"FP" KAHOLMS TIDNING | Lördagön den 22 december 1964 ” au. 4. 2 . Hu kom Jag I | med en god vär om kultur och teknik, Han var av 'den uppfatt- ningen, att man kan sätta likhets- tecken mellan den moderna tekni- ken jämte dess resultat och den högt stående kulturen. Teknik åandvinningar -skulle alltså 'med andra ord innebära ett kulturellt framåtskridande, där man inte be- höver ta hänsyn till äldre kul- Naturligtvis ligger det en hel del mang skulle” väl saken vara rätt enkel, Var och en av oss repre- senterar ju den mänskliga faktorn, drivfjädern till kulturyttringarna. Vi måste" dock säkerligen var och en erkänna, att vår drivfjäder på detta område har alldeles för liten slagkraft. Vi har, som inledningsvis antyddes, bara blivit kuggar i det stora maskineriet, och vi låter tek- niken dominera, Vi accepterar den tillvaro vi befinner oss i och anser desg kulturmönster som det rätta. Detta beror på att de flesta män- sanning i ett sådant rf ty givetvis har tekniska framsteg varit av befrämjande betydelse för kulturlivet. Men genom att, sätta likhetstecknet gör man sig dock skyldig till ett fel, som i längden kan bli ganska ödesdigert för män- niskan som' kulturvarelse, Felet men gör sig skyldig till är, att man fattar den helt moderna kul- ” turen, i vilken tekniken: utan tvi- vel utgör lejonparten, som kulturen som helhet, Man glömmer, att kul- turkomplexet har. rötter, som mån- ga gånger. går tillbaka ända till en urgrå forntid och att från dessa rötter många tidiga skott skjutit upp, som fortfarande är av ovär- derlig betydelse, ” niskor modell efter den rådan- de kulturtypen, därför' att deras psykiska anlag är så oerhört form- bara. En kultur överförs däremot inte med den biologiska arvsmas- san. > oc : ftersom "kulturarvet inte. finns "med 4 vår biologiska struktur, måste vi anstränga oss litet för att bevara åtminstone” något : av de oersättliga värden, som ligger i kul- turarvet, Vi får inte glömma bort att medföra denna värdefulla sta- fettpinne, när vi löper" vår sträcka ilivets stafettlopp. : ; 2 Den": amerikanska "antropologen Ruth : Benedict berättar $ sin bok ”Patterns of culture” om en gam- Av järoverksadjunkt C- G Pettersson NN mal indianhövding från ”the Digger Indians”. Denna stam och dess kul« tur . var helt och hållet skingrad, Den gamle indianhövdingen yttra= de några ' mycket tänkvärda ord: ”I begynnelsen gav Gud varje folk en skål, en skål av lera, och ur denna skål drack de sitt liv. Alla sänkte" de sin skål i' vattnet, men deras skålar var olika. Vår skål är- krossad nu. Den är borta”. Dessa ord - borde 'kunna « bli. en. tanke= |? ställare även för oss moderna män- niskor i den tekniska kulturens ti-= devarv. Det kanske inte är någon direkt fara, att den skål;' som re= presenterar - den: gamla” bondekul- turen med allt 'vad därtill hör, skall reg men den är på väg att bli ett museiföremål; som det kanske någon gång kan vara roligt att be- trakta med ett litet Alåtand små" Tjusig konstbok Om jag någonsin i mitt liv skulle SoA jr Bpanlen, So et jag alb solut sälkert ett ställe, som jag 'kommer att söka upp. Prado heter det och är kanske inte så berömt som Louvren i Paris men när man läst och tittat på reproduktionerna i ”Prado” av F.-.J. Sandchez Gan- ton måste man Jängta till detta allt för, väldsamma I strapatser eller utgifter”. ”hur " man : skall undvika gäldförgs Ida gästbödker i kalvskinnsband”. för att nu bara nämna några av bokens 16 kapitel. Den är skriven och illustrerad av två danskar och är .en verkligt stimulerande sak som kan eprida julglädje i alla hem, ”Prado” är-mämligen ett av wvärl- dens största. konstmuseer och 'be- läget i Madrid där det kom - till i ett jättestort igt palats i bör- jan av 1800-talet. Sedan dess har det givetvis tillbyggts och moder- niserats och utgör nu ett hemvist för i: första hand alla de stora spanska mästarnas förnämsta verk, Man finner här El Greco, Goya, leende från en representant för den tekniska kulturen, Och ändock har denna skål skänkt så mycket frisk het och kan göra det fortfarande, . "Jag vill slutligen citera några ra= der av norrmannen Hjalmar Chris>+ tensen: ”Kultur er'en virksomhet, en. bevisst utvickling av bestemte krefter,, hvor man 'söker å bevara de vunne verdifulle resultater, mens man går vidare i samme retning”,' Vi måste utan att den moderna” kulturen genom sin långt drivna specialisering och . arbetsfördelning, ' som” för övrigt > hjälpt den till dess stora tekniska . resultat, alltför mycket. gjort de enskilda människorna till blott ech bart kuggar I det stora maskineriet, Den enskilde blir därför endast tl. ringa mån delaktig 'av' en del tek= niska förmåner, medan han av verklig kultur får föga eller intet, Man 'måste "ta de'människor ur ” deras villfarelser, som tror, att de är av kulturen genomsyrade. person= ligheter , bara därför att de kan «sätta sig 1 sin bil av senaste mo- dell och med rasande fart fara fram på landsvägarna. eller därför att de kan gå ombord på ett modernt |: passageraplan och efter några tim- .' mars behaglig färd. befinna: sig 1 fjärran länder," Men att så kan' ske, är "Inte det ett ltat. av, en tåend + Bytesåldern ee fe T v x äV-handlarna: tivlevde"' en ; " våldsam köprush, när det sven- ' ska TV-nätet byggdes upp: och: svenska folkets TV-intress ,vi= kul= |, sade sig'skyhögt överstiga alla . ” prognoser. Nu har fakten na- turligt nog lugnat ned sig be- tydligt. TV-handeln "har: gått ' in i ”bytesåldern”, vid dethär. laget. Men radion har inte kon= ' kurrerats ut, tvärtom kan' man ” : tala om något av en ny, vår”, "för radioapparater” mitt i -TV-. åldern." - -— Vi har. haft 'vågdal inom Iturutveckling? Jo, men man måste alltid ha klart. för sig, att varje - lutveckling inom sig också bär ett frö till 'urartning och förfall, :.Man måste alltid ha för ögonen, att för- . ,bättring av det yttre' välståndet är "till gagn endast inom vissa' grän= ser, d v' 8 så länge' den ledsagas av en motsvarande inre förädling. "Visar Inte just, vår tid, under vil- ken ik utveckling k långt före den andliga och jakten efter yttre bekvämlighet ofta" för- falskar livets verkliga mening," hur en ensidig förbättring av yttre för- . hållanden leder till själviskhet och snikenhet, - Men tekniken verkar ju för fram- tiden och för att väl rustade kunna möta denna, bör vi väl först och främst söka tillgodogöra oss tekni- » kens alla möjligheter?.. Ja; det är sänt att tekniken rustar för fram- tiden, och det är dess 'uppgift, Men att låta framtiden bli den allt över= skuggande faktorn inom kulturlivet kan bli ganska ödesdigert, Kultur«= utvecklingen är som ett stafettlopp, där det ena kulturskiktet avlöser det andra, Själva stafetten, som he- la tiden förs framåt, är det s k . kulturarvet, d v s det som tidigare skikt har åstadkommit och som är av sådant värde, att det kan lämnas 1 arv till kommande generationer, . I en stafettlöpning är det inte all- tid säkert, att de som löper den just nu aktuella sträckan gör den i största prestationen, De som har : löpt tidigare sträckor har kanske "gjort en ännu större insats, De - som för stafetten framåt i kultur- .; utvecklingen utgör en mycket vä- : sentlig faktor, som så att säga ut- "gör ena halvan av en kultur, näm- . ligen den mänskliga faktorn, i Sedan människan börja uppträda a på jorden som kulturvarelse och därmed skilde sig från dju- ren, har hon altid strävat efter satt öka sin förmåga att påverka ”.omvärlden till sin förmån. I ganska stor utsträckning har hon väl ock= .så lyckats därmed, även om hon "aldrig kan uppnå det fullständiga behärskandet, Från det att sten- åldersmannen genom att fästa en - skarp sten vid en trägren kon- struerade den skaftade yxan till uppfi av ber har - mycket timat i världen, Stora världsriken och med dem högt- stående kulturer har gått under, märkliga upptäckter och uppfinnin- "gar av både välsignelsebringande och motsatt natur har gjorts, och hela tiden har den mänskliga fak- torn, som i grund och botten stä; digt är densamma, varit drivfjä- dern. Det var genom den mänsk- liga faktorn, som stenyxan kunde svingas mot villebrådet, och det - var genom den mänskliga- faktorn, som den knapp trycktes in, vilken medförde att den första atombom- ben exploderade. Men genom ett sådant resone- i år precis som':vi vän- tat men den har inte blivit så djup som vi befarade; säger direktör Ber- färdigpl som "kunnat. byggas” upp under de senaste ' årens goda: konjunkturer kan vid: det här laget anses "som i det närmaste förbrukad ': uttalas i rjar köpa ädiogrammofoner och förstärkare och visar stort. intresse för god-ljudkvalitet, Kanske spelar TV. en viss roll därvidlag: TV har Vv och många andra konst- hela wå 2, v närer rep I Boken bjuder - först på en intres- sant för de konungarnas samlingar, som grundvalen för Prado, hur museet efter - många ' misslyckade försök kom till och de senare årens ut- veckling, Inte minst hur konstskat- ten kunhat räddas undan alla krig sant, Men det allra vackraste är utgör | - Pris 29:50, inb. 25:00, Den polske författaren har en- pat ett centralt verk i nutids- litteraturen, Vad det centrala är svårt att säga ty det hela rätt obe- gripligt och man fattar inte vad förfataren vill, Vissa partier av boken kan dock läsas som intres- HALLÄNDSK HORISONT av Wal- ter Dickson. Zindermans för- ning men han älskar sitt Halland och har i många kulturartiklar ta- git ställning till aktuella frågor av i dag — i den föreliggand le sam- fogen kan man nämna ”Bygg inte den :apet” som har sin ak- ycket reproduktioner j färg — som loc- kar till att få se onginalen. En för- nämlig bok. Den har getts ut av Rabén & Sjögren: och kostar inb. | Cel. 38:50, . O, EN HOBEBITS ÄVENTYR sö vav J;R.R, Tolkien, Rabén & " Sjögren, Inb. 16:50, - En : saga för vuxna skulle: man närmast kunna kalla den under- fundiga bok av den engelske pro- fessorn Tolkien, som i tidigare ro- maner. sysslat med. alla slags an- 2; |deväsen, pysslingar o dyk Även nu ny: "måste "byggas upp: SDen: "relativt hyggliga reserv. av de ;."":. byggnadsobjel . Iberättar han om en hobbit, en un- derlig, - människoliknande varelse som tillsammans med. en "jätte 13 "| dvärgar. gick mt för att söka- en telsen om hur Bilbo fann er under- bar ring, som gjorde honom: osyn- lig.” Det ären underbar 'bok,'en folk som idigt: speglar vad hab nad til Harrison i Sveriges, radiohand lares riksförbund. , Det” är faktiskt |» så att det sålts mer. TV-apparater | än "man räkriade med”. vid årets början, -Och. för nästa år räknar: vi med en väsentlig ökning av. om-= ”Arbetsmarknaden”.' fee Anledningen härtill är enkel; hes ter” det. "Reserven” har” använts: för att klara innevarande: vinters' och. sättningen. > 71 de områden där de första: TV- sändarna - byggdes börjar tittarna nu -byta' ut sina ' gamla” apparater. Inte därför' att "de, inte fungerar utan därför att man börjar ledsna på de gamla' apparaterna, De'är stora' och otympliga och tar stor plats i lägenheterna. Nu har :'det kommit smäckra” och ' smala ' och mycket elegantare apparater, vilka |: dessutom tack vare tekniska för- släppande,. Pådraget : har” varit . kraftigt över '| hela linjen' både på den offentliga och" den ' privata sektorn.: Det hår resulterat 'i ett väsentligt. ökat bo= stads» "' och. skolbyggande och "på den privata sidan i. ett, rätt bety- dande : industriellt byggande: till följd av investeringsfondernas f fri- SJ unnits iden här : Att ihålighete reserven ' skall. inte. förnekas, Luc- bättringar ger en bä re bild. : 1963 blir rsta bytesåret vi "räknar: med" en” mycket stor marknad bland de TV-tittare som haft TV längst, Bytena har redan kommit igång i större utsträckning korna har framförallt uppenbarats på den statliga sidan vilket inte har varit överraskande för arbetsmark= nadsstyrelsen, Många varningar har gått ut sedan "den kraftiga kon= junkturdoppningen 1958/59 då vi — om. uttrycket tillåtes — blev tagna än väntat, Men enligt blir 1963 det första riktiga bytes- året och 1964 väntas ”byteshandeln” få än större omfattning. . Dessa prognoser grundar : sig på siffror från andra TV-länder. Ka- nada ”anses' bäst som jämförelse- marknad för den svenska TV-han” dela.” ot Världsrekord i norr - Den största tillbakagången under året har noterats norröver. Det är helt naturligt. iI norr fick man vänta på TV, Men det finns många exempel på att norrlä låg selsätta fanns på "papperet men icke så för- beredda 'att de snabbt kunde dras Ii gång.: Det var en dyrbar' läxa som emellertid hade det goda med « | sig att den gav lärdomar för fram- tiden. Detta bekräftas i den situa- tion vi nu upplever. När" tecken i på sängen: Pl och projekte- ring — Om vägväsendet. undantas -='var allmänt svaga, ja, i många : I fall rent av obefintliga. H Nyttiga objekt som kunnat sys- tiotusentals ". människor början av detta 'år tydde' på att en nedgång var att vänta inom vis= I startgroparna 1 väntan på sina TV-sändare, . — Det finns områden r Norrland där man fick en 40-procentig TV- täckning av hushållen på tre må- nader, berättar direktör Harrison, Det lär nog vara världsrekord i fråga 'om snabbtäckning, Ju längre man får, vänta på en TV-sändare, desto större är det ackumulerade intresset och desto snabbare sker täckningen; Men ovanpå detta föl- jer förstås en väldig rekyl med mycket få köpare, > Ny våg inom radiohandela Hur har det gått med radioappac raterna i TV-åldern? Radion upp- lever en -ny våg just nu, I mån- ga hem finns en radioappa- rat i snart sagt varje rum. Man har radio på kontoret, i bilen, bå- ten, sommarstugan. För dagen är det framför allt transistorapparater som säljs. Dessutom: ':man börjar märka ett nyvaknat intresse för bättre musik — om uttrycket. till- låtes Jag vill ogärna komma med? vär- deomdömen, säger direktör Harri- son, men faktum är ju att vi nu- mera ”tutas fulla med skvalmusik dygnet runt. Det verkar som- om folk vill höra något annat, Man sa nyckel åden av arbetsmark= naden, kunde regeringen hissa sig- nal: för , ökade , insatser - inom det offentliga och privata byggandet i förvissning om att också flertalet objekt var startklara. Och utveck- lingen har 'besannat detta förhål- lande: den gångna hösten har va- rit mycket god på byggnadsarbets- marknaden och den kommande vin= tern blir .t. om bättre än den föregående, Men redan nu måste siktet stäl las in på vintern 1964. Nu gäller det att återställa en planeringsre= serv som, liksom. den nu förbruka= de, med kort varsel kan tas i an- språk - om så behövs. Byggs inte denna nya reserv snabbt upp så kan icke heller arbetsmarknadspolitiken fungera tillfredsställande. Detta kan betyda en omfattande arbetslöshet vintern 1964 för vilken redan nu vissa depressiva': tendenser -kan skönjas,” . : a nade som , händer, ir nuet och "som "ger ; HANDBOK: FÖR NYGIFTA, av: Willy: Breinholst "och - H. z Helmessen, '' Bernces förlag, (ie Malmö, Pris 9:75, : gon sonts "handbok i i 'samlevnad el- fer " utan | det ' rör gig i stället om en "glittrande: glad humoristisk historia där man får vänliga — och i de flesta omöjlig: råd om hur, man ”skall kunna ö- verleva : Mors" och Fars 2 dee utan RADIO och TV (Forts; fr. sid. Ty osde : PROGRAM 3, 1815 Pop nonstop. , : 18.30 Melodiradion, i. 19,05 Kvällssagan, 19.15 Melodiradion. 19.45" Klippboken. Nybolema som blev över, - 19.59 Nyheter, 20.00 Pop för pappa presenteras a av Sven-Olof. Sandberg. — : . 20.30 Melodiradion?. 20.59 Nyheter. . «I 21.00—22.05 Meloäiradion, SVENSK TV. : MÄNDAG 22 de cember, 14.30 Adventst tv 1:.40 God jul Musse ya, Kalle Anka, Piff och Puff, Ben- 3 min Syra m fl. . 15.25 Hej tomtegubbar, Liten un- Gerhållning for små och stora, ans: längfiln var ronian ev Will Faa 3 r -Au-Irotl = na ray, Anne Paxter oh Burt Ives : 14.30—17.45 Kribran johan es Jel- inek beri.tat. £3.15 Väderlex. irån ämmabriicke. Cathedral, son: kyrkans kör + Maras sjunger a Bösebo kyrka, Lund. 20.10 Det hände sig vid den tiden. > Ett altarskåp berättar, 20.20 Musik 'på julafton med Un- derhållnihgsorkestern, ' Mälarkö- ren och gästartister.- 21100 08 Renskötarna I. Ett reportage - av .Erik. Forsgren och Per-Åke Plidegård om, de svenska sa- 21.55 "En 'julberättelse. Amerikansk TV-film efter Charles Dickens novell A Christmans Carol, i be- - arbetning av Maxwell Anderson. Arb relsen k att i samråd med dessa” branscher med . alla. till buds stående medel möta en eventuell depression, Men davsett vad som händer inom des-= sa sektorer .av näringslivet måste det redan nu bli en primär uppgift för statliga, "kommunala . och en- skilda byggherrar att återuppbyg= ga planeringsreserven. - Bofor: kanoner till Danmark "" Danmark förhandlar för när- varande med. Sverige om inköp av krigsmaterial. Luftvärnet skall sålunda utrustas med 40 mm Boforskanoner och vidare - skall inköp ske av ingenjörs- | materiel, fordon och ammuni- tion." Kontrakten är inte defi- nitivt klara men några större ändringar i dem väntas inte. 22,43 Beethovens violinkonsert, - 23.30 Julen i det kalla kriget. 23.55—01.10 Midnattsmässa från Vé- zelay i i Frankrike, DANSK TV. MÅNDAG. 14.55 Juleaftens-gudstjeneste, 17.00-—18.00 For store og små, 20.00 Gladelig jul 21.00 Adeste fideles. (Eurovision). 2145 Nativity play. . 2245—23.15 Beethovens violinkon- cert, n larmade polisen i Eslöv, , |fann det en smula egendomligt ; | Wifvesson, Källs-Nöbbelöv ; | Teckomatorp, kände igen 'sin ; I taxtik ”Pia” på fotografier i tid- tualitet även i södra Halland, Men han har många andra strängar på sin, båge och 'med frodig. glädje och vaket intellekt berättar han konstnären I Leonard Gyllenborg. VARBERGS MUSEUMS ARS- H BOK ' 1962, "Den nye intendenten Bengt Arné Persson på Varbergs museum tycks på ett lyckligt sätt gå i sin före- trädare Albert Sandklevs spår och den "trettonde - årsboken . gör ett mycket gott intryck, Den wuppe- håller sig givetmis mest kring Var- berg men även artiklarna. därifrån har ett stort och allmänt intresse, ”Halländska souvenier”, heter mu- seichefiens " eget.” bidrag > och : där drar han en. välbesövlig lans för bättre kvalitet på dessa men kon- staterar. också att det finns många bra irer i wårt landsk trevlig årsbok för alla som: är in- 3 tresserade. av gången och nutida kultur, GOTLÄNDSKA" STRÄNDER : av : Albert Eskeröd, LT:s förlag. Pris 27:00. Inb. 32:00: = Det "är väl inte -så många hal- länningar, som söker sig till Got- land och dess kuster då vi själva har kusten så nära in på oss. Men vill man ha en trivsam information om den sällsamma” ön, dess kultur och” historia och fram för allt dess vidsträckta strandlinje, "så skall man följa med förste intendenten Albert Eskeröd vid Nordiska "Mu- seet när, han ger sig på strövtåg | - längs Iden långa, buktande strand- linjen, .som mumera blivit ett tu- risteldorado men som i gången tid var förbehållen bönder, fiskare och : isjöfolk, Det är främst om dessa han berättar "men också 'om öns natur "Toch (kultur. En förtjusande vacker och intressant bok, förträffligt illu- strerad av den gotländske konst- nären Erik Olsson i Sanda, ” : : Tågåkandet taxen: kom till rätta "vistelse på Eslövs polisstation 'slog + befrielsens timma /' för : som "klev. på. i Teckomatorp |. och avhystes i Eslöv. Det blev stor. och ömsesidig glädje när "lantbrukare Bengt Wifvesson "i Nöbbelöv infann sig på po- ”Ilisstatiomen för att hämta sin . äventyrslystna hund. -— Ton gillar ' att resa, kommenterade han. Taxtiken -— som visade sig heta ”Pia” — hade som bekant klivit på tåget i Teckomatorp och slagit följe med en dam som Hon att en. tax anlitade SJ på egen Hand och den lilla vovven in- skrevs i. polisjournalen på tors- dagsmorgonen. .... Hon fann sig väl tillrätta i sitt nya'””hem”, blev allas kel- gris och avslöjade sig som en taxdam med pretantioner: hon åt helst leverpastej. Det gick inte ens med wienerbröd kon- staterade polismännen i Eslöv. Men taxen var arig och tillgi- ven, rumsren och trivdes gott under tiden på stationen. Ägaren, lantbrukaren Bengt 1 ningarna och på torsdagskvällen hade hon återförenats med sin husse under scener som polis- männen. beskrev som ”mycket hjärtliga”. vo ”Pia” har redan tidigare visat smak för att åka, låt vara att hon hittills anlitat bil. Hennes favorittricks lär vara att göm- ma- sig' i bilens baksäte och sedan ge sig tillkänna när man väl hunit i i gång, t, Rabén & Sjögren. ligt förlaget med Determinatan ska- | , rens hemland. Men någon bok för |" | den breda massan är det inte. . En |likaså ' "familjen : Björnevad - på ' Efter ett och ett halvt dygns |: tågresenären, : taxen: Pia, hon |" Den nya C: Horaslöjäskons: hleniten i Östersund "i filmen. Här ses hon med några . band med d rikstävlingen i tillverkning av dockor wid rässtämmor- , sole na & Umeå 1959, : TN — Äntligen är filmen fä KF-filmen od fra Anna Magnusson medverkar. ” dockor på ntställningen or rdig! Utropet kom som verk- . len hjärtesuckar från förbundsordföranden och förbunds- - '” sekreteraren, från fotograf Börjesson i Frillesås och även > från Svensk Tonfilm, som haft ansvaret för den allra sista. klippningen, kopieringen och - Redan : vid" höstkonferensen | premiärvisades filmen ' och ' i Halland har "den körts på ett par ställen, Men 'den' riktiga premiären ägde rum nyligen. på Gillet i Stockholm: Publiken — ja den utgjordes till övervägan- de delen av dem som på något sätt medverkat vid filmens till- komst. Familjen: på Skålham- mars. vackra, gård i' "Täby, där storyns. unga, trevliga och väl- spelande" par träffas: och gör sin rond i kök och" salong, i ladu- gård. > och 7 garage, . var där, Eckerö," som också ställt sitt hem och sig själva till förfogan- de för olika tagningar. : 'Målar-. professorn; X:et satt på en: av de> främsta" bänkarna och såg, utan hörbara grymtningar," hur hans "utställning på ' Liljevalchs konsthall ” behandlats, : och" Ma-]=" - rianne ' Minchov «från Svensk Hemslöjd och" Claire - Berggren |. :' från Bergå bevittnade "samma sak då det gällde. bergåryor och eV drottningmatta m,m " Denna film är kortare än dan förra, den räcker omkring 80 minuter. Men ändå: har. man, |: förutom: den lilla storyn, fått in mycket annat inom lo. utom. det egentliga ;. föreningslivets - Talarkurser . ' och "konferenser, borddukningstävlingar, - utställ- ningar, : stämmor" och , riksting, gudstjänst på Österskär o. hem- "I slöjddebatten i Sveriges : riks-]. dag. Livet på, en lanthushålls- skola;. där de! två fanganjika" ljudet. flickorna & är ett av de ovanligare inslagen, finns med liksom be- söket av en skön indiska" anslu- ten till ACWW, Två avsnitt, som, båda är vwac- , kert fotograferade och 'oersätt- liga'i'sitt släg är de vårliga bill ' derna ' från + Kerstin Heds 70- årsdag och det höstliga fackel-' tåget vid minneshögtiden 'före Dag ' Flammarskjölds begrav- ning, ”- -. eg För det be Jände talet har liksom i den förra SLKF-filmen, . svarat. fru Anna Greta Cronsiö. . : "Filmens "hamn 6. motto ”Hand i hand för hem och samhälle”; är både välmotiverat "och. väl illu- strerat." Filmen. kommer : säkert ' att bli till både nytta och. glädje för: alla de avdelningar, som nu får börja "slåss om de första kopiorna. - dt - : MUD NÄTANARL ll "Solen går upp KL 8.57 och ned. kl; HSPA, . kl. 15.24, På måndag "Eolen går upp kl. 858 och: ned kl. 15.25... od å. ES ort TT välkommen - läran > gåva.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.