LAHOLMS TIDNING ',v 50. 000 skogsarbetare måste - byta yrke i en snar framtid - » jan Turen har nu k p skogsbruket och skogstransporter-| - Omkring . 50.000 av landets 150.000 skogsarbetare och skogstransportarbetare kom- mer under de närmaste åren att söka sig över till: andra yr- -kén och sysselsättningar, kon: staterar man inom Arbetsmark- ' nadsstyrelsen. Denna situation kommer att uppstå, i den mån . den inte gjort det redan, som en följd av strukturförändrin- garna och rationaliseringsåt- gärderna inom trä-, massa- och pappersindustrin. Strukturrationåliseringarna inom denna näringsgren har pågått län” ge, För att nu rationaliseri med att en tredjedel, eller 50.600, av landets skogsarbetare inom en tämligen snar framtid måste söka anställning " inom andra yrkesom= råden. sett alla landets skogsbruksområ” den, säger överdirektör. Erik Mon= tell, oavsett om de ligger i norra eller södra Sverige. De skogsar- betare som ' kan fortsätta. i "sitt gamla yrke kommer, glädjande nog, ställningar. ''. - Men vart skall då ikogsbygder- nas överskottsarbetskraft ta vägen? Dessa problem, har” en delegation gärderna . skall bli effektiva från företagens synpunkt, måste de sät- tas in över hela produktionsked- till na. Försök med mekanisering av avverkning, kvistning, kapning, barkning o 8 v har slagit väl ut, likaså olika experiment med nya transportsätt från avverkningsplat- sen till basvägeni Slutligen kom- mer allt tyngre transportmedel att 'användas för transporterna till fa- brikerna. Allt detta gör att man : på Arbetsmarknadsstyrelsen räknar : Nu nöjde sig Verner von Hei- denstam ' helt blygsamt med att utmana det bestående genom att skriva - Jag” längtar stenarna där barn jag lekt... : Men i den oscariska, tidens sa- longer väckte detta en 'storm av förfäran, som , alla vet från litte= raturhistorien. +: « Hur kunde en snäll ung man, desutom adelsman, begå en så- dan förolämpning mot. modersmå- let som att skriva ”jag längtar stenarna där barn jag lekt”. .. Men så fick man veta, att skal- » den verkligen ' aldrig hade gått i någon riktig skola. Han hade inte avlagt mogenhetsexamen. Förresten skulle "han ha blivit underkänd som student med en : sådan språkbehandling. ur Arbetsmarknadsstyrelsen" med Idirektör Bertil Olsson 'i spetsen studerat under:en vecko- lång rundresa y i Västernorrlands län, ett län. där trä-, massa- och tri domi - 2: Till industrin” -— > Inom. Arbetsmarknadsstyrel- sen räknar, man med att de'skogs= sysselsättning i'sitt yrke kommer — Detta förhållande gäller i i stort ' att kunna erbjudas året-runt- an= arbetare, som. inte . längre kan. få, En ryktbar hallänning "och en föregångsman - och banbrytare inom - lantbruksekonomien, pro= fessor Ludvig Nanneson har avlidit i en ålder av nära 82 år, Han var född i Harplinge och slutade sina dagar i den halländska hembygden, . där han efter sin pensionering nju- tit sitt otium i nära gemenskap med det halländska jordbruket, hos .sin dotter, lantbrukare Signild Nan- neson i: Fammarp, Söndrum, Vid Hallands hushållningssällskaps 150- årsjubileum fick Nanneson en nå- got senkommen 'men - välförtjänt hyllning från .: hembygden - upptill de många in- och utländska utmär- kelser som tidigare kommit honom till del, då' han utnämndes till he- | dersledamot i sällskapet, Hans vack- lande hälsa gjorde det emellertid omöjligt för honom att personligen . närvara och. mottaga "utmärkelsen. ;: Nanneson var av bondestam. Han föddes den 16 april 1881. Föräldrar var Jantbrukaren Nanne 'Anders! son. och 'hans "maka ' Charlotta, f " Bengtsson, Hans uppväxt- och ung- domstid inföll, då det svenska lant- bruket. och inte minst det -halländ- ka utanför Skåne ännu inte kom- mit in i'den utveckling, icke. minst att sugas . upp av verkstadsind strin, Några kan också” få "Syssel- sättning i hemtraktens' mindre tät- orters serviceföretag. . Sådana, ser: växa upp i takt. med- mekaniserin- gen av skogsbruket, -säger övers direktör: Montell, . Men” det : stora flertalet tvingas att "söka anställning i tätorternas industrier, i bästa fall inom 'det egna länet, i värsta ' fall kanske'i Mellansverige eller södra Sverige." Men föratt bereda detta behövs" - omskolningsverksamhet, Dess "resurser - måste. ökas: avsé-+ värt inom de landsändar där man: kan vänta överskott på skogsarbe” tare. ; ' Av flera orsaker är det de "norr? ländska skogsarbetarna. som "kom" mer att drabbas värst. : Det är ju i Norrland som” de flesta" skogar, anställda finns, och där finns: gles- bygder, - som "redan: förut" har: ett årbetskraftsöverskott, söm "inte kan beredas "anställningar på. hemorten, Det är också de "norrländska skogs- arbetarna som, 'när den ' här skis- (Frid i BT) ' serade ' situationen Uppstår 7”. - viceföretag tror mah imligen skall ' : ländska bondehemmet. : arbetskraftsöverskott sysselsättning fer för vanföreställning "Av A DRONTE -— NöJ,' här, sade' överinspektör James " Braddon till sin nyblivna assi- "stent, John Bye, och ade ned te- lefonluren, - Vad är, det nu som är på tok? frågade den unge mannen, '— Ni vet Charlie Mc Carthy? ' inbrottstjuven, som blev misstänkt för Eastern Bank-historien! Nu är han anhållen igen av en konsta- pel, som givetvis inte. känner till människan och hans venföreställ-. ningar. Mil] Vanföreställningar? Jag så är ty- värr inte inne i den här, historiens detaljer, "— Jo, Eastern Bank ptrånärades. Ett alldéles ovanligt smart arbete förresten. Inga fingeravtryck, Tju- ven tog nästan bara småsedlar, vars nummer inte var noterade. Det blev ändå en ganska nätt sum- ma: över 20.000 pund. Charlie Ma Carthy blev arresterad som miss- tänkt. Men han blev inte dömda. . Och 1 alla fall skulle jag nästan våga huvudet på att det är han, bara jag själv Inte börjat tvivla på att han är fullt normal, — Varför det? , : - Jo, vi hade ögonen riktade pål, honom långt i förväg, Vi kom på honom med att ständigt traska om- kring i parkerna litet varstans 1 London. :— Men låg det något misstänkt 1 det? w -— Ja, det vär egendomligt så till vida, att han förut jämt höll till på krogarna nere vid floden, och någon morgonfågel har han aldrig varit, Nu träffade vi honom tidigt om morgnarna sittande un- der något skuggigt träd och lyss- nande till fågelsången med ett lik- som förklarat uttryck 1 ansiktet, Vi. kom till den uppfattningen att han var på väg att bli galen, Ja, så inträffade det där kapet 1 ban- ken. Då började vi skugga honom och fann att han fortsatte med si- .na promenader 1 parkerna. Så småningom blev han allt underli- gare. Han började gräva — — Gräva? — Javisst, mitt på ljusa dagen låg Mc Carthy och grävde ett stort hål mitt I Hyde Park. Char- lie anhölls och hålen han grävt blev noga undersökta. Naturligt- vis hittades ingenting, Charlie släpptes efter att ha suttit av bö- terna för den där grävningen. — Jaså, ' han hade alltså inga pengar till böterna? — Nej, han hade inte ett öre, 'men han fick snart logi igen. Kort därpå blev han nämligen anhållen för att ha förstört gräsmattorna i Regent Park, som då han till för- klaring serverade samma historia som från Hyde Park, togs han in för observation. =" — Vad kom han med för histo- ria dä?- : — Han letade efter en skatt, på- stod han, som himmelen hade i be-, redskap för honom, därför att han omvänt sig och blivit en bättre människa. Haha, Charlie en bätt- re människa. Ja, det var min- å tiden. sann Då måste han alltså vara innessjuk? AT Alldeles "säkert ett offer för vanföreställningar. Det sade lä- är jag. trött på det , ligen numera. blivit anhålleå för att ha grävt i ett otal' parker och :nu sist: 1 Crescent Park, vid alla" tider på dager” Se, här har vi dom nu... Då rren "gick upp och den & an hållne 'släpptes in; blev "även 'as-. sistentern. överbevisad om att det resultat läkaren och nu även över- inspektören kommit till nog chade fog för 'sig, Det var en kro liten man med långt” ovårdat skägg och med ett ottomanöverkast som ett slags kjol omkring , sig- samt trasiga skor och "utan strumpor stod han där med ett. exalterat ut- tryck. i ansiktet, Överinspektören sökte " förgäves "få ett' förnuftigt svar från honom, "Den olyäklige endast: mumlade "hågot om ”hiri- melens belöning”. och dylikt, ; ; Det slutade med" att överinspektören skickade. ut konstapeln. med. mans nen igen med besked att skulle släppas. — Kom, ihåg att han” endast ett offer för "någon. egendomlig vanföreställning. Detta måste öcks så assistenten Bye tänka. på! och han fick även tillfälle att bekräf. ta detta några dagar senare, = i. » Bye bodde på sydsidan av Them. sen och för en gångs skull tog han sig en kvällspromenad genom den -:- stora parken där, Southwark Park, 1 Då han gick runt ett hörn stötte han på ett par människor, vilka synbarligen inte förstod varandra riktigt. På gräsmattan "låg en I lumpor insvept gestalt på knä. och framför. honom stod en reslig konstapel , — Vad är det här för påhitt? Ligga och böka upp jorden med bara händerna. Pallra er upp och följ med till stationen. Res på er, sa jag... : kos Charlie Mc Carthy - — ty det var han — reste sig inte, Framför ho- nom låg en liten hög med upp- grävd jord, han stirrade rakt upp mot .ett träd och mumlade. med skälvande läppar: > H betöning, hi lens belöning! — Låt honom vara Smith; sade Bye, mannen är sinnessjuk. Det går ju lätt att krafsa igen efter: honom. Tar ni honom med er, får ni bara obehag av det, i varje fall av överinspektören, det kan jag säga er. Mannen är offer för nå” gon vanföreställning. Några minuter senare tätnade mörkret och Charlie Mc Carthy lämnades ensam. ' Bye och konsta- peln avlä "sig tilb ns. Charlie såg sig snabbt omkring, då han väl var ensam, men nu var det -fjoliga uttrycket i ansiktet försvunnet, Ur en. djup ficka ha- lade han upp en liten spade, Med . otrolig fart började han gräva och snart kom en liten väska i dagen, vilken han öppnade och tog fram en grabbnäve sedlar, som han lät på det iska området, som karakteriserade hans senare verk= . samhetsår : och i vilken "han. tagit en bankrytande del. På Jantbruks- 'ekonomiens område har han utfört "sin livsgärning och det.är väl inte alldeles uteslutet att "den ' unge bondpojken: "med . det goda huvu- det .fick sina impulser för fram" tida” uppgifter , hemma i det hal- : Nannesons väg blev tidigt utsta- kad. Han skulle bli bonde men'på sitt speciella . sätt. "Som ' 20-åring lämnade han hemmet. i Harplinge och "kom till Alnarps lantbruksin- "stitit, där 'han 1903 avlade ' agro- nomexamen och omedelbart tillträd- de” tjänsten. som ' assistent vid in- Jat kemiska ; Re- - dan: samma år började ' han. som en jordbrukets apostel, då han till- trädde en ' tjänst .som', lärare” vid Skaraborgs läns folkhögskola, Han blev förste lärare vid Hvilans lant- männaskola: 1908'-och --var skolans föreståndare åren; 1914—1918, "men . samtidigt var han praktisk jord- brukare som: årrendator. av Fram- näs gård i Åkarp åren 1908—21. Re- dan då hade han fäst uppmärksam- heten : på sig för: sin” organisa= tionsförmåg - och. fick” i: uppdrag att organisera Malmöhus läns bok- föring: sförening, den" första i' sitt slag i landet, 'som "var ursprunget till. "bokföringsbyråerna ' och. Lant-. . bruksförbundets . driftsbyrå. - Han var samtidigt medarbetare och'se- nare -medredaktör —i'v tidskriften ”Lantmannen” . Vid upprättandet av Sveriges'. 'allmänna ' lantbrukssäll- skap 1918 blev han kallad till före- ståndare” för . sällskapets”, driftsbyrå och "övertog direktörsskapet i säll: skapet 1928. Samma år" började han "sin lärarverksamhet 'vid lantbruks- högskolan i Ultuna; först som' lä- rare i lantbruksekonomi och sedan 1933 prof i- lantbruksekonomi med marknadslära, > Till denna yttre ram a Kring Nan- nesons livsgärning kan nämnas att han beklätt en rad av ledamotskap och ordförandeskap” i.olika jord- Ibruksorganisationer och ” institu- tioner, i rikskommissioner och 'ut- redningar, varvid han signerat lös- ningen på en rad betydelsefulla och svåra jordbruksproblem, Nan- . neson har inom forskningen på det jordbruksekonomiska området spe- lat en betydelsefull : roll : och det|l. torde inte vara någon överdrift att påstå att det svenska jordbrukets växande lönsamhetiicke ringa grad är att tacka Ludvig Nannesons livs- gärning. I samband med Lantbruks- sällskapets omorganisation till Sve- riges lantbruksförbund 'har detta enligt Nannesons plan anknutits till "föreningsrörelsen,--- rer « Nanneson. besatt en enorm .ar- betsförmåga, som "jämsides med de många uppgifter, som pålades ho- nom, 'hade tid och kraft till ett omfattande författarskap, som re- sulterat i bl a arbeten, som blivit grundläggande” för svensk. jord- bruksekonomi. ' Årligen utgav han sedan 1916 ”Räkenskapsresultat från svenska jordbruk”, "som anses ha |. varit ' vår förnämsta källa rörande - jordbrukets. ekonomiska förhållan- den och dess driftsförhållanden. son var bl a hed av Lantbruksakademien, c ordf ieko- nomiska:. sektionen .av.. Nordiska jordbruksforskares förening 1919— 1947 och ledamot av Sveriges lant- led. t Påven fick '. : Balzanpriset eve ZURICH (TT-AFP) Påven Johannes: XXIII fick I på fredagen: 1963 års Balzarpris för si- na insatser i fredens humanitetens Mänst: Beslutet att tillerkänna påven pri- set fattades vid ett särskilt möte med Ludvig Nanneson ur. tiden :: Professor Ludvig N anneson. - bruksförbunds styrelse 1928-1946, Hallå i Ludvig N namn. är för” alltid knutet till svenskt "jordbruks utveckling :' till dess nuvarande höga standard. Det kade som "den praktiske. jordbru- karen, som : jordbrukets; propagan- dist i tal. och skrift, som veten- skapsman och forskare, lärare och banbrytare. och . organisatör . inom jordbrukarnas föreningsrörelse; In- om 'alla "dessa omåden har han nedlagt ett arbete, som "givit bes; stående värd: n för vårt Tands jord= bruk. ' . : Överenskommels nu godkänd. för ”Handels”: filial" Drätselkammaren i Varberg pe slöt för sin del godkänna det -upp-', rättade förslaget ' till avtal 'mellan Halmstad och: Varberg angående till Varberg förlagda filialklasser av Halmstads h Filialavdelningen utgör en del av modergymnasiet, vars rektor sålun= da är -rektor' även; för filialavdel- ningen.' Denne skall. meddela 'un- dervisning "för de” båda första års-' kurserna, och undervisningen :full- följs sedan ' vid mordergymnasiet Halmstad;'. fom a : » Enligt avtalet” skall filialkommu” nen åtaga sig att tillhandahålla” er- forderliga :lokaler, vidare. mottag-" ningsrum ' för skolläkare "och: skös terskor,.” uppehållsrum”: för - elever, vidare”. inventarier, undervisnings=. material o d..Skolfrukost skall läm” nas på samma villkor, s sont. för ele- verna i värdskolan:. - Filialkommunen. skall Vidare sva- och' övrig personal, som erfordras, arvode till filialföreståndare, 'kost-- nader för. skolhälsovård, 'administ ration och dithörande frågor "= =", Filialkommunen äger, sedan mo- dergy i erhållit för läsåret, från gymnasiets huvud= man uppbära den på filialavdelnin- gen belöpande delen av statsbidra= get. Filialkommunen " äger .. vidare uppbära ,, elevavgifter - från | annan kommun, för elever som undervisas i någon av filialklasserna. Det kan tilläggas att Halnistad stad för sin del också godkänt av= talet 3 a . "Såsom i en spegel," N :gav Ingmar Bergman” den tredje OSCAR”. - STOCKHOLM (TT) . Ingmar Bergman .. har av. den amerikanska filmakademin tillde- lats ännu en ”Oscar” för sin film ”Såsom i. en spegel”. denna : gång är det för bästa originalmanus un- der. 1962, Det är Bergmans tredje" belöning av detta slag. Förra: året erhöll - han - för ' samma ' film en ”Oscar” för bästa icke engelsksprå- kiga film under 1961 och 1960 belö- nades ”Jungfrukällan” "med Oscar till bästa icke engelskspråkiga film, " Den "amerikanska filmakad åtråvärda ' utmärkelse - Oscar dela- des ut första gången' 1929. Då hette den inte Oscar utan ”The academy award”. Första gången -: utdelades elva statyetter, numera blir det: 20 "stycken. Varje år röstar filmakade- miens ca 2.000 .medlemmar om ' ut- delningen av "statyetterna till: dem, som under det gångna" året utfört den ” bästa skådespelarprestationen, bästa . regin, bästa ' ; manuskriptet, bästa musiken etc, Hur namnet Oscar kom ull går flera historier. "Den "riktiga. torde vara att. det var akademiens aya sekretererska :som för ett tiotal år sedan givit. den dess. namn, » Hon lär när- hon första gången fick se statyn ha. utbrustit: ”Titta så lik han är. min uncle - Oscar”. Inom : akademien. använde man så detta namn i många år eller ända - tills en journalist fick höra namnet, Fan gav då eri annan version av nam- nets ) 'och kopplad ihop försvinna 1: 'ott Plagget var tydligen utrustat med stora fickor, ty -han upprepade denna rörelse flera gånger. Då han var färdig med länsningen av väs- kan stoppade han den tillbaka i hålet, fyllde igen detta och ätertog sin förra hållning, tittade uppåt och mumlade som vanligt: ”Him- melens belöning”. Dock kunde han inte avhålla sig från att til- "karen också, Jag var inte så helt övertygad em get. Charlie har lagga: För inter iftelsens pris- kommité, - '- Det första” Balzanpriset, som är större än Nobelpriset, tilldelades för: det med Betty Davis. De flesta Oscars en och samma film” erhålilt var ”Ben Hur” som ra året Nobelkommittén, .. +. 1960 fick elva stycken, var ett brett register han behärs-'| ra för och utbetala Iöner: till lärare ' Stockbolmsglimtar Av Walle Greger: R i ksda gen | Je "sitter "på ett. konditori "och ser genom ett stort kvadratfor- mat fönster hur februaridagens ljus falnar som glöden i en stockveds- brasa, Mörka moln seglar över hus- taken. Så med 'ens' kommer .snö- flingorna, stora och vita dalar eak- ta ner och lägger sig skyddande över Hornsgatans 'bruna snömodd. En blek solstråle sjunker hastigt bort- över "Årstaviken. Det är som om dagen plötsligt skulle kvällas, fäst-|. än det ännu 'är flera timmar kvar till skymningsdags. :Jag väntar på min gamla vän, globetrottern, sjö- kaptener ' som -'seglat - runt - jorden många gånger och slagit dank som arbetslös-i' Hongkongs och Londons ;hamnkvarter. ;- Nu är ; han utan skuta sedan många år, men lever. på minnena: Det. är :en fröjd” att höra honom, vare sig han'berättar om pojkstreck .i Södra bergen, el- ler om gangsterliv i New'- York: :' Kaffet har kaällnat för länge se- | dan, när, jag : äntligen ser "honom komma seglande som för bidevind, vad det nu skulle" vara bra för. Så det var inte bara Albert Eng- ström och hans kompisar som hade roligt på den tiden. Men så nödga- des vi flytta. Far fick" en bättre avlönad kondition vid Norra real och jag sörjde djupt förlusten av sommarströvtågen kring Arstavi- kens stränder. "Efter en stunds tystnad. återknöt Martin till sina minnen. 7 == — Vi höll ofta till i lindalléerna vid Maria kyrka och den lilla kyr- kogården, vars förtätade hstoriska stämning gjorde ett djupt intryck på mej. Hur många "sommarkvällar har jag inte nu på ålderns dagar suttit under lindarna och rjutit av | som var obetydligt större. Fiskpr — Jordbruksminister Holmqvist begär i en-propositlon bemyndigande att reglera priserna på fisk samt impor-; ten och exporten av fisk nästa bud- getår enligt i huvudsak de grunder, som tillämpas i år. I propositionen konstateras att av=. kastningen av det svenska havsfis- ket stigit betydligt senare år, To talfångsten 1961 var drygt 267 milj! : kg med ett värde av 188 milj kr. : Fångsten' översteg i fråga om kvan- titet och värde tidigare års fångster med undantag för 1959 års kvantite$ , . Namnrätten - I förslagen till ny namnlag före- skrivs att en person får rätt att byta släktnamn endast om hans namn - här en frekvens av 0,75 promille; En ' sådan : » begränsning står inte ed - ; me örslagets syfte i övrigt till ökad frihet, säger hr Börjesson i Falköping m fl (cp) i en motion. Motionärerna vill att”. denna begränsning skall tas bört och : lagstiftningen därmed anpassas till ” dansk och norsk namnrätt. . I motionen tas också upp frågan - om patronymikon; d vs namn som -| anger härkomst på fädernet; t ex” omväxlande Fredrik Bengtsson oci Bengt Fredriksson genom generati patronymikontradition skall få full-" följas, om vederbörande därigenom ”skogskontona” ve har begärts ändringar i förordningen bvstyrker båda motionerna, den ena - (h), den andra av hrr. Mattsson ke m fl (cp). I den första motionen uppsägning av medel på "skogskonto. minsta beloppet för insättning på skogskonto till 1.000 kr. 0. Höger- " och centerpartiledamöter- förslag. ” . Allmänna a penisionfonderna ; Andra lagutskottet" avstyrker mos. har avgi- stillheten. Här har den ka ly- riken .dyrbara minnen, I'kvarteret näst intill kyrkogården föddes Karl Mikael Bellman, och "under kyr- kogolvet -vilar- tillfällighetsdikta- reh Johan ”Runius.. Du vet han som skrev. poesi- mot kontant er- känsla till bröllop, och ' begravnin- gar. Inne på kyrkogården strör som- marlind sina 'blom. över Stag- iklädd päls och 'sälski: samt käpp med silverkrycka. Han lägger kursen tvärsöver den starkt tra- fikerade , Hornsgatan. och . lyckas komma över.: I Jag möter honom i dörren och: säger ' sedan vi hälsat: — Sådana "risker tar jag inte.. Han låtsas inte: höra mej, . säjer bara: ect MEN om Sorry, jag blev försenad ”för- står du! Skulle inte få gå ut, kä- ringen sa att det var. halt på ga- storna, och hon kunde inte stå till svars : om : jag halkade: och bröt armar och ben, påstod hon. .. ' : ..— Vilken käring? frågade jag. — Stumpan, kallar vi henne, hon som är chef för :hotellet där jag bor, : ; i "Jag förstod. Märtin talar, aldrig om ålderdomshemmet; För "honom är det hotellet, där han hyr” en svit, cv Vi fick nytt varmt. kaffe pratade en stund och gav oss ut på gatan, Snön hade upphört att falla. Medan vi sakta promenerar Hornsgatan åt Götgatshållet till, berättar Martin: - — När jag vari tonåren och böd- de. här 'på Söder, ansågs Horns- gåtan vara flanörernas och ungdo- marnas gata framför andra söderga- tor.; Vi ' bildade gäng, dansade i skumma källarlokaler, där järnka- minen eldades röd:'och 1 dracks ur bayerska ölbägare, bil- liga imitationer som såldes i en kramaffär på Götgatan för 10 öre stycket, Gängen hörde i regel hem- ma i Södra läroverket. Det var en ljuvlig tid, full av livsrytm i' den gladare : stilen och full av äventyr. Vi stal ju inte bilar förstås, men en natt tog vi en hästdroska, som stod parkerad på en gårdsplan. Två av oss agerade hästar medan ett par av kamraterna satt i chäsen, smäll- de med piskan och 'sjöng för fulla strupar. - Efteråt halade vi . upp droskan på taket till ett "brädskjul, - "I Frarxrike har ett av fem hem nu television. Enligt en undersök- ning i' januari fanns det 3.278.000 apparater, vilket innebär en stig- ning med 639000 i förhållande till samma tid 1952 och en föräubbling sedan 1950 I Hammersmith i i London upp- levde en dam häromdagen att det plötsligt landade en stor fågel på hennes axel. Det var en häger, som var så utmattad att den inte orkade flyga vidare. Damen tog, fågeln med till en polisstation, 'som vidarebe- fordrade den till Zoo. nelii och Nicanders gravar. :— Man skall naturligtvis: se kyrkan . och dess 'vackra" omgivningar ”på som- marn, nu gör ju snön och kylan att allt verkar så naket, fortsatte Mar- tin i lätt "docerande ton: Du ser den långa längan av lejongula bygg- nader ' där på södra sidan av 'kyr- kogården. Det är förnäma borgar- familjers gravkor, mycket verk- ningsfullt. sammanbyggda.. Blindar- kaderna i grått ger en egendomlig konträstverkan. | . - :.En vass nordan for svepande ö över . de gamla lindarna. Martin slog upp pälskragen. Jag föreslog att vi skul- le anskaffa en taxi så han fick åka hem. Han såg trött ut och ac- cepterade. Som på beställning rul-. lade en droska fram till kyrkans huvudingång. En ' äldre dam steg ur, och en gammal herre klev in. Jag tryckte: en sedel i hans hand och sade: — Tack för i dag, Mar- tin, vi sest, S:ta Maria Magdalena - Äldst och jag skulle tro Yörnä- mast bland sina syskonförsamlingar | på Södermalm är Maria Magdalena församling. Hon äger den anrikas- te. kyrkan, -de ' skönaste "palatsen och de stoltaste gamla :borgarhu- sen. Den historiskt mest intressan- ta är, så vitt jag kan förstå, för- samlingens norra del, som ännu är sällsynt oberörd av den moderna tidens förnyelseprocess. De kupera- | SM de sammanträngda 'kvarteren, för- nämt isolerade från storstråken, bär ännu prägel av adel och storbor- gare, som här byggde och bodde under gångna sekel och fylkades kring "sin, vackra kyrka. ' Högalids församling och S:ta Maria Magda- lena-församlingen har ju tidigare varit sammanslagna och hade då gemensarnt 'ett' innevånareantal av omkring 54.000. Nu har Maria för- samling 16.012 personer i sitt hägn Maria kyrka leder sina anor från mitten av 1300-talet. På den plats där den nuvarande församlingskyr- kan 'är belägen, uppfördes då på tillskyndan ' av konung Magnus Eriksson och med tillstånd av på- ven Clemens VI, ett begravnings- tapell. Det fick namnet Capella S:ta Maria Magdalena till åminnelse av Bibelns Maria från Magdala, som på påskmorgonen skyndade till Je- =u'grav, och därvid mötte den Upp- åndne i öriagården.: Vilka för- Ändringar detta kapell under ti- dernäs lopp undergått ä är okänt. Nilsson i Tvärålund 'm fl (cp) samt av hrr Nordgren och Ohlsson i E dinge m fl a. : liten enskeppig kyrka av tegel un- der s k sådeltak med. kraftigt; sfyré kantigt ”torn och en "spetsig" hö ka skall”inom detta kapells murar under - Gustaf . Vasas. befrielsekrig en skara :på 500 man ha. dolt sig, och" då stadens danska besättning vid ett tillfälle gjorde ett anfall söderut fallit danskana i ryggen ocn. berett väg för Gustav Vasas intåg i Stockholm. Troligen var det' ka- pellets . strategiska betydelse som gjorde att Gustav Vasa kort 'där-' efter lät riva kapellet med stöd av besluten vid Västerås riksdag. 1527. Johan m var emellertid angelä- gen om " att söka bygga upp vad. fadern 'rivit ner. På det gamla ka-' pellets raserade murar lät han 1576 påbörja återuppbyggandet "av en ny kyrka. Med konungens död 1592. avstannade arbetet, Först två år ef-, ter Gustaf II Adolfs död alltså 1634,; kunde kyrkan invigas. Både Nico= demus Tessin d ä och den yngre; barockens två förnämsta represen- tanter, har sina namn förknippade med kyrkans arkitektur. En julidag 1759 for en härjande vådeld fram över församlingens be- byggelse och det mesta av kyrkan och den vackra tornspiran, ”kanske den vackraste spira Stockholm nå- gonsin ägt”, blev lågornas rov; Åter= . uppbyggnaden anförtroddes över- intendenten C J Cronstedt. Cron- stedt lyckades . bevara ' den tessin-' ska arkitekturens karaktär mycket ' skickligt, och bortsett från en del smärre förändringar har kyrkan dag - samma utseende som för 200 - år sedan. De sista restaureringarna . digt 1950,” Maria kyrka, som den i "dagligt! te kyrka.” Dess plan' framvisar ett enskeppigt långhus med i öster förlagt tresidigt kor och' korsar- mar, upptagande en bredd av tre” travéer i långskeppet. I de fyra' vinklarna mellan långhus och tvär- " skepp ' finns mindre . utbyggnader från olika tider. De användas :som sakristia, som skrud- och silver- kammare, ett som kapprum och ett annat som kombinerat vigselrum och. dopväntrum. Kyrkans interiör präg-. . las het av gedigen kyrkokonst.. na efter 1759 hedrar minnet av för= " samlingens bemärkta män och de ras familjer. Bland dem må näm-' nås Christopher Polhem och Carl". Mikael Bellman, vars morfar Mi tcael Hermonius var kyrkoherde. här, samt den svenska barnmorske« undervisni grundläggare Lä! Men ' av ett : framgår, att det varit fråga om en karen Johan von Horn, nerna. Motionärerna föreslår bl a att MH får släktnamn med större (särskilj-. . . ningsförmåga. "I två motioner. till årets riksdag. av hrr Hedin och: Eskilsson mfl. Lane-Härrestad och Gustafsson i Bys- . tioner .om ändrade bestämmelser för: återlåning: från de allmänna” pen-"'- spira. Enligt Peder Swarts kröni- -: Epitafier och minnestavlor tillkom= -. om. taxering (för inkomst av medel - begärs 'en: förkortning av tiden för. . I den andra yrkas en sänkning. av — " na reserverar sig för F bifall till dessa vits av hrir Mattssoå i Eneryda'; och; a emann s företogs invändigt 1927 och utvän- Sr tal kallas, är Södermalms vackrast” "För vanföreställningar.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.