=: CAHOLMS TIDNING — | Mången den 21 I annan 1963” Rikidlagen - Förståelsen för cykeln har inte kommit till uttryck i senare årens trafikplaner enligt vad som häv- das i en, fyrpartimotion med hrr Lindahl I Lidingö och Palm i Sol- lentuna (s) som första namn, I motionen önskas en utredning 'för att klarlägga de samhällsekonomis- ka vinster som kan vinnas på en planering av samhällen och väg- . byggnader som är lämpligare från ” cyklizmens synpunkt, Motionärerna avser bl a "vinsten Göran Johansson ov Friolårets . riksdagsbeslut "om grundskolan var det första" le- det i en reformering av hela vårt utbildningsväsende. Medan nu grundskolebeslutet förs" ut på fäl- Fortsatt skolreformering gilter; t' ex sömnad, maskinrepa- rationer o s v. Troligtvis kommer denna kategori av ' skolor att be- röras minst av det nu pågående reformarbetet, En ' anpassning ' av innehåll måste naturligt- tet planläggs pål Cernas ortik ganisation och innehåll i utrednin- gar, kommittéer och ämbetsverk, Största intresse har väl hittills den s k gymnasieutredningens arbete väckt, Denna. utredning har att ta ställning till: en mängd svårlösta problem av mångskiftande natur. Gy d: väntas fram- av ökad trafiksäkerhet och ck de sjukvårdskostnader. Några sven- ska planer på att bygga" cykelba- nor på samma sätt som på konti- nenten finns inte. I den långsiktiga vägplanen som presenterades för något år sedan förekom knancast |. ens en anydan om cykelns existens — Sedan vägplanen lades fram 1959 har nya moment tillkommit scm ytterligare framhäver betydel- £en av att väginvesteringarna på- styndas för att. trafiksäkerheten skall : ökas, anför hrr Larssen i Särslöv och Hansson i Skegrie m fl (cp) väsentligt skärpta: krav måste £tällås på vägstandarden främst på grund av de ökade trafikriskerna vid en högertrafikreform, Motionä- : rerna önskar därför en översyn av vägplanen. va Vintersjöfarten ot Svårigheterna för sjöfarten vin- tertid tas upp i en interpellation i andra kammaren av hr Holm-|" berg I Luleå (k); Han frågar kom- munikationsminister Skoglund om denne tänker: förbättra förutsätt- ningarna för vintersjöfarten. Sär- gkilt pekar han, på Norrland där hinder för skeppningen kan leda till driftsinskränkningar och ökac arbetslöshet, s Regalskeppet Vasa so Hr Lundberg (s) yrkar i en mo- «don i andra kammaren avslag. på” ytterligare - anslag - på. försvars- huvudtiteln till bärgning av regal- ekeppet Vasa som,.säger motionä- ren, uppenbarligen för en del blivit en fetisch, som det är märkligt .att Stockholms fasta försvar anses va- ra så beroende 'av, I stället för att betala så: mycket: för. att belysa en enda misslyckad svensk skepps- |" byggnad långt tillbaka i tiden bor- de man avdela pengar och arbets- kraft för utbildning och stöd ' åt modern skeppsbyggnadskonst. a S : Ifa sig "utbildning utöver. den" obli- lägga . sina förslag under inneva- rande år — förslag, som . hur de än kommer ”att : vara . utformade, med säkerhet kommer att bli före- mål för ett livligt meningsutbyte. 1960-talet kännetecknas på sko- lans område inte bara av eit inten- sivt reformarbete, Det' känneteck- nas också av. en mycket stark ök- ning i efterfrågan på utbildning Ut- över den obligatoriska skolan; Det- ta komplicerar-i hög grad veformé- ringen av gymnasial utbildning och yrkesutbildning. Fram” till mitten av 60-talet fortsätter årskullarna i åldersgruppen 5—20 år "att växa. rävar en'allt stör- re andel av varje: årskull” att skaf- at lä mi liminärt föreslegit; ätt 'de' humanis- iska "skolan, G red- ningen beräknar, att hälften-av. en : årskull på 1970- talet. skall”, till gy Såvitt man. nu kan överblicka, kommer. utbildningsvägarsa” ovan- på grundskolan att i huvudsak kun- na indelas i tre kategorier: ”yrkes- skolor, fackskolor 'och gymnasier, Av dessa utgör feckskolorna iett nytt inslag -i. utbildningsväsendet. Förslaget om fackskolor framlädes av'skolberedningen; De är avsedda att bli en mellanform mellan 'sko-" lör « med . ren yrkesutbildning och: gymnäsier, : SS me : | Yrkösskolorha, Til denna grupp' kan räknas sko- lor av olika -slag med "direkt yr- kesinriktning: som? kt ex de genfrala ia; mi ta Sa pros | | .Den-.norska sång- och spexkvarte ot nästa "Familjens åldrar” heter en ny mm np fä tel TD tten "Monn Keys får tittarna. möta”: lördag. N danstrupp gästspelar. Bengt Häger + ”Horisont” innehål- TV-serie om äktensk robl tom börjar på tisdag. Pruducent är Asa Holmsen, som:.i det första Programmet tar upp ekonomiska frågor, ”Så ska vl ha't men var ska vi tat?” är tisdagens rubrik. I övrigt domineras TV-veckan av idrott och mästarmöten i schack. Inte mindre än åtta schackprogram sänds, och de idrottsevenemang . vi fir se blir bl a internationella >» simtävlingar i Bremen och hand- bolislandskamp Danmark—Sverige, Läångtjlmer saknas även denna våcka I TV. En sista chans att se ”Hylands Hörna” ges på torsdag eftermiddag, då en repris av lör- dagefs ”Hörna” sänds, I serien "Nordisk teater 1 TV” ser vi på onsdag Mika Valtaris ko- medi ”Oss skälmar emellan” Ons- dagens skälmkomedi handlar om en vacker flicka som drar ett ekono- miråd vid näsan, : Mer litterärt i TV-regi blir det på söndag, då vi får se den tyska filmen ”En fasans natt” efter An- ton Tjechovs novell med samma ramn. Den gamla skräckhistorien har spelats in av Bavariafilm i underhåller i programmet "Vykor- io! he även ett "reportage från den engelske musikpedagogen Gerald Moores Sverige-besök, Vi får se hur Moore undervisar. och kritise- rar svenska operaartister. ” I serien. ”Profilen” på måndag intervjuas författaren och läkaren Lars Gyllensten av Kai Henmark. Gyllensten utgav i slutet av 40-ta- let diktsamlingen ”Camera Obscu- ra”, under ym till vis ske med hänsyn till den nya grundskolans läroplaner och - yr- kesförberedande undervisning. Kur= sernas längd får liksom. hittills av-' passas efter behov,. från kortare kvällskvrser till "fleråriga kurser. tvååriga "påbyggnader ' på. grund- skolan, En utredning — facksko! e- utredningen = tillsattes i våras för utformning. gen. framförde 'emellartid. detalje- råde . förslag" till "organisation och kommer ! det att inrättas fackskö- lor & av fyra slag: ; humanistisk, tek- isk tiska, skolorna" skall sammanföras till en, allmän faciskola, Fackskolorna kan delvis sägas "ersätta :de"' praktiska tidigt fåknar man med att kunna I tillgodose" det 'växande' behovet” in-' om näringslivet och på olika 'vård- områden 'av ve kesutbildning och god allmän orien=' tering, 'Feckskolorna 'skall i: första hand ansiuta till giundskolans: lin- ir med mötsvarande namn... Redan könma igang på några platser. . alltså i ide Då den ”egetitliga” g ieor- ganisationen också i fortsättningen kömmer "att få yrkeslinjer är det | nödvändigt: att, facksk lo och ”utbildr sig mycket dessa ges'€& tat. innehåll, kurrens méd gy g | na "verka attraherande. Ett: önskes förvärvsart bete” 3 i tie olika” huvudformer, . teknisk, ningen. får. .Jiksom' hittills: i uppgift aft. utbildåi däremot att få en något förändrad ' ställning. Genom fackslkolornas' till. komst" bör” avgångsbetyg "från ”såi dan skola kunna" ge kompetens. för de flesta av dé nuvarande ”studeni- kärriärerna” bli: den "normala vägen till en rad socialinstitut, och utbildningsanstal- och ' mellanstadier, Gemensamt . för dessa ; skolor; ' vilka har ' högskole-. karaktär, är att stor vikt vid.an- ”] tagningen" fästes .vid yrkespraktik. bildningen än för övriga högskole- studerande kompenseras: av kra= ven på förpraktik, > vo blir därför i framtiden främst och nästan. enbart . att. förbereda för högskolestudier. långtgående differentiering bortfal- ler därmed, De krav som ställes från: de olika högskolornas sida |: är nämligen tämligen Gymnasiets undervisning kan för- skjutas från en mera fackbetonad undervisning till. en undervisning, som främst ger eleverna en god allmänbildning, goda språkkunska- ber och uppövad förmåga i att på egen? hand - förkovra sitt vetande, tona , ” Fackskolorna” ” Fackskolorna ” är avsedda att bli. t näimare' planera fackskolornas' Redan ” skolberednin- roplan er. ; merkantil och socialeko.. or isk. Fack. kolzutredningen har pra= ch" socialdekonomiska'. fack- ealskoiorna och flickskolorna, Sam- onal med god yr- > höst väntas försöksverksamhet "Ändamålet 'med fackskolorna” blir örsia hand yrkesutbildan- | Undervisning med hjälp av Nn skrivmaskin : prövas privat I n' tid" sedan” lämnades i TV SF en redogörelse rörande 'en under- Niodriga skolpojkarna Björn Petersson, (t v) och Göran Rådahl lä- ra sig rättskrivning på skrivmaskin. : - kan det också vara klokt att' vänta tills man får säkrare uppgifter om resultatet. Undersök sökning i en skolklass i Li kö för . skri skinens . het i rättskrivningsövningar, . Donna un- dersökning, som företagits. vid Sta- tens försöksskola i förutnämnda 'stad läsåret 1959/60 och 1960/61 i en andra och tredje klass, hade lämnat goda resultat." Skrivmaskinen ansågs vara bättre än vanlig penna när det gäll- de;att lära barnen på lågstadiet att stava rätt, skriva säkert och sätta ut punkt och komma. . .Linköpi dersök är. den första: i sitt slag i landet och: den har omfattat fyra klasser, berättade "roll : rna: ss. Inom. ni ringslivet vänta -man ål” är också,:att de"skall kuna emot eleve som "efter några års efter” grundskolan f docent Eve Malmqvist "som. handhaft undersökningen. Bar- nen”i skrivmaskinsklassen fick un-' der de första lektionerna lära sig de enklaste .mekaniska 'handgreppen " på maskinen, "men i fortsättningen fick den tekniska : undervisningen - allt utrymme. Erfarenheterna av | Linköpingsförsöken”, är övervägande och el : klassen.-har i medeltal gjort större "framsteg när det gällt stavning än de Övriga som använt pennor. ' : " Experi med skri dervi har emellertid ännu in-' kinsun- ;visning erkantil och allmän, 7 =: : Den tekniska” 'gymnasieundérvis- te "vunnit" någon större utbredning. Vid samtal med rektorn för varbergs- skolorna, Sture” Liewendahl, omtalar denne att:man inte försökt sig på att använda skrivmaskinen i'under- "på :mell H ivå”Håndélsgymnasiet blir-även i' ättningen den bästa utbildnin- yfte..- Det. skulle gövrigt bli" en ganska” dyr historia attiskaffa tressant i och för sig och det finns all. anledning att följa utvecklingen på området, Senare har chefen för Atvidabergs industrier i Varberg, Bertil Rådahl, låtit en del skolynglingar under skol ledigheten praktisera maskinskriv- ning på företagets kontor, De unga har visat stort intresse för maskin- skrivning, men resultatet har natur. ligtvis inte blivit föremål för närmar studie. ' Det var närmast den förut nämnda . undersökningen, 'som - gav anledning till att man ville ge några stycken barn i skolåldern tillfälle att öva sig i maskinskrivning. Särskilt de något äldre fann det intressant, framför allt färför satt ”stilen blev så å klar”,; rv MALMÖ (TT). Den. 21-årige "diversearbetare'. förövären av. fjolårets. postkupp i Malmö — som sitter i: förhör hos Malmö-kriminalen ' som : misstänkt för en tid sedan nekar fortfarande. Han . kommer dock att förhöras också under, "torsdagen och förs in- te; tillbaka >tillé fängelse förrän på kvällen, =>. ingen är ju in-' "YstadY era” kvalificerat kontors- "Det 'allmänna kymnasié kömmer inom de statliga af- rsverken, Likaså” kan” fackskola vidareutbildningsanstalter som t ex rr. för lärare på grundskolans låg- en. något" kdrtare : teoretiska ut- Det allmänna. gymnsiets uppgift :;Behovet av' en likartade, ”Lårarproblem SS Det är självklart att en utbild- med Torgny Greitz, Diktsamli av det slag, som nu togs på fullt allvar av rescensen- terna, Till hans senare verk hör bla ”Senilia”, : Cabaret med skämt och allvar "Cabaret Camera” heter ett an- norlunda revyprogram från Mal-| ri mö som sänds på måndag. Ledmo- Dn tivet är ”vårt behov av tröst” 'och |; medverkande är bl a Gudrun Brost och Gustav Fähringsborg från Mal- mö stadsteater, , g Lördagens digra programlista tar bl a upp den norska sång- och spexkvartetten Monn Keys, . som . tet”, Pr sänds i Nordvi- Mönchen, sion från Oslo. Indisk dans Lördagskvällen avslutas med sim- Kulturfönstret ” ”Horisont” tar på "+ dag med TV-tittarna till Stads- tävlingar från Bremen under en t.uen, där Uday Shankars indiska cock-rysaen "Poker", : : - Tiiu sker, k som var eh parodi på 40-talslyrik, på samhällets :resurser. På- längre sikt bör det dock ge möjligheter till" ett snabbare framåtskridande. Ft Tha med största sannolikhet att. bli lä- rarfrågan, Särskilt kraftig blir ut= byggnaden inom den teoretiskt in- re. Konkurrensen är hård mellan näringsliv och skola om de till- måste ägnas en mycket större upp- märksamhet än för närvarande, Re- dan nu arbetar emellertid flera med: lärarfrågor. Utbildningen av lärare i läroämnen utreds t ex av desk lärarutbildningssakkunniga och situationen på de tekniska gym- timme, Dessförinnan får vise Hitch-! nasierna har nyligen varit föremål för kartläggning inom ecklesi K- departementet, att ställa stora krav för iktade yrkesutbildningen, Redan u har vi på dessa områden en ristsituation, när det gäller lära ängliga krafterna. Lärarproblemet lika utredni; och skrivmaskiner, och av den anledning - verkade : I nästan . som' om ödets vindar svepte över TV-rutan när "de" Gaulle med "yviga gester förklarade att ”galler och germa- »ner” nu strukit ett streck över det förgångna och att deras nya för- bund vilade på en starkare känsla av samförstånd : än :. den . som en gång" förerade britter och frans- män i Fentente cordial. Tyskar och fransmän förstår - varandra, medan fransmän och britter är i grund olika.” | : Det är klart :att' varje strävan att. försona de forna. arviienderna måste mottas med tacksamhet, Men om man betänker att det är just : deras ' oförsonlighet och högmod som i snart hundra år splittrat hela den europeiska folkfamiljen, och att tyskhat i Frankrike- nära nog uppfattats som en högre form av patriotism, ja då kan det inte undvikas att de Gaulles kärleks. förklaringar: kommer lite plötsligt. Det är ju inte längre tillbaka än 1940 ' som ' Churchill — just då Frankrike sviktade under det tys- ka angreppet — erbjöd Frankrike en union, för att understryka . den innerliga ödesgemenskäpen mellan de två länderna, : Men just i det läget, och med anke på vilken man det kom ifrån, "ligger det naturligtvis. nära . till hands att uppfatta erbjudandet som retorik.. Att de två folken verkli- gen är varandra rätt olika, det är "nog. inte helt gripet ur luften, och deras ' trätor som pagått i många hundra år, har. inte precis sysh 2 Bien sur, svarade” ”Tigern' Öl Alldeles riktigt: C'est Pas, de Ca- "Alltså det = smala "sund som skiljer: England " och " Frankrike,” gränsen mellan det sublima Frankrike och det löjliga engelska. : ” Skillnaderna ' i temperament och livsstil går igen. på alla områden: hur man klär: »sig, hur man bor, hur man äter och — framför allt — hur man dricker, Betecknande är historien om fransmannen som kommenterar - britternas dryckes- vanor: . 1 Ni får medge att ni engelsmän är konstiga," Först destillerar ni whiskyn för att den skall bli stark, Sen späder, ni ut den för att den skall bli svagare, Sen häller ni i citron för att blandningen skall bli. sur och" socker för att den skall bli söt. Sen säger ni ”here ts to you” och så dricker ni ur det själva..." . Sedan krigsslutet har en hel det rikaner skrivit ned sina erfaren? heter av krigsårens samarbete, De varierar högst betydligt ifråga om sina värderingar. Deras uppfatt- ningar visar dock en tydlig fondens: att. hanfö "på åtmi : punkt, och det är ifråga "om äs lek till Frankrike, hans mod och hans hängivenhet för kampen, men alla -gruvligt trötta på hans later, hans självtillräcklighet ” och hans känsl Givetvis mås-: gnabbets gemytliga underton. Clemenceau var Frankrikes 1e- dare under första världskriget, Han hade inte alls samma varma käns- lor för tyskarna som de Gaulle ger uttryck för, tvärtom han skyd- de allt tyskt som pesten, godtog inget annat:slut på kriget än en fullständig seger 'och fick också ti- teln' ”Segerns fader”. Även efter kriget verkade han för en hårdare Politik mot. tyskarna än britterna ville" godkänna. Englands krigsle- dare var ”den walesiske trollkar- len” "Lloyd George, och de två — fastän helt olika — fann varandra helt åtminst. iften att be- FO TERENE I, Bygdens spegel - LAHOLMS TIDNING : segra "tyskarna. ' "De två "herrarna träffades efter kriget och disku- terade sina erfarenheter. Clemen- ceau, ”Tigern”, hyllade sitt älskade la France, Crest sublime, sublime! försäkrade han. Ajo, medgav Lloyd George, men ni vet väl om att mel- lan det sublima och det 1ö; det bara ett steg (franska: vas)? te också generalen ha stött sig på sina anglosaxiska vapenbröders kal. la saklighet och deras absoluta ovilja att uppfatta honom som en ny Jungfru av Orleans, Kanske är hans. erfarenheter från den tiden — liksom de forna .vapenbrödernas avslöjanden — en tillräcklig -för- klaring till hans många och skarpa utfall mot England och USA, Hans förstå varför han skulle under- nog f ö med genomsnittsfransman- nens; Å Däremot är. "det lite svårare. att förstå ' varför - hanskulle under=. stryka den inre, folkliga samhörig- heterna "med tyskarna, På den punkten är det nog många ”galler” som kommer att ta avstånd, . . Dessutom borde ju erfarenhe ha Järt hur farligt det är: att upp planer för tusenårsriken liknande konstruktioner, De EE lite stabilare föda än fr: livnära sig på, DG aser att ct rk högtuppsatta engelsmän och ame=-> Gaulle. Ingen förnekar hans kär- . . Hallands läns' landsting kom- mer att kallas till ett' urtima ' sammanträde den 25—26 feb-. ruari I år för att behandla Ja- - '. sarettsfrågan i Varberg. Redan ”£ samband med det ordinarie » Jandstingssammanträdet i hös- tas meddelade statssekreterare . Carl G Persson att inrikesde- : ” partermentet beslutat ge hög prioritet. åt byggandet av ett > nytt mental- och kroppssjuk- hus i Varberg, och nu har planerna avancerat ytterligare. Även om landstinget ställer sig ' Positivt till de framlagda sjuk- -. husplanerna, väntas dock inte själva . byggnadsverksamheten . komma Ågång förrän tidigast år. " 1965. ' - "Planerna på ett ”nyit inentalsjuk. "hus i Halland har varit aktuellt i flera, år, och olika alternativ : för dess placering har diskuterats. En- ligt de : nu - uppgjorda förslagen skulle mentalsjukhuset kombineras med ett nytt kroppssjukhus i Var- berg. Tre olika förläggningsplatser i Varberg hade tidigare diskuterats för "sjukhuset, men nu har man kommit fram till ett fjärde alterna- tiv. såsom det mest lämpliga. Det är ett område vid Lilla Träslöv, strax öster om staden.' Arealen är 35—40 .ha, och -området beräknas få goda tillfartsvägar "både 'från den blivande motorvägen och från staden, , Sedan platsen för sjukhuset bli- Urtima landsting! behandlar. | -sjukhusplanerna f för Varberg k- tgiltigt fastställd och mar än klart, kommer projekte= ringen av sjukhuset att igångsättas. Själva bygget väntas inte 65, men påbörjas förrän tidigast år 1 hen man räknar likväl med att sjukhus - set skall bli klart att tas i bruls et under senare delen av 1960- -talet, Lanthushållsskolan får. lärarbostäder cirka tio års väntan får pilar och lanthushållsskola sina lä- rarbostäder detta år ' Landstinget; har anslagit medel för byggande; av ett hus med fyra lärarbostäderi och ett hus inrymmande rektors-: bostad. Husen har. ritats av arkl=,- tekt Carl Estmar, Halmstad, och pla; nerna har framskridit så långt, att arbetena nu lämnats ut på entre; prenad. . "De nya bostäderna: "kommer att; få ett vackert läge på "Nyårsåsens; sluttning söder om skolan och där«! med växer ”skolstaden” vid Plön=; ninge vidare i omfång. Senaste till-: skottet var som bekant skogsbruks=; skolan,' som har sina :lokaler . vid; motsatta sidan om lantmannaskolan.; » Bostadsfrågan för lärarna = vidj lanthushållsskolan - har varit . be-i7 svärlig alltsedan ' skolan kom . till” Plönninge. Samtliga lärare har bott! i lokaler, som hör till lantmanna=' skolan och det är därför med gläd-| - je man hälsar beskedet om, att: man om ”allt går efter beräkning,; redan till hösten kan flytta” in i egna bostadsfastigheter.” ' : . pengarna. måste kunna endel i örvarar. maten, Ka ; Såsom i allt som" rör: pengar och ekonomi tjänar man på att handla dubbel bemärkelse — medvetet — sina” inköp på "måfå. Man" kan "ofta | sta "] åstadkomma bättre valuta för peng- arna öm man "komponerar ' matsed- larna 'med hänsyn inte enbart, till hand” med ' tänké på vilka ' närings- ämnen, som är lämpliga för just ens egen” familj och situation, Tränar "man 'sig "dessutom mål- medvetet. på att komma" ihåg vilka näringsämnen-födoämnen, (som; är ekonomiskt -fördelalkti Tänk på näringsvärdet och -inte göra sina matsedlar eller |" T populärt och bekvämt utan första | get "och grundade" på en' väl ge-' nomtänkt matsedel är alltid för” månligt, ”Småköp ” och - impulsköp dagligen eller ofta är för det mesta ruinerande." Man skall " givetvis man ganska långt om man så att säga. tänker. "bakvägen ”. — utgår . lifrån vad det är familjen behöver och dävefter gör klant för sig, i vilka rätter och matvaror dessa nä- som möjligt i vad mån vitaminer och andra ekyddsfödoämnen är ibe- hövliga och i vad mån det är ka- lorierna 'man i första hand bör till- föra, WAT ” Kokta rätter är > sålunda i regad mer "ekonomiska: än "stekta... Man bevarar .mer av saft och fuktighet, maten ' krymper. mindre än: vid stekning 'i öppet kärl, : ” Soppor, "grytor, : gratänger, pud- dingar — över huvud taget rätter, som . tillagas i "form eller. gryta, helst "under lock, och där mån kan använda styckade kött- eller fisk- ingredienser tillsammans med; grönt, rotsalker eller gryn, gör det lättare att hushålla billigt, Ofta kan enk- lare och prisbilligare bitar av kött och fisk användas sliksom närings- rika och ändå ek fördel- ringsämnen . finns. Awvväg så noga |. dande, och då bör man planera kos- ten så att det går att byta ut ett förstörd, med Halmstad. BK för Halmstads BK har hållit års- möte på Hotell Mårtensson inför hundratalet medlemmar i enighe- tens tecken, Förhandlingarna ked- "des av Roy Andersson sedan ordf. "na Ejnar Pettersson, Sven Lund- gren. och Gösta -Karlsson;, och . Till (lubbordförande och styre." sens ordförande omvaldes Bengt Winge. I tur att avgå ur styrelsen var Ingvar Blomqvist och Gösta - alktiga rotsaker o. d. Serveras ma- ten dessutom direkt ur grytan går inget spill bort på uppläggning... ' Realisationsköp av livsmedel kan vara fördelaktiga, t, ex. när till gången. är extra miklig och pniset därför lågt. Att köpa andra sorte- ring är inte alltid lika Tönande -— gäller det bara "att utseendet” på grönsakerna inte är så vackent el. ler att storleken är litet ojämn, då duger de ju precis lika bra i en gryta eller soppa som den dyrare prima sorteringen, men är det över- mogna eller på något sätt skadade varor, som realiseras, kanske man förlorar på köpet; Måsteeman ren- sa” bort hälften av. ingredienserna har man ju ingen större glädje av adt priset var nedsatt med en tred- Ison, jedel "= Det finns « en de varor, som ' är Påfallande billiga i jämförelse med ungefär liknande — orsaken kan vara antingen att de är enklari i kvalitet eller billigare å hanteringen | ; ler också att de helt" enkelt inte är så efterfrågade, . Bland dem kan nämnas; . Oxlever — kalvlever a . inom produktionen och handel, et |; B; 1, vilka 'omvaldes och till ny Jörisson, "som undanbeltt sig åter-: val, valdes Sven -Bertil Bengtsson. Kvarstående i styrelsen är "Ewert Arvidsson, Till revisor för två år valdes Åke Svenland,' kvarstående är Ivan Johansson. Att represen- tera klubben wid Hallands Fotz, bollsförbunids och Svenska serien valdes E Elmberg till vice 'ordfö- ' rande, I Blomqvist. till sekreterare och G. Bankell till: kassör, O Jo- hanson som pratokollsek.reterade. Oo. statistikförare och "till" klubbmäs- tare. nyvaldeg Sven, Bertil. Bengis- Prisuldilninge Bengt Winge, "Därvid fick "Sigurd Berqvist veterantecknet för 25-årigt. medlemskap, Vidare utdelades DM- tecknen för seniorerna, Vidare fick - juniorerna serietecknen. för segern 1: halländska ' juniorserien, : första ' Pojklaget diplom - för" sin. .seger ; i je .pojklaget diplom för: en gerio ke. privat natur bostäende av sex rabatiköp för längre perioder ita- 7 hålla möjligheten öppen att, utnybt- | ja ett aktuellt fördelaktigt erbju- . och annat mål utan att mat blir "Bengt Winge först hållit parenta- - » tion över de avlidna medlemmar- ' bringat deras minne tyst minut, : - . styrelseledamot" istället : för Arne ; Elmberg, Olle Johansson och Rolf - div "I:s årsmöten valdes Bengt - Winge och Ingvar Blomqvist, -/ "= - Vid Sammanträdet efter årsmötet ättades "av ” Pojklagszonen och treda - när ni köper. matvaror . > I Goda råd när det gäller matinköpen till hemmen har tagits upp sa på budgets- och hemsidorna i Sunt Förnufts januarinummer. Här ”— ” konstateras inledningsvis att man för att få god valuta "för ” mat- SS om mat. och näringsfrågor och kon2” - sekvent” använda sina kunskaper då” man n planerar, köper, Jagar 6 - I "dessa fall röprésnterar et föra" sta "ledet en "betydligt prisbi igare. vara, som i många fall kän ersätta - s den senare, avsevärt dyrare. .” .... - Självfallet .kan' själva inköpstek. 7 inellt, niken' betyda en hel del för "att få ' sdryga: ;D Iöokan i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.