan däremokint na vara tanken I "på: en 1 stor ”inkonist, som lock till dem FÅ VÄN handen oci z uppsatsomgången,. När jag lämnade igen "den grälade egen ligert i "skola för?” sade jag ÄGenom' att gå här och sovå äre ni inte till gagn på når or tylönskemål; suttit där. med "öronen på, 'hel- spänn, .Det hela föreföll dem så egendomligt; "att ide: inte visste, vad de skulle"tro.De sutto där som”stora frågetecken. " + Då pojkön” väl kommit utom I dörren,. kunde; t'par, av poj- reste sig upp. och frågade: ””Vad var? 'det med shön mycket sjuk?” = — "Nej, svara= modern, för :att: höra;: hur 'sonen klarade-sig: Jag sade ' till.henne detsamma som "jag förut sagt” till fadern; nämligen;-att sonen håde |” svårt för det och att "det var tungt för. honom att gå läsvä- gen.:”Ja, det förvånar” mig inte”, säde hon, ty: han är 'så lik sin får. :Min man-skulle också läsa; när han var ung, men det gick inte för :honör: Han kom aldrig ; | längre än” till tredje. klassen, ty där; blev han; utkuggad.:-' Han |- 'har.:; aldrig > haft. något : vidare "huvud; han: är så dum så”: Ja, det "var: ju' klart besked från båda: hållen. : Voro:båda föräld- Li trarna klena: å: huvudets: vägnar, så kunde: ingen av dem' begära, att: sonen: skulle. svära ett snile pi Sva 'graden: av deras intelligens,” så att jag kunde in- 1] tyga. riktigheten av. deras , på- ståenden: "Mens 18g huruvida föräldrar med be- ld gåvning” och" takt" kunna. eller vilja fälla -såda a. Srndömen iom vara ;så » fångna” i uppskruvade 4 okritiska ' åsikter om sina barn, .HUSMODERNS i : NACKA 1963. Ahlén & Äker- : v. lunds ' förlag, - Inb. ';7:50.. .« : Husmoderns köksalmanack är se- dan många år en. kär julklapp för frun i huset.— så varför inte låta den. bli det i' år: också. Den inne- håller matrecept för hela året. och |. för varje dag finns det möjligheten att själv anteckna sådan som man minns - Dessutom. finns' (det, för varje dag: och-en massa bra tips av, allehanda. slag. En nyttig "bok för varje husmor. UF ÄGLAR OcH FÄGELMARKER >, av Rune . Bollvik,. Rabén . & :" Sjögren Inb;-:18:50, :. I i” Fågelskådningen har; 2 åren blivit allt: populärare ”o h: väven i Laholm finns - en hel Hobby i vår stressad d.'I Rune Bollvik . får. man i här föreliggande värt land. och. han ' har illustrerat den med synnerlig vältagna fotografier. bok en synnerligen, trevlig... och lir kunnig ciceron men 'så är han också bk. - känd: som” ledare, av. åtskilliga” får]. gelexkursioner. ' I' sin ibok' berättar .| ban om. fåglar . spridda? över . hela tersson har. med . hjälp av någon mer. skrivkunnig . individ berättat | :I trevlig "och : trivsamt. spännande sÄne em. gång har. vi kommit i in 4; advents, underbara . väntans- tid, Vi har stämt in i hosianna- ”ropen 'och känt. denna under- « bara Iyftning som den "sången "ger. För en gång har vi lyfts - känt" oss fria -och. glada; > - " Nu "nälkds julen med "stora steg, förväntnin Tnas stora: hög- det.: panna 3 + och vackra. äventyr att man utan - ” mar, varav en.flicka lär'sig en” de får . upp. ur jordbindenheten, , och 7 "Nej, "det & går: inter. har. tyska i i 21b”, sade "denn och |” for ut. genom dörren. På ett: par ögonblick voro alla ute. på väg till sina, klasser: Endast jag var. kvar, ty jag hade ej fler timmar om sitt liv. Det har. varit otroligt svårt och hårt "och han växte upp i rena slummen Den "var ren: tur att han' klarade sig undan ' polis, Men desto tacksammare är han. och han' är också varmt religiös; Han ägnar också stort. utrymme . åt "sin sport också.: En :rep: i. frågade :en "del hon? råkade öm . de' var lyckliga; Svaren honifick var nästan alla” negativa En: -sa att hon - ägd - allt hon i kände ' absolut: inbilla sig, "att vkomlingar äro ”under- ” jämförelse” "med andras umma , ungar”, "De senare, | "utan" tvivel att läsa den dagen. Lind gick bort. till mig och” började tala om väder och "vind. och annat vardagligt, Nu var det alls icke |"; fråga om hjälp med 'att läsa korrektur. på de papper, som han hade i handen, Det var icke något kor- rektur, bara några pappersark, varpå ingenting fanns. Jag tänkte då i' mitt stilla sinne: det var mig en finurlig en, som kunde hitta på en så lustig utväg för att få fart på lärarna; så att de gingo till sina lektioner. Första året undervisade jag här bl. av klass 1 bi kristendom, Klassföreståndare där var ad- " jukt Säterstrand, sedermera lek- tor i Skara, Han var en sträng "kande och ket tt K förlamand : | stationsinspektor'- bortåt: Fin-|liga på grund av alla föverstryk- Ikande och mycket annat. Kan ran e svåra utan Han lyf herre och mycket originell, Han ”Vad hade min son ” 5 i: bara lära sig allt klarar man sij på glefen at öra”? . ! od] : inga bläck: h smutsfläckar. E S|ter oss över allt "och vi får "käni höll en järnkård disciplin i klas- £ : spångshållet;”. Pojken var. snäll | ning. é oc Sva fint här i livet. 2 n= sen, Under en av mina lektioner reste en pojke sig upp och frå- gade, om han fick 'gå ut och dricka vatten. En annan steg då upp och. sade: ”Doktor Säter- strand siger, att vi inte få gå ut under timmarna”, Jag gen- mälde; att det var varje lärares ensak att bestämma, om en poj- ke under: hans timmar fick gå ut eller inte. Jag hörde då ett par pojkar viska till varandra: ”Doktor Säterstr and, han är inte klok”, ” . En annan gång hade klassen fjärde budet i läxa. Jag betona- de mycket starkt, huru viktigt ” det var att barn lydde sina för- äldrar och att deras” lydnad ” skulle ske av fritt och villigt . hjärta, ty annars var den icke värd något i Guds ögon. För att närmare klargöra detta berätta- de jag för dem om en pojke, som fick befallning att gå och!s uträtta "ett ärende, Han låtsade, att han inte hörde det, varför modern med högre röst fick Jag tittade i smyg|- Visste ni äldsta son Pierre är sin pappa” upp i dager... med peruk, iö mustasch och allting! Vi fick reda på det för en tid sedan och fann anledning till en. rolig in- tervju: — Det stämmer allt; svarar: Artur Rolén på vår fråga — straffet blir väl lindrigare om man erkänner på en gång? .- Rolén fortsätter . skrattande: Jag blev minst lika ängslig som redaktören när jag fick se iden här bilden. Minns allt för. väl när jag gjorde min första be- kantskap med peruk och lös- mustasch, Sen dess har det ju för'hela slanten! ler långt från päronträdet 'kom-. mer alltså än en gång att ber sannas, fortsätter vi. -— Riktigt så ligger det inte till; Den här gången handlar det om en bok — och den handlar att Artur Roléns[bi kansk'? spelar -sjö den dag för ungefär 45 år sedan som" bekant blivit mest löshår no Ordspåket att äpplet inte fal- : tagna ä vårt lands ”bittor eskaste . . stadsmiljö — gamla Hagalund —: av foto- grafens Arthur Svenonius, är med andra ord en sannsaga fast i det här fallet med betyds I ligt; "lyckligare slut än det öde som” väntar. Hagalund, "Min son ”Borgmästaren” i i boken. Där har” ni. hela förkla ringen! Ne När man: ser döm här två bill Det DD gången; "Men, innan jag : slutar, "| glömd iden: här. artikeln. ' vill: jag också ”draga”. ett par historier. om” : föräldrar, 'så att den” parten . inte blir. helt bortz ak Norrköping” undervisade : jag ett par år i en klass, vari gick i']en. pojke; som "var "son till en och hygglig, så att det icke var något ” satt” säga” om - hans” skick derna får. man lätt en känsla av att något filmbolag kanske ord- nar ett möte mellan far och son — framför en filmkamera. Finns det några sådana planer? : > « — En”olycka händer så lätt, svarar. Artur Rolén diplomatiskt och torkar en .skratt-tår ur ögonvrån." SPN första” : priset: härutinnän.” "Joch tvärsäkert: "| kunde han ikanske' bli”, — "Ja, många” unga” misslyckas” i livet på grund. av det 'förstörelsear- bete; som okritiska och "hysteri- = ska mödrar. utsätta dem för. el Stockholm :-hade jag i min ågot” av. "det mest” under- måliga jag sett av alla de många ; tusenden” lärjungar” Jag haft att göra: med, "vHur: han kurinat komma in i' läroverket var mig en fullständig . gåta” Han var inte” bara obegåvad utan även lät och slarvig, och hans skrivz övningar av olika slag voro nå- got. av det' värsta ' man kunde tänka sig; de voro nästan oläs- Fadern; såg jag aldrig till, men mådern. sprang på läroverket :så mycket "mer. Hon hade för sig, isatt; sonen minst var överbegå- vad. När jag visade henne hans skrivböcker, tå tyckte - hon,' att de alls inte sågo -””konstiga” ut: Att pojken strök' över, skrev fel och suddade ner'var ju fullt naturligt, ' tyckté hon, Pojken skulle bli,”något stort”, ty det var han. född till, En 'gång 'frå- gade - jag” henne? helt "ironiskt, vad hon tänkte, "att han skulle "tkunna bli, när han blev 'vuxen. .|Hön.satt begrundande' ett ögon- blick, men! sedan sade hon högt "”Professor eller biskop eller något annat sådant "”Ja, inte" "mig emot”, "svarade jag, ”men: det är inte alla som kun- na komma så långt. Det är tio- och : åter tiotusenden, som stu- dera 'i vårt land, men av dem är "det bara några' hundraden som det är plats för såsom 'pro- fessorer, och biskopar skall det "I blott vara tretton. i det här Jan- klass "ett: par-år ex pojke: från |: a ett" enkelt; ja: | fattigt hem; Han och. han har bara 'gott att: 'säga om sin "motståndare Ingemar: Johans-' son, Det är en sympatisk mästare, i världens - hårdaste” yrke och boken r. både. intressant . och: Kivande; Blå. serien > Pigga! och. trevliga böcker: om hem och :sådant' som hör till hem- met ' finner man i dén nya ”Blå serien” : från: Ahlén: &- Åkerlunds förlag. Där kan i lättsmält form få åtskilliga ' tips ' trevligt uppställda och kostar in- bundna endast 6:25. - . Etikett är lätt påstås det i titeln på en av vöckerna, Man kanske svarar nej på påstående men änd- rar. sig absolut" sedan man tagit lärdom av -alla de 'goda råden om pressentation och: bjudning, ibröl- lep och begravning, som arbetssö- Gör nåt kul av köket — jä; var= för inte. Har man bara lite talang, målarefärg och fantasi går:det bril. jant, påstås det i boken, som också innehåller "många "goda råd om matvråns . möblering : och : påpekar vikten av ordning och -reda, i De. bästa, krukväxterna av: Gun- nel Nyblom-Holmberg är en tju- sig bok om hur man skall få fön- sterkarmen "att ' blomma i: tjusiga färger. Här får man i vackra fär- ger se 'krukväxterna och man får också. många. fina råd hur man skall sköta dem — ett fynd för alla blomstervänner, vn "SEGEL GENOM SEKLER a av ; Sam » Svensson och Gordon. Mac- fie, Saxon & Linström. Pris oe inb. 28:00. Alla: har vi väl med: största spänning följt med :Kapten Mar- ryat och kommendörkapten Horn- blower' på. deras omfattande sjö- dessa” herrars förmåga att 'i rätt tid sätta och reva segel för att nu nämna de: enklaste termerna: inom den vetenskap, som segling utgjort då man bara hade segel att lita till. Men det är inte lätt för en land- krabba ' att följa "med i halandet — och någon nytta — som : Fa och". böckerna. ärj.d äventyr och med beundran ' följt |." och därför är det med enbart Föje S och med” ivivlade” På" attt det fanns." "någon lycka. ; Vad säger ” detta 0832 Jo att: om” i: : det; i är, som vinnes, om vi” glömma vår "främsta gäst i hjärta:och hem så skola "vi finna att "alla "Vi gå mot julen och vi oss" då börja sjunga” f julsången på. nytt men” .med? samma” in- nehåll. som. den: :sjungs . första gången,' Ära” vare: "Gud i höj- den och frid på jorden till män- niskorna ett gott behag, Då skall vi också få känna väd sann lye- kaz är; , Scen g går upp k kl. 15 pp kl, 837 och. ned Solen « går 'upp kl. 8.38 och kl.1507. + 3 och Ned upprepa” sin «befallning, Då gick linte om arvssynd! Min son har : d läser "”Segel genom sekler”, Kör : det”. Det et Körke pojken, men han var arg och tillsammans med Rolf Leng- - Poiken ble ; efte + Jär en lättfattlig, överskådlig - och” ska”jag 5 slog igen dörren med en smäll, |strand skrivit en bok som heter M ” ojken blev. efter två är åt tror.k ,. När. polisen? jämt när han larvade ut. Pojkarna .dyssnade uppmärksamt, och när jag slutat den lilla berättelsen, räckte ; en liten nioåring upp handen, Jag frågade, vad -han a . både rolig och gripande berät- telse om en pojke och hans lilla häst i en svensk stad som är "Pojken och hästen”. Det är en . ' dömd att helt utplånas. Samtliga - NEYSSTEPEN NAFYS FETTER FYveN kuggad, och det, skedde med|' den största rättvisa i världen, men arg'som ett bi var modern, "när det skett.! Hon” sade, att vi inte ”förstått” pojken och att han kunde” bli något stort vår. FEV vTEl SYve FS TETFETEIIIES ”lycka: till”; innan- hon” fnurrade ut-"genom - skoldörren för att aldrig” mer 7 Äterkomma, | — Håhå. "Jaja, suckade Il , a la” Per- nilla när hennes-jäktade storstads-' Mamma som "vanligt inte hade d hn RT henne med strumporna; Å uulle man kl; slälv egentlige ara Sej utan sej 5 Tom ;'den lycka ” Gud därvid”: Har vi :Herren som - motgångar som möter 'oss' bli ej” glädje och” tillfredsställelse.. (Låt och nt. hjälp förutan. Hörn fick hörd dt och Ständigt: far då det ifrån mej! + i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.