2. LAHOLMS: TIDNING — 1 "Tisdagen den 22 januari 1963 | sr «a «låg, och grodde i. vårregnen på : : marken, Runt om var brunt gräs > och förmultnade löv. Blåsipporna - Kd ” öppnade sina blå och rödblå kal : kar: under hasselns hängen. En, s bit från det' groende fröet reste" " sig över .hagens dungar moder= > trädet: den ännu vintrigt kala. ” jätteaspen med giftgula fläckar av mössa: .barken- och hålor. . huggna av, gröngöling, och spill- kråka, : ". Det var för tämligen länge sen. , Kulsprutan, och, bombplanet såväl ' js som - separåtörn och självbindara ” låg ännu bara' kapslade” som :lu=" rande möjligheter I människoan="' dens 'uppfinnarskikt, Brännvins ' ankaret var visserligen framfött,.: men däremot inte paragrafen, som . förhindrade dess hemforslande lv ”fub och midsommar... samt 1 "1 dåoch då däremellan, över månka. K sn b a | RN . stavligt talat "går", i "gå-maskin” "> Gammal asp. De En gång var aspen ett frö, som nande och . ! korämenterande; Om hösten, när frosten nafsat i dem, blev. de cinnoberröda. och ljust, gällt gula, Klirrande lossnade de för att under seglatsen sner.. till jorden en sista gång frasa Sprött liksom av fruktan. "'«. +'. : Aspen. växte. Den förkvävde sis na närmaste: bröder och systrar, Gallringsyxor pickade i ” hagen, Men den kom att få stå kvar: Den | mannen; skulle släta över: -> » | avgått "från På middag” Manner hade ' rest bort för att är han kom ir var bara platsen ordvid värdinnan ledig... Mitt för den tronade det stora svinhuvudet | med "äpplet i munnen.” . Mannen : störtaae fram till den le: diga platsen under utropet: ' = Utmärkt, bredvid svinet! | :Värdinnån stelnade till, då sätter jag mig . varpå Hm, jag menar förstås. det Arg kung | gemente skulle: dras in, var, det kungabesök i Eksjö, där. regemen- tet var förlagt. : Kungatåget hade vägspersonal försökte, gemensamt hålla folkmassan på plats, Det Iye- kades inte helt. : de han folket att'dra sig tillbaka. En tliten - gumma, som, stod i sista ledet, där hon inte kunde. se, men tydligt hörde vad trafikchefen sa, yttrade sig då till en granne: å va arger! "år 1925, när Smålands ”husarre- - Ormaryd, den röda |. mattan hade rullats fram på platt- . formen i Eksjö och polis och järn- |' ri Trafikehiefen steg . då fram och - med höjd käpp och röst uppmana= f. i — De va 'en förskräcklig kung te d vid "St 1å år och fil kand: Hr Knut. Linderholm från Solna har i en hemställt att hans son Jonas skall få tentera för betyget godkänd . skrivelse till k m:t kholms universitet, före avlagd stulentexamen. Jonas fyller 14 år i en fil k den 15. februari och går i klass 7: 9 G i Solna grundskola, Här ser vi Jonas i mitten tillsammans . "med: sina kompisar tv Ragnar Kimland , t h Jan Stuffe. nn ; blev ett ungt träd, rakt i st; i och med saftig” krona. Aspen vår nu lika, hög som det förvittrande moderträdet, Men, den var. ännu a frisk i kärnan. Den: upplevde sin NN lövtäta,' fågelkvittrande,. insekts- ” omfladdrade storhetstid. Dan: sög. sin näring långa vägar ur matken. Den brusade med er. dlupars;ri- kare "ton än någon! aan asp.i trakten. Höstetid ser den en resi lig fackla, som fa ammade, trotsigt ngt ut mot fälten, som ' inte "längre 1. tegar" här” utåt : « där nu det blonda vetet bärgås, vandrade havets vågor. .Brunflam-" mig lake och skelögd gädda gled fram, där det just i dag — medan " vor över urblekt stubb; . Det kom fler vårar, FE +. kusten, , fick ta hem brännvinet i i ankaren, SÄ vankade' bak plogen och såg som- måren dö btåt de låga horison= terna. ' i : - Starh så a Några vi kapar ved hemma vid Furubo! [Ag gröna; skuggande" somrar, Så :av- — glänser åv hopsmältande. dri- nande. :Murken kärna, Ibålig- r tarna slog sina : virvlar. uppe? i. gammelaspen, som blivit torr och - -Ahålig och därför "var skogens bästa trumma. Morkullan, sträck- : 7 te knispande genom bruna skym-,, ' ningstimmar, medan; det. grodde + äddar, 'Den lilla aspen; telningen land en hel svärm andra” telnin. fick sina rödgyllene löv, som lång- gröna, Det prasslade 'oroligt inne 1 dem; alla bladen var behäftade: med en nervös lust att viska och - och 'spirade under. fjolårslövens gar, växte och sköt i höjden. Den” samt ändrade färg och blev klar; i : + ; En' dag tTaspar. sågen och du kar yxan i hagen, Aspen faller, :-| ver : genom vederi; Borta är förglänge sen moderträdet, Nu är det Aenna "aspen, : som "är; den:. präktigast ekande trumman åt hackspettar- na under skarblå"vårar; Det! är i "denna knöligav stam kattugglan ligger”. halvblundande'” över sina vita .ägg,' Ute” på fälten Yarbetar självbindarna;. Kulsprutan" smatt- hh” » Och här" räcker jag de tunga susa med varandra" om: skogensrs:klyftorna mjuk, rmurknande' ved och 'ymdens "hemligt s Inga andra löv i nejderna: var så. - evigt aktiva, uppmärksamma, Nl ar kn | ”Gi- maskin”, till honom, som för dem fram mot den ,blixtrande kapsågsklingan... "Doktorn Svar rn Under denna rubrik besvarar "en svensk legitimerad läkare, kostnadsfritt medicinska frågor från läsekretsen, .. SV ”Förse ' frågorna ' med lämplig signatur och uppgiv helst ålder.” och kön. Det är givet att envars ”Benew” kan regleras, ' Arn 1 den ' heh armén T. en i ”, och General Electric 1 Pittsfield håller på att konstruera en sådan maskin, Ritningarna är redan klara, och testningen av det- ta märkvärdiga åkdon kommer att ske 1 slutet av detta år En å två >Personer får plats i denna apparat, som kan transporteda dem med en hastighet av max 50 km i tim, ”Gå- maskinen” har två ”ben", vilka kan regleras, så att de blir kortare el- Jer längre. Största längden är 3,5 m; Dessa båda ”ben” förflyttar sig växelvis fram och på detta sätt ” kan man tala om att maskinen bok- ett slags tentakel. Den senare kan känna sig för och utforska om marken är säker nog föf maskinen et gå på, och hävstången är til för att om maskinen skulle förtor- jämvikten resa upp den igen pl dess båta ben. Avsikten med det " ta fordon är att möjliggöra för sol- ec NA sas å dalterna att taga sig fram, där inge "andra mekaniska transportmede! kan användas, som t ex i ' mycket ojämn terräng, träskmarker, kärr ete. Konstruktörerna anser också, att ”gårmaskinen” kan komma till obrottsligt bevaras, Märk breven DOKTORN SVA- : RAR och sänd dem till redak- tionen, . , ”åg år — 63 år”. De frågor som framställts i brevet erhåller ni kla- rast besked angående genom att tala | med den doktor som utfört opera- tionen, Det finns anledning. för er att även i fortsättningen undvika på frestande lyftningar och dylikt. Så snart själva operationssåret är full- ständigt läkt och inte längre irrite- rar brukar man efter en dylik ope- ration kunna återupptaga det in- tima samlivet — detta blir dock till sist en fråga som ni själv bäst av. gör. . sPrött På allt”. Av ert långa ut- förliga brev framgår det att ni allt- sedan er makes bortgång i njurbäc- |I keninflammation med urinförgift. ning, känt er trött och nervös. Det är ju fullt förståeligt att ni under nuvarande förhållanden är depri- merad och det blir naturligtvis inte bättre av att personer i omgivnin= gen tycker att ni bör rycka upp er. Varje sorg måste ta sin tid, det är svårt att a och : Mordet. på; "De sågenaste, resultat : kän, följa i spåren av ett mord: den gam- je luffaren hittades död' efter "ett knivhugg på ett fält i södra Frank- rike, vem anade då, att det skulle bli. upptakten för" passionerade bo- tanister att sedan söka sig till plat- sen, för: att fylla sina portörer:' Det var” dock".vad. som. inträffade och i själva verket: var det en botanisk upptäckt som ledde till mordgåtans lösning. : hör ån Det var "tidigt en | sommarmorgon, som upptäckten av den döde gjor- des av. några -lentarbetare, , ' som skulle ut och slå :fältet.' Den; döde var. inte känd i trakten. "Man ' hade bara sett honom 'strax tidigare, då han' gick omkring och tog diverse- arbeten i (gårdarna, Men sällan fick han ' stanna ; någon : längre' tid.: För det: första "var. han en maskjobbare och. för det andra trivdes han, tyd- ligen bäst med: att bara flacka om kring" och få en slant här en där. « Men'vem kunde ha intresse av | fås, honom :-ur :vägen?.i- rs kunde det. väl inte just vara fråga RN tistelfältet En' mördare gick lös: Man visste inte, var "han fanns "och ” polisen tycktés maktlös. "Några veckor se- jordes. en" rutinrazzia' bland lösdrivare "i en, helt. annan. del av Frankrike; Här. påträffades en man, som hade en del smärre blodfläc- |. kar på. kläderna. Detta föranledde undersökning men gav. just inget | å . mannen ' skyllde. ifrån |” jatt. han skurit sig, "då han försökt yx till: en käpp åt; sig. - Detta kunde inte 'gendrivas.. men hans kläder skickedes i alla fall till den i kände ”kriminalexperten 'pro- fessor. 'Loegard.” Denhe” undersökte inte 'bara” blodfläckarna. Han tog!" minutiösa prov i sitt laboratorium på varenda" tum. av.' -kläderna' och gjorde 'därmed ett. häpnadsväckande fynd, som kom botanikerna att lyst- ra, På vänstra rockärmen påträffa- snågra frön, som visade sig här- ä från, en mycket; sällsynt tis- telart, en. sådan” som varje bloms- stolthet, 2 herbarium, inkte mannen am. Det måste e ha” varit efter något || gäl: med någon: annan landstry- kare, tänkte man, Men vem kunde det i så ' fall - vara? .Larm slogs emellertid till närmaste polismyn- dighet och hela traktens folk visa- de sin .beredvillighet att delta i spaningarna, Den som utdelat hug- get måste vara en rå och bestialisk man och det var bäst att alla klu- tar sattes till för. att få honom inom lås och bom; "Landsortsbefolkningens iver att hjälpa polisen fick bara den tråki- ga följden, att brottsplatsundersök- ningen inte gav ett enda spår. Man hade trampat ned överallt och ett tag fö ävade det led Under, håndgemänget kom mördaren" i Kontakt med tistlarna vå fältet. ny "undersökning vid brottsplatsen tillsammans . med några botaniska specialister," Saken klarnade. ' Just]: denna sällsynta iistelart växte just i närheten, där den mördade pås träffats och -den var- dessutom i i fö- rande stadium. Mördaren hade under handge- näng kommit i kontakt med' tist- larna och fått frön på sig. Därmed -J ansågs han bunden till platsen, ty det var vetenskapligt uteslutet, att han kunnat få dem med sig från något' annat håll, .Jn i det längsta bedyrade han sin "oskuld och duka- de upp den ena historien efter den ren, att denna aktion var igångsatt av mördaren själv för att undanrö- ja alla: bevis. Men några direkta indicier, fanns inte heller mot nå- gon av de hjälpsamma, Det såg illa ut, Skulle detta mord behöva gå till annalerna för ouppklarade? sammanhänger . sannolikt med det de klimakteriet och kom>- till att blivit ensam, men så 'små- vingom får livet en mening även i ten livsformen,. . Ni har tydligen redan varit hos doktorn för undersökning och även erhållit lugnande medicin. Svettnin- Fayvändning i rymdfarten, ” garna och - huvudvärksattackerna sig | nu p mer säkert att minska i intensitet. Det förefaller emellertid som om ni skulle kunna vara i behov av kon- takt med en psykiatriskt skolad lä- kare och ni rekommenderas att kon- sultera en psykiater för att snabbare kunna komma i form igen, . " andra om här kan vandrat i olika” 7 Lantbrukare: Bolle 4 var . missnöjd med "sina" höns.” På" alla” de” ahdra gårdarna vaknade tuppen först och lät sin klangfulla stämma ljuda ut över hela gården, '— Kuckeliku! "| Vakna, höns! Lägg era :ägg! 'Men hos lantbrukare Bolle' stod solen upp, korna : började rassla i båsen "| och "hästarna ' trampade i stallet, grisarna grymtade av' hunger” och duvorna kuttrade på takåsen, So- len stod upp men tuppen och hö- norna hos lantbrukare Bolle fort- satte att sova till långt fram på dagen. Det var trist och Bolle spe- kulerade länge på, vad han skulle göra. Egentligen var han mest böjd - | för att sälja 'hela flocken till slak- teriet. Men tuppen var så flott och | hönsen "så välfödda och vackra att han inte nändes det, Han gack till ' | grannen och bad honom om råd. -— Ja, sade grannen, jag hade pre- cis på. samma sätt ' med. min son. Han kunde aldrig komma upp i tid och komma punktligt till skolan, men så köpte vi en väckarklocka som har 'en så obehaglig signal att han ' varje morgon vaknade fem minuter innan den skulle ringa för att stänga av den innan .den bör- jade ringa, Och nu går det väldigt fint, Han kommer upp i tid varje morgon och är i skolan i god tid innan det ringer: Du kan låna vår väckarklocka, Bolle. " Bolle tog klockan med sig hem, drog : upp" den och ' ställde ' den i hönshuset alldeles vid sidan av tuppen, . som : satt med sin långa, randiga nattmössa och snarkade redan långt innan solen gick ner. Där stod nu väckarklockan, -- Tick- tak, tick-tack, sadé den högt och över det aktuella fältet söderut, tvetalan, Bevisningen blev för över- erkänna. trakter av Frankrike, blott icke] men fill sist invecklade han sig il, mäktig och han fann för gott att L ER a De lata hönsen DS V SS fora tydligt, hönsen "snarkade" men an- näars” var "allt "tyst och" stillak”Ala, > sov och trodde att 'de Kunde" sova så länge de ville och. vakna när det behagade dem, ., | Men redan en halvtimme innan solen gick upp bet väckarklockan ihop tänderna och slog med sin ham.are på klockan så att höns- huset skakade av oväsendet, Tup- pen vaknade, och rusade ut ur hönshuset och hoppade upp på på- Jen i den bortersta änden av höns- gården och skrek: Kuckeliku! Kuc- keliku! som den första av alla tup- parna i hela byn. Också hönsen kom ut. De började genast leta efter mask och picka i sig mat ur tråget, Lantbrukare 'Bolle hade' varit så förutseende att han: redan föregå- ende kväll hade fyllt deras tråg med 'säd och vatten. Hela den. för- sta dagen vågade: sig tuppen inte in i hönshuset igen och likadant var det med hönsen. Men redan nästa .dag var det en sv hönorna som vågade sig'in, Klockan. stod visserligen däruppe på hyllan och sade tick-tack, men för övrigt gjor- de den ingenting, Och snart hade alla hönsen. upptäckt att klockan inte var så farlig med ' mindre de försov sig..' « Lantbrukare Bolles höns steg upp före "solen och gick tidigt i säng men de fick likväl lång tid på sig att värpa ägg. På det sättet - gick det till att hela byn! efter hand köpte kycklingar hos Bölle, .'som tidigare haft der Jlåtaste. hönsen” ij världen. Sagt och skrivet. För inte så många vintrar sedan — var det inte rentav i fjol — "inpräntade trafiksäkerhetspropa=' gandan i bilisterna att de borde pumpbromsa och motorbromsa i halt väglag och gå ur en sladd NTF att allt detta är fel. NTF av= råder -från pumpbromsning och fotbromsa ” mjukt än att motor= för en sladd bör frikoppla och styra ur sladden. Undra på att vardagsbilisten känner sig villrådig inför denna expertisens förbistring. Trafiksä- kerhetsarbetet borde ha kommit därhän att det åtminstone går att ge klara, entydiga besked till bi- som varken kan missförstås eller "av folkliga paschaser — Nergårds= Flena, Jan i Grebo — är numera ur leken, Men den gode bondko- Den knipsluga enfalden kan skju- högfärden av utomordentlig ver= kan. ' 2 eat Få - Numera är det visst bara Mar- "tin Ljung som håller konsten vid ; liv, fast nu kallas det crazy, ty vi möjligt; (Benjamin i sm. .ö, det stolta Britannien! Där sätter man sig över sådana småsaker som snö på: gatorna: Man låtsas fram genom den bara, i mocka= pumps, vit tystnad. Bilarna rostar tåligt - under sin snöhätta, bussarna står i stall när de inte är uhspårade på tar undergivet på de töväder som överraskande lamslår det. —'De. flesta män tål bara er drink. Efter två börjar. de försöka spela nyktra. Lullebelle Vad säjer ni, fattas det 10 k på mitt checkk konto? .' Nu ska jag en. fa ast skriva ut en 2 check på belop Folk gick i spänning och fruktan. - med lätt gaspådrag. I år meddelar: . ifrå 24. - Och. 1 1 4 bör . . dessutom kunna ges i tid. (I dag, HT). Våra "professionella « exekutörer ” Lasse, Anners Annersa, Svente i: mikern” var enligt min mening ', mycket bättre än sitt dåliga rykte.” ' ta . prickskott : på den uppblåsta ' måste vara så amerikanska som s Jag: vånne jag bodde i Albions ee halvstrumpor eller city. dress, allt efter ålder och kön. Och. - runt om råder en stor mjuk dunig- . övergivna här och var, tågen står '" grund av snöhinder. Allt har bru- tit samman, allt är stilla, allt vän= (Viola i Sv 'D I ==. 2 framhåller att det är. bättre att bromsa hastigt..Den som råkar ut. listerna om hur de bör handskas med sina fordon i halkan, besked ne inte märka den helt enkelt. Pulsar ' skall förlösa landet från detta för- ' | underliga vita som" varje år lika a t nt mn gr nn nn Jota Ne
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.