LAHOLMS TIDNING Måndagen den 4 mars' 1963 mars 255 . Fö idde Thombjörn har fått en SYSTER: Pian och Rune Jansson =” Halmstads BB den 2/3 1963. - RÄNNESLÖVS FÖRELÄSNINGSFÖRENING : Föreläsning i i Ränneslövs folk- skola tisd. 5/3 kll. 20. Föreläs- -- ning av. Sekr, Torsten Billger, - Göteborg. . Ämne: "Lava, tempel : och: apelsiner; 'Ljusbitder, . ERINRAS OM "auktionen 'i' morgon tisdag kl. 13.00 då Lantbr. Olof Andersson, | E Skummeslövs gård, Skottorp "kommer att försälja 30 nötkrea- "tur av lågliras, I sugga. m, gi sar, 1 bet. sugga, 4 bet, gyltor och halvsvin, traktor Interna- ”tional diesel 1958 års mod., skör- detröska, vagnär" och maskiner mm. ay; HALLANDg udd Tel. 19269 £A Halmstad I Ke > kandstingats. : Stotionsg. 4 k Bostadstel, Förest, 156 83 Auktioner 22012 . Förmedl. 40213 . Avd.kontor "taholm. Varberg” 0. Kungsbacka . REL vid "Hallands läns 1826 februari? 1963 har" ; justerats |, CE den 2 mars: 1963, i NS erhållas” eftey hänvändelse : | Redaktionen s...s «es 10300 . Annonskontore' + 11241 - Kassakontoret 124 ov Prenumerationer . . 11241 Efter "stängningsdags mottages och ddelanden per : I tel. 10730, 11241, "Redaktionen hålles öppen Vardagar 4,45—23.00 : . Lördagar 4,45—12.00 ' is | ' Söndagar". 1600—23.00 : Annonskontoret 0. expeditionen Vardagar =. 9.00—21.00 > Lördagar 9.00—12.00 " | i «Telefon, och . : fillkännagivande om . proto- : kollsjusteringen har" anslagits på” :fandstingskommunens '” anslags- | ,— ” tavla 'ded ”2 imars' 1963, : "> Protokollet" finnes tillgärsgligt || : på landstingets kanisli; Stations- + gatan . 48 «A, Halmstad. " er : Landstingets: sekreterare. od Solbacken, tisdagen den ön mars "kl. 19.00: Bland priserna 1 kal kon mn, : Sy dhallands ”Skyttegille: | : . Banvaktsstuga - Banvaktsstuga mi 406 :Mästoc- "ka med tillhörande uthus utbju- des till försäljning: för: nivning ;h bortflyttning; >: Stugan är belägen” ömlning : på linjen Veinge — : Laholm. vi ' Stugan; som inrymmer ? rum med grund, av sten. .Uthuset; är uppfört av träl” bä s ingår "inte i försäljningen. "Rivningen skall' vara utförd] "till ett djup av 0,5 "meter under [4 markytan och platsen vara ”av- röjd 3 månader efter ” anbudets |. "” antagande, Anbud avgives i för- seglat kuvert med påteckning |. ”Anbud på banvaktsstuga :406 » Mästocka”: kommet. - till " Baningenjören, Statens Järnvägar; Hälsingborg, . senast den 25 mars 1963. Närmare ' upplysningar ' kan a. Överbanmästaren, « 0480/18148. Me SS ' "> Baningenjören. ' . Veinge, + ÅA Laholms Tidning Smedjegatan 2, Laholm, > Postadress: Box 78. Postgiro, annonser 175758 | « Postgiro, prenumeration 17 90 80 Dagligt nyhets= o. annonsorgan för Laholms stad, Markaryds och Båstads köpingar samt söd- ra . Halland med angränsande delar av sydvästra Småland och nordvästra Skåne. . Telefoner: (riktnr. 0430) ” ls träffande helger och övrig : jourtjänst. £9 separata I medde- . protokoll. - IN landstings urtima möte den 25— |; a 1: km söder om, "Veinge station ” och ' kök, är” uppförd ” av. "tegel hå Mbldgenin ar int och skall vara in-|' | Viktor Suppl: Sven Svensson, "Våxtorp I tin + I föreslogs till kretsens represemnr |, landen. Sätt in. pengarna; LAHOLMS: SPARBANK 4 ".96 på 12 mån. räkning på 6 mån; räkning AR på vanlig sparr ikning aovnnnniann NE Anda. senaste mos . deller. Bästa es. 5 Korrekt da ""uppdråg. Optiker: :SOR. VORE "NILSCN. Le Laholms Lottakår arga : hår arbetsmöte i morgon kväll kl. 19.09 i Hemvärnstugan. Kaf- febröd fnedrage LÄ SO "MODERNA ov pe (Forts. från föreg. sida), . . Johansson, Rännéslöv, och Göte Jönsson, Ränneslöv. , Tore "Sjunnesson, ' Ränneslöv, tant ” i distriktsstyrelseri . med Karin Jönsson, Ysby som suppt. Inge Pettersson, Våxtorp före- slogs till kretsens "representanit förtroenderådet med? Dorit Wilhelmsson, Östra Karup! som suppl.. Ombud till förburidsstäm- man: - Ysby: | Erling Lundgren |" (Stig " Arne” Gunnarsson), och Östra 'Karup--Hasslöv:" Arne Nilsson (Sune: Nilsson). : Till representant i CKF:is Kretssty- relse valdes Anna Greta Johans |; son, ' Våxtorp ' (Dorit. Wilhelms- son, Östra Karup):.'och i CP- kretsen Rune Bengtsson, Skot-' torp. (Sven - Allan . Johansson, Våxtorp). Ombud tilt Laholms Rolf Tidnings ” "bolagsstämma: Kronkvist, Rännestöv (Bo son, Ränneslöv).” Efteråt följde en livlig diskus- sion. om CUF:s politiska Ppro- gram - och , därmed” samman- hängande frågor. Till värdavdel- Karup-—Hasslöv. Till sist följde samkväm, va 9 STÖD DEN NYA KULTURFONDEN : på Kungablankettén, köpa « Kungamyntet 0. frankera - Knär ed . | Landen.:” oo mera ifferentierat: sz fjän si: Laholm. -> ning för höstmötet utsågs Östra - genom? att ”telegrafera Iz 3 (Forts. fr; föreg. sid.) Ordf, föredrog därefter skol- Istygdse is ; i" Knäred, föreslag ' i ärendet, och detta" vår ' enhälligt för, anslutning till - Markaryds- H onirådet. En reservation still för- mån "för Laholm hade avlämnats avt.s skolchefen, rektor '. Assar . (Såväl: skolstyrelsens förslag :som reservationen. har :| tidigare varit införda Å Laholms 'Tidning).. ---: Kommunalnämnden tillstyrkte skolstyrelsens förslag, men; även bär förelåg en treser- vation till.:förmån för Laholm. Den hade avgivits av ledamoten Gunnar ' Hessle." 1 UTTÖMMANDE :' DEBATT: nades: debatten fri, "Alvar An- dersson "war förste talare, och ham ansåg inledningsvis” att det nog 'vore: nödvändigt att föra |- diskussionen sarltidigt," när det gällde” högstadie och kommun- blocksfrågorna. .” Han” höll sig emellertid i inlägget till enbart «| skolfrågan och gav först en åter- S blick över hur förslagen varit |" under ' de gångna" åren” inom länsskolnämnden:. : Från ” början Både I det - sålunda av diämnden ansetts: lämpligt” med två hög- | stådieorter i: Höks härad "med : tl öacering åv' skolorna "i Laholm och : Knäred. 'Detita' förslag "hade emellertid samtliga" kommuner häradet :- utom, ; Knäred "Tal: framhöll” att. man - "inte i denna fråga bör ta' hänsyn till hågra . nuvarande länsgränser, vilket också anges i direktiven till länsskolnämndenna.” Höks- härad tål en "åderlåt- |. ing i detta avseende, och om :: Knäred kommer: med till Mar- karyd, blir: där ett fullvärdigt - högstadium "med fyra parallel- 5 ler. Tal, Påpekade, att : länsz " skollnspektören framhållit, "att |: , ett högstadium med tre paral- pe leller ”ansés som "gott och 'att |- ett med - fyra paralleller - är då "det med. "ett inne: upptakna två läytken 4- / arallelliga: och två stycken 5- "En anslutning till "Markaryds högstadi område kommer, att ge närin gsliv |: i att nästan” alla: de? "argument". som skolstyrelsen' anfört talar för att q Laholm småste vara att föredra, döck” utan” att" närmare .preci- sera sin uppfattning. Sedan ine- nade" tal. Satt då” många / familjer "Mauritz Larsson" "menade; tidvi: 3 stranden; köm | Täholt £ bli i ett bättre läge. "Assar "Landén ” anförde, att det skulle komma” att bli stör- - ningsmöjligheterna 4 Laholm +genom'" att” det skulle bli:fler -& paralleller ” "än "i Markaryd. Även om, Jag förstår Alvar Anderssons. synpunkter : om viss hjälp åt 'Markaryds- -områ- det, bör "man nog först tänka för den egna bygden; sade tal, Alvar Andersson replikerade Landéns . påstående . att: det skulle bli fler paralleller i La- ”holm än i Markaryd med att .frambålla,”: tt om högstadiet "i" Laholm "kommer att delas upp- på två. skolor, som! det troligen blir, får: man ' inte »skicka. eleverna "mellan" olika högstadieskolor :' på :- samma plats" utan man: måste" hålla eleverna inom den ena skolan. » Tak kom därefter in på frå- Änsgränserna och me- nade, att om Hallands län fram- deles skall ha mågon möjlighet et bestå,. behövs det sannolikt tillskott: österifrån. Vi bör där- för se bort från” länsgränserna nu, då de , säkerligen kommer att flyttas. "Västra - delarna av "IKronobergs 'och Jönköpings län liksom t. ex. Bjärehalvön borde Gå vara ett tänkbart ttillskott till: Hallands nuvarande . län, KOMMUNBLOCKEN. "När man kommit så. långt i debatten - redogjordes även för handlingarna, som = berörde punkter” om" kommunblockbild- ningen. : Här . skulle - kommunen yttra? sig. över" "förslagen från ä -HaEarids söm Kröfobergs länsstyrelser. "> Enk den vd föras Laholms-blocket ' 'medan Efter idenna föredragning jäm” re. differentiering : .på .- utbild-' räknat med Knäred i Marka- rTyds-blocket.. Kommunalnämn- der hade i sitt förslag förordat anslutning till Markarydstbloc- ket, Därvid hade dock betonats att man därmed inte avsåg ett samgående : i-, kommunavseende men att man var intresserad av samarbete. i sådana frågor. som kan vara av gemens: i Det:” förutsattes - blocket eller. samarbetsområdet vid en" ev. kommaride länsänd- ring skulle föras västerut och med Halmstad som maturlig re- sidensstad. Det betonades där- jämte” i förslaget att kommun- 'blocksbildningen borde ha -an- 'stått till länsgränserna hade' va- vit klara. Mot kommunalnämn- dens förslag hade. ledamoten Gunmar' "Hessle" reserverat 'sig och" förordat anslutning till La- holms-blocket, V sa von > Algot ' Jönsson ' ställde frågan hur ' det kom: att bli med lasa- rettsfrågan," om det. blev för- ändring av länen. : - Alf Bengtsson nämnde om 'de överläggningar som förekommit med Markaryd och framhöll att Smålands-köpingen vill ha sam- arbete västerut och, med 'Halm- stad," ” " "Oavsett hur Tänen "fråradeles kommer att bli kommer givet- "vis lasarettet i. Halmstad att finnas och Knäred ingår i "dess upptagningsområde." Sedan är "det ju så; att även” 'om' det blir ' ett 'annat' namn "på länet "kommer ' vi "att förbli” hallän- "ningar, då landskapet kommer satt. bestå, "Jag "har inget satt "erinra mot ett .samarbetsområde méd. Mar- 'karyd, om vi går västerut” "mot Halmstad. 4:03 > Äke Cronqvist påpekade "att > om - det blev, två” högstadie- « skolor: i. Laholm med. sådan - uppdelning: att den ena blev » 4-parallellig . och :: den + andra .;3-parallellig kan Knäreds-bar- "nen komma att. placeras vidi. färg skulle. bli: ryd.” ; Assar Landén erinrade « om.ar at det framhållits av' experten at 600. elever” skulle "vara "lämpli- gaste antalet. för "en högstadie- skola och att Laholm skulle få Alvar - Andersson replikerade i lin "detta, att om. det blir så många elever! mäste” del BE två olika”. skolor.” Antalet. 600 : är nämligen en” rent teoretisk spe- kulation ' och man” har "inte. :i praktiken "räknat: med. en 'skola i sådant fall, då det skulle bli mastodontskolor. RA ERÖVRINGSTAG. "Alvar . Andersson betondde i fommunfrågan,:.' att det från Knäred knappast kan finnas nå- got intresse för en kommun" sammänlsagning.' Men ett. sam- arbetsområde.” över”. nuvarande länsgräns skulle ” kunna hjälpa till att dra en: dell av Kronobergs län” västerut ien ev. kommande ny. fänsindelning. , : Framdeles skulle ; man nog- också ' ; kunna räkna . med. ett. gymnasium! i Laholm, för det stora område, som. det här sedan skulle kunna bii fråga om. "Även om det kan- ske. kan tyckas satt Laholm - hu blir något naggat i kanten, kan vi bädda för- vissa fördelar fram- deles,; sade he Andersson; Höks härad har nämligen visat sig vara för litet 1 skilda avseenden — lantmäteri har, försvunnit och risk föreligger även” för: fögderi och polisdistrikt, Tillskott "be- hövs, och vi bör mog ge 05s ut på. lite erövningståg. : - 1655 I vo: . ”TERINGARNA.” : Debatten var därmed avslutad || och det var dags för hr Josefs- son att ställa proposition. ' Först avgjordes frågan om högstadiet. Här avsåg ordf. att klubba för Markaryd," varvid votering ' be- gärdes. Denna ' utföll med 16 röster för Markaryd och 5 för Laholm, För Markaryd "röstade följan- de; Sven. Eriksson, Edvin Jo- sefsson, Alver Andersson, Åke Cronqvist, Anna Perzzon, Joel Henningsson, Karl Nilsson, Elsa Svensson, Börje Svensson, Ulrik Axelsson, Sidolf Persson, AM Bengtsson, Algot Jönsson,. Ville | Johansson, Emil. Ekholm. woch Bertil Svensson. För Laholm röstade följande: Mauritz Lars- son, Wemer Henriksson, Assar Landén, ' Axel Johansson och Gösta - Carlsson. Frånvarande var Gunnär Hessle, Arvid Jo- hansson, Valdemar Isaksson och A.B. Svensson, - . Bestutet' i kommunblocksfrå- gan gick: i exakt samma rikt- ning, Siffrorna blev även här - Kronobergs länsstyrelse / bade16.—5 för. Markaryd, och: -Iedacnomfarteväg. Viltvård : .'. (Forts. från föreg. sida), ” sättet att använda pengarna på och därför bad man jaktvårda- ren om råd. Tillsammans med. jaktvårdare . Fritzson samt lantbrukarna Stu- re Jakobsson i Linghult ochi Anders Persson i Hult, vilka är respektive ordförande och "kas- sör i området tog wvi oss: en rundtur genom jaktvårdsområ- dets marker. Den myckna snön inbjöd dock tyvärr inte till någ- ra längre strövtåg i markerna utan med bilen som åkdon' höll vi ocs på vägarna. Herr Fritz- son 'kunde konstatera. att Svens- 'hults jakitvårdgområde har myc ket trevliga och förnäma mar- ker. Marken ä är småkuperad och skogen , består "omväxlande av löv- ; och i bårrskogar.” Särskilt rådjur och fasan borde kunna trivas menade herr Fritzson. De båda styrelsemedlemmarna upb- lyste: om att. tillgången på rå- djur är ganska god. Fasan finns på , somliga, ställen ” särskilt då runt om i byärna Svenshult och Linghult där terrängen är lämp- lig. Om fillgången på övrigt vilt fick vi "så veta tatt det på en del ' håll finns" bra” älgmarker med normal tillgång av skogens högvilt. Beträffande hare är det sämre” beställt.. Tyskharen, som är den dominerande finns spar- |. samt på: de öppnare markerna, Sventkharen är- alltmer" tillba- 'katrängd och då sjukdomar. ofta : | härjar i hamnstammanna - blir » täll- sla gången dålig.. Under ' den " givande” "åkturen diskuterade: man så. vad: som kunde - vara "lämpligt att : göra föratt stimulera ' wilttillgången. Jaktvårdare Fritzson hade :en hel del tips att Ne "och i skal här sammanfatta" dessa. ro | — J: ttvårdsområdena är ju ot "samarbetsorgan. för. 'mark- gemensamt a vidtaga : prak- på biotopfönbättrir Nr kan näm. kar på ledningegaltor, Oza mån toppar "träden. i brösthöjd ter, de, skott utefter marken och erbjuder sålinda" fint skydd åt Exempelvis fasanera' Uppdära- ningar av. vattendrag skapar fi- spränga andvatten i sådana mos- bar, där. vattennivån i"de. upp- komna hålen sen håller: isigkon- stan... = I görligaste mån bör. man ockl un så låta buskvegetation. stå kvar utmed "åkerrenar och skogskan- ter, Här kan man också. plan- tera olika viltskyddsväxter. ' Tänker man vinterutfodna är fasta . foderplatser " det bästa, fortsätter herr Fritzson. Utfod- ringen bör då - börja redan. på hösten så "djuren vänjer sig vid det "utagda fodret. Men här på västkusten -blir höet som utläg- ges lätt dåligt av. den fuktiga väderleken. Det allra förnämsta sättet att bistå viltet är att göra sk; .viltåkrar, På" dessa åkrar, kan mån så” fodermärgkål. som är ett utmärkt foder åt både rådjur, harar och Éasaner. Fo- dermärgkålen står . grön ..hela vintern; men man bör inte dåta älgarna få smak på godsakerna. Då är det risk för att alltsar- mans snart är uppätet. Till slut frågar wi vad söm just, nu är: aktuellt pår viltvårds- området? : —. På eftervintern. är räv — och Eråkjakt det mest. aktuella, möterna töstade på samma sätt som i 1 högstadiefrågan: : än ÖVRIGA ÄRENDEN. Av övriga frågor vid s samman- trädet, kan nämnas att Ikraft- sportklubben Eleiko fick begärt anslag på 500 kr. fc "Till ny ledamot i taxerings- nämtlen efter; Åke Cronqvist, som utsetts till kronoombud, valdes John Pettersson,'Björke- red, och, till suppleant för ho- nom utsågs Karli Nilsson, Körs- veka. Ny suppleant för Börje Svensson, Putsered, blev Arne Karlsson, Trälshult. : Till huvudmän för fyra år i Knäreds '. sparbank omvaldes Assar Landén, Edvin' Josefsson och Gunnar Ström; = - - Fullmäktige tillstyrkte för längt tillstånd för Gästis i Knä- red att utskänka ör ” Fullmäktige beslöt att "kom- munen skulle bestrida kostna- derna för den ändring av bygg- nadsplanen i Lagered och Väst- ralt som föranletts av vägmyn- digheternas planering av ny.ge- nas toppningar av träd"”och bus. ]! skjuz j na, andvatten; "Likaså. kän man |! « till År äs I ” eller "med fartyg av. samma . rätthålla dagliga ' turer trots syfte att medverka till bibehållande a äv färjelinjen Halm- stad—Ärhus beslöt stadsfullmäktige i dec. i fjor att god- : känna etf preliminärt avtal med ' AB Bonnierföretagen och Lion Ferry, enligt vilket Halmstads stad skulle lämna "ett - I” bidrag å 400.000 kr under villkor -bl. a. att linjen även "etter I dec, 1962 skulle drivas med färjan Prins Bertil [Halmstad « ger färjelinjen NEN hus 400. 000 kr. kapacitet. ”Prins Bertil” fort- sätter trafiken och har inom parentes sagt kunnat upp- den svåra issituationen och . bolaget har så gott som avgjort att skaffa en ny färja med lastbilssid Förutsättningar- dubbelt så stor k itet på : : stadsfullmäktige beviljade på det begärda bidraget på 400: min : 'ombyggnadsarbeten ä gamla spikfabriken för att be- reda utrymmen, för hantverk och :småindustri "har tidigare anslagits 130.000 kr. Nu anslogs ytterligare. 110.009 kr för bl 'a. brandskydds. foch ventilations-, arbeten, : > Fill renovering « av ”1600-täls- huset vid Storgatan, där restau- rang" Norre: Kavaljeren . är: in- rymd, anslogs '150.000 kr. Helt myligen har huset ombyggts och renoveralts för 690.000 kr i sam- band med att restaurangen in- reddes. Nu hade man hittat nya skavanker, som måste lagas, om man överhuvud " vill bevara byggnaden, och det ville stads- fullmäktige.” M - Stadsfullmäktige -'. beslutade uppföra ett pensionärshem som en del i ett sammanhängande radhusområde 'samt att reserve- ra mark för ytterligare ett pen- siomärshem. För, utrednings- 'kosthader anslogs 10.000 kr. Drätsellvammanenis förslag — till yttrande ' över indelningen i kom- munblock och högstadieområden godkändes liksom avtal med Var- bergs stad om inrättandet i Var- berg av er filial till handelsgym- mnasiet I Halmstad. Halmstads pla- ner på en omfattande zonexpro- från en hel pe ä z berörda området. RSA dt ig2 om områ at behöver expro- prberss maj ”hänsyn till den all- frärna canfärdsem” eller ”krnavet damålsenlig bebyggelse”. uilmäktige har icke känt det, ens de: planerade i. hernas somifaltitniing eller me sens ental, varför det en. uppfattning om, hu- öda den icke mwedovisade om-' byggnaden kan” eller” icke” "kan ske T ett e ff dena, som. mena satit beslutet icke tillkommit i laga. ordning och att det. kränker klaganidenas enskilda rätt som klvaitebetalare eftersom icke heller de ekonomiska wverk- ningarna av beslutet utretts före 'beelutets fattande. Drätsellamnya- nen hade i. yttrande hemställt att besvären skulle avslås och idet blev "Jockså' sktadsfullmäktiges . besiut,. = Sammanträdet var undanstökat på. en halvtimma men man hann ialla fall. med en besk kritik av drätselkammarens ' ' framsi mställning om et anslag på 150.000 krotior säjer r herr ”Fritzson. "Räven och 'kråkan är ju kulturgynnat vilt och bör. efterhållas hårt. Kråk- jakt för uvbulvan brukar ge bra resultat; . Räven kan man ju jaga märkt sätt är också att bedriva grytjakt på dräktiga” rävhonor i mars månad, Vid dålig väderlek går rävhoniomna ner i gryt och är då lätta att komma åt. Man slipper på detta sätt grytjakt efter ungarna :sen, vilken jakt jag personligen tycker inte är så trevlig. . . 21 - Det var som sagt en givande och trevlig stund wi fick med herrar jaktvårdare och jägare. De sistnämnda fick många tips till: gina . viltvårdsplaner. - Det återstår således att omsätta dem i praktiken. : Fy yYrAd sve (Forts. från föreg. sida). AAA AAA Veteraner: ' 1) Arvid Nilsson, Sydhalland 24, 2) Filip Persson, Sydhaltand 16. F 2: 1) Leif Nilsson, Laholm 26, 2) Stig Karlsson, Sydhalland 25, 3) Bengt Arne Dahl, Ramsjö 22. F 1: 1) Bertil Hansson, Sydh. 25, 2) Arne Gustavsson Sydh., 20, 3) Åke Karlsson, Sydhal- land 20, 4) Göte Hansson, Syd- halland 18, 5) Lars Larsson, Knäred 17, 6) Knut Karlsson, Sydhalland 14, 7) Malths Inge- marsson, Laholm 13. Tremannalag: 1) Laholm 264,4 2). Sydhalland 256,5, 3) Knäred 214, 4) Hishult 149,6. 121. träff, 2) Knäred 116, 3) Hishult 113, 2. Laholm 113, na för det preliminära avtalet har priering i stadens centrum för enl” ägarna säjer herr. Fritzson. Man |" den med tre paralleller, vilket k so l genom "klappjakt och . ett - ut- |: ta franska .osåbolken.; alltså uppfyllts och torsdagskvällen - färjebolaget 000 kr... A800-ttalsfastigheten — vid Stongatan - där-' restaurang. Nonre Kawvaljenen är invymid. :Högenman-= nej Hampus Israelsson fann det. Igemba par år efter "det man restaurerat fanigheben för över en halv. mil= gär ytterligare anslag på 150.000 kronor för nya reparationer. : » Drätselehefen - Erik: Bengtsson. medgav att det är klart att det är "fråkigt : altt' behöva "komma och begära : ansbag för ytterligare: me- panationer så här kont tid efter, Man hade knappt någon anledning att intretsera sig för vindsvåning- en : vid den' förra restaureringen idå det-bara gällde bottenvåningen .som = ekulle. tordningställas | Testaureng. — Ingen hade väl kunnat tänka sig alt man vräkt ner jett par ton tegel & ttriossi en uppe på vinn den, Det är en alldeles mmik tross- bottenfyllnad. Jag medger att man kaneke skulle ha upptäckt det vid ombyggnalder, grepp som : man gjorde då huset Srringställdes: skulle man väl också ha sett på min och seat om hela Fast Väninge hr . Israelsson, som . fick 'instäm- mande av. follpantisten Werbro. Datamaskin: skriver franskt jätteléxikon 250 miljoner ord ur 12: seklers ' representativa ' franska ' texter alltifrån Verdun-fördraget å 843 fram "til våra "dagar skall göras genom en Bull datamaskin "grundlag för ””Franska språkets kon av hittills aldrig . uppnådd denna helt nya form av språk- kapligt arbete .. k från Franska institutet för 4 ve- « tenskaplig forskning. - 1 början ev 1964 Börjar dot gi gantiska”. materialet matas” in i Gamma-60-maskinen; som ; instal- leras hos Nancy-akademin. Men redan har sedan en tid en hel stab av. språkforskare och skribenter en tid varit sysselsatta med att välja ut de verk som. skall representera de tolv seklernas skilda former av litteratur: romaner, poesi, lagtex- ter och tidningar. Varje, verk som studeras ett och ett får omfatta högst 2.200.000 ord, "och samtliga” ord i varje verk behandlats under en enda genomgång i maskinen, Sarimanlagt kommer det. att röra sig om 5.000 volymer. : De ' utvalda . ; verken lägras vå magnetiska band. För varje enskilt ord. utarbetas särskilt kort, som ger ' sådana etymologiska uppgifter, som "och försvi + föränd-= n upp digt visas genom citat ur olika tex- ter . ordets praktiska tillämpning. Vidare ges statistiska uppgifter om dess frekvens. Kortet innehåller dessutom referenser med uppgift sid- och radnummer, Av de 250 miljoner orden Här- stammar 25 miljoner från texter fram till och med 1200-talet, 40 miljoner från 13- och 1400-talen, lika många från 1500-talet, 60 mil- joner från 16- och 1700-talen och 85 miljoner ord. från "18 1900-talen. . Databehandlingen grundar. sig delvis på utforskandet av tidigare utgivna. ordböcker för att kunna sortera .grammatilkaliska - ord och böjbara former, delvis på syntak- tiska kännetecken för att reduce- ra "sammansatta former och lik- på vissa tidigare statistiska under- sökningar. Hela arbetet med att framställa mellan 20 och 25 miljoner kort om året och att sortera och :klassifi- cera «dessa, sammanlagt 140 miljo- . ner kort, för att få fram ”Franska språkets skattkammare” . beräknar man att Gamma-60-maskinen kla- rar av på ungefär sju år, — Som jämförelse kan nämnas att Frans- Femmannalag: 1) Sydhalland ka Akademin på 1600-talet tog 60 .: år på sig för satt redigera” den försa tall ybverligare vostalmering” ev' den . anmärkningsvärt ait man bara ett jon kronor wu kommer och be- - Hl : Gör man ett sådant stort in- ” definition och historia, tidpunkt för - . och ” tydliga ord. Arbetet baseras också - skattkammare”, ett franskt Iexi- ringar i dess betydelse ete, Samti=- |” om författare, årtal, upplaga och | ' sav typ Gamma- 60 och bilda SS fullständighet. .. Initiativet — till Ae 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.