Tisdagen den 29/ januari 1963 Fa I FET pe ker t "värsta kylan nu har givit med sej, - för där" två eller tre varit för ' ee | samlade, 'har, pratet . bara "gällt kylan, "Och det kan ju i längden bli lite tjatigt, As ' ' Men inte tycker jag, att Kylan + rarit" exeptionellt svår den här vintern. Det ä är bara att den varit, . så ä de, utan mell » dagar. av regn, tö och blask, Men” då vi inte har, något annat att. ” klaga på, får vi klaga på väder= - leken. 7 sN Mycket värre var det väl för så a där en tjugo år sedan. Då hade vi. «0 BT minusgrader på sina håll; Det var kyla” det. 77 os 3 Och i. min ungdom hörde jag "en gammal hallänning berätta, att. "1" det i hans ungdom var ”så skrö- veligt kalt” en vinter,” att ella frös ' -'i spisa”, ”och man måste sätta a bis vantar: på grytbenen”; .Vad detta ” ..nu skulle tjäna till? Men sa han ”de va kalt .som, hondan”, är man 'pratade | ute med någon, så frös ordena i luften och töade +» . inte upp förrän fram på vårsidan. En sådan dag stod gamla mor” c « Malena = som bodde ensam i en'- .Jiten” stuga .— med sex .underkjo. "lar "och en själ på sej, — oc ” pratåde i illa om: grannasbonden. rÖm, hur. nål han, var, och hur ”pigera”, - Men så på våren. behöve H köj a "upp: "fårorna, till -hennes- . potatislan d. Om det töade bra den”: ; bonden lyssnade jud förstås på allt" våd de gamla 8 ina ”filmdivan | Sophia : ren, är en språkbegåvad ung dam. Hon har lärt sig engelska' och fran- oh hon börjat läsa ' ryska "vv ranger har fört en intressant statii . stik: över Öriekspengarna?: sid Nr " shligt ”dennå är en YÄnkling flot- «ev fast med dricks, medan ”änkorna före ligger "sist, "Som goda tvåor kom= "= Hjalmar bjuder I mej bara ut på nettklubbar >— har påstår att det är de enda ställena som har öppet när ” Man får , väl hoppas, att den " -Och 7; svärt hon, hade att hålla sej från” : Il i ska" och är nu nästan färdig, med A > "en kurs 'i tyska samtidigt med att . såg | tarevav, Berninis Våra klagovisor - Å -.om honom, och rösten. "kände hani igen, på båda två. : Då tog han både häst'och ”ärje- krok”. med sej ;och' körde hem ” igen. Och några potatis fick gamla . Malena, inte” satt det' året,” Och : "på hösten dog hon, Om inte allt" detta låter så för-] troenddingivande,' så måste man väl ändå medgiva, att en del kan |: vara -sant.! Det gäller att hålla ;>Ptand för tunga” — även om det många gånger kan. vara förenat . med svårigheter, a Att klaga, kan ju mi ger ha ett visst berättigande. Men "att klaga på kylan, tjänar ingen- " ting till” Men rmän gör det ändå. Och blir det för varmt så klagar - man på det. 'Blir det regn klagar vi på det — och blir det inte regn, klagar. vi på det också. Bilisterna klagar på halka 'och för lite sandning och sparkåkarna på ' för , mycket sandning, : Och sjukhusen klagar på för” mycket lårbensbrott.. .' Husmödrarna i Kungl Huvudsta "den har en tid klagat på för lite fisk'i affärerna, och fiskarena på |” - Västkusten. på för” mycket is i - feattegatt. Jag. tror, att det är' vår Herre ” som tycker ,vi ska lugna her. oss ett tag. efter ;allt julfirande:” méd både” lutfisk och skinka! Och :;så låter han? :det, äm tll. ordent- " alls, Men då j jag är. hållningsentrepenör, så. ' klaga på den! myckna sni mn "För ; det känns i ryggen att varje 'mor- : gon skotta, bort" tonvis med snö, för. att” komma fram; till ' i Jådän'och h tidningén; " MÄN till: Rom;: där hon "övergick" till. ka” tolicismen, blev hon'en stor beund- hildt innebär. även benägenheten. för att tillgripa osatina uppgifter att försvinna, Det är vidare mycket. svårt att föreläg- ga' en vuxen person' att inte smaka sprit..-Speciellt när: denne. person uppenbarligen - . använder ». Då? drottning: Kristina "1655. reste |i Zz, gärna" koketterar litet med: sitt väl- bibefiällna. jag, detsamma säger min Imskåd | Doktorn: svarat : - ” Under denna rubrik "besvarar, "en. svensk - legitimerad läkare. - kostnadsfritt medicinska frågor; från läsekretsen. : > Förse frågorna med lämplig” ignatur och uppgiv helst ålder! "och kön. Det ä är, givet ätt envars. "anonymitet obrottsligt bevaras. Märk breven DOKTORN SVA-: "RAR: och sänd dem till redak-' tionen. i - Hörselskadad 57. år. Tyvärr är det omöjligt att: utan föregående personlig undersökning och känne- dom” om resultat av hörselprövnin= gar. etc" avge . något yttrande ani- gående arten av respektive "orsaken till er nu tilltagande hörselnedsätt- ning, Ni rekommenderas därför att åter kontakta 'öronspecialist, gärna vid lasarettets öronklinik, där till= gänglig apparatur för. hörselpröv- ning, finnes, cn. ”Orolig fader”. Det förefaller san- nolikt att ni trots er nuvarande oro med lugn kan se framtiden an för er dotter. Eftersom hon överallt får så utmärkta vitsord och sköter, sig väl samt dessutom befinner sig de- finitivt i vuxen ålder, kan hon sä- kerligen även i fortsättningen. taga vara på 'sig, samt själv taga ansva- ret för sina handlingar, Det är ock- så troligt att' ni kommit rätt, när ni | sätter hennes benägenhet för små- lögner i samband -med ett. kanske alltför orubbligt sanningskrav. när 'hon. var "barn, ' Rå E ör” närvårande ynes- det: dock mest adekvat. att' respektera: alla hennes uppgifter ' och. därigenom undvika att ställa henne i den pin- samma”situation som ett avslöjande + Säkerligen ' kommer då '- alkohol åtta och på intet. lkoholproblem. ö "8 .dymatisk, Vrede en be- undrarinna, '' Inte minst .hans staty ”Sanningen” hänförde henne,” ! det sade med en glimt. i ögat: - Ers Majestäts"? beundran. för sanningen. ä e vanlig hos kung ligå persone: — Säkert. inte "En kardinal, som, lagt märke tll . — När | en man gifter = sig igen söjs det. att det är hoppet som segrar -| de' tomma '”äggen', med pepparträ- Gamle Nalle hade” efter: hand blivit så gammal att han mist alla sina tänder. Därför kunde 'han in- te längre gå på jakt. efter kaniner- na och. rådjuren i snåren och han tyckte inte heller att han hade krafter tillräckligt. för "att uppta kampen "med humlorna och ' bina när det gällde att stjäla deras ho- nung. Nu satt han och spekulerade på hur han 'skulle skaffa sig mat utan att det kostade honom 'alltför stora : ansträngningar, och medan hari satt och tänkte fick han syn på fåglarna, som flög till och från sina bon i. träden och inne. bland buskarna, a av + — Åhå, tänkte” han, fågelägg, det måste vara någonting för mej! Man, påstår att ägg är så hälsosamt: och kanske de' också smakar gott. Jag ska skaffa mej några. ägg till mid- dagt : "Gamle Nalle hittade" snart. ett bo flame ägg. Fåglarna var borta å Nalle kunde 'ta' för sig, utan vidare... 'uhm så gott de smaka- de. Från den. dagen blev" Gammel- nalle" skogens ” värste” äggrövare. Över allt där han drog fram töm- då han fågelbona' på vägg, och när fågelföräldrarna på kvällen kom En dag "då fru. :Vaktel kom hem fann ” hon också. sitt rede tomt. Stackars lilla fru Vaktel, som var så fridsam och stilla av sig, hon | blev" mycket ledsen, men då kol- trasten talade om för henne, & det var Gammelnalle som hade ä gen, ' blev hon arg och beslöt att nt "skulle den” gamla äggtjuven. få kvistar,” 'visste i |. vad:vsom smakade gott och vad som "inte smakade gott. Och'hon visste att var gång hon av misstag hade ätit litet. av pepparträdets mycket starka bark hade det bränt som eld i hennes mager » > » Hon' byggde sig nu ett nytt rede och" . började lägga nya ägg, men hon gömde :dem & så gott att Gam- melnalle.. inte genast kunde hitta dem. Sen. flög hon tillbaka "till sitt förra :.bö "och började, sätta ihop skalen noga — men först fyllde hon dets brännande bark. Då':hon var färdig låg det fyra förtjusande små Ur Minnenas Bok Förr i världen talade man om ”vargavinter” — antagligen här- ”Det.. dröjde en tid innan den gamle" björnen kom förbi den vä- gen och under tiden hade fru Vak- tel" ruvåt 'ut- två: små söta ungar ur "de ' nya, äggen, väcktes hon av tunga steg. Hon tittade försiktigt” ut. från sitt göm- ställe och 'såg att det mycke rik- tigt var Gammelnalle som traska- de, förbi, Månne han. nu skulle se pepparäggen? |. En morgon ben - Gammelnalle nosade och vädra- de åt alla håll. Han menadé att det var här han en gång hade funnit några läckra 'vaktelägg. Nu var han alldeles i. närheten av det gamla boet och fru: Vaktel höll: andan av bara spänning. Jo, nu fann han det övergivna, boet "med pepparäggen. Hastigt snappade ' han åt sig dem och svalde dem, Men nere i hans mage gick; äggen sönder och pep- parbarken ' började skräckligt.' Gammelnalle kände det söm "om han hade' slukat ett helt bål och rusade iväg bort mot vat- tenfallet :för' att släcka” sin brän- nande törst, = bränna - för- < Fru Vaktel stod med s sina ungar och tittade. efter honom, Hon glad- de sig åt att hon äntligen lyckats bota den' gamle storätaren från att hem fann de sina bon tomma. ye stjäla fågelägg. för. framtide, Förtroli iga” stund er Ensam” ; Men "snälla ni, såvitt jag förstår är det ni beskriver fullt normalt, Men om ni önskar bli om- skuren — vilket många läkare re- a de vargar, .som under, synnerligen ] till vokabulären, '] ten," där man förr 'i världen lät svinen gå i'gödselvatten, och när '-] hade dräglig värme i två rum under + I svaret: detta uttryck från den tid, då vi även i-våra trakter ha- kalla vintrar. vågade sej fram till bebodda "trakter och utgjorde en livsfara för både människor och kreatur, ”Svinkallt” — hör ju även när ;man vill poängtera exceptionellt låga minus- grader.' Enligt en” viss förklaring betecknade det en kyla, som träng- de in i ladugården och svinkät- to om detta fick isskorpa; då var .det alltså ”svinkallt”. - början. på Ierade ladugårdar och de arma dju- ren fick nog ej så sällan. frysa re- jält, . | N " Vi, som nu 1 bor i moderna ”lägen- heter, och genom att ställa in en termostat kan helt" reglera värmen i våra rum, skulle nog få det syn- nerligen "bekymmersamt, .'om . vi skulle leva på samma sätt som den generation, vilken under förra sek- boningsrummen,. Signatwren. minns från sin "barndom -hur' de stora bondgårdarna i allmänhet endast den smällkalla vintertiden. Det var köket, och den intill köket belägna ”förstukammaren” som var. varma dygnet runt, I köket lagade man ju maten”och fick. samtidigt från den ofta + glödande järnspisen "gratis rumsvärme, På kvällen-' stoppade man in torv och: proppade fullt i eldstaden "strax innan hänglampan i taket blåstes. ut, Men nog 'sjönk termometern — om man nu kos- tat på sej en sådan" lyx — 'åt- skilliga grader och hända kunde att vattnet i spannen”nere vid köks- morgonen. seklet hade man många "dåligt iso- |. lefs "slut försökte" hålla kölden "ur |” dörren hade isstrimlor när ”kära]. js; skulle. fylla kaffepetter vål ” - ve : >å ms Sagt vch > skrivet : 'alanglösa människor är inte, > räddes "ci faktum som Hörnan ' gett en del belägg för. Följaktli- gen måste det, ha funnits stunder. då Hyland själv, som alla verk=- ligt talangfulla aktörer, varit. skraj bortom" gränsen till byxångest. I Så fall. röstar: vi, för vad ”Kiérke- gaard. kallar. ”ångesten som. bär”, ångesten i dess egenskap av på-"' drivare, i motsats till de överru= tinerades liknöjdhet "eller. till, låt ” oss Säga, Tuppen Eliasson. : > Qärgen' Schildt. i AB): Förr r sade man att ett. lands ”hi- storia var dess konungars men numera är det statsministerns hi- storia som slår, nat NH (Red Top) « Vissa lagöverträdelser - straffar sig själva, Begår. man t ex äkten- skapsbrott så får man två svär- mödrar, . (Kar de Murnma.) "På tal om I utgifter är det” väldigt 'vad folk förser sig med TV. Förr fanns "det, åtminstone, något hem "utan TV, "dit 'man kunde gå och vila ut. Det vara rara, avslappna- d de, sällsynta människor, 'som sa G till en: Kom hem till. oss ett tag i kväll så kan vi prata litet = "Man betraktade dem nästan som: naturreservat som borde: -fridlysas och visas för. pengar. ungeför s som Frostavallen. ol : "Jag kände en minoritet: sådana. människor. De drog sig fram som . slumvarelser utan "att "veta vad : :. Hylands hörna, Var, > : Böteskassan betalar” 1 Rönne gå Bornholm finns en: Men. folk 'frös inte ändå. Det: fanns på denna tid i stället för, täcken och, filtar ordentliga bolst-, rar, fyllda med fjäder och "dessa, var som värmekrus. Dessutom, låg ofta tre eller flera tillsamman i en säng och hjälptes åt att .”hålla värmen”, Men nog kunde det hända, att någon fick stå” upp &n ” eller flera. gånger på natten 'och' fylla] på torv'eller ved i spisen. När sig-. naturen en gång undrade, hur dom kunde klara sej för ihjälosning, om tex, snö eller. annat stoppat rök- passagen genom skorsten fick: han ”Dummer — du förstår väl att oset gått ut genom väggasprec- kera!”. Han hade nog rätt! Många hade" sparat på ”drevet” dv s stoppningen mellan bjälkarna. Till detta användes olika materiel — ofta endast rester av gamla kläder — äkta lump — eller också köpt ”drev” som var isolerande, ' i 4 Men var hyste man en ev gäst? Kom man in i de stora ”finrum- men” var där en måhända både för- näm och ' effektiv kakelugn, men i ihetens tecken stod den kall par ar, ur ägg och man skulle se mycket no- ga efter för att upptäcka, 'att det :hygi syn- punkt — så är det' bara att gå till över. erfarenheten ,' , inte var nyvärpta ägg. doktorn utan att ni behöver "vara det ' minsta rädd. Även er andra fråga, tyder inte på minsta sätt på att ni skulle behöva känna er min- dervärdig — tvärtom, För övrigt är dat” fysiska och psykiska ' så sam- mankopplat hos oss, människor att det är. smekningarna, ömheten, he- la det erotiska förspelet som är det viktigaste. Inte ”tekniken” eller nå- gon vis speciell kroppsbyggnad. Så på den punkten. kan: ni vara fullt Ign; ve "Om läkaren bara försäkrar er att ni är helt normalt utvecklad ska ni |se att, blygheten går: bort. — -åt- minstone delvis, Sedan hjälper det ytterligare en bit. på. väg om. ni inte ' prompt vill väcka. uppmärk- samhet hos ”baldrottningarna” utan Å stället ägnar ert intrese åt någon flicka som också är litet blyg och ensam, Försök, så får 3 ni se. Med passar ' in i denna ”värmeepistel”, i veckotal. Endast vid jultiden hade man väl hela nedre våningen med sina fyra 'eller fem rum 'skapligt uppvärmd. Övriga 'vintertiden el- dade : man" kanske. någon lördag, ifall man väntade söndagsfrämman- de. Kom man på besök annan dag, |: var man innerligt glad att få kom- ma in i köket — även om odören ej alltid var så ljuvlig —' alla föns- ter var dubbla och man klistrade papper över skarvar, så den vä- gen kom igen frisk luft. Kanske någon i familjen” någon gång öpp- nade "ytterdörren, meri då hördes ganska snart: ”Aste ifrå vedet — skatte släppa ud den goe värmen!” |. (det är uttytt: Är du från vettet, skall du släppa ut den goda :vär- men). >. ; z Till sist en liten historia, som väggar hade torkat ihop 'och man! - presenterade sig, hämtade Hansine ' : Det tsk — resi- denset i London ” undergår. fnen omfattande "ombyggnad. Det égen- domliga har emellertid inträffat att man på arbetsplatsen kunnat kon- stafera en rad stölder som har ka- raktären av sabotage — det är så- dana ting som säkerhetsventiler till svetsapparater, ritnigar och liknan- de som försvinner. Scotland Yard har alarmerats och detektiver fär- das ständigt på arbetsplatsen och arbetarna kroppsvisiteras dagligen, Man har gissat på att det skulle va- ra kommunisterna som står bakom. : Grova'synder: I en predikan med -:äkt F. "Hans Bismark, en av. färn-kans- ler, frust Otto von, Bismarks fäder, satt på 1400-talet som borg- mästare i Stockholm, Han tillhörde en: urgammal, patriciersläkt från Mark-Brandenburg och förde sam- ma vapen som i sen tid hans store |- ättelägg, Han var gift med en dot- ter: till borgmästaren i Stockholm Alf Greveroden. Då Bismark efter svärfaderns frånfälle 1421. skulle hämta arvet i huvudstaden stannade han kvar och blev borgare, sedan . 24 och sist bor I . Tyskarna var den tiden mycket -Iruyndiga män i vår huvudstad och Ib ac när En kt och Karl Ki . | förbrytelser som tema utbrister den skotske” -gudsmannen: > < . — Det är mig fullkomligt. ö ståeligt, att någon kan begå så gro- va synder, -Själv skulle' jag hellre sova hos tio jungfrur än hos en jag är fördig med att klä mej. - arinan mans hustru. avstå ville komma in i Stockholm för att få svensk rätsida - på regeringen, satte sig Hans Bismark och en an- nan tysk borgare vid namn Kristof- fer von Dunsen till motvärn. Vid underhandlingarna vid Söderport "tog. till sist Karl Knutsson den ene! . "De tog tyskarna i i nacken och kastade dem åt sidan. oc 3 [ och öppnade porten. Den kavate' "tysken om "halsen och Engelbrekt den andre, slängde dem 'åt sidan |' Bismark fann för gott att ge sig iväg till sitt land och slog sig ned. i Liibeck' och avled 1448. : bjärtlig hälsning.” TRAMPA VATTEN. 00 ot . "> Gallie! | + Nu kommer simkunnigheten väl till pass.” Trampa vatten lugnt - och fnetodiskt. Luftkuddarna i r- kläder och packning hjälper till att bära en stund, "| kom, till Surte glasbruk medföran- | Gamla tiders luffare älskade glas- bruken, På lördag kväll gick de dit ty i eldningskällarna 'var varmt och skönt. En ”lodare” från Götet de en del alkoholstarka drycker. Han njuter obeskrivligt hela sön- dagen, Stor fest! Somnar och vak- nar: kl två på måndagsmorgonen, mycket : hemlighetsfull klubb, där medlemmarna har det trivsamt -med - , kortspel, biljard, schack "och myc- ket annat. Det blir böter. om någon kommer för sent eller svär. Och det finns uppenbarligen många syndare bland : medlemmarna, 'ty varje år t , finns det -pengar nog att sända ett I bornholräskt äkta par på en res till Köpenhamn. I år föll valet på det äkta paret . Hansigne och Åke Nielsen, och bö- - - + , teskassan betalade resan; hötellvis- H ; telsen, ett besök på Det kgl Teater, - en bussutflykt samt flygresa hem efter två.dagars ppehader en oa Klubben : kommer ' fram ' till .de od lyckliga makarna genom "att ' dra lott mellan Bornholms socknar, och i" år föll! lotten på Ibsker socken, Hur man sedan kom fram till att det just skulle vara paret Nielsen är en hemlighet. De vet inte ens vad klubben eller dess medlemmar he- ter... Klubbens ordf, som inte ens och Åge, båda 63 år, i bil och körde dem till. Rönne f£ v b med båt till huvudstaden, Att det hela görs så hemlighetsfullt' beror på att -vin- narna inte skall behöva känna tacksamhetsskuld mot några be- stämda personer, Så ännu är alltså inte de e vackra ss sagornas tid förbi, ' 2 "Löfte av Satchmo : —Nu på nyåret kunde vår trum- petånde" vän Louis' Armstrong fira ett märkligt jubileum; det var pre- cis 50 år sedan den nu 62-årige ”Satchmo” . började blåsa trumpet, — Och jag tänker hålla på att i blåsa 50 år till! lovade han vid ett : jubileumsparty,” För an i spänner. Honom i sidan, När han DA äntligen kan. ställa.in synskärpan, ' -/ .| ser han nämnda person försedd mel | ' en lång treuddig järngaffel och i bakgrunden en kolossalt rödglödan= de massa — smältughen, 'som skall vara klar till första skiftet. Så ry= ter den svarte, hemske, skräckt jagande: ”Flytta' på dej ditt kräk, du får det för hett nur”. Ödmjukt svarar den lätt sinnesförvirrade och i yrvakne lodaren: ”Nää — nää — =-. tack goe överskam, dä ä så | fi lagomi? : lagom, då en svartmuskig, 'sotig eldare "Gem |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.