vervYyrrT ve |A PSTN OEI KAR AA tr Rd ververreyvevryrveT EEE EFEEE PER EFEY EV vv Y Y eervryvrvevev VTT FER TETT ORTEN TS TOT ETSOFYDEPIEN Tr SÅ . . Å M ; : Ir Et F - N i , | 2 ' '. ” . a ; . Ä . - i > : ; a - : . + S . M so r ” M ” VT — vw ara sl SN: | Lördagen den 22 december. 1962 : - 8 d . . MT - LAHOLMS "TIDNING YVv > — da | Nutidens ungdom undrar Kan-,. ske vad man roade sig med på landet under jultiden här i BSydhalland innan man hade ra- dio, television, biografer, idrott, danspalatser, : föreningsliv . och andra ' massmedia. Nog hade man - sina nöjen -även" om' de var mera anspråkslösa och min- dre omväxlande än nu'på' 60- talet. Man hade inte så mycket att välja på kring sekelskiftet. Jag tänker nu närmast på ju- lens nöjen och upptåg =. fe det första höll man sig mera : ”hemvännes” inom den - egna byn eller socknen. Här har motorfordonen medfört en stor förändring. - Visserligen hade cyklarna ' blivit "tämligen all- männa, åtminstone ibland den manliga ungdomen, men det var ånte särskilt behagligt att cykla långa vägar i nattens mörker och på. dåliga vägar från eller till dansstället eller annat mål under 'jultidens festdagar eller nätter. ' Luciafirandet med utklädnader, kaffeuppvaktning, lussekatter o. — skönhetstävlan m, m, hade ännu inte spritt sig till Sydhalland, "det blev allmänt först senare i dessa bygder, Det. var nöjesfritt i december fram till. jul, men då tog man skadan igen med varjehanda upptåg som nu är bortlagda; .: Ungdomen sprang mellan gårdarna på julafton och kastade in. ”julaknutor”, i; stu=- gorna för att sedan hastigt för- svinna, Och 'det var rådligast, ty "dessa julpresenter war. ofta av mindre” "välkommen; skämt- sam art. Ibland blev den' kastan-= de' infångad: och ' påtvugad en sup, vilket ansågs föga ärofullt för den” gripne, Men somliga lät sig dock gärna tagas. . : Ett annat påhitt var att skjuta julasmällar, på. 'grannens ” gård papplykta på & en .stång.: Det :or- eller utanför hans stugfönster. Det sköts med stora, mynnings- laddare, och skottet stod som en eldkvast” ur pipan under väldigt pungen för insamling” av. påräk- dunder" och /brak som Ikom fol- j nade ket därinne”. att -hoppa till. avjvar efter sin. uppgt förskräckelse och fönstren” att följde ”en ' svans . a skaka , eller. t. 0. an; spräckas, gångar, . "Stjärngossa on vilket var mindre behagligt på | met Julafton: :.Det var för övrigt holm. Övriga gamla julseder är! mycket skjutande både 'på jul- "afton. och nyårsafton liksom på påskafton, Man hade” en; oklar föreställning 'om ' att : (Skotten |G skrämde bort varjehanda mys- tiskt otyg som troddes: farten på 'vissa helgdagskv "Det hjälpef mot "fanstyg”, "sade en gammal krutgubbe och, jägaz (SG re på åshällorna, Det kan i det g sammanhanget erinras om folk 4 sägnen om kappritten från Men ön - till Våxtorp mellan rid? [< knekten "och ' gasteh (Pål Ras- ÅR mus). Knekten': sköt skott" på skott för att . skydda .sig ty så långt skottet: hördes måste gasten fara back, Så tog krutet slut för knekten.och det. var nätt och jämnt han nådde fram | till ””kruet” i Våxtotp och smatt in förrän ' gasten var, framme och bankade på dörren, Men den var stängd. Då försökte han |X. komma ner genom skorstenen, "Men då sköt. krogvärden för spjället, : ' Skott hjälpte också mot sjuk- dom trodde man, särskilt om den berodde på att man kom- mit "I färe ve nått”. Jag minns hurusom en äldre kvinna lyc- kades förmå en känd jägare att skjuta ett skott över henne där hon låg i sin säng. ”Ja kände att de lättade”, sade hon efter- åt. Om denna ro på :skottloss- ningens hälsobringande . verk- ningar kan ha' något samband "med saluterandet på kungliga märkesdagar m, m. ska jag låta vara osagt Annandag jul, Stalfanisdagen förekom ännu på 1890-talet att några unga karlar red Staltans, skede på husbondens hästar och hade en del upptåg för s'z. Och så sjöng de Staffansvisan medan de tog en sväng id rå gårdarna: StaXan var ena sta'ledräng, Han vattna sina fåtar fem Allt för den luta stjärnan, - Två de word röda, de tjärte väl sin föda. 1» Två de vara ”vita, s de var de” andra lixa! «+ . Den femte den var apelgrå, den rider själve Staffan på. Allt för den ljusa stjärnan, . Staffansriddarna skulle alltså vara fom liksom Stjärngossarna på Trettondedagen. Syftet var att samla in pengar till ett dana. gille. Seden dog ut därför att bönderna inte ville släppa till sina hästar för detta ofta vilda ridande, så På annandagens morgon. hade karlarna eller drängarna som man sade på den tiden också ett annat länge kvarlevande hyss för sig. De henisökte någon: grannes ladugård mycket. tidigt innan folket vaknat och föröva- de varjehanda spratt, ”mockade” görade redskap > eller : kastade dem upp på taket o”s-v. För att skydda sig mot "dylika « oväll komna ”hjälpare”. måste. man vaka, låsa väl eller "släppa hyn- den lös... i Under mellandagarna pågick julkalasen. : Då: bjöd bonden sommardräng "och sommmanpiga jämte små och. stora i det van- ligaste gilleslaget, Då gick dan- sen i ”huset” eller kistekamma" ren omväxlande med mat, kaffe ”gökar” och toddy. Julgran var ännu vid sekelskiftet tämligen sällsynt i de sydhalländska stu- gorna. Däremot satte. man gär- na ut ett par små granar, eller enbuskar utanför” — stugdörren och hängde. en » havrenek åt iw fe” larna. Nyårsafton sköt man in det). nya året innan skymningen gått över i natt. Och klockan 12 nat- nya seklet... Det:var enAstilla och" lyhörd natt at man: "kunde höra flera . kyrkklockor ”samti- digt. Nyårsdagen, var: en' dag för tecken. och , tydor.' Den . angav; troddes, det, i; olika "avseenden vad det nya-året skulle bringar > Trettorideafton> eller": ”tretton- dedagen. gle Balvväxna . ung- domar ; omkring med: trettonde=, dagestjärna, '. bestående av en 'dinarie : "följet.: - var” minst fem, nämligen ide tre, wise: männen; kung: Herodes: "och Judas. med igåvor.!» De. Svar utklädda Efter dem "yngre /år- förekom ännu på Skansen i. Stock och hävde gödseln på £el plats, Av Oskar. sjunneson | ten till: den "1 januari "år 19001. ringde. alla” kyrkklockor än .det |. ' mestadels försvunna. Nu ' har man så många andra förströel- ser. De rent av trängs. s ist kom Knut den 13 januari jämnt en månad efter Lucia och satte punkt för julen. Den dagen var av ålder ' förenad mad. skämtsamma upptåg och förklädnader. Jag minns huru- i - Fn som” en till julbocdk: eller Knut utklädd yngling gick omkring i gårdarna och ”körde' ut julen”, Han var skrudad i en gammal vrängd skinnpäls och svärtad i ansiktet : ock: hade en: gammal luva över. håret, Ean” var "också försedd med sen grov påk; med vilken han slog på husknutarna och ropade t.-ex. Här kommer Knut, nu är, julen' slut”; Jag Julsmällar och andrä upptåg. kring sekelskiftet just vad "denne Knut "skulle göra! hörde: också kringsändandet av en. i gamla kläder skrudad halmgubbe, försedd med diverse tillbeHör och skämtsamma de- viser. Denne Knut transporte- rådes' i hemlighet nattetid och kunde på morgonen" befinnas "stående på vakt utanför porten -| eller farstudörren. Nästa natt skickade mottagaren figuren -vi- dare, ytterligare begåvad. med varjehanda skänker. Till denna sed anslöt sig järnvägsmännens Laban, också en halmfigur med till ' yrkesgruppen anslutande attribut. Det drevs mycket skoj med .denne ' Laban, som åkte gratis från station till station, rikt. försedd -med lämpligt ge- päck, " Dessa enkla upptåg och nöjen kan. inte minnas han begärde något, men fick ändå någon ,li- ten” gåva av nötter eler. äpplen enligt - den: gamla." regeln: att ingen . skulle gå från gården i juletid utan att. bli. bjuden på något, ty: annärs körde man ut julen, hette det. Men det var ju har. numera . övergått j andra och kanske inte alltid lika .o- skyldiga former, som t.- ex. de kravalliknande uppträden med polisingripanden ' ". som = plägar förekomma i storstäderna på nyårsnatten. ' non ett ANDÄR Ör NASN. EN GOD VILJA... on åt människorna en god > vilj ale. ån En god och glad jul! Våd läg- ger. vi in i denna önskan? Dess innehåll ;r' väl 'skiftande,, men | oftast är det nog något som kan uttryckas med. orden: att ; vara -hemmä,. att'ha sina kära: .sam- lade - omkring » sig, att. ha , det , och :gott, att njuta av tända ljusen, att få och ge jul- klappar.. Vi har alla något, som kan lgöra ; julen: god.” . Vi har, Guds evigt goda vilja: Jesus Kristus, Julbudskapet: om Frälsarens födelse vill säga oss, att den goda viljan har kommit till jorden . och är "oss mycket nära. Gud vill människorna bara vill hjälpa. Han "vill årdnar, Blåst -och: snöglopp Träd och buskar k; Al nataren vinter 3 t Trösta, hjälpa ; små En fer,' främlingar pr inför. julen glädje NT Över världen klor Vi vårt stöd för freden givit — > =” a .: Se det stora i det = "rf " Ljus på bord. Se Ez = 550 > a RUNS EN NI SMITA lagen skymmer. att” vår ee vi ej förlora . som snart tjugo sekler skrivit, RR miljarder hugnad blivit, - Vila," helg: från” dagens strider uti långt framfarna tider. ' £) = 2 Julens budskap" alla bringa. . Folkens lycka: , Frid på jorden, 3 7 är de- hoppfull” sköna, sorden. : 9 . "Men vad har vi gjort för freden | uti hemmet, 'människoheden? ' 'Har' vi mot vår allas nästa”. RE "talat, tänkt och gjort vårt: bästa? + foo. Mr vi sanningsbudet. övat,” c -ej dem minste här bedrövat? SD . Eller har det egna ”jaget” oftast sökt få övertaget? . G ” Inför denna samvelsfråga = kan vi inte svara våga: . mycket ennat stort i i livet, Nej. Vi är så små och ringal « Föga stor den gärd vi bringa. . Syskonkärlek över världen "ger ej krig på levnadsfärden. : ” Livet likt en vacker saga, "om wi rätt förstår-oss aga, » Gasnlöst ej sitt liv förspilla, Tack, för att Zi människa. vara; - ha förstånd att lyssna, svara, som' V upplyser julekvällen, VING NARÖRIRR FASS älska, "Iniskor fria, som: nu är fångna. Fi M AE luften Fymmer, få" ala blivit, .- >" (3 skrivit. ig. ba 2» : (a: och stora 'och vänner. känner. MEN os kor ringa. a Bila, : himlapällen” ” - LEONARD JANSSON. "bröst? ”SÄBBATSTANKAR- Av Kyrkoherde GUNNAR STENBERG, Gustaf Adolfs | +" > församl, Fälsingborg, Lunds stift. s : Han vill "göra "de. män” ”Gud vill att alla : människor skola bliva frälsta. och .komma till sanningens: 'kunskap.”. Han vill ge frid åt alla. Han vill bara ge. Och hans vilja är evigt god. Man skulle annars : tycka att Gud skulle ändra sig, när män- niskors” ondska: är ' så" stor på jorden. ..Det. är otacksamt att älska , människor, som besvara kärlek - med 'hat,' som älska mörkret. mer ' än ljuset, 4 Gud . är: densamme . denna. jul som den första julen., Han är kärleken, Och > hans 'goda : vilja är evig. ”Ack, mänskan må väl glädjas. vid. Guds evigt goda "Guds evigt goda älja 4 vill ge 085” en god vilja. finns "det ' en "god vilja i vårt Den är ofta så ond. En god vilja — den tar. första ste- ; ger till. försoning och ber-om : förlåte) se; .En , god ' vilja —:den stiftar frid. En. god vilja — den r trofast, "En god, vilja — den ch gö, a ljusare för En: kväll, då. Jag försökte. tän- da ett stearinljus,” ville det inte "brinna ordentligt... Lågan var :osande, flämlande, Något hade kommit: inzi:;veken, .som sinte hörde dit, Sedan jag hade sncp- pat ljuset ' och klippt bort :det äär obeböriga med en sax, brann ljuset klart, — Det är kanske på )isamma sätt med somliga ibland oss denna julafton. Vi äro .oro- liga, misströstande, missbelåtna, : jäktade; det vill inte bli riktigt jul! :Varför? Där är någoh som kommit in i vår vilja, som inte hör: dit. "Vi vill inte försonas med en människa, vi vill” inte glädja; andra, vi vill inte. Gud: vill giva åt människorna en god vilja. Den vill han ge åt oss alla. Men hur. skall vi kun- ;y| na tillägna oss den? Genom att vi bedja: "Giv mig en god vilja! Och i den bönen "lägga :vi in: Herre, tag hand om ' mig helst! Och -genom. att vi-tro på Guds evigt -goda vilja. Där det finns en sann tro på Guds evigt goda vilja, där finns det också en god vilja. Och” där det finns en god vilja, . där kan. det bli en god och "glad jul — trots allt! Där den goda viljan stänges ute, där må man göra allt möjligt, - det blir ändå inte .jul. "Den goda julen: finnes, där det finnes en god vilja. . Jag hade en könfirmand, söm hade så svårt för att lära. Jag bad henne skriva ned på ett papper den trosbekännelse söm läses i kyrkan varje söndag. Vet du .vad hon skrev? Hon" skrev några ord som gav mig så myc- ket: 'Jag tror på Guds evigt goda vilja! Det var alltså hen- nes trosbekännelse, och den var god. Är det också vår bekän- nelse? «+ > När människor tror på "Guds evigt goda vilja, då blir det en god vilja hos människor. Då blir det en god jul Gud give oss alla en a god vilja | [ETEN —en god jul! Till burleskerierna kring Knut | Men I. (Forts. ) "Luften. i rummet var däven och rå, Golvet hade så nyligen blivit skurat, att de breda och av ålder mörknade ekplankorha ännu /'blänkte fuktiga. Trots, att allt war så rent, låg det i huften .en' svag, svag doft av något o- ändligen gammalt, Axel hade berättat, - att huset? skulle vara byggt redan på 1600-talet. En sägen berättade, att drobdtning Kristina er natt hade sovit där. Hur det kunde förklaras, visste inte .Gustafva; .. Bohuslän" hade ju ické hört det svenska riket till, på den tiden Kristina rege- rade. Men hon ville gärna tro på att en drottning en gång hade bott här — det minskade vill en del det intryck av torf- tighet och ”enslighet, som hon hade : fått ' här. Hon ' tänkte på Skottorp, det witrappade slottet i Söderhalland, hennes . mors barndomshem, Där hade också en drottning sovit en natt — den första i sitt liv söm drott- ning. Men det sovrummet, som ännu med. sina stuckamoriner i taket, sin paradsäng med gardi- ner av, skörnat siden, sitt sten- golv rutat i svart och vitt stod likadant som på Carl den elftes tid, var mycket olikt den sal hon -nu såg. Möblerna var få, till synes gamla och ganska nötta. Några maltor fanns inte på golvet. För fönstren hängde vita och hårt stärkta gardiner av gles moll Över den gammaldags, klumpiga byrån fanns en tavla, ett por- trätt i svart ram. Hon gick när- mare och slirrade in i ett kvin- noansikte, blekt och litet vissnat men "upplyst av ett par mörka och vemodigt vackra ögon." Bakom henne sade i detsam- ma den klara flickrösten: | — Det är mor. Åter blev det. tyst en "stund, Så sade Gustafva: — Hon ser: så god, ut... Något mer kunde ;hon inte finna på att säga; och :hon var ledsen för det: Stum stod hon och betraktade sin företräder- skås” anletedrag; plötsligt” "hed I en förnimmelse av att lika nog- grant och ängsligt bli mönstrad tillbaka, : Hon tyckte, att.hon skulle kunnat tala stillsamt och förtroligt med den döda som med en vän. Någonting" band sammen kvinnan, som för Mlera år sedan slutat sitt liv här, med den unga, som nu stod på sam- ma ställe där hon stått och som skulle begynna sitt. verkliga liv. 'Da hade samma hem ”att råda | över, : samma barn” att fostra, samme man att älska, a Gustafva var i färd -med att plocka in tråddockor och silkes- spolar i de många facken” och lådorna på det lilla sybordet: av päronträ, som" stod 'i salen. I mer än: en veckas tid hade hon nu haft sitt hem på .Röstorp. :Hon började känna sig mindre |- främmande här. Hon behövde inte längre varje stund på dyg- net för att anpassa sig efter någonting nytt och okänt. = -' Nu var hon helt upptagen av sin syssla, gav sig inte ens tid att kasta en blick genom fönst- ret, Kanske" var det'också så, att hon med flit undvek att göra det. Ännu kunde hon inté be- trakta ' utsikten från 'Röstorp utan att kramas om hjärtat av beklämning. Allt hon såg var så olika "hennes 'fädernehem. Hon ville helst inte tänka på det. « Fastän det ännu var tidigt på eftermiddagen, var det stora rummet redan halvmörkt som i skymningen. Solen hade-krupit bakom bengknallen, som skymde himlen i väster, På det här stäl. let, tänkte hon, såg man varken morgon- eller kvällssol. På an- dra sidan den smala dalsänkan, ;]där gården låg, fanns ett annat berg, lika brant och kalt, som dolde solen om morgnarna, till aess den "kommit högt upp på himlen. Dagen blev kort -och blek. ” Och där inte klippor stängde utsikten, stod skogen tät och mörk ända in på knutarna, utom åt ett enda håll, där en smal dalgång med en bäck på bott- nen gick ner mot älven. Men själva den stora Göta älv kunde alls inte ses från Röstorps föns- ter. Inte ens några' "granngårdar, syntes till mer än en enda, vars tak skymtade långt bor:!2 mellan träden, Nu visste den unga frun också säkert, vad hon den första, . kvällen: endast. anat: att. vägen ken gäller ännu:i dag. Sverige Den gick visserligen vidare förbi gårdens griid men bara fram till en förfallen. torpstuga i sko- gen, där en gammal kvinna bod- de ensam. Därbortom smalnade den till en stig, som "inte ledde annanstans” än till timmerfällor och skogslyckor.".. . . | Den unga flickan, som växt upp på en. vacker tättbebyggd slätt, hade till en början knap- past kunnat. fatta, att trakten var. så ”enslig, som den tycktes. Hon hade gett sig' ut på upp- täcktsfärd. En dag hade hon klättrat ända upp. på toppen av den högsta bergknallen, där en torrfura, som säkert inte. på många år burit ett grönt barr, ensam höll sig fast i blåsten, Det hon sett däruppifrån var:'inte mycket: Långd i fjärran, på andra sidan älven, lyste kyrkan i Fuxerna som en vit prick. Men själva flodfåran, som hon när- mare Göteborg sett kantad av bondgårdar, kvarnar och last- bryggor, var häruppe bara ett grått och tomt blänk i allt det barrskogsgröna. Stränderna var obebyggda, stupande' och dystra. Och ändå visste hon ju, att så ödsligt som det såg ut, var det i själva verket inte. - Här fanns” prästboställen | "och herr gårdar, 'ja, - inte långt härifrån låg det vackra Ström, som "hon sett som hastigast på sin resa fram till Röstorp och som. ju var ett riktigt slott. En dag håde hon talt med Axel om det stället; - det var ju av” baronen på Ström, som han själv arren-' derade sin gård. — Finns där några agreabla dig knöl, hade han svarat Helt trumpet, och hon hade då för- stått, att baronen var er av de rit obeskedliga mot Axel. Nåja, de hade tiden för sig tänkte hon, umgänge så småningom. med förvaltaren, hon hade hela långa eftermiddagen för sig. Men rätt som det var. ryckte det ett Det var: de båda barnen som ket nyfikna, litet' smutsiga efter sin lek på lagårdsbacken! , ": « är visat också tal om en sådan. mt litet dansande tollc id Pyrenéernas!: fot”, sa Voltaire om baskerna. Den karaktäristi- har just nu besök av en baskisk danstrupp på fem män och två kvinnor från dansakademin i Biarritz, de franska 'baskernas huvudort vid Biskayabukten, ' Koldo heter en av dansörerna, som vi träffar, när han puslar ut ett ögonblick mellan de virv- lande. danserna på restaurang Apollonia i Stockholm, där trup- pen just nu uppträder. De sex i truppen är alla prö- fessioneHla dansare. — Men det betyder inte, säger Koldo, att den spontana, folk- liga dansen i Baskerlandet är förvisad till muséerna. Tvärt om: den baskiska folkdansen är i högsta grad levande; Den som reser genom det land baskerna betraktar som -sitt alltså gränstrakterna mellan Frank- rike och Spanien vid Biskaya — under påsktid kan få se bevis för den saken. De kan to ex. råka in 'i en ”mascarade soule- tine” — då den dansanta ung- domen kommit överens om att råkas i någon sted och drar dit i stora”skaror.' I staden bygger man skämtsamt barrikader, som sédan' de ditdragande enligt strängt uppgjorda normer stor. nar. Det'hela sker med dans och sång i sen. sekler fastställda turer. ' Hela vintern har ung- domarna arbetat på sina. ut- klädslar och masker, och de dansande, som är rena amatö- Nicole Gouetes är en av de sköna och väldansande” unga di mer, ' som ingår i den baskiska danstruppen på Apollonia i "Stockhol, ” — Vi trivs med Sverige och den svenska publiken, säger: hon, och :vi will gärna 'komma tillbaka i sommar för en turné — det . Baskisk danstrupp gör « succé i i Sverige. a i bluffande skicklighet. - . Det finns -otaliga ' baskiska danser som fortfarande utövas i byar och städer, berättar Kol- de, I Biarritz finns en dansaka- fessionella, 'halvamatörer.: rena amatörer, Mellan dansaka- sker ett fortgående utbyte. Men inte bara i dansen lever den 'baskiska folkloren, Det finns baskiska operor "och "skå- despel, Man, spelar på baskiska, ett' språk helt utan anknytning till: något 'annat språk, Mest omtyckta av folket är ett slags sångspel som kallas pastoraler;: Dessa. kan vara upp till 4—5 timmar och har en sär-' egen musikalisk 'och scenisk uppbyggnad som går tåycket långt tillbaka i tiden. De åter- berättar ofta episoder från Na- poleontiden men också religiösa berättelser. En modern baskisk diktare, Echaun; skriver, regis- serar och spelar själv med i så. dana ” ”'pastoraler”; ccs just nu besöker Sverige 'är ut- plockad. ur den större Oldarra- bäletten. ar enAe” leder sitt: ur- sprung till en liten. gru; - ska basker från Cuernica, som under 'spanska - inbördeskriget flydde till Frankrike; Gruppen utökades 'snart - med: frånska efter andra världskriget har ba. letten gjort turnéer' och' haft och "Amerika, stora framgångar både i Eoropa Giftomans samtycke Av Ingrid Hesslander ”Itog slut strax bakom Röstorp. människor, hade hon frågat ho-. nom. — Borde" vi inte göra vin tt sit? ' . Men han hade avfärdat för- slaget. — Bennet är en högfär. d människor, som på något vis vas . och de' finge väl vänner och - Nu fortsatte hon att nysta sina ' spolar. Axel var ute i skogen par gånger tafatt och otåligt i ' låsvredet, och dörren gick. upp.. stod där, litet förlägna och myc- rer, ger "ofta prov Då en. "för- demi, där eleverna är både pro- ' - och . demin och de folkliga dansarna ' | europeiskt . Den bastiska dansgrupp som ' basker, det 'hela växte ut; och -- ne on att
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.