rånorats TIDNING sholmås” Tidnigs Iokalre s "Redaktör: Sven B. daktiok: Markaryd, Villagatan Jönsson. "Tel, 10150" ee nas på följande ställen: ” | sätt, varigenom han skaffat "sig jande. edfärer: Vessmans ” quists & Råstorp, Håkanssons. . ”Tormansbygd! och" Nilssons | : "Deklaraiioner "uppgifter: bör sadsskrivarekontoret, Ljungby.” — Marköryds köping | Dellär: ralloäsSlanketter. utläm- vå Poliskontoret. i Markaryd o och rs, Johanssons i Fjärhol- ma; Larssons i Hannsbad, Ryd- i och "inkomst. sändas till Hä- på rätt god ökades bidr emråden av 1 bidragen vält fika elutades att sända 400 kr till Bap- telbtsamfundets "yttre, mission och bidrag til Kvinnaförbundet. Då ubcm. berlubtades att bättre belys- ning ckell ordnas i tlla salen och bekostas av föreningen. Verksam- heten ske fombsätba under det bgmmande ånet på samma sätt som i i vals dä Ekeryds B missionens 1 högtid har di kilo. ” "RING. OSS. ; NÄR DET GÄLLER .GO LV: " DET LÖNAR SIG i Tel, 035/15341. | ; Parkettgolv / «> Linoleum: ” gälla — icich ; « Westergren; Stockhcäm, Då Birgitta Westergren är "diodber itä missionär Amon Amn- dersson, erinirade hon 'om : misalo- nens ff delse i Ide' länder, där "Ekeryds'. Baptistförsamlings . Syetraförening har haft sitt års mäle, Mötet ver säll bra besökt och enhet "präglade möllet. . Med- - Jemmisiria ' bor språdida, men ' reg ilbunden verksamhet har be 7 drivåts under året, Då ordföranden Char? dignitet It til annan ont har .an- | . Svaret mest vilat | på vice ordfö- "ram in, scm har mwaråt Bater Le- Hen wvalles tll ordförande i kcmmende året. : Då. hon för läst ver sjuk fidk. stud. Weutemgren! sköta kilubbarn it. TD sekretemare om 12 lioe Sven och ilkaså misaion bedkrivs- där- sjukdom . och mycket lidande har lindras genom mieicnärers” arbete och. där: sko- Don har byggts'för att de färgade elkall - få Hill att sköta en loch Jeda sitt eget tand, I sitt an- föramide ' betonade Håkan Wester- gren mässionskämmpar scm har goltit före och banat väg för dem kristna mixaicnen.: Men och den stora upp- gått vi har gom idag edtår mitt uppe as enbelve : Miastonien måste ta ika inbensivt som ”tidiga- -d våra dagar har ide: de dände.i ide s. Ik. kulburfändenna fått upp, ögonen för . miasionens avgö- nande” belydelse. i desca länder, Sar uppgår ' dill vidare till "ca. 1200 kr elt har ännu" inte in- "FÖDELSEDAGAR , 70 år > fyller i motgon + såtverksäga. "fon Honrik Lund, Flammabyg- Jubilaren - är född på. den gård i Flamma- bygget 'som han sedan innehade - och brukade under många år- tionden. Gården har han nume- "ra sålt och bor i en villa strax - get,. Ränmneslöv. intill. Under. sin -tid som . jord- "byggnaderna på ' gården helt. "Vid sidan" om jordbruket här Lund bedrivit, omfattande affä- rer med skog, och jämsides med detta drivit sågverksrörelse. Ju: ibilaren, som är' vid god hälsa, gett tugnt och ti itillmt ätesgåendk brukare hade han jonder i bästa "kultur; - och han . byggde om Anhöriga och. vänner frambar "| därpå sin sista hälsning. De sör- jandes ttack för allt visat delta- gande. frambars - av. ; prosten Hammar. Uifsont sjöngs till sist ps. 66:-1. Vid båren pvestaverade lantbrukarna” "Lans Larsson, | Ljungaskog, och Karl Lundh, Skogen: "=. ms . ”— Vid en stilla" och vacker sorgehögtid i Knäreds. kyrka i lördags vigdes stoftet efter f. hansson, Dyreborg, till den evi- ga. vilan. Vid båren, som i för- väg var placerad i koret och där tafalkljus,” prestaverade bygg- ils- Jos 1," Dyre- många. vänner, . år > fyller i morgon hem.äg. Sixten Nilssons, ”Göstorp, Veinige, Han . är född på den gård som han fortfarande är. ägare ' till men numera har” utanrenderad till en son. Då fadern var skrädda- re vid sidan tom jordbruket, bör- ; jade Nilsson: inom detta yrke och drey även-egen rörelse en tid. Emellertid kände han sig starkt förankrad mid jorden och övergick til att helt ägna sig åt modernäringen, Gården -ut- vecklade -han i dtor omfattning och köpte till jord, som allt är "i bästa kultur." Nilsson har även a 4 Bedan kistan ut ur kyrkan och -. varit intresserad av komnvunala ”" angelägenheter och har tidigare ". varit. ledamot av valnämnd och skolstyrelse.. Inom RLF var hen en av pionjärerna. Personligen . är jubilaren en trivsam och gästvänlig man, som har en er . vänkrets. > DÖDSFALL '. Ludvig Andersson. EF; brulks- arbetare "Ludvig 'Andersson, ” Höganäs, har avlidit, Han var . född i Ränneslöv och kom till . Höganäs 1916 samt arbetade vid . Höganäsbolaget till uppnåd pen- - sionsålder. Han 'sörjes närmast sys- av en broder i i Höganäs, en téri i Eket, samt syskonbarn, BEGRAVNING — I Örkelljunga kyrka har jordfästs Daniel Berigtsson, Sklo- - gen. Omgiven. av levande, ljus . Var kistan placemad i kyrkan, då ., anhöriga och vänner samlades. I ordfästningsalten inleddes med ps. 586: 1-2, varpå prosten H. B. , Hammar förrättade jordfästnin- "gen." Som ämne' för griltetalet "hade han valt orden i 2 Kor. :4:6 Ty' Gud är den, som bjöd "ljuset lysa utt ur mörkret. Efter "Fader vår . följde församlings- sång, ps, 50: 3—5, samt altar- tjänst med - begravningsmässa, - Varpå akten 1 kyrkan avslutades med wälsignelsen och" ps. ..580. Till stilla orgelmusik, spelad av kantor Marta Rosengren, - bars :fördeg fill der på Västra kyrko- gården belägna graven, Då den sänkte här: bad prosten én bön och lyste fiid över griften, där brodem; ' elarböetare Fritjo Bengtsson, Skogen, frambar ot alsta tack till den" bortgätgåe, 4 + tidliga alten Maja Elidtedt på av. GF. Händel, P3, 57 borg, och. maskinist Ingvar. Ve- denbrant,. Traryd. tor Sven Rubensson på orgeln Gud råda” "av J. S.'Bach, Me- nigheten ” sjöng så ps 549 ”Jag går mot döden, var jag går”. Kontraktsprost Sven Eriksson höll "därpå griftetal,' vart han utgick från: psalmversen ”Lär mig min dag fullända Ditt namn, o Gud; till pris”. Han förrättade däreftår -jordfästningsceremoni- en, som lavslöts 'med ' ”Fader Vår”, Psalmen 324 ”Ulti din nåd, o Fader blid” följde, och därpå utförde officianten begravnings- mässan med antifonier, varefter sjöngs ps 332 ”O liv, som blev tänt I kristtrognas bröst”. Kan- tor Rubensson. sjöng till. sist solo ”Träd i min sista timma” av J. S. Bach. Då kistan i pro- cession utbars ur templet spe- lades på orgeln ”På dig har jag hoppats” av J. S. Bach, .: "Sedan kistan sänkts i graven "|tog: först. de närmast, sörjande ett "sista farväl av den bort- gångne, Därvid talade sonen, åkeriägare - Viggo Golttbridsson, Ysby,' ill. faderns minne; Tal hölls Vid 'graven - även av en gramne still den bortgångne un- der dennes tid i Sjöared, Janibr, Josef Svensson, Sjöaryd, - tackade för mångårig, vänskap. Fru Annie Johansson och lä- rarinnan Karin Damström sjöng ”Blott en dag, ett ögonblick 4 sänder”. ' Officlanten ' läste. ' till gidt en bön och lyste frid över griften, Som avslutning sjöngs ps. 396:5 ”När jag slultar mina dagar”, En ovanligt rik och vac. ker gänrd av blommor hade äg- nats ” den” bortgångnes minne, Prosten Eriksson" uttalade. de anhörigas tack för hedersbevis- ningen. ee : i — vida en , gripande och; stäm- Hishults ningsfylld sorgeakt i kyrka i lördags jordfästes stoftet efter f£. lantbrukarer Axel Karls- sony Hishult. Vid båren, som i förväg ' var placerad i preslaverade o Torkelsson ' och lÉ, Lave Larsson, båda från, FHis- hult, koret, mbudsman Hilmer lantbrukaren ställ den hög- Som talodning ti lade kantor 4 eln ”Largo” org 9: 12 ”Jag är eh: gäst och främling” sjöngs unisönt;- varsktor Kommis Som ttetare medverkade Stud, Bår- | Fåkan både politiskt och ” kulturellt; > In- | XT lantbrukaren . Gottfrid: A.::Jo-]: omgiven av fyra brinnande ka-|. ... > Akten inleddes med att kan- i utförde ”Min själ och sinne, låt | »- kerång den 21/1 och ntills vidare för klass 1: premiegnisar: i. kullar med upp tll :20 kg. medelvikt. per gris 3:80 kor per kg; För vikter översti- gande. 20 kg 2:25. kr per. kg. För smågrisar kfass IT avdrag med 3:— kr per st För. smågrisar klass III avdrag g med. 13: kr per st, vv. ' > Eöaltleriförbundets >: smågrisnote- ring för Skåne, Blekinge och Hal- klazs. I premlagrisar i kullar: med äpp. KI 20 kg medelvikt per "gris 3:85" kr per kg. För vikt övensti- gande 20 kg 2:25 kr per kg. För smågrisar klass II avdrag med 3:— pår et För smågrisar klass. II avdrelg med 13:— kr per styck, ” > > Gåvelbvis inverkar ' kylan - lillet dämpande 'på efterfrågan och 'där- för "har mindre överskott uppstålt på vissa håll. Å andra sidan har vi att mäkna! med minskad billgång beroende på lägre Suggbetäck- ningar; ' SCHEMA | OCH VINN EN. N Alsenar | KLOCKA Kom och hämta Ditt Arsenal-skolschema hososs och lös den stora . Arsenal-tävlingen . pi « schemat. 20 Arsenal klockor väntar på sina. lyckliga vinnarel Storgatan Laholm « Ni ,r nister Frank Ai id” höll gr tetal samt förrättade :jordfäst- ningen; "Denna följdes av. ps 144: Officianten : utförde , därpå be- gravningsmässan med, antifonier, och till" sist sjöngs. ps 331,”Så tag nu mina händer Och led du mig”. Minnestal hölls” i kyrkan - av den bortgångnes broder, f; läns- skogvaktare .'Albert” Karlsson, Hinneryd," samt av en svåger, fabrikör Hilmer J: jacobssön, Skå-, nes Fagerhult. Då kistan” ”utbars ur kyrkan spelades 'på ”orgeln |: ”Fantasi a-moll” av J.'S. Bach, Sedan kistan sänkts i graven och de närmast "sörjande tagit ett "sista farväl, talade byggmäs-' tare Ivan Jacobsson och £. lantbr Lave Larsson, båda från Hishult, till iden bortgångnes "minne, De |" anhörigås tack för :hedersbety- gelserna framfördes dv +. läns- skogvåkltare ' Albert Karlsson. Till sist sjöngs ps 396:5 ”När jag slutar. mina: dagar”. En rik och 'vacker blomstörgård pa prydde båren." :—I Veinge kyrka jordfästes å lördagen stoftet efter 'f. lant- brukaren Alfred. Persson, :Ves- singe. Vid kistan, milken i för- väg. placerats i koret, prestave- rade lantbrukarna Ernst. Pers- son, Öringe, 'odh "Anders' Pors- son, ' Kullsgård.. Som: inledning spelade musikdirektör '. : Zaid Bjurek..'”Jag längtar : "av: allt hjärta” av Bach. Jordfästninger förrättades "av kyrkoherde Carl Håland, som också utförde den med. psalmsång ' inramade ber]? gravninigsmässan. När kistar: at. bars, speladeg :”AIlt vad vi på jorden äga” av R. Nomman, Vid graven. talade » ingenjör” Gösta Karlsson; Oskarshamn, till den |; bortgångnes minne. Nämndeman Gotiifrid Johansson, Genevad, ta lade "för: Tjärby—Veinge follkk- pensiontrsförening samt för sty- relsen för Veinge sj kassa. De sörjandes tack för visade he- dersbeltygelser ' frambars . av hr Hilding Persson, Höganäs, Uni- sont : sjöngs ”Lär mig min dag fullända”, En "vacker och nik blomstergärd hade: ägnats don bantgångnos ghinne. ” +. Svemiges slakteriförbunds riksno- : and den 21/1 'och tills vidare för | |helt "enkelt för dyrt”att ”under- ” hålla de gamla ; uthusen, Oftast . renhet" av rådgivning. till” lant 14 > himmelen,. i himrielen, Si Där" Herreh ” Gåd ' själv bor”. | Värda ätt bovara —n tak ett problem" ot långa håll. i" vårt land finns "på ' gårdarna” än. i, dag gamla ' uthus i. trä, som räknar sina anor från 1700-talet” — ja, ända från 1600-talet, . Givet. ä kulturella : vården 7 och 'har ett se: Många. lantbrukare är också måna om att på bästa sätt. söka bevara i ursprungligt skick; . Stora uppoffringar görs. och man tar, ofta kontakt med: an för att:få goda råd.- Men 4yvärr lever / vi i. en Isnöd tid och. : många "av, dessa” kulturklenöder rivs för att läm". na plats åt rationellare byggna- ” der. Inte minst: blir. detta fallet av ekonomiska -. skäl. Det blir är det. taken, som: ger: med sig och ' det ; blir . för : kostsamt "att ställa dem i ordning igen. . Inom b Kalmar län; fram- förallt i. Möre; finns, åtskilliga herrgårdsl byggnader och "större gårdar. > Här återfinner ekonomibyggnader, med 300:år på nacken, Vi har. .vänt oss: till. förre länsarkitekter dr; Manne: Hafré att höra hans syn på dess lem. Dr... Hofrén har ' stor: erfa- brukare i dessa frågor och han har lagt ned ett: långt, uppoff- rande ” arbete spå att rädda så många "som. möjligt av husen”åt : Från näver tll moderna. "material: ; Trots att många av dessa hus är relativt unga — i Norge finns tex. . bodar, kvar från vikinga- tiden”: så har det sitt” givna intress att söka bevara dem”, såger Dr. Hofrén, ”De är bygg- da i trä och man tog till rejäla |." stockar på den tiden, så väggar och”. golv ' är det i regel "inga problem med: Det är”taken "som är :bekymret. Det blir; dyrt: att återställa dem 'i. sitt ursprung” liga skick... !Om det. ens, går — när: det gäller 't,. ex: vasstäck- ning så kan ingen tekniken. nu- mera” - Vad rör ; det sig om f "olika takmaterial?” . >; "Ja, för att göra en 'kort his risk" återblick. så nog tog man till: de. allra ' äldsta. husen" sitt från: naturen. : Torv och näver : lanvände man på bostadshusen | och - till .uthusen rörde det sig om näver i kombination : med spröt. . Det. finns också vackra exempel” -— bl, a. här i Småland — på tak av. kluven björkved lagda som stora taktegel”. Mot slutet av 1700-talet började det sedan bli "vanligt "med halm- ska tekniken, med halmen bunz den i kärvar, som då spred sig norrut, Så' kom teglet på 1700- talet till städerna och i början |. av "1800-talet erövrade detta derna. "Teglet håller sig ju ännu, men på senare tid har det förstås i hög grad ersatts med "moderna material. som Eternit, galv, plåt och - aluminium,. när det gäller tak. på, ladugårdar; magasin, och bodar. REN "Eternit ett lönsomt e "alternativ. + 3.0 " När det nu gäller att lägga nya tak på dessa gamla hus, så finns det givetvis inga patentlös- ningar, Bäst är givetvis öm man kan kosta på ett tidsenligt mar i att . i dessa "representerar «stora i icke föraktligt historiskt. intres | uppåt] "|. År från år, ech det är många före- takmaterial . så ; att säga direkt |. och :vasstak. Det var den skån- | = sir Compton Mackenzie (Massor av material också lantbruksbyggna- I Trähus från. 1700-talet. klenoder” på. landsbygden ” no En av: de; två: väckra . 1700- talsbyggnaderna på Köhlby Gård: utanf nytt fak av. Eternit P6-plattor.. En. god lösning fråmförallt ur” ekonomisk synpunkt men även .> i betraktaride” av pietetsvärden, ” F. länsantikvarien. i Kalmar: | län, fil.” dr. Manne: Hofrén. Men detta här sina a sidor. Kona ten att lägga” halmtak behärskar man > inte. numera » och - nytt tegeltak blir ofta för dyrt efter- som i regel själva takkonstruk-' tionen "måste förstärkas betyd- ligt. Exempel: på en lyckad kom- promiss finns. från Köhlby. Gård strax' söder om Kalmar. På" -två större” förrådshus; från 1700-talet har": man: där" er tegeltaket "med plattor: av. 'Eterni material här den: västir liga. för- läggas på de gamla” "takstolarna utan; förstärkning av, dessa, .Vi- dare: "det ; ett. material som med tiden får. en; viss patina och som; inte. svär "mot. väggarnas trästockar.: d- jämförelse med t. ex. plåt har” det: inte" på "ångt' när "samma 'otidsenliga : tekniska |: | karaktär. Om" ekonomiska ' ”hän- syn. måste tas, så anser jag Eter- nit" vara en acceptabel . lösning på 'problemet att underhålla så- dana historiskt värdefulla'lant- 'manriabyggnader, : slutar + Dr, Hofrény” Som , också betonar-att . Gardin- Stuvar' -- BORTVRÄKES Påslakan ' |. ”"obet, fel 14:50 | 15 Y rabatt på alla ROCKKLÄNNINGAR Pris fr) ena a 10:50 | ÖPPET HELA” DAGEN 'OLSSONS ” :-TEXTILBOD : OBS, Adr, Lilla Torg | " Halmstad, Nr Tel, 22967 (f.d. Schönböcks) Kalmar, s som fått ett. det' man: gjort på: JIKöhby Gård ; Slutligen skall än en gång på- pekas" vikten” av att "man tar "kontakt med ' expertis. — lämp- ligast närmaste länsantikvarie när det gäller underhållsåt- gärder på alla gamla byggnader. att slå vakt kring' och ett pie- ”tetsfullt bevarande är något som sger: i allas intresse. - av. säregen” art - har: 'utforskats II Eremitaget i i Leningrad finns en berömd : -smyckekollektion, som” går under namnet Peter.I:s sibiriska, kollektion. Dén består a förnämt - Kollektioner. Har degat ä på mu seum:. i 250 år och under 'denna td inte någor gång närmare ut- forskats.. Nu : har emellevwtid:. en sovjetisk arkeolog, professor Sergej :-Rudenko; ” utförligt be- skrivit” den..; Han , påvisar ; alt Jsmyckena,:, bar förfärdigats”. äv « Göteborg ... e utgör en nationalskatt värd) 5T9 a sältningen säljas: under' namnet: "| Bolagets: verkställande direktör; är från Malmö i söder ti | inorriont Arla-Glass : blir. GB-gläce För att' effektivisera produktion och distribution har Lantbrukarnas Mjölkeentral förening upa (LMC), . » och .;.: Mjölkeentralen, :- . Lantmännens Mjölkförsäljningsför- - ening upa (MO), - Stockholm;:. be=: slutat att från och med den 1 janua?” ri 1963 etablera ett produktionstek= niskt och försäljningsmässigt sam- arbete — mellan ". dotterföretagen Arla-Glass » AB, - Göteborg — och: Glace-Bolaget AB, Stoskholm, - . Produkterna kommer: att i fort- ' GB-Glace. Bolagets ' officiella fir- 'manamn blir Glace-Bolaget, Mjölk= - centralen, Lantmännens Mjölkför- säljningsförening upa, & Co, under förutsättning av - > registre- sn z Eric W Hanner, « - Arla-Glass, med fabrik. 1 i Göte : borg, har hittills varit represente- : rat.i Väst-Sverige.. Glace-Bolaget,' som är Skandinaviens största'glace= = - företag, med; huvudfabrik. i Flen | och försäljningskontor i Stockholm . . har haft ett försäljningsområde om-" "fattande större delen av. övriga lan- "det. I och 'med. samgåendet blir det nya företaget genom filialkon= tor. och "grossister": representerat =: Skellefteå ” Clagetillyerkningen . kommer. att. : ske vid moderna anläggningar i i'så-. "väl Flen.som Göteborg, Produk-- tion: och I distribution: kommer. att - "samordnas. Några permitteringar. är mästare, söm levde på skyternas hört skyterna, och. delvis" även sam: härkömet vilka befolkade västra |” "Sibirien" från: sjätte århundradet. före vår tidräkning till 200-talet. Professor Rudenko har vid 'studiet' av de konstnärliga. sär- dragen hos vissi emycken vidare |" konstaterat "att skyterna tvedan |” på- denna tid hade nära förbin- delser med fölken i Främre och Mellersta Asien: De flesta smyc- tid.” ”Köollektionen ” består enligt | Rudenivo ”av , föremål, - som - till-1' Herr: Nappa + Dam: Nappa.. ov of '” Oslagbära priser, kena 'är 2 0002 500 "år gamla: '-: ' - Tel, 102 51 av lh Stortorget "domar kommer att resa utomlands. : . till sommaren: för "att: förbättra ” sina. språkkunskaper och för att ' - > få -uppleva : en: ny. miljö. Antalet . resande -' skolungdom . har ökat . . tag och: organisationer som täv-" Jar om att få. dem med på "sina . resor — det märks inte minst av den. mängd färggranna broschy-” "rer som i dessa dagar kommer till hemmen, . Att många föräldrar: . frågar sig vilken :resa de skall välja åt sina barn är inte under« :' ligt. Det gäller ju ofta stora pen åa Bar. so A En av de' största organtsatiohérnia för skolungdomsutbyte är .Central- vid = Det är, naturligtvis jen styrka | tet att kunna framträda som” en "statlig |? ”fordnås' ett läger för 15-—18-åringar | under en månad. Stor vikt lägges här folkmusik, folkdans och liknande, och kostnaden fören hel månad är .. bara 145 kr plus resa. Skolungdomsutbytet ökar "> "Skolungdomsubytet växer oavbru« trots ;att. det av naturliga skäl ' är. svårt att få tillräckligt antal ut-=' k: nämnd, säger." sekreterare Sigurd by Drugge i Centralnämnden: Föräldrar- na' förstår. att. vi måste bjuda på kvalitetsresor. Nämnden inrättades år 1938 som ”en- motvikt mot. alla illa kontrollerade resor som då florerade! Sedan dess har andra' reseorganisatio- ner. tillkommit, och många är. säker- ligen bra, men vi är ensamma om att arbeta 'som statlig nämnd, Det bety- der att vi. inte har något vinstintres> se. Våra resor ordnas till självkost- nadspris. Centralnämnden ordnar re- sor i flera olika former: kurser utom- lånds, inackordering i internatskola, inackordering i familj utan. kursar- samt utbytesresor« med ka till en för ' "skol bytet med utlandet. . Den” skiljer sig. från de övriga bl a genom att den är en | statlig nämnd — den ligger under'] ecklesiastikdepartementet . och ; står under skolöverstyrelsens inseende. i el 80-åringens mål > Den berömde skotske författaren” whisky) har ' inför sin 80-årsdag den 17 jan avslöjat att då utkom- mer första bandet av hans memoa= rer, som skall. omfatta sammanlagt 10 band! ' "2 Dessutom" är det en. mängd annat, jag måste skriva,' säger den raske 80-åringen. Jag har idéer till 20 romarer, en Skottlands historia och en bok om katter. Ja,' vet ni jag blir himla arg om jag inte får leva åtminstone till 90 år. -— Han säger att jag blir vackrare för varje gång vi träffas, . - :- -— Borde ni inte träffas. lite ofta- re då? on terial — halm, vass. eller tegel, "efter kursen gkall bjuda hem var sin eng svenska och utländska ungdomar som deltagare; Dessutom har nämnden en .omfattande adressförmedling för skol- ungdomar som . vill, brevväxla. med kamrater i i andra länder, täng i SR Periekursor ” : i Centralnämnden ordnar kurser" i ö | Storbritannien, Irland och Frankri- .ke,. Kurserna är alltid små — högst 30 deltagare i varje — och ett krav för att inan skall få komma med är att man har högsta betyg i uppfö- rande och ordning samt att man her rekommendationer » från sin .. skola, Kursernå pågår 4-5 veckor, och fyra dagar i veckan står tre lektionstim- mar på programmet, Varje vecka ord- nas utflykter. Svenska ledäre' med- följer' varje grupp, och . dessutom medverkar, två infödda lärare vid varje kurs. De svenska. ungdomarna är inackorderade. i omsorgsfullt ut- valda familjer på kursoreten, Ett litet antal svenska ungdomar kan få delta de Med varje svensk utresegrupp följer. ' ee. till de ung=. ' domarna. De utländska ungdomarna "= "7, har ju i regel inget direkt intresse av att lära sig vårt språk, De svens- deltagarna vistas fyra eller fem veckor i ett utländskt hem och tar sedan en kamrat från detta hem med Sverige under: tre-fyra veckor.” svensk ledare, 'som vistas i det område där de svenska ungdomarna =" bor. Det ger trygghet. Utbytéshem- men är. noggrant utvalda efter för« medling ' av Centralnämndens ut- ländska kontor.- Man når dem via - cirkulär och reseprogram, som sänds - ut från skolorna. För ungdomar som inte är intresserade av. utbyte, men som ändå vill vistas i ett annat land, ” ordnas inackordering i familj. . ungdomar som kommer i utbyte till .. vårt land har alltid goda rekommen-= - ; | dationer från sina skolor. Ul De " Många vill brevväxla Många svenska skolungdomar vill breyväxla med kamrater i främmans=". länder, Varje år förmedlar Cen- tralnämnden, från 'sitt' kansli i Stor= kyrkobrinken 11 i:Stockholm över : 10.009 Ibland dröjer det litet innan Cen=-. tralnämnden kan få fram en kamrat av den typ som önskas, men för det mesta går det snabbt. En sak är önska värd: svenska 13—14-åringar bör helst söka brevkamrater med vilka de kan > brevväxla på kamratens språk. oe — Olika länder tycks stå I medel punkten för brevväxlingsintresset vid skiftande" tider, berättar 'sekreterare ;' Drugge." Just nu är Australien och Nya Zeeland särskilt populära. Brev« växling är en värdefull kontaktforra .. adresser «= för brevväxling. ger träning i ett främ= i kurs i i i eller. England, En speciell. typ av kurs är den som i augusti orånas I Duved för ungdomar i åldern 14—18 år. Trettio engelska ungdomar skall del- ta och lika många svenska, Det är i att de ik elsk. kamrat två veckor, I Wales som j mande språk. Ibland leder brevväx« lingen också till personlig kontakt; : Kärlsen måste vara 10 em tjock över större: områden för att bära. : Svenska Hivräddningssällskapel ne era SSE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.