N:R. 34, — ARG. 32 : | - > Ansvarig utgivare J. B. Bengtsson - Bildandet av kommunblock bör «0 tills att nya länsgränser-b tredningen. om länens utseende och omfattning borde givetvis ha varit genomförd, in- U npan alla övriga slag av i delningsfrågor — bl. a. komm hlackh — lagts fram . för beslut och genomförande; sade riksdagsman Alvar Andersson, Knäred, i går "kväll, då .han talade vid centerpartiets kommunalkonferens i Ysby bygdegård. Denna upp- . ] fattning har säkerligen allt Ämnet för hr Anderssons an- - förande var belysning av kom- munblockbildningen och verk. samheten inom de avsedda sam arbetsområdena. Men han menä- . de genast, avt man börjat att ut< -reda i fel iordning och att läns- " gränserna — om det nu måste "till nya sådana — skulle varit klara: först. Det är så mycket . . annat, inte bara kommumnbloc- » ken, som är beroende av dessa. Det pågår ju även förändringar eller, utredningar när det gäller domsagor, polisdistrikt vägdi- & "strikt och mycket annat, där det | + ' är "angeläget ”att' den nya indel- | ningen följer länsgränserna. Men |. » När inte dessa är klara, är det - > Omöjligt ått få något gott resul- flat på lanmdra indelningar, «I Hr ' Andersson, framhöll, att hn A om 1 ST. L hild- ning eller : samarbetsområden, som det också kallas, i' lagen endast. utgör "ett. litet tillägg till indelningslagen-av år 1919, där det. alltså sedan. över :40 år har, givits . möjlighet att : sammanslå kommuner om ' så önskats.: I den nya lagtexten : : for "Hunden fick nytt hjärtä SM Hjjärtktrurgen "stig ” EKS: ot ström ,från. Karolinska sjukhusets thoraxklinik as-. . sisterade nyligen der kände «- € ryske hjärtspecialisten Vla- dimir Demitjov vid hjärt-' tr: JF på d. på " Sklifasovskij-institutet i Moskva," , Moe "Ekström ingår i den grupp på nio svenska läkare som på inbjudan av sovjetryska hälsovårdsdepartementet |” gästar Sovjetunionen, -De' for i onsdags till Leningrad på: ett kort besök. Ett av' gästernas första : besök i. Moskva gällde just Sklifa- sovskij-institutet, där man vanligen företar brådskan- de operationer vid olycks- fall och även utför ett om- fattande forskningsarbete. Chefsläkaren Demitjov är känd bl :a. för att han transplanterat ett andra, fungerande hjärta på en tation i förhållande till varandra, ' framhöll talaren, manhanget':. tivane fler kommit fram till nu, då man granskar de olika spörsmålen står det bl. a; att komminerna skall sammanföras till samar- "betsområden, och att det bör . bildas samarbetsnämnder, Frå- gan om något ående "de bära, t.ex. om Halland skulle delas upp på 5—7 kommuner. Man vill nog tro att regeringen velat blanda bort korten på en mycket springande punkt i sam- manhanget, sade tal; och pekade på den kommunala sklatteutjäm- ningen, som framfönts som krav ' från ep-håll. Regeringen har ve- - lat påstå med sin tanke med : kommunblock, tatt det skulle bli en sådan utjämning automatiskt. ":' Här. pekade tal. på att om " kommunerna i Höks härad gick "> samman till en kommun, skulle :,, inte skatteunderlaget förbätt-|” ' ras. Han framhöll som exem- ' pel, att detta underlag är lägre .per person i Höks härad än : det är i den mest skattetyngda - nuvarande kommunerna emel- lan" är följaktligen , helt frivil- |" "lig, i varje. fall ' enligt lagtex- » teh. Första förslaget till sådan ' text innehöll" dock vissa” årtal, "som" angavs" för ” viss” översyn - OSV., men i den antagna lagen| - finns inga: sådana med, :': ; Avsikter med 'samarbetsområ- dena är att” det anses behöva förekomma sett bättre samarbete kommunerna ' emellan. på vissa områden, kanske främst då det gäller" byggnadsplanering, :Skol- frågan, som förts : fram 'i 'sam- ingen riktig 'orsak.. En. effek- . vissa områden kan kanske vara behövlig, "men" man frågar” sig, NS fom det behövts tillgripais sådana : fe manträdet uttryckte: sin glädje över att k ;som synnerligen väl lämpar sig för tomter.- Men 'ärendet verkar -” inte. att "vara "slutfört. | 2 ing mot Veinge kommun och motiveråt denna med, att han varit i' ekonomiskt trångmål, då försäljningen från hans sida genomfördes, ' Å metoder,” som det innerst inne" bär med kommunhbilocken.'- i Hr Andersson: ställde frågan, villa fördelar” ett: direkt 'sam- gående nu skulle -kunnix fnne- eo NO ISF pe "väg tiil Traryd) 1: Våxtorpsdike Fr malmöbo som var på väg till Traryd 'råkade' på fre- " dagskvällen köra av vägen om- ' kring en km söder om Våxtorp. Bilen fick bärgas, och föraren; som är i 65<årsåldern; fördes till polisstationen 'i Laholm, då " det misstänktes att: rattfylleri kunde föreligga. Några person- skador uppkom 'inte. vid dikes- h rr grefter djuret levde körningen, ej heller större ma- CN Sr / f| teriella sådana, "507 nd NEEESEIag 4 ven saa MA aa årdagens månadsmarknad éller oxmöte, 'som dessa mä- nadsmarknader - tidigare kallades,' var' dåligt” besökt. På : Marknadsplatsen "kunde man endåst köpa hemkokta kara- - meller och plastmattor, och som framgår av bilden var inte kommersen över sig 'stor. Orsaken till att inte fler stånd fanns på marknadstorget beror på "Några år sedan var februari—oxmötet en stor marknad med skinn :m.-m. Under de :senaste . 'eN avsevärd försäljning” av den stränga kylan! "För bara' "åren har skinnhandeln på marknaden ; helt : upphört,” . och Annat sätt, a f säljare och köpare av dessa varor gör upp sina affärer på er : x kommunal förvaltning på |: i landet; Hede i » Härjedalen, Men vi är mer ”återhållsamma i' vad det" all- . männa skall göra för oss, och "därför har vi lägre skatt, Inom :20, skattekronor under riksme- vit klara "Höks' härad ligger vi sålunda] : ÅA Il järnvägspersonal statione- Arad på stationerna från Sko- :gaby till Vankiva o. från Ör- .kelljunga ' till Strömsnäsbruk ” samlas nu i Markaryd och ge- " nomgår 'en' kurs i självskydd. Kursledare är SJ:s luftskydds- inspektör Sven Friberg, Häl- ".singborg och denne omtalade för tidningens medarbetare att . kursdeltagarna får lära sig hur vc på givande Markarydskurs Till vänster kursledaren Sv anfall, mot gas och de får även en insikt i hur de ' biologiska stridsmedlen verkar. Principen för. konstgjord andning. enligt In hlA s tad. ås äns Jac or A c k att utskickas'” till 'stationerna' . och "att träna på sina håltider. I varje. omgång har kursledaren -20 deltagare och: kurstiden är ; : Bara. fem .dagar: efter 'sam- manträdet, som hölls den 11 ja- nuari, ;. lämnade, .'. lantbrukare Ågren in en stämning. Men den hade han'ställt mot ordföranden i kommunalfullmälktige, lantbru- karen' Axel. Månsson, Orreberg, som på kommunens vägnar un- dentecknat köpehandlingen. . Då emellertid säljaren, som för-upp- giften inte anlitar någon juridisk | sakkunskap, hade. åstadkommit vissa formella felaktigheter i sin stämning, fick han åstädkomnma en ny inlaga med sådan begäran. Denna utformades då-:så, att det var Veinge kommun som stäm- desrugstaes ene VN ». Motiveringen 'för stämningen är attt säljaren anser att det var , lalldeles för lågt pris han erhöll för marken. Han anför, att han «I tidigare erhållit erbjudande om ett högre pris. enbart för det ena området, :än vad han nu fick för båda områdena. tillsam- ”— Värdet av de försålda tomt. bb områdena . uppgår enligt min uppfattning, . säger säljaren, till över . 150.000 kronor, om - man |CUF-are tävlar i - 1. aktuell ekonomi "Alla SLU-are (CUF-are) har under vintern och våren chansen att vinna en resa till Grekland i tävlingen ”Aktuellt om "ekonomi”, vilken anordnas av distrikten i Blekinge, Kal- mar, Kristianstads och Krono- bergs "län i' samarbete med . jordbrukskassorna, . Tävlingen börjar omkring den 10 februari på avdelningsplanet, : d. v. 8. varje avdelning anord- nar en tävling, vilken sedan "] följs upp av. tävlingar å krets- och idistriktsplanet samt avslu- tas med en tävling å Central- "| kassan i Kristianstad. + + > - Frågorna . kommer att berörå aktuella ekonomiska spörsmål o. priser kommer: att utdelas” dels i -distriktstävlingen och "dels i sluttävlingen och tävlingen är väga, och vid januarisammanträdet. beslöt fu . område i "Veinge "stationssamhälle av lantbrukaren Otto Ågren, + Köpeskillingen ” 61.000 kr för de två områden, som. hör till Elestorp 7'”'och Elest Säljaren bar nämligen nu tagit. ut stämn : man skyddar sig mot ett atom- resp. kommun. - Så har även : Veinge gått. till Ilmäktige 'enhälligt att inköpa ett större mark 8 timmar” per "person, i i.. X utgjorde : p 7” Många vid sam-: kunnat räknar efter "ett så : pass ;- lågt tomtpris gom: 1:50 kr per kvm. På grund av Idepressionstillstånd och ovanan vid större fastighets- affärer jämte det trångmål eko- nomiskt sett — bestående tav ett utmätningsförelägganide — vilket kommunalmännemn visste atit jag befann mig i, anser jag, att jag Eniga val hos AB: :; He ”- - O-ljungabyggen Qränarie bolagsstämma med AB/ Örkelljungabyggen har hållits ' under ordförandeskap av häradsdomaren Werner Da- "nielsson, I enlighet med revi- sorernas hemställan ': fastställ- des , balansräkningen och . be- viljades ” styrelsen 'ansvarsfri- het för det gångna räkenskaps- året, ft : Dessutom beslöts om: dispo- sitionm' av "årets vinst på sätt styrelsen föreslagit. Till styrel- geledamöter för tiden intill näs- ta års ordinarie bolagsstämma återvaldes enhälligt (supplean- terna inom. parentes): härads- domare- ' "Werner ' Danielsson (kommunalnämndsordf. "Edvin Amdersson, Örkelljunga), verk- mästare Gunnar Svensson, Ör- kelljunga . (byggnadsärb. Kjell Ove- Olandersson, Örkelljunga), lantbruk. Harald Bengtsson, Bjälkabygget . (kamrer Yngve Bjärnebo, Örkelljunga); direk- tör Gösta Blomkvist, Stockholm (ombudsman Nils Erik Eriksson, Hälsingborg), byggnadsarb, Hu- go Leo, Örkelljunga (direktör Folke Bengtsson, Stockholm). Till revisorer åtewvaldes kom- munalkamrer . Assar " Pålsson med bankkamrer . Gösta - Mag- nusson . som suppleant samt aukt.-revisorn Curt Björell med aukt.-revisorn Olle Mächs som suppleant. ot nt Vid senare hållet styrelsesam- manträde konstituerade sig sty- relsen sålunda: ördf. häradsdo- maren Werner Danielsson, v. ordf. ' byggnadsarb.: Hugo Leo, sekreterare och verkställande inte svårare än att alla har chansen att vinna, + - direktör ombudsman Nils Eric inköpa den aktuella marken; ' obehörigen bär utnyttjat ver säljaren, os : e "(Forts ; i DEM Md å nästa Rid); "| berädtar' landsantikvarie ' Arme Jinte' så hårt bränt men det kla- personalen får därvid tillfälle |. +:|' vunnit kungens sympati, '1 an- - I andrakammarval.: (1968) "måste .-Jatt tålmannen "och" kammarens "| för fyra år, d.- vs hela man- .. på Lagaho ket skedde i olika repriser ket var det hela klart 1935 — Vi har sedan flera år till-| baka ' haft vår uppmärksamhet riktad på Lagaholms i: slottsruin, Modén i Halmstad för Laholms Tidning. ' Bastionerna med grå- stensmurarna är det ingen fara med men wäl är de byggnader, som .uppförts av tegel och 'vilka en hel del har frilagts, € favo- zonen, Det medeltida teglet var rade. sig fint "under de /' sekler då det var täckt av ett tjockt jordlager. . Men när det sedan frilades har väder och wind tärt mycket hårt "på det och något måste "göras, . = SN fra tå or ita sena Kronprinsen : = bn, Ör Res maste vanta Redan "nästa års riksdag vän- | Il tås få ta ställning till ett förslag om att höja tronfölja- rens 'myndighetsålder från 21 . till 25 år, en tanke som lär ha nat. fall” riskerar . kronprinsen att bli ”regentmyndig”,. innan riksdagen antagit författnings- z enkanimarreform, :k ina, kammare” samrmanträda först 1970, eftersom ett andra komma emellan; 5, sans vd "Det. har vidare ' framkommit sekreterare: ' enligt ”utrednings- majoritellens förslag dkall väljas datperioden, och. inte som nu för ett år i sänder, ; a Tegelbyggnade lenawva rna vittra Ims slottsruin : För trettio år sedan ägde ett ovanligt arbete rum i södra "Halland. Det var då Lagaholms slottsruin utgrävdes vil- under flera år allt "eftersom . . man hade 'pengar. Om vi inte missminner oss allt för myc- men nu börjar ruinen, som Laholms Tidning tidigare omtalat, att åter bli aktuell då ". väder och vind far hårt fra m med den. - : — Man kan naturligtvis byta ut en del tegel mot hårdbränt sådant men dot är ett kraftigt ingripande och det vågar vi into ' göra förrän vi har frågat wiks- amtikvarien. Frågan är ju ock= så av ekonomisk natur men den har vi diskuterat med borgmäs- tare Axel Malmquist och iotänk« bart är det'inte att vi kan få hjälp av 'Lagaholmskommittén, Så. snart vädret blir mildare kommer vi att på allvar ita upp frågan om Lagaholms slottsvuin, framhåller . landsantikvarien. . Amerikanarna 3 får se näste astronaut i TV- De . amerikanska : folket ' 7 komnier. direkt, 1. sina hem, att på TV-rutan få följa ; med - USA:s ' nästa. astronaut' Leroy . Gordon” Cooper då han i 'april ger sig ut' på den längsta rymd- färd som hittills planerats för en amerikansk astro- naut — 22 varv. runt jor- "den : på 34; timmar. En >”NASA:talesmari” vid - Cape .Canaveral ” avslöjade på "onsdagskvällen ” att ” man "planerar att ta' in Cooper på direkt-television då han passerar. över tre av : de sammanlagt 18 spårnings- stationer som från marken kommer att följa hans färd. "Dessa sändningar kan se- dan vidarebefordras ut över det . amerikanska televisi- onsnätet. « ' nn + Täckdi kning :-Ventileérades i:töredrag i Laholm "2. Fordarna på södra Hallands slättbyggd är väl täckdikadé men alltid finns det något nytt - J att lära både för slättbyg d och skogsbygd. Så tyckte i varje fall närmare ett hundratal " "sydhalländska jordbrukare, som "använde hela gårdagens eftermiddag till att höra vad ex- pertisen hade att säga på Stadshotellet i Laholm, Det var främst agronom Janne Eriksson >" från lantbrukshögskolan i U ppsala, specialist på täckdikning, som redogjorde för nya = "inom gebitet." Arrangör 'var- rön Hallands läns hushållningssällskap ' och jordbruksinstruktör ' > Bror: Hål -'; Täckdikningar: brukar . vara svåra och kostsamma företag för jordbrukarnia, Dock konstaterade agronom : Eriksson, . atit- den 'in- vestering som man gör inom detta område ofta är lönande på lång sikt och- bätalar "sig själva på ett relativt kort antal år. . Det är många problem som hänger samman. med dikningen på jordbruken men det har och bedrivs fortfarande stora forsk- ningar för att utröna Ide bästa och mest givande tillvägagångs- sätten: Att gå in på alla de siff- ror och all der statistikmaterial som 'agronom Eriksson förevisade - ” [+] Medvetslös 5 år I og - vaknar långsamt fter nära fem års medvets- Iöshet ' här 37-årige ' räls- bussföraren —-Berthil - Eklund från Kungsängen börjat vakna. Ännu kan han inte tala och svälja utan föda får tillföras ho- nom på konstlad väg. Undan för undan släpper dock medvetslös- heten och hans fru Anna-Lisa som 'tog anställning på Enkö- pings lasarett som sjukvårdsbi- träde för att hjälpa honom hop- pas snart få ta hem sin man igen. Eklund fick svåra hjärn- skador vid en kollision mellan hälsade 'v ällk I med hjälp av ljusbilder skulle ta för tor plats. 'Vi möjer oss i stället .med att konstatera, att jordens beskaffenhet är den av- görande | fakitorn : hur täckdik- ningen skall företas. Försök in- om” täckdikningsområdet ' har har ett särskilt valspråk: ”Höst. vetet är något som man tår men inte skördar”, oo - Jorden skall alltså inte vara kompalkt. Då ikan inte plantornas rötter tränga ned 'på ett Wille fForts. å nästa sid.) ' fortgått 'i många år. Agronom Eriksson . har själv fjorton års erfarenhet av forskningarna och försöken har utförts på jordar "från Tornedalen i norr till Skå- nes sydkust och från Bohusläns- kusten : till Roslagen, dock inte i Halland. i " , - JORDEN OCH DESS. BYGGNAD. s ' Jordarten avgör när dot gäller att besluta om tädkdikning, För- sök har gjorts i alla de tänkbara sorterna från sandjord, mojord och mulljord till olika hårdhets- grader av lerjorden. Leran är den jordart som är "mest fin- fördelad och där rötterra- har största möjligheterna att tränga ned ordentligt i djupet, I Hal- land finns det alla sorterna från sandjord vid kusten till mera dominerande lerjord mot skogs- Höstsäden, för att-nu ta ett exempel, brukar vara mycket utsatt. När tjälen fram på vår- sidan smälter blir det vatten- överskott i matjorden då vatt- net inte kan tränga nedåt. Plan- tornas rötter trycks då ti allmän. Allm. arvsfonden - 00 . övertar hus vitan - so” . Oo ägare i 80 år Pi 80 år: har ingen ägare "gjort anspråk på fastighe- ten i Väla 3:10 i Västlands socken i norra Uppland. Där har flera familjer under årens lopp bott hyresfritt. Numera "används huset som sommar- nöje. | : on Johan Erik Larsson fick 1880 lagfart på fastigheten men ut- vandrade tre år senare med sin familj till Amerika," - Bortsett från ett brev till en: avlägsen släkting i hembygden för över 50 år sedan har inget ' livstecken kommit från någon : lav familjemedlemmarna. , Man tror altit familjen, com var bosatt i Mississippi, omkom vid . en naturkatastrof. | Allmänna arvsfonden gör nu . anspråk på fastigheten och.; kammaradvokatfiskalämbetet har begärt dödförklaring av Johan en : rälsbuss -och 'ett- lok" på Kungsängens . station 15 april > 195800 2 « het upp. I Dalsland är detta! "till och med så vanligt, att man1840, od Erik Larsson, som var född" en stl ne
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.