"LAHOLMS TIDNING —=LT DEN 9 FEBRUARI 1963 IT= = Ungdom och politik - £ A tuldisket om våra ati Den tid. då det ansågs ,de att de unga lade sig i 'de äld- res debatt om samhälleliga och andra spörsmål är för länge se- dan förbi. Och väl är det, De. äldre — om man kan använda detta uttryck i våra dagar — har förresten hjälpt till att riva gene- ”rationsbarriärerna genom att t ex sänka både rösträtts- och valbar- ' hetsålder till såväl riksdag som kommunala församlingar, Och ur demokratisk synpunkt är det syn nerligen angeläget att de unga så tidigt som möjligt får intresse för - samhällets funktion och för de... oerhört viktiga frågor som avgöres £ samhällsorganen på olika om- råden, och vilka får mer eller - mindre snabba återverkningar för samhällsmedborgarna — praktiskt ' taget från vaggan till graven. Följaktligen är det också na- turligt att politiska d engagera oss i denna. Program- skrivarna har härvidlag en god" bakgrund i ” ungdomsförbundets' egna insatser att skapa en u” landsfond och att sända i prak-' tiska yrken kunniga medlemmar som instruktörer och iakttagare just - till dessa länder. Men de olrsheh. - av denna bjälp p realistiskt då de framhåller, att denna .u-lands- : - hjälp: inte: endast byggs upp på insamlingsaktioner ' utan främst --över den statliga budgeten. : Ett : friare och vidgat handelssamar-' .bete över" gränserna tillhör ock=". så centerungdomens politiska am- bitioner. Här föreligger inte någ- ra "meningsskiljaktigheter mellan , partiet och ungdomen,: vilket det dock torde göra då .centerurigdo= + men deklarerar sin syn på för-3 fattningsfrågorna. : Centerungdo- - men..tar' näml klart ställning ganisationer 'arbetar efter egna politiska program, . Självklart är det önskvärt att målsättningen i dessa program 1 ''stora drag synkroniserar med 'moderpartiets, "men det är visst inte nöd- vändigt att någon slags aukto- ritetstro därvid gör sig bred. Tvärtom önskar väl även många : äldre att just ungdomen skall va- ra välvilliga pådrivare även i: gamhällsarbetet, "Om - den sedan" "skjuter över målet ibland brukar detta Inte "medföra några | som ' helst jordskred. . I dagarna har Centerns ung domsförbund "presenterat förslag . för enkammarsystemet - och- mo=, tiverar. även” denna ” ståndpunkt med bl a den långa eftersläpnin- gen förstakammarvalen : förorsa= kar" på riksdagens sammansätt-' ning, ' där ”landstingsvalen åter? verkar ' på". riksdagssammansätt-. "ningen tolv år efter valet i vissa fall, I programförslaget : erinras , också. om en del avarter såsom röstlån mellan partierna m m, som .. brukar florera i dessa val. Ett ar- orterna av Arne Bodin, »Det förefaller som om man i de- batten ' om : centralorter vanligen ser mycket historiskt på begreppet och därmed alltid förknippar en .-JOm dö kommande centralorternd inlägg i en. ” Tidskriften FPagana från Hammenhög har i en artikel i sitt senaste nummer ett intressant inlägg om de kommande central- intressant debatt för vår tids dörhållanden. Det är en ort, s som . utvecklingen gått för- bi. > - . Skulle det i ett område, som är ort med tämligen k byggelze, så som den är i våra nu- varande större städer. " Dessa har vuxit upp under! för- hållanden .som rått, men som” nu icke längre råder. Då var det järn- vägen och spårvagnen, som utgjor- de trafikmedlen. I övrigt utgjor- des trafikänterna" av fotgängare, « Den nu dorminerande faktorn vid - bildandet. av. ny tälvrisbebyggelse lär bilen .och.i en nära framtid tro- ligen även flygplan av en typ som kräver ,endast mycket små land- ningsfält, så små att'de kan tän- kas ligga inne i en stads planlagda orhråde: ” Bilen "som ' trafikmedel " kräver därför också en ny typ av'tätbe- byggelse, som. kännetecknas av be- tydligt: mindre täthet än tidigare typer: Detta är i wåra dagar. när- mast en truism, som ofta upprepats. Men ändå har människor svårt att frigöra sig från invanda föreställ- ningar "Det största problemet vid H 4 ing av äldre städer-är gument : mot tvål dan pen som gärna i 1 är, att samma debatter rullas': upp två gånger med de .olägen= ' heter detta medför ur' publice-" . ringssynpunkter, Man instämmer; till ett ungd litiskt program, som förmödligen, kommer att låta tala om 'sig inte endast i center- kretsar utan även i andra poli-- tiska läger, I detta finns närnligen såväl vidsynta” allmänna "aspekter - som självständiga uppfattningar A ; frågor som "kommer att aktualise- > ras I en nära framtid. Sålunda kan konstateras att Centerns ungdomsförbund har samma fas- ta och klara uppfattning om att - vårt land måste föra en neutral ; och alliansfri "utrikespolitik, som centerpartiet har.” Beträffande länderria” har centerungdomen en fördomsfri och starkt positiv upp=. " .inre'. sm Dess ungdomliga? fräschhet hö; hjälper till” de'' underutvecklade ', kunna sätta positiva spår efter's . även gärna i kravet på starkare inslag av personval i vårt pro-" portionella valsystem. :- Huruvida : det 'finns ytterligare behov. av att: glesa ut dem, så att de blir trafikabla: 4. bilismens : tidevarv o. beboeliga för. människor med mo- därna kräv på personlig frihet: .: '.'Detta är i'våra dagar ett problem både : för" stadsplaneraren och. för kommunalpolitikern. Båda : "skall medverka till; konkbruktionen: av fra dens: : & la organisa- sänkt rösträtts= och myndighets-'' ålder 'kan 'väl däremot ifrågasä tas, -. taN OR ” Utbildningsfrågorna,. SO social- .; kulturpolitiken -behandlas också -i - centerungdomens . programförslag,' vilket. utgör ett synnerligen väl kommet bidrag intå. minst .till den” "centerpolitiska "debatten; hela den samlade centerröre x " Ett obestämt ”Ralvdunkel hära | å kade 1 rum 109, beläget. I hotell ”Sybllls” sjäti våning: ' Endast. från den lilla bordslampan” föl ett” matt sken över sängen; -där!"man | kunde se en skimrande rosafärgad" sBldenklänning vårdslöst kastad på täcket och da obestämda; kontu.. rerna av en med : blott ett laka övertäckt, kropp; mot 'kudderi vita linne glänste ett gyllenblont” hår. Plötsligt - -drogs fönstrets' tunga. gardiner. åt .sidan och en man i smoking blev synlig. Han hade en revolver I handen, Långsamt gick han fram till sängen och betrakta- "de med ett cyniskt leende den färska .blodfläcken på det vita la- kancet, vo Plötsligt ryckte han till 'vid lju- det av en försiktig knackning på dörren, Med en blixtsnabb rörel- sc gled "mannen bakom gardinen Dörren "gick ljudlöst upp- och stängdes Nka ljudlöst. Någon när- made sig sähgen. — Adrienne, käraste, det är jag! — Stopp där! Vid denna befallning vände sig den nykomne om, och då han fick Be revolvern riktad mot sig, ut- stötte" han ett undertryckt rop. — Upp med händerna! Den tilltalade lydde genast och frågade med darrande röst: — Vem är ni? — Detsamma frågar jag er. = Mitt namn är Garrington. Mademoiselle Adrienne bad mig nyss I telefon att jag skulle kom- ma hit. — Jaså, ni är Garrington sade mannen hånfullt, Det knackade åter på dörren. Garrington ville säga något, men mannen med revolvern hej- dade honom i kort, befallande ton. -— Tyst, inte ett ljud. Ställ er med ryggen mot skåpet! Kort därpå öppnades dörren och ännu en man inträdde. Då han närmade sig sängen, ropade Gar- rington: .— Lister! Är ni här? Den tilltalade ryckte till och frammumlade en halvkvävd svor dom, : s— Jag är ledsen att behöva stö- Ta det angenäma samspråket, sade nu den obekante bakom gardinen. Upp med händerna, mr Lister och Btäll er bredvid Garrington! Lister lydde med av skräck vid- öppen mun, Åter knackade det på dörren och en tredje herre inträdde, Även han närmade sig sängen, — Mogensen! st Utropet ljöd som ett piskrapp i det dödstysta rummet och kom den sist inträdde att stanna som förstenad. Nu såg även han den hotande revolvern, som riktades : mot honom. — Vänd er om, lås dörren och kasta hit nyckeln, befallde rösten bakom gardinen. Mogensen lydde, — Nu ställer ni er bredvid de andra, Mogensen gjorde. som han blivit tillsagd, — NI har blivit ombedda att komma hit per telefon för unge- för en halvtimme sen, Inte sant? Samtidigt, a el - : mannen "Nej, det var ' jag jag kan . härma Adrlennes. Fföst. 2 förvillande . bra. "Adrienne, tänkte bedra er. alla” tre, suga'ut er till sista öret och sedan kasta : bort mig Men nu är, det lut. med det! Va du ar Men : vem" är Mm egentligen? frågade Lister bävande, ; ">. vi -,—”Adrlenries "man! ' Eller var ty nu;är vårt lidande slut? vc ' : Förfärade stirrade' de 'tre andra på den i lakanet insvepta kroppen och blodfläcken som alltmer: bred- de ut sig... — NI har "mördat "Henne Mogensen upprört. Sikt — Mördat är ett" fult ord. Låt oss hellre säga -— "verkställt do- men över henne. Rör er inte, fort- satte mannen lugnt. Jag går när det. passar -mig. Den som : följer mig leker med döden. Stanna nu: lugnt kvar och se på henne, som ligger där, Hon, har . förtjänat. sitt öde, Bextlo förfärliga sekunder kröp långsamt fram. De tre männen stirrade som, förhäxade på den djupröda fläcken och den orörliga gestalten 1 sängen. Deras upplyt- tade armar värkte redan av an: strängningen, men de vågade inte röra sig, Två minuter förglek. Lister ris kerade en blick över axeln. Revol- ' vern var fortfarande riktad mot dem, Det gick tre minuter... fy- ra... fem... — Jag ber er, låt oss åtminstone slippa hålla upp armarna. Ingen- ting hände! Lister och Mogensen vände sig om. Vapnet hotade dem fortfarande, Men den obekanta bakom gardinen var stum. Knappast mäktig sina ' sinnen rusade Garrington fram till fönst- ret och upptäckte att revolvern på ett finurligt sätt blivit fästad mellan gardinerna, Ingen fanns bakom, Då de tog bort revolvern märkte de att den var oladdad. Lister störtade till telefonen och skrek gällt in i apvaraten, — 'Ta genast reda på direktören, Nå- gon har blivit mördad på rum 109. — Mördad? frågade en. för den tr röst I andra ändan av trå-- en. — Ja, "Adrienne Valols har bli- vit mördad! — Min herre behagar skämta, mademoiselle Valois reste för någ- ra minuter sedan med sin fäst- man, Lister - rusade bort till sängen och rev bort lakanet, Ett til kropp format klädbylte, en med rött bläck dränkt svamp och en blond peruk kom i dagen, skrek — Det .gick ju bra, inte sant, skrattade flickan,' när hon och hennes följeslagare 1 100 km su- sade över gränsen. Medan de tre hjältarna darrade för din revol- ver, gjorde jag ”i ordning” deras rum. Det blev ett strålande byte. Det här blir vår sista och bästa affär, eler hur, älskade? tion, : Det. är kommunalpolitikern, som 'geri? anvisningarna." Stadspla- neraren , har? att” konstruera efter de erhållna direktiven: - be det varit städer” med goda" service- RR fast” många? föreställer inots . att, det, AS sin. arbetsulkomst;. Tä” en Pegynkt att handel och hantverk ovillkorli- gen måste flytta i in i städer av po- Htiska grunder” och av försvarssk "I vård dagar förekommer det att människor - flyttar”. ut ur städerna och, ändå behåller sin yrkesverk- samhet där. Först flyttar de större inkömsttagarna (tandläkare läkare, chefer för större företag osv.) me- dan deras tidigare bostäder inne i stadens 'centrum . blir mottagnings- lokaler, : kontor, eller" bostäder för människor, -som "inte har samma . | möjlighet. att välja enligt egen öns- kan, : -Exempiinns i varje stad, även ide mindre. ” "Det ären allmän erfarenhet att de besuttnas handlande är mönster ör ö riga befolkningsgruppers.. Så som "de besuttna gör nu, så hand- lar, de obesuttna om några år, när de blivit mer besuttna eller av an- nan orsik fått möjligheter "därtill. Av denna grund kan. man vänta allt fler människor flyttar till emå, men glest liggande tätorter utan- för «storstäderna, Ju mer vägnätet -T'twvecklas och ju 'mer det tillåter snabb trafik desto längre bort från: den stora' staden: kan dessa små tätorter: ligga. "De meet. besuttna flyttar till herrgårdar, "de' något mindre be- suttna till de nyss mämnda små tätorterna . allt längre från dem stora staden, och de minst becuttna till villaområden närmast staden, där tidigare” högreståndsbostäder blir lediga eller "till mybyggda hus utanför den” tätbebyggda staden. '' Högre-ståndshusen' från ännu äldre tider inne, i stadens. centrum har redan blivit kontor och affärs- lokaler. . Men ' trafiksvårigheterna tvingar allt fer företag att flytta till stadens utkanter eller till nya orter utanför staden. Så växer nya befolkningscentra upp kring någon- ting, som från början var mycket obetydligt. och som då inte kunde förutses bli kärnan i en ny be-lfi byggelse. Breuppat dentralort VAR erad be-. å brukar kallas Örestad, Öresund. är nelse var det ett; stadsprivilegium 3 käl. gränsen '« ch. då fortsätter ; utveck- "lingen "av 7 Örestad, om intet" göres sig en utveckling innebärande attlö "| centralorter. en afisk enhet av för kommunbildning lämplig storlek, icke finnas en äldre tätort med odiskutabel centralortsbetydelse, då finns det ingen ånledning att nu i våra dagar bygga ut en befintlig äldre liten ort för att därmed ome- delbart skapa en urvuxen stad. Det måste' vara oklokt att på 1960-talet göra en centralort uppbyggd enligt mönster från 1800-talet eller äldre tid. Så sker om man låter begrep- pet centralort vara synonymt med begreppet tätont och man som cen- tralort ovillkorligen skall utnämna en bestämd äldre tätort, - Den . modärna” centralorten; - av- | passad för 1970-talet bör- utgöras av tätortskomplex, en en grupp små orter, belägna så nära varandra att bilisten inte uppfattar några nämn- värda avstånd mellan dem, 'men: så glest att det finns mycket goda ut- rymmen" för framtida anordningar i form av vägar, parker, fritidsom>- råden, smållygplatser och "annat, som framtidens människor kan be- höva inne i centralorten, += ” Småortskomplexet medför en för- del av social art, som dagens stor- stadsmänniska 'bår anledning "att motera, Dett är en allmän erfa- renhet att storstaden medför soci- ala svårigheter i form av fritids- problem, ungdomsproblem, lägalbild- | ning. Ur rent social synpunkt vore en" gles . bebyggelse" att .föredraga framför en tät, helst som: männi- skor 1 våra dagar inte”! har. några hat På bilden fr v potatisinstruktör Géorg Eriksson, Halmstad, köpman Tuve Jepson, Halmstad; överdirektör 1 A "Helmer Olsson, Stackh "mellan s botatiskualitet och Dp pris > del och h drarna fick i TV + Efter den. -avb , som h 2 oi band med potatisundersök > endast beklaga att TV tagit upp en i derhäftig, sade Hallands köpmannaförbunds : ordf, Tuwe Jepson i" - Halmstad, då resultatet av pris- och kartellnämndens . potatisun-=' + dersökning i samarbete med SMAK (Svensk Matpotatiskontroll), på ' 4 F vid ett bl.a i Halmstad, får man + kritik, som var minst sagt ove- äde på Halland läns bus- fredagen r > hållningssällskap Hr Jepson konstaterade att man i motsats till : : TV- framställningen fått en behaglig och saklig framställning ge- nom redogörelser av överdirektör d och". lant e Hans. Brate':vid SMAK:s labora- torium i i Älvsjö. Men hr Jepson var därför inte helt nöjd med den -- framställning man givit handelns roll ifråga om kvalitet och pris . ; I på pol Helmer Olsson i pris. och kar- handel > på potatis. H :: JEpson. Ärll ene Til konferensen hade inbjudits repri för den lokala han- att till: när det är erforderligt svå I Malmö-Laridskron a Hälsingborg —Hälsingér Köpenhamn håller på att. växa. samman till" något, som mensamina kloakledning: Medel äd- je: (högfärd säger "somliga) följer låter "man ersoniell' "och: Skorommisk trafik” fortgå” dbehindrat över riks- däråt. > . Själland är redan mer, utbyggt med urban bebyggelse än vad Skå- ne är. Pår' utbyggnaden ske. där den lättast "finner : plats, då blir det i' Skåne, 'Örestad blir en eko- miskt mycket betydelsefull plats, liggande” på "gränsen mellan kon- tinenten . och ” Ekandinavien. denria, utibana bygd kommer /han- daln att passera. I. ekonomisk be- tydelne kommer - Ömestad - albt vida överflygla Stockholms-området. Ut- vecklingen kommer säkenligan att gå snabbare: kring Örestad under 1960—70-talen : än: vad iden 'gjonde kring Stockholm under de nu se- nast gångna årtiondena om och när eurcpamarknaden öppnas. Om vi har den minsta tilltro gin att -”stormarknaden öppnas inom g. framtid måste vi nu planera för Örestad, Antingen mås- te vi låta den växa fram så som enskilda människor var för sig pla- nerar eller måste vi plenera stat- ligt och ' kommunalt. D2n samhäl- leliga plameringen kan innebära att Örestad icke får växa fram. Men ras måste männidk och deras verksamhet . finnas, alltså måste andra platser anvisas och planläggas för den mänskliga verk- samheten, ” - Skånes sydöstra hörn, Österlen, är en lättbebyggd slätt. Ingenting är förlagt dit; som hindrar bebyg- gelse. Med : explosionsartad fart kan denna komma till oförbered: da myndigheter på länsplanet, och till både oberedda och oerfarna myndigheter på lokalplanet: Kanske växer då upp en slumpbebyggelse i Österlen. Risken härför är stor. Den bör elimineras. Just nu pågår planering Lå lan det för de kommuner, som skall möta den närmaste framtiden o. T ' detta diskuteras begreppet [=d F k 1 är en utmärkt därför i våra dagar icke betyda en storstad med höghus, torg o. parker. Det bchöver inte vara en obruten rad av husfasader med skyltfönster till affärer och varu- hus. Det behöver inte vara en ort med trafiksignaler, parkeringsau- tomater, enkelriktade gator, trafik- förbjudna gågator och med lappli- TI. Allt det där är egentligen tec- ken på att orten inte är planlagd grund" för den moderna småorts- staden, Simrishamn och Tomelilla är idyler av ovärderlig skönhet, min- nande om €n förgången tid, De in- går som betydelsefulla bestånds- delar i den modärna, glesa staden på Österlen. Den staden har ännu icke något namn och den existe- rar ännu ej. Låt oss döpa den till Österstad. Det är ett av alternati- ven till det stora Örestad. Skåne | valda ' butiker; "dan proven” analyserats: i. Älvsjö, deln; odlare och konsumenter, hus- modersföreningar' fm fl: Där "fanns även" representanter" "för: "sådana storkonsumenter . som militära -förbanden i Halmstad, + . .» Undersökningen" av potatism; rk naden : gjordes :'t november i fjol och i.var och en av de fyra 'orter- na," som". omfattades av undersök- ningen; häde vid olika tillfällen un- der 'en 3A "veckors period gjorts :provköp örn” 20 kg i'ett stort antal på "måfå och utan förvarning ”ut- " såväl - kooperativa som enskilda: Allmänt kunde, 'se- as” att p ;snittliga kvalitet var högst i Eskils? "tuna!"där'eri dryg tredjedel motsva= rade kravén för prima "beteckning enligt SMAK:s' normer och" endast -14 "proc! var av rent: undermålig "kvalitet. :I Halmstad och Kristian- stad "= var ”gehomsnittskvaliteten sämst; där mer: än en tredjedel av potatisen hänförde sig till undermå- lig kvalitet. Därtill kom att i Halm- stad "och Kristianstad var dén salu- "förda "dåliga potatisen i genomsnitt | något dyrare än SMAK:s kontrol- lerade kvalitet ”ordinär”. Knappt 20 pröc av den i Halm- stad : saluförda ” potatisen : var SMAK-kvalitet, inemot hälften var av kvalitet ”Ordinär” medan res- ten; cirka 35 proc, får sägas ha va- rit dålig "matpotatis. En ovanligt stor del, inemot - hälften, av. den centralpackade varan innehöll dålig matpotatis ”Ej ordinär”. Praktiskt tagét all centralpackad potatis av denna . dåliga” kvalitet (även” den icke SMAK-märkta) : var 'förpac- kad av enskilda packfirmor i Halm- stad. Den centralpackade varan av .SMAK-kvalitet kom uteslutande : | odlare, var delvis 'av' hög kvalitet, . fälleri; ti: är dålig, fastslog hr | | från Hallands: fäntmäns centralför” ening, Mer än hälften av .den.po- tatis,' som" var. av SMAK-! kvalitet, hade passerat 'producentkooperati- va. potatisgrossister. "Även ' potatis, som "detaljhandeln köpt direkt, från Attio procent av den dåliga 'pota” tisen hade köpts av enskilda'po- tatisgrossister, som uppsamlat poö- tatizen" direkt hos odlarna;' Potati- sen var i stor "utsträckning för- packad och hade givits namn,' som ville -antyda 'att den "var särskilt lämpad att servera vid festliga” und NEAR : Den, kallades ”Kalaspotatis”, H : kommenterade "" överdirektör : Olsson, men nog ”vill man väl” > ha bättre vara' att bjuda "sina ' gäster, när: man ställer till ka-” . varans verkliga kvalitet enligt utförda ana- lyser visade ett tydligt samband endast ifråga om potatis 'av' kon- sumentpriserna. på kvalitet ”Ordi- när” 6 öre lägre pr kg än genom- snittspriset för kvalitet ”SMAK pri- ma”, Den dåliga” matpotatisen ha- de ett "genomsnittligt konsument- pris, som - var ungefär detsamma eller något högre än för ”Ordinär”. För ett -enstaka partiseav högsta kvalitet ”SMAK extra prima”, var konsumentpriset 3 öre pr kg lägre än 'genomsnittspriset för kvalitet ”SMAK prima”, ” - Den” "genomsnittliga ” detaljhan- delsmarginalen' för lösviktsvara var öre högre än för centralförpac- kad SMAXK-märkt potatis och cirka 8 öre. högre än centralförpackad icke SMAK-märkt potatis i en= skilda handeln. Vid bedömandet av marginal- skillnaderna mellan centralpackad vara och lösviktsvara' bör beaktas, behöver även Hanöstad, Mittenstad och Bjärestad för att kunna bjuda boplatser ' och verksamhetsplatser marginal," åt de människor, som wi vill be- fria” från att leva i Örestad, Skåne har utrymmen även för Norrestad och behövs det mer, kan .vadje kyrkby byggas ut till orter om ca 5000 invåname. Där ryms då två miljoner människor. Det är dubbelt mot Skånes mivarande befolkning. Inget. s svar «från: Anita | Qverise Radio har satt igång stora spaningsapparaten för "aft få reda på om Anita Ek- berg vill medverka vid den stora välgörenhetsgalan 'som ska sändas i Tv den 26 febru- ari. ata Från ”vanligen välundorrättat hål” har man dock fått höra att Anita inte tänker komma. Hon "är hittills den enda av de inviterade stjärnorna som inte ens bevärdigat imvitationen med ett. svar. Uppslutningen är an- nars € det närmaste fullständig. Ingrid " Bergman - har dock tvingats tacka nej eftersom hon är kontraktsbunden den aktuella dagen, oa "SMAK prima” med endast 18 proc att den butik, som saluför cen- tralpackad potatis, icke behöver bära påskostnader och arbetskost- nader för paketering m m inom sin Tillämpade marginaler ” "synes överhuvud taget icke vara avvägda med hänsyn till kvaliteten utan me- ra med hänsyt till faktorer såsom förpackningssätt, sortgrupper och ursprung samt i viss mån rådande priskonkurrens i = detaljhandeln. Något klart samband mellan potati- sens pris och kvalitet finns icke, 1 Halmstad noterades den lägsta försäljningen av kval e Hans Brate, Älvsjö.” : stad 20 proc och 61 öre,' för Hel- singborg 28 proc och 68 öre "samt ov för Eskilstuna 32 proc och 76 öre. Beträffande okontrollerad vara vet man inte mycket om dess kva- litet eller vad mani realiteten får betala, kommenterade överdir, Ols- son, Det finns inte "något vettigt samband mellan kvalitet och pris, Konsumenterna vet alldeles för 1 tet om den potatis de "köper, vilket är ursäktligt, då det ej alltid syns ” utanpå potatisen öm kvalitén är ” dålig. Något bör ange potatisens kvalitet. I den efterföljande, livliga : .dis- Månsson” att ingen potatis är .all- deles felfri, inte ens "SMAK: pria., ma”, : men ' den tillfredsställer" de flesta. konsumenternas "krav, Sku skulle man komma”? tupp i: alldeles orimliga priser. Det kan också hän- da ;att' SMAK-förpackningar läm< nat packeriet fullt 'kvalitetsmässigt, men kvaliteten kan förstöras i affä> rerna, varför det är nödvändigt att... detalfisten,, .kontroHNerar , att" lagret .. är i kurant, SMAK, har ; för sena, sak” föreslagit tillsättandet 2 skilda butikskonsulenter, Kan. inte” ” . påsarna stämpling" av sina, påsar, fr 'o m 17 okt i år, då datumstämplingen blir ' obligatorisk för SMAK, upplyser " ” dir Månsson. fin : Hr. "Jepson kom -så med sin kri- nade att även. Hushållningssällska= : . pet gjort sig skyldig till: ovederhäf-:- tighet, när det gäller. att framställa handels mellanhandsvinster på po= tatisen, som ångetts' uppgå ända till 100 proc av vad "odlaren få mälde dir. Månsson, men då drog hr Jepson fram ett fotografi av en affisch," söm hushållningssällskapet för några 'år sedan haft vid en ut ställning i Falkenberg. Där avbil- dades en husmor. som "köpt potatis :' för 40 öre kg och-under henne -: re, som tog 20 öre ”Det tar. jag se han” och nederst en utsliten, ma= ger potatisbonde, som inte fick mer ” än 20 öre för sin odlarmöda' och konstaterade ”Och det här får jag”. — Det avsåg inte bara detaljisten, utan hela handeln med potatizen från odlare till konsumenten, -:« i — Handeln anser. sig få 'ut'mer av att sälja potatis i lösvikt, ansåg ' överdir Olsson.'Men det är bara: ett fromt eller ofromt bedrägeri, som : | nog inte har så många år. på sig. Och så lever nog en del tradition ännu kvar att | pas i lösvikt. — Jag tror att SMAK:s. 'misslyc- | kande eller uteblivna succé be- ror. på att husmödrarna mer tittar På pengarna än på kvalitetssidan, sade hr: Jepson, men då invände och pris 70 öre kg under det mot- enh srepr -— Nog ger jag några öre e met pr svaranda siffror sov fa a kg om bara SMAK-potatis finns. er vek Ränneslövs Bridgeklubb . Över hela världey i FN:s regi underh3 av det slag som Sveriges Radio. Arrangeras galor Tv inbjudit, till och uppslut- Ba | ä ÖNSKAN. armen fick en dag före jul - sök av en slälsting, som ine rade om ide ekrivåt jon lista . Då ska linite ejont, - ;— Då g önkika det får inite ko någ spelade i en tävli -— Då kan d uttalade par. De bästa resultaten tong, sa 7-åriga "Yvonne, [ BED Märta Bertilson je soon... 2 ES = Jö >, Jörtson, båda paren 153, 3 En — snöjg « decemberdag :- Borggren/Fabian SET-Hara Nils padström och knackade :på Kom son/Gunnar hanssons dönr. Ii sl 130, 5) Kuno Nisson/Sven Kanlor — Är du hönma, Johansson sson?? sen 129, 6) Karl” Nilkson/Tope dt är fy SN Tohansson, Tahllman 127, Medel var Priset: Nästa tisda Mmästersk; apet. dag. stantar klubb= - , kussionen , framhöll. dir Nils -Ch - tik av" TV-utsändningen” och ”me=! +: "> Det kan inte vara riktigt, gens - - först en rund och frodig handla". - . potatisen skall kön N och et sistnämnda paret "fick Idee s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.