=LT N DEN 29 JANUARI 1963.” AE Reaktioner mot t de Gaullé- tanke kär rkan utan även när. General de Gaulles k är att Europa måste bli självstän- digt och att Frankrike i detta självständiga Europa skall vara den dominerande makten. var framför allt därför de Gaulle sade nej till engelskt medlemskap ' 1 EEC vid' sin beryktade press-. konferens i Paris. Otvivelaktigt är .den fransk- lyska försoningen och utplånan- det av rivaliteten mellan de bå- da gamla fiendeländerna — nå- got som de gamla statsmännen i Paris och Bonn gav uttryck för i den' gemensämma ' deklarationen efter det senaste mötet — en po- sitiv händelse i Europas historia, Men samtidigt har. general de Gaulle gett detta . samförstånd, som materialiseras bl a i ett syn- nerligen markerat försvarspoli- . tiskt samarbete, ett drag av ex-, - klusivitet -som vållat oro i de. andra länderna t EEC och även väckt kritik 1 Västtyskland; där man på sina -håll har föga till övers för” den axel Bonn-Paris' som förbundskanslern gett sin.. medverkan till. För Västtyskland har samförståndet med' Förenta - staterna”: varit "en självklarhet, som på senare tid inte längre bli- Det det gäller konventionella förband har engagerat sig hårt i Västeu- ropas försvar. Detta har också britterna efter sin förmåga gjort och därför är det tämligen na- turligt att bitterheten i Storbri- tannien är stor inför generalens bryska uttalanden och ställnings-, taganden. I England kan man in. te undgå att göra jämförelser med 1940, då i farans stund premiär-- minister Churchill generöst er- kjöd Frankrike en union .mella de båda länderna. ” Men också i Förenta staterna : cn har de senaste dagarna” "irritatio- : :nen över general de Gaulles bes: slutsamhet att driva en egen eu-;' > - ropeisk' politik, där det inte finns plats för England, som generalen betraktar:. som” en :amerikansk ”agent” i. Västeuropa," växt på ett synnerligen markant sätt. Man" finner det i Washington orimligt : ait" de Gaulle" skall bygga » sina argument på en misstänksamhet mot att amerikanerna skall över-'. ge Europa och bedömare har ock= , så varnat för möjligheten av ne- "gätiva "reaktioner 4 amerikanska kongressen, -: ” "Det är heller ingen överdrift. "att påstå att reaktionen i väst- maktsvärlden överlag . varit syn-« " vit fullt så självklart, . Förbundskansler Ad 8 di- - lemma d rerades = tydligt negativ till general de, när Västtyskland sade ja till den multilaterala" kärnvapenstyrka in- om NATO som general de Gaul- "Je så kategoriskt sade nej till. Visserligen hänvisade 'man "på. västtyskt' håll till att förbundsre= publiken i motsats till Frankri- . ke inte ihar några atomvapenpro- . jekt, men den ursäkten förefal- ' . ler knappast hållbar. på längre -: sikt. General de Gaulle hävdar att - Europa i framtiden inte kan lita ' : ». på att Förenta staterna i varje " som general de: Gaulle inte. ac ' cepterar . det amerikanska, ledar. ,.. läge sätter in sina kärnvapenstyr- ,. kor för att försvara den europei- ; ska kontinenten i händelse av ett , sovjetiskt angrepp. Därför, måste . Frankrike enligt generalen ha en. egen atomslagstyrka och han ut- ' tryckte tydligt sin misstro mot en - NATO-kärnvapenstyrka, "+ efter= :: "som det skulle . innebära - att Frankrike fick inordna sina styr- . kor 1 'ett större sammanhang. Det . nationella”. försvarstänkande - som - general de, Gaulle företräder har '. redan” "lidigare skapat problem för Förenta staterna och för NATO; naste utvecklingen, ' -' Med större skärpa ” framstår, problematiken. 4; västal, a Vä liansens försvarssamarbete; efter; »-Gaulles politiska ; "det . . ser. sig”stark nog. att försöka o; pa .SNÖBERGEN. VÄXER. Också Berlin har fått känningar av varga- - vintern som grasserar i Norden, Av bilden att döma överstiger b ber. ” : gen av skottad snö stadens skyskrapor! -. tänkande" och » handlande. -I vilken utsträckning fransk-tyska. samarbetet . kommer att. påverkas den dag' Konrad 'Adenauer inte längre är ; "förbundskansler" — och. den da- , "gen tycks inte alltför avlägsen — ” är självfallet - svårt att förutsäga. "Men det är ingen hemlighet. att: » inflytesrika kretsar.” i dr Adenau- ers eget parti, "CDU, varnat för - en"alltför hård bindning till ge-:. neral de Gaulles Frankrike, i.all : synnerhet” som denna' sämverkan . "fått draget av'en' kontinentaleu- . ropeisk allians, vilken av. genera- > len ställts i motsats till ett vida” N J "således a skapat en allvarlig kris i: väst. makternas ” - samarbetssträvanden, 'en kris som av allt att döma un- der de närmaste åren kommer att bli, bekymmersam nog' eftersom: den självsäkre gamle ' presiden> | -ten i Paris .med algerietkonflik- ; ten, avklarad och'med ett Frank- ' rike. på, "ekonomisk ' frammarsch ” "forma" Europas politik efter 'sin vilja. Men' å! andra” sidan 'finris ' det också krafter som verkar' i : förbunds- r 'kan'.bli avgörande - de" Gaulles planer :kan : eller! om 'det: blir den fullfölja skap, som, ter. sig -tämligen natur=;1. atlantiska ” gemenskapen - som: till ligt, då Förenta staterna inte.,en- dast innehar den överlägsna + ETT : SJÄTTE UNIVERSITET måste tydligen inrättas i vårt land . och då är frågan var detta skall ligga,. Växjöbladet (cp) vill gärna ha det i Småland och allra helst 1 Växjö: Det är naturligtvis för tidigt att nu disku'lera platsen för ett nytt Wniversitet. Först bör det utre- das och beslutas, om det över huvud skall inrättas,' Därefter är tiden inne för lösning av lokali- gföringsfrågan. Dock må det vara illåtet att redan nu säga, att det nya universitetet knappast bör läggas :1' Mellansverige. Mellan- sverige har nämligen redan två Uppsala: och Stockholms, Värm= länningarna har visserligen gan- ska långt både till dessa univer- sitet och Göteborgs. Dock har Värmland Icke så stor folkmängd, att detta motiverar ett universi- tet i t ex Karlstad. Riktigare skulle det otvivelaktigt vara att lägga universitetet i Småland. Att Växjö i så fall kommer 1 blick- punkten är ju självklart, Det är en geografisk centralort inte ba- ra för Småland utan också för hela Götaland, Växjö ligger något längre från = wniversitetsstaden Lund än Jönköping ligger från universitetsstaden Göteborg, En sak är säker, Skulle det be- slutas, att ett nylt sydsvenskt uni- + versitet skall upprättas, då blir . det en hård strid om detta mellan Växjö, Jönköping och Kalmar, de tre städer som då väl närmast skulle komma i fråg? som uni- versitetsort, DEN ALLMÄNNA ENIGHETEN om den nya räntesänkningen var befogad noteras av Jordbrukarnas Föreningsblad: | . För de många skuldsatta jord- brukarna och . för jordbruket sist tar hem spelet. Mycket ; tal för enare. alternativet, ' i " problem innebär givetvis den' läg. re räntan" ogh den större lätthe-"- ten 'att låna pengar en glädjande . förändring på en sektor; Att kre- ' dit- och finansieringsproblemen ? därmed 'skulle : vara". bragta ur världen lär dock ingen tro. Man får väl avvakta vad den stora tordbruksutredningen kan funde=" va ut på detta område, 2. md vv "et är "bekant att den betraktar za problem som mycket fram=" H idande, : De : Byggarbetara. - eldade upp. oe s gamla: hus. oe a FALUN (TT). - '2 upp ett antal ouppklärade anlagda ' bränder i staden sedan en 38-årig byggnadsarbetare kunnat gripas på lördagen. Mannen erkände att han: anlagt eld i en fastighet på Engel-: brektsgatan tidigt på lördagsmorgo- nen, Mannen förnekar dock att han tänt på i några andra byggnader. I samtliga fall den senaste tiden där Ppulisen kunat konstatera att det rör sig om pyromandåd har det varit fråga om utdömda rivningshus. Dödades i sladdolycka”: : FINSPANG (TT) 58-årige ingenjören Folke Ek. holm, Finspång, omkom vid en tra- fikolycka utanför Finspång på lör- dagen. Ekholm fick 'sladd på sin bil i en vänsterkurva strax efter pas serandet av ett backkrön invid Kol- stads säteri, Bilen gick över på hö- ger sida, slog igenom ett vägräcke och rutschade ned för en slänt. Ek- holm slungades ur bilen och kom i kläm under den. Han avled några timmar senare på sjukhuset. : En annan fingspångbo var passa. överhuvud med dess stora kapi- talbehov och svåra finansierings- gerare i bilen men klarade sig utan skador, eoA . i "Sju lyckodrömmar vid måneny . -Polisen i Falun hoppas kunna kla-"+ tt värdigt hälsa nymånen är en: 3 mycket: gammal sedvänja, Re- dan - under: tredje: årtusendet" vår. tideräknings början omtalar så-: lunda i den ' .sumeriske:" konungen Gudea » hur " nymånedagen firades med olika riter och ceremonier. Till. och med .i:solkultens gamla borg Cd nen med:störa - fester; Också ju- en stor fest; och i Jerusalem offra- des”en ung bock till ära för. årets första nymåne; Inte att förvåna sig över " att': profeterna :: med :- avsky vände sig. bort från denne. hednis- ka: sed under vilken mån grundligt festade om; dansade och. blåste ; | trumpet. pogtie. « På: många håll i Asien" och Afri- ka äras ännu i dag nymånen med ett mångskiftande ceremoniel; Så- lundas: brukades mani Abesgrinien , vid iden .smala skärans första fram- trädande lyfta händerna mot: må- nen; och:-anropa -den om” "välgång och göd: årsväxt. Och 'de unga flie- korna: utbad sig av. nymånen -lyi ka i: sina kärleksaffärer: Om. B bylons jungfrur hette det sålun en Med « ' blottade lemmar” i månens Jé nu glal de bådo och sjöngo i trånande: dans. -&ju' år, sju år av 'vårt' fjärilsliv blott kärlek, vblott kärlek, 'o drott- ning oss giv”. ocPå "många håll i världen var 7 förr, och är-ännu alltjämt, alla offentli- ga sammankomster; offer: och all- .männa fester reglerade" efter ny- -månen. .ocH "särskilt då" årets första .nymåne,: som 'observerades av prä- sterna, vilka. vid trumpetljud”till- kännagav >tilldragelsen,: Kaldeer, egypter,' judar och: övriga öster- ländska folk iakttog detta bruk, Ir i Bag med: termos hittad på flak :Istiskeolycka? LYSEKIL (TT) < En olycka i i samband med is-' . fiske: på” Gullmarsfjorden be- "> faras ' ha inträffat under OC. dee a En fiskebåt fann på drivande slak en låda med fiskredskap, "en bag med termosflaskor och " smörgåspaket och ett kärl med : agn. Fyndet fördes till Lysekil. Från fiskebåten Tärno av Tjärnö utanför Strömstad såg man att nå- got befann sig på ett isflak, Man|> lyckades få upp de olika sakerna. Däremot såg man inte till varken från Tärno eller från någon. av de andra båtarna som fiskar skarpsill i närheten någon isfiskare under dogen, Man kan inte säge med säkerhet om de funna sakerna tillhör en el- ler flera personer. I bagen fanns två termosflaskor och två smörgås- paket. Innehållet i termosarna var varrat och orört. Det färska brödet 1 smörgåsarna tyder på att de bretts under onsdagen. » Lysekilspolisen konstaterade vid en r ing sent på d. - vällen att ingen anmälts som för- «vunnen, Ingen har heller anmält -örlusten av de olika sakerna som Heliopolis i Egypten ärades nymår : darna "firade "nymånedagen : med". . dimmig vinter. Stod månskäran på ; Den skrockfulle tror att mån- 'skiftena har något med väder- leken att skaffa, särskilt väntar man omslag i vädret vid ny- måne, Av alldeles särskild be- tydelse sägs 'årets första ”ny” vara, Det inträffar för 1963 den 25 januari, MoElTa oa NV 'Fester' vid" nymånen högtidlig- hölls i lika hög grad av etioper och av det lyckliga" Arabiens invånare, av perser och greker... Olympiader- na "tog sin ” början : vid ; nymåne. Romarna firade särskilt årets för- sta nymåne och "man ” återfinner detta bruk ännu i dag hos" tur- karna,. Mispelspelen: hos' gallerna ägde rum vid samma tidpunkt och deras bräster,” t druiderna, "bar som äreteck nn "månskära, Detta gäl- dag hos kine na, karei- berna "och ' peruanerna i Amérika samt framför" allt hös nvå narna' på är sedan: urminnes. tid khuten till nyåret, Särskilt viktigt var att ob- servera hur nymånen såg ut för- sta "gången, ”Nyet” "kunde" nämli- gen visa högst olika skepnad, Var det mycket :”vasst” kunde man vänta en kall vinter, var det ”hän- '] diga "slaktsvinen avlämnas genom I det i fråga om svinavel och fläsk- tt ge svinen, som det heter | på gammal' halländska tillhörde i | skrivarens barndom” det enklaste bland alla jordbruksgöromål, Re- ceptet var det gamla kända Kajsa Vargs: ”Man tager vad man haver”. Sålunda' var svinutfordringen än- ” nu i början av seklet i stor ut- sträckning baserad på olika slags avfall, vilka icke kunde användas till andra husdjur. På de sista de- cennierna har svinskötseln alltmer utvecklats mot stordrift och indu- ” strialisering vid de's k fläskfa- brikerna kommer smågrisar och fo- dermedel in genom den ena gavel- väggen av svinstallen medan de fär- den andra. Inte blott i Norden men i hela världen anses vårt grann-= land Danmark som föregångslan- produktion, - : Med den fortgående rationalise- ringen av svinutfodringen har följt en alltmer ökad användning av fär- diga svinfoderblandningar. På säc- karna anges fodervärdet i £ e (fo- derenheter pr 100 kg samt växt- trådhalt. och halten av smältbart rå- eller renprotein, Nu skulle det va- ra praktiskt om man kunde använ- da en och" samma foderblandning till slaktsvinen från avvänjningen till slakten men detta förhindras av att grisarnas proteinbehov är större i början än i slutet av ”växt- perioden”; : A protei efter smågrisarnas behov blir pro- teinhalten för 'hög "vid tiden för slakten och när: man omvänt an- passar proteinhalten efter slaktsvi- nens behov" så blir. smågrisarna otillräckligt försörjda. "Förestånda- ren för Forsögslaboratoriets avdel- ning för svin, den kände svinex- perten prof Hj, Clausen framhöll redan: i fjol vatt man under: inga förhållanden fick ge smågrisar för liten ' proteingivå,' varmed ' endast följde 'en' försämrad ' tillväxt. och för feta slaktsvin med lägre klassi- ficering .och "sämre lönsamhet: De gavs en mycket kraftig varning fö att underskrida "proteinnormen : nan grisarna. "nått. 50:kg men gi- vetvis skall: normen följas ända fram till slaktvikten. 2 Vid årets + efterårsmöde” framhöll prof Clausen med ' skärpa” att. den hittills följdazl proteinnormen icke vari tillfredsställande. utan. «måste man framdeles uppmärksamma fod- rets' innehåll av livsnödvändiga 'och tillväxtbefrämjande' ”-':aminosyror, proteinets ” (äggvitan) .. byggstenar. Av denna orsak måste man känna mängden ' och arten”av de 'foder- slag som ingår i foderblandningen, Våra: försök här visat sade han att man "med: gott utbyte kan tillver- ka. färdiga foderblandningar: med möjligast : gynnsamma : aminosyre= och B-vitaminhalt vid d Nät o om Svin från. Danma RES CAV agronom Erik L' Larsson. viktutfodringen, Å andra sidan "här| viktutfodringen gett väl. så goda resultat i de. allra bästa svinhusen där grisarna växer något snabbare, vilket medför ett ökat foderbehov. " Användningen av spaltgolv i isvin? stallarna omfattas på senare tid med stora intresse, Därmed undkommer man den dagliga rengöringen. Gri- sarna trampa ner gödseln. genom spaltgolvet, som utgör taket på en gödselkällare, Utkörning sker när så lämpar sig på den enskilda går- den. Hittills gjorda observationer AM I antyder icke att tillväxten, foder- förbrukningen ' eller slaktkvalite- ten påverkas i ogynnsam riktning men det ser ut'som slutresultatet beror av om man kan undgå svans- bitning med därmed följande böl- der och ev kassation 'på slakteriet, Några fall av benbrott har icke förekommit och det synes som om grisarnas storlek vid överflyttning till spaltgolv inte spelade - någon roll. un ”Smågrisarnas- lämpliga ålder vid avvänjningen- har studerats såväl i de nordiska länderna 'som i USA. Det: har 'på senare år från. olika håll” påståtts att man med gott re- sultat kunde avvänja grisarna redan i 2—3 veckors åldern. Härvid har dock icke beaktats deras utveck- ling ända fram till slaktvikten, vil- ket "gett Forsögslaboratoriets Svin- avdelning - anledning ' till. - närmare undersökningar av detta ' spörsmål. Mai ! har : observerat " att” ”a ”vänjningstiden icke är ett så. .en- kelt problem. man är: böjd att” tro. Även om tillväxten är normal och förlöper utan störningar -betr 'häl- san. så finner man vid:'tiden för slakten; ca 90 kg lev- vikt; 'ätt des- sactidigt avvänjda. grisar genom- gående är mer feta än de i nor- mal tid avvänjda grisarna; Av den- na anledning skall Svinavdelningen nu starta försök "rörande . fodrets till 5 med korn. Det prövas gigt” d v s om må rna häng- de nedåt, blev det en slaskig och ”ända”. varslade det om god fiske- lycka. ' Låg månskäran ”på rygg” var det ett tecken på” att: många ungmör löpte .stor. risk” för att få ”oäktingar”. « : H : De sedvänjor som "är knutna till nyårsnyet härstammar - ytterst från antiken och går framför allt ut på att söka utforska framtiden Här- vid var' det dock inte bara nyårs- nyets eget. frarnträdande, som ha- de betydelse, utan i minst lika hög grad de särskilda omständigheter under vilka man såg det, Det an- sågs inte välbetänkt att se på ny- årenyet,- då "man. stod under: tak Då riskerade man huvudvärk eller nedsatt 'syn under det kommande året men framför allt : gällde det att inte vara tomhänt Helst skulle man ha en slant eller ett bröd i handen, annars kunde det hända att man blev utfattig. I Danmark räckte man brödet upp mot ny-' måneskäran ropande; ”Nyårsny; flaskeböste H Vår herre give os korn at höste” Smålandskvinnan åter räckte en stenkaka med sovel upp mot mån- skäran. Här brukade också barnen ”niga för ny”.. Sedan det blivit mörkt och månen tydligt syntes, sprang "de ut och ställde sig var- annan pojke och varannan flicka i en rad och 'med 'ansiktena vända upp mot månen" sjöng de: NO ”Vi niger för ny : vi offra för Ty vi dansar runt, runt ikring” "Vi offra för Ty”? Detta är märkligt, här föreligger, säger de lärde, kanske ett minne av en forn- tida måndyrkan. Månens skiften måste nämligen en gång i svun- nen tid ha spelat en betydande roll i fornnordisk tideräkning, där man räknade månskiftena — inte efter kalenderårets fixerade data — utan påträffades. fodringen blir något starkare än efter månens växlingar. Och säkert nu att finns den bästa sammansätt- ningen för en' sådan: foderbland- ning, Skulle grundfodret bestå av tex potatis, rotfrukter, majs eller sorghum eller något annat måste man söka finna den foderblandning som i så fall. är bäst. Professor Clausen ville fastslå att med 'till- skott av rätt små mängder av vis- sa aminosyror (dagl pr gris i gram) tillsammans med ett B-vitamintill- skott kunde man häva vissa foder- medels ” skadliga, inflytande ” på slaktkvaliteten, varvid ''samtidigt ”växtperioden” förkortades och fo- derförbrukningen ' minskades. Det var om 'försöken klarlagt att det främst var fråga om aminosyrorna lysin och methrionin. : För ett par år sedan meddelades det från Institutionen för Forings- laere vid Norges, Lantbrukshög- skola (prof Breirem)- att man där funnit utfordring av slaktsvin ef- ter ålder vara minst lika ändamål ättning till smågrisar från 2-3 'veckors' ålder: tills: de når en vikt av 20 kg. ;: 'Välformade skinkor och stor ”kött- fullhet är utmärkande för de bel- giska Pietrain-svinen, med vilken ras danskarna år 1959 experimen- tellt började korsa sina 'världser- kända lantrassvin, Men de belgiska svinen är också . rätt korta med tjockt ryggspäck, tunga bogar, grov svål med svart borst, '-— kort sagt, de är på grund av den lägre kött- kvaliteten icke användvara varken för baconproduktion eller för kon- servindustrin, framhöll prof Clau- sen redan i fjol. Det upplystes nu att även den första korsningsgene- rationen givit feta och dåligt klas- sificerade slaktsvin med låg kött- kvalitet.. Efter två generationers korsning är nu ställningen att kött- kvalitet och köttfärg har förbätt- rats något medan köttfullheten gått tillbaka .och späcktjockleken ökat. Man vill dock ännu fortsätta in- enlig som utfordring efter lev vikt. Därvid undkom man. den besvär- liga vägningen av grisarna var 4:de dag med resultat att svinkontroll- terna kunde medhinna flera besättningar. än nu är fallet vari- genom -: kontrollkostnaden = sjönk, Metoden har prövats vid Avdelnin- gen för: svin med utmärkta resul- tat vad angår svinstallar av nor- mal 'beskafferihet, men. utfordring efter ålder har i dåliga svinhus t om gett något bättre utbyte än utfodring efter kroppsvikt. Sist- nämnda förklaras av att åldersut- var offret man bragte ägnat sam- ma makt som man i södra Sverige och Danmark hälsade med orden: "välkommen Nykung, välkommen ” Herres vo te co ed med korn och med kärne ' med sol och med värme med fläsk och med bösten med gott öl om hösten” nämligen nyårsnyets Herre. : mäktige kor för att om möjligt kunna tillföra den danska NS Finn fisken fortare '— Finn fisken fortare, - Hör " den, Fånga den, uppmanar for-. ' skarna inom fiskerinäringen - oden moderne yrkesfiskaren. Em undervattensradar som regist- rerar var fiskstimmen finns är den senaste upptäckten. Radarn får sin stora betydelse då sillen som länge varit på återgång i i de nordiska far- vattnen, åter går till. "I Göteborg är nan beredd på denna sillrush, Där är en organisa- tion uppbygd och redo att ta vara på sillen för att framställa fiskmjöl och fiskolja — inte minst med tanke på export till U-länderna. De modernaste , ekoloden är så fint konstruerade att de registrerar t o m plankton. Med transistoreko- lod som används i havsforsknings- och fiskeriundersökningsfartyg kan Tore Leth man göra djup ningar, ner till : 400 famnars djup wemawvenrrog. RR Rs rn ns oms a > DE FLESTA OCH BASTA ORTSNYHETERNA FINNER NI | VAROLMS TIDNING, Dansk, Iontrasgalt. - rk lantrasen något. av Pietraingrisar: nas skinkor och köttfullhet, . : Svinstamkontrollen har i. Dan- mark under förra året bedrivits på : 4 fasta försöksstationer, benämnda ”Sjaelland”, ”Fyn”, ”Jylland” och ”Vestjylland”. Sammanlagt har prö= vats 1.214 avkommegrupper' (i fjol : 980) med” 5,148 försöksgrisar” eller s det hittills största antalet per år. På I 'detaljresultaten kan; här ej ingås men det skall blott meddelas ;att » ; foderförbrukningen varit 2,95 fe pr kg tillväxt ' samt! ryggspäcktjockle-= ken genomsnittligt 2,82 cm. På-5 år har det lyckats nedbringa sid= späcket "från 2,76 till 2,43 cm och ” Nu framgång i köttfärgen kan: äver A noteras, et vinter: smälter : "HAVS ISE NS ” Paradoxalt” nog innebä kalt SS och klart vinterväder med: det höga barometerstånd som då rå- der - ofta . stora risker för att havsisen skall bli osäker, i TIakttagelserna att varmt' och ot. bottenvatten smälter istäcket under> ifrån vid en: högtryckssituation gjordes under isvintern 1942, men. hur denna mekanism i. detalj fun=;, gerar har. man, ännu; inte, kunnat ,,,:, klargöra; Det är ”Jaboratorn vid oc angeo= er grafiska institutionen i” Göteborg .. -. fil dr Nils Jerlow, som omtalar det- ta för Göteborgs-Posten med anled« . ning av de-ö latidena på västkusten just: nu. . -En allvarlig. varning till allmän= heten är på sin .plats;. anser dr Jerlow, som påpekar att de 5 k s interna . vågorna ; i, samband - "med högt -barometerstånd : på :mycket kort tid'kan:smälta tjocka' istäcken, '- «När: det; är : lågtryck > finns, ett skyddande” "skikt . av kallt: vatten / närmast under isen, men rär baro. metern stiger, tränger det varma . och 'salta bottenvattnet uppåt. När ' detta salta vatten, som har en salt. halt av över 25' promille, kyles av vid issmältningen startar en cirkue' ” lation "som ytterligare fär på is. täcket + underifrån,” . Rysk radioman HOPPADE AV - En 25- -ärig rysk journalist och medarbetare" i Moskva-radions' . svenska :. avdelning, : ' Wladik - ; . Krasnow, har enligt vad nu bli- H vit bekant sökt asyl i Sverige - på sedan "han hoppat av i Stock- | holm den 26 oktober i. fjol, Avhoppet skedde i samband med ett ryskt studiebesök. När gruppen / Me besökte ett stort varuhus i Stock=.1 > i holms city passade han På att för= . "| svinna i folkmängden. Han talar... förhållandevis god" svenska, Vad som, inspirerade. honom Hill: flykten var skildringar i: svensk ,, press om människor som flytt ge- nom ' järnridån, Han' kände en ” ; obetvinglig lust att se sig omkring”. oa i den västerländska världen, RA : Krasnow är f n bosatt i Götes.> vv > borg där han under vårterminen" - as avser att studera vid "universitet, Han skall senare försöka resa runt - i Västeuropa. . på I fjol utkom i Sovietuniohén 76.400 bö cker av olika slag i en samman=: ” gd upplaga av 1168 miljoner ex. " rr grnebärande en ökning med; miljoner exemplar jämfi " med 196 1 Tidningarnas pel uppgick till 76 miljoner ex eller. 15. ” ek ” I Kanada pråtades det” mer i telex den uppger . tidskriften The: -Tel i Antalet telef; känd i invånare ;var i Xanada 551, "529, och på Island 487. : ! å i i Procent mer än 1961, i on i fjol än i övriga länder 1 värl "+ | . i kd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.