| FAHOLMS TIDNING —Ibölsgen den 4 sm) 163.7 örutom de tankens giganter, män som Platon och Kant, vil- "ka en gång för alla har sin fixa plats i de lärdas arsenal, påträffar vi ibland, vanligen ryktesvägen, di- verse underliga existenser som har för vanä att grubbla över sådant som vi 'själva finner anledning att på sin ;höjd ägna en eller annan ” förströdd tanke i förbifarten, t ex €« frågor som berör varför vi lever . 'och hur vt rätteligen bör leva. i Att sysselsätta sig”med frågor som : dessa tycks oss vara något över hö- "wan fåfängligt. Föga mer menings- fullt framstår det att viga sitt liv åt att söka lösa problem 'av detta slag som var och en genast inser . är olösliga. Nej, filosofer av typen ”Götgatans Platon” - "eller '”Kafé Sans Spinoza” har vi sällan något ill övers för! Vårt i dvala försänk- ta kulturella jag behöver inte ens 'oroas, "Med gott samvete kan vi efter val 'och fallenhet rycka på axlarna eller 'småle åt dessa tvivel- aktiga och avsigkomna figurer. . . Inte nog med att de är okända i . varje som helst: vetenskapligt sam- manhang, de synes också vara lik- giltiga för de ambitioner som är vå- ra och främmande för de skyldig- | heter som utgör vår betungande arvedel. Hur kan vi hysa aktning för personer 'som åsidosätter bor- gerlig vandel: och struntar i att idogt klättra upp för samhällste- gen? Hur kan vi hysa respekt för personer, som ofta: vansköter sitt yttre, som klär sig opassande eller ovårdat "och "stundom låter skägg och hår; växa utan vederbörlig tukt >ö En froniker ; . En filosof av detta senare slag var på 'sin tid Sören Kierkegaard, I dag är han visserligen högt skat- tad, fast 'mer som diktare än som . tänkare, Han har blivit föremål för talrika lärdas studier. Inte mindre ln 87 'doktorshattar har världen , runt. hittills placerats: på hjässor d-denh Sören Kierkegaard hör till ”de eviga ge : : + losof och skarpsinnig psykolog, en språkets mästare, som fascinerat talrika människor-som söker en vän och förtrogen i svåra stunder.” : Kierkegaard varen" bitsk men ändå i djupaste mening from na="; "tur. Han, skulle ha fyllt 159 år — den 5 maj — om han hade levat. . s ljeslagarna”. En djuj nius själv, nämligen" den"danske fi- losofens 'sarkastiska utfall. mot. de li nyktra :.förståndsmänniskor + som finner sig förträffligt till rätta utan varje tro på något högre,: Gud :el- ler en. andlig princip över .huvud; Man merkt dis 'Absicht und” verstimmt, - +=." en "e. + . De vanekristnas begabbar : ""Kierkegaard.vär på en gång kvick och svårmodig, Han var hyperkäns-' lig; hudlös;. som det numera: ofta heter. om .ömtåliga naturer, Kvick- som brottats med vad, Ki d känt, tyckt, tänkt och upplevt. Han .har t o m givit upphov till vår tids mest '. omdiskuterade ” filosofiska" riktning, existentialismen, både den religlösa och den ateistiska varian- ten.' et ' Men när Kierkegaard levde och verkade .£ Köpenhamn för' drygt .« hundra år sedan (1813—55) betrak- .tades han' som en kuf, en underlig figur. Han var varken fattig eller misskänd, det är sant, Men han var elltför exklusiv 1 sitt tänkande"och kännande, alltför subtil 1 sitt sätt att betrakta världen och alltför genstörtig i sitt sätt att bemöta den, för att man skulle våga sätta tilltro till honom, Till råga på" allt var han varken professor eller docent, och än i denna dag räknar de aka- demiska filosoferna honom inte till , de riktiga filosoferna. Förgäves ska man leta efter hans 'namn 1 mo- derna filosofihlstoriska 'standard- verk på vårt språk av Alf Ahlberg, Bertrand Russel och professor An- ders' Wedberg, + tveka Kierkegaard har huvudsakligen väckt intresse bland teologer och poeter, Anmärkningsvärt: är ändå, att en så rationellt tänkande herre som den praktiske filosofiprofes- &orn Ingemar Hedenius ägnat Klerkegaard en essay. Man bör in- ”-te förvåna sig över att den strid- 7: Bore atelsten saknar fullständig "förståelse för Kierkegaards särart och, med några få speglosor utdö- > mer honom: 4 use | 1: — Sin tro utvecklar Kierkegaard ' på ett sätt, som torde vara enastå- ende i sin blandning av osund sen- - sualism och asketiskt självplågeri, romantisk. förhävelse och vällustig /självförnedring, djup livsleda och .. forcerad, oftå hånfull uppsluppen- het, förskräckelse för Gud och de- svob fromhet, säger ; Hedenius i mästrande tonfall, : : . Men : häphadsväckande nog till- lägger han strax efteråt några ra- . der, som förråder ,en' betydande ing av Kierk lit- terlra förtjänster: = ' : "oc Som konstnär är Kierkegaard suverän 1 sitt fack, Han förstår sig lika bra på lyrisk innerlighet och i deklamatoriske kraft, elak satir och . de självbekännet Poernl, + iakttagelse och "spetsfundig dialek- tik, Nästan allt av honom har ock- tå en oefterhärmlig, Å ton heten" var hans förtvivlade vapen i: kampen mot den dumhet och dryg- hét "som" han. ständigt "tyckte ;sig stöta på. Han värjde:'sig. också mot en alltför” påflugen' intimitet" med ofta frän särkasm. forte ".Kierkegaards 'kvi överkänsliga" natur; vållade "honom ofta obehag. Han var; själv pinsamt medveten om sina änpassningssvå- righeter.— att samspråka otvunget med ;gemene :man: under, sina dag-' liga promenader. föll" sig, emellertid naturligt för honom.” Han" bröt med sin trolovade, den' älskade Regine Olsen, "Efter fåderns död lyfte han ett'aktningsvärt' arv och kuride leva ett bekymmerslöst-liv som ”fri pri på : Köpenhamns : gator, men "ut- som, skriftställare; hans. mest, kän da höcker är; Enten — eller, Sta- dier på Livets vej, Begreppet Angst, > Människan genomlöper tre' faser rs dier på livets väg, först det eller's estetiska, sedan det etiska éller mo- raliska och slutligen det högsta'av deni alla, nämligen 'det religiösa: Att leva ett religiöst liv var för Kier- kegåard summan - av” " igionen Men 'reli; ingen : för- nuftsangelägenhet,' inga dogmer el- ler' trossatser som kan omfattas' av förståndet och + göras” till föremål för intelléktuella' analyser, Religio= nen hör enligt Kierkegaard uteslur tande till ;känslans värld. Religion är lidelse och. patos, flammande eld, okuvligt', förfärande, men. också blomlik - innerlighet. Ur förnuftets synvinkel är. religionen en absur« ditet, men ur känslans något abso- Kierkegaard råkade i häftig kon- flikt-till allt som bar det officiellas hallstämpel. Han hatade det gängse, det normalt välförståndi d skydd:och hånad nan; På' sina"pro- glåpord ' och de ”välbest cka ' tunga "och d héten; de undflyr den 'och flyrd vatman”, Han var en trägen flahör |; vecklade ändå: en, febril aktivitet ]”7 allt verkligt ].;. les vel Å ierkegaard blev efter sina "bitt- rå -.angrepp "mot ' såväl: den".Jlärda akademiska världen :-—"- han ' miss- trodde:i hög: grad den naturveten- skapliga forskningens vikt för män- niskans” sånna -:lycka -—: som .mot "| martorn, e” Skyddade växter . .”- på färgplanschb När det våras i markerna, söker, sig många människor ut i naturen. Man vill njuta av blommor och få- gelsång, och man längtar kanske också efter att kunna ta något av allt det vackra med sig hera. Några sälg- eller björkkvistar eller kan- ske en bukett med vilda vårblom- mor. Det där ha-begäret är så mänskligt, men tyvärr xan följder- na bli ganska tråkiga. - Genom allt för intensiv plock- ning eller uppgrävning för ev plan- tering i den egna trädgårdstäppan har flera av våra. vackraste vår- blommor kommit farligt nära grän- sen för total utrotning. Dit hör + ex blåsippan, backsippan och- gullvi- van. Det var därför en välbetänkt åtgärd, när länsstyrelsen i Halm- stad för något år sedan lät fridlysa dessa och flera andra växtarter i hela länet, 2 Med An : För att fridlysningen skall få av- sedd : verkan krävs emellertid att allmänheten ' får : ordentliga upp: JIysnin; dels om fridlysningstk stämmelsernas "innebörd ' och - dels om hur 'de skyddade växterna ser ut, ” Detta” har - Svenska." Natur- skyddsföreningen tagit fasta på, och utger därför en serie färgplanscher för' olika landsdelar, ' upptagande färgbilder och en kort beskrivning av skyddade växter. Nu har en så- dan färgplansch' utgivits :också för västkusten, d v s Hallands samt Gö- teborgs ' och Bohus län.' Planschen har utgivits i samråd med de "loka- la naturvårdsorganen, +: "=> Konsthärinnan . Kaj Beckman har till > planschen 7 utfört naturtrogna färgbilder av åtta' fridlysta" växtar- ter, idegran,; backsippa,” blåsippa, strandvallmo; ..- gullviva, rosenrot ' och . ostronört,, varav de sex förstnämnda är fridlysta i bå- da länen och de båda övriga inom lämnas : uppgifter ' om övriga fridi lysta växter i de båda länen. För Hall. det de prä skapet :en av= mehader;, möttes; han:;..av.zpöbelns 8 för- sröädliga giftigheter, i "Men ” Kierkegaard "fick." därme båra bekräftélse'på”sin pessimislis- ka” människouppfättning;: han drog sig alltmér. inom'sitt skal och vän- sig ä 7 skrifter" | digt. frotterar” sig" mot varandra är bära rädda för ensam- med: från sig: själva. livet. förrin= ner, förtrampas” och skövlas." Ån: gesten är allas vår -arvedel, men 'att inte "göra ”den' fruktbar gehom ett träget och lyhört lyssnande till den inre : melodin "är. ett ' brott; medån vi därmed utestänger oss från Gud. d; | tiv. om - hela : länet för: praktnejlika, kransrams, murgrönsmöja, + bohus= fetknopp,> hjorttunga, : glansbräken - ] och tagginst' samt ,lokalt för pl:a nålginst och marrisp. +. +." : I Den nya planschen över, västk' a tens fridlysta växter finns. att köpa i bokhandeln: eller direkt från SNF. Dessutom: finns ” det vykort”. med; planschernas "olika växter som mo- för. Göteborgs stift” äger” rum mån: Anders Westerberg; Halmstad och Lennart Strömqvist,' Källunga ” till: ning kl 9,' kl 12 följer kapitel och Christopher Jolin. Göteborgs och Bohus län. Dessutorn |. ds "del 'gäller fridlysning in> |. dagen '20 maj.' Då vigs” teol kand” präster i stiftet av biskop Bo Giertz. ..Prästexamen hålls i vanlig ord-' > — För de pengar som svenskar- na lade ner på sprit i Danmark under strejken hade vi kunnat få 1.500 semestertorp .i Sverige, säger danskarna- i , dag. 15 milj kr tjä- nade danskarna på spritrushen. Har de köpt torp hos oss för så myc- 'ket? Kanske inte än, men: de är "på god väg. ak TR ta «: En allt stridare ström av danskar söker : kontakt med länsstyrelserna i Sydsverige för att få”tillstånd att förvärva torp och ödegårdar. 1962 behandlades bara i Kristi d ett Hallands köpmän, i gott samarbete” "> Hallands Köpmannaförbund > -" hade en synnerligen mångsidig ” -' verksamhet .'under det gångna '. hundratal ” sådana " ansökningar. Särskilt eftersökta är egendomar i de sydsvenska skogsbygderna — exotisk miljö för .danska slättbor. Snart finns det inga semesterstugor kvar åt svenskarna själva. . | Danskarna tycker att de får hu- sen billigt — 4—5.000 kr brukar torpen kosta, ' de mindre gårdarna upp till 10.000 kr, : Hemma i Dan- mark: är motsvarande objekt be- tydligt dyrare — och i det närmaste slut. -:' un nas . Medan det alltså går bra för dan- skarna att köpa. semesterställen . i | Sverige, är det omöjligt för sven- skarna att göra motsvarande affä- rer I Danmark. Enligt en färsk lag får ' utlänningar + inte ' förvärva egendomar där. Lagen riktar sig i första hand mot tyskarna, som åren ; efter kriget höll på halva Jylland. + att köpa upp gjorts. =. kt Den kär idylliska semesterbyn ” ligger. på Skånes östkust. Än finns ' det torp och fiskestugor att köpa. - Men hur länge till... . ' | N 20 dog av giftig sprit Flaskor med giftig sprit som har > vållat ett 20-tal dödsfall i Calicien' har exporterats från Spanien" ti södra Frankrike och Marocko. Polisen i Galicien har redan .be- slagtagit flera tusen flaskor i. för- råden hos tre tillverkare. som ha använt metylalkohol vid framställ. ning av. likörer som har 'utskänkts på kaféer och barer. SR Också i Madrid och i Aragonien! : samt på Kanarieöarna har "beslag | året, Detta framgår av den års--" " berättelse, som! förbundets sty='.: "relse.i dagarna presenterat in-'' ;: för årsmötet den.11 maj.',z . Förbundets, medlemsantal . min skade "under; fjolåret. "från ' 839 till : "871, ”Vilkét ”arises sammanfalla” med gående; strukturratsonalise-" "| riken, inom, -håhdeln, Av sistnämn< färer' utgjordes 497 'av - spéceriaffärer : och” 121 "av textilaf= - färer, medan. de övriga fördelade si på" ett 25-tal' andra branscher: Under det gångna året har. - bundet ,' bedrivit .. en ;, omfattande kurs-.: och upplysningsverksamhet; En konferens för pressmän' har ord= . nats i Halmstad och en kurs för Io= - kalavdélnit ;' fnktionärer har / "hållits: i' Falkenberg; I en” höstut- flykt till Köpenhamn deltog ett 80=- tal' av, förbundets medlemmar; -. "si Ärenden i: samband med plan ringar av affärsnätet har under året bevakats i samarbete med AB Bu- Nu rider jag i skogen grön ått jaga. djur dejeliga och s jag badar och låter min lever : SN åderslå tr: 7": : ill nu, i varma kläder gå. S: "manar oss” den” förträffliga + Bonde-praktikan "i: blomster- månaden maj, vars dag i genom- snitt: är 13 timmar och 11: minu- ter. lång. Solen löper i Tvillingat- nas tecken och förbliver där' från den ' 12 ' maj till den 12 juni." Maj är sedan gammalt inkörsporten till sommaren. "Det heter ju också i den"välkända studentsången: ”Skö- na ? maj välkommen till vår bygd igen”. Maj -:är den femte' måna- den i' kalendariet och månaden är uppkallad efter gudinnan Maia, som de ' gamla romarna ' dyrkade som skyddsgudinna för jordens begyr- nande grönska och fruktbarhet. han . fann det slappt ,och stillöst, men framför allt emedan han däri såg något irreligiöst, ett svek mot Gud. Naturligtvis tog denne all- varsman avstånd från den officiella, religionen; kyrkan soch prästerna och den vanekristna "menigheten. Här' sparade han inte på sin vred- gade sarkasm, sitt bitande hån: , = Det för. kristendomen. allra farligaste, det är — enligt min me- ning — icke kätterier, vrångläror, icke fritänkeri, icke:den profana som är hans egen. Med sin över- lägsna språkkonst och sitt ”utstu derade psykologiska skarpsinne ut- för Kierkegaard ' konststycket att "göra sin i förvridna livsstämning suggestiv 'I' samma "takt som. han själv understryker dess absurditet värl dsligh ,, Nej, utan det slags rättrogen som heter: det. hjärtliga vrövlet, medelmåttigheten” ljuvligt tillagad. Det; finnes intet, alls intet så fullkomligt stridande mot kris- tendomens eget väsen som detta, där den icke just omkommer utan Tilldragande genom att vara från- : stötande, det är denna: förkunnelses modell, Alt detta' fascinerar, bl a genom det inslag av satanisk demo- ni, som ligger därl, ' : Detta är träffande Sagt, nära nog uttömmande. Men Hedenius berör aldrig närmare varför Kierke- -' gaard' väcker sådan irritation hos f förkotr »» Det finnes intet, som så lömskt. borttager det majestätiska som just "detta hjärt- liga... Ständigt hjärtligt, så smått, så smått, lirkande och petande, och åter lirkande — så blir facit likväl till. slut, att det majestätiska sud- das över en liten smula. En liten smula — ja, just detta är det farti- Utpröglade rationaliser som Hede- ga; ty det majestätiska står sig långt I Tvilli tecken är det gott att lustvandra i skog och mark, se och njuta av hur det grönskar och gror och 'insupa vårens alla stär- kande dofter, dess sälta, sav och must, I maj-tecknet, är det. också lyckligt att driva köpenskap sam arbeta i eld. = ” Märkesdagarna i maj är flera. Korsmäss, den 3 maj, kanske är den mest bekanta. Anledningen till att Korsmäss firades denna dag var att kejsarinnan Helena, moder till Konstantin den store, i Jerusalem då hade påträffat resterna av Kris- ti kors. Korsmäss var helgdag förr i tiden och det var tid för svalor- na att göra sin entré. I Värmland kunde man släppa kreaturen på be- te den 3 maj, men man kunde ock- så vänta sig en vinterknäpp. . 7” Den 18 maj infaller Eriksdagen, då borde man senast så linet. Det skulle" sås när slånbusken blom- made, men hur det kan bli med den saken i årets sena vår är väl mera ovisst. Den säd som inte var sådd före Urbanus den 25 maj ha- de svårt att mogna, sades det, Myc- ket regn i maj bådar också regn i september. Det hette, att ”maj torr bättre mot ett väldigt angrepp än och ren vållar bonden stort men”, & "April våt all”. Hörs åska i maj så varslar det ett hårt år: Efter en våt 'maj ' föl- jer "en torr juni, Vid Eriksmäss skulle rågen gå i ax om det skulle bli skörd eller kaka vid Olofsmäss den 29 juk, vilket sällan sker. Det sades” att Urbanus, Vilhelmina och Beda (Blenda) skulle somma- ren leda; Regn på Kristi himmels- färdsdag bådade dålig höskörd. Sken soleh på Balzardagen den. 29 så skulle det bli god årsväxt, men regnade det så tog skörden skada. I en gammal krönika heter det om maj: ' oo : 2 Om solen S:t Urbani dag klart skin då blir det året nogsamt vin Regnar det, då kommer stor skads : > på henne, : med lång erfarenhet given detta : tillkänne, : Sist i maj knoppas eken, vilket är og ett gott. tecken. " ! Mycket ollon därefter månd komma som mången gör stor lycka 'och : fromma. ' sn Peder Haspe .; a "Påven . Johannes XIII får inom kort motta en 18 månader gammal frisisk avelstjur som gåva från riks= ska bänder. Den lystrar till namnet Friso Juwelier III och skall place= ras på det påvliga mönsterjordbru=- ket i Castel Gandolfo utanför Rorå. (TT-DPA2 . = fö :. LAHOLMS TIDNING — det effektiva annonsorganet kl 13 sker vigningen i domkyrkan, och' maj kall'fyller' bondens lador] organisationen för Hollands katol= N vpr. Ledare " Johansson och Bertil tikspl ing. Vidare har "man haft, överläggningar med stadsplanemyn=. digheter. om planlösningsfrågor. En' detaljhandelsräkning : skall genom=' föras för halmstadsregionen, -'-. + Konsumentupplysning har bedri= '. vits genom husmodersaftnar i Ves-" sigebro, - Genevad, : Rydöbruk och Mjälahult, medan man 'i Steninge, : Våxtorp och Bygget haft upplys-; ningsäftnar. mot kringföringshan« deln, Ett 30-tal LSS-cirklar i länet ' ; | har varit inbjudna till informations-' aftnar om enskild handel. oo Förbundets egen studieverksam-' het har fortsatt att gå framåt, .En tvådagars försäljningskurs har hål- lits i Falkenberg,' medan man i Halmstad haft en 'grönsakskurs, I "samarbete ' med ”lokalföreningarna” har ett betydande antal föreläsnin-, gar ordnats. Utvecklingen av förbundets bok=' föringsbyrå har varit gynnsam, och antalet abonnenter har ökat. Slut- ligen kan nämnas att förbundet fått syssla med en hel rad hyresärenden. samt fått tjänstgöra som remissor«=' gan åt myndigheterna i olika han-. telsspörsmål. . so Skytte Knäreds skyttegille = | anordnar första månadstävlingen på söndag för samtliga klasser med början kl. 09.00. " Laholms skytteförening ee har på söndag kl. 8.30 för klas- serna 2—5 månadstävling, Förbun- dets hedersf: + Hed Iolen. Laholms Lottors vpr. Mäntzings . under.de senaste dagarna: Tvärtom, , det har i norr; i Syrien,'70 kilom Egypten, vidare osäkra" gränser på " byckeln till Israels militära och na-. " bjälvklart för 'svagt att hota Israel, "För tillfället. är . den . militära "Man kan sammanfatta styrkeför- t hållandena på följande sätt; Israel Gunnar Fritzon, Bo Måns 2 + TEL AVIV (AEP), oe :" Den: nervösa ' osäkerheten . inför har i icke minskat efter president: Ben' Zwis död och begravning : ställer” sig. framtiden mörkare" än, någonsin; Det Tilla la ter. gränser mot.deh: nya Förenade arabrepubliken; " i” söder” 250" kild=" meter: gränser '. att. försvara” mot 70. kilometer. mot Libanon. i' norr och iden längsta gränsen mot kung Husseins ".” vacklande ' 'Jordanien : längs" 550 kilometer." Jordanien" gör en ' geografiskt . djup inbuktning ä Israel; fram till bara 15 kilometer från" Medelhavskusten, . Där "ligger tionella - säkerhet, .. Jordanien är Ett - Jördanien, anslutet till: unio-. nen av Egypten, Syrien och Irak, innebär emellertid inte bara att Is- rael inringats utan" att landet får räkna 'med en militär aktion: från västra Jordan-stranden mot Medel- havskusten; i syfte att dela Israel i två skilda landsdelar, . er maktbalansen till Israels. fördel. förmår inom 48 timmar ställa” upp en försvarsstyrka på -250.000 väl- trimmade: och modernt utrustade soldater. Därtill kommer de terri- toriella reserverna på minst 300.000 man och kvinnor. Inte heller reser- vens militära betydelse kan un- derskattas under de givna förhål- landena. ' Däremot behöver Före- nade arabrepubliken minst fem åtta veckor för att mobilisera en försvarsstyrka "med 'samma nume- rär, dvs 250.000 män, Styrkan från Egypten, Syrien och Irak skulle i kvalitativt hänseende ligga långt under den höga nivå som Israels . stridsvagnar i 28 -mot de nasera fs ' Rörliga ” och « lätt gånger fler än "de potentiella fien= derna". sammanlagt. I: är så rörligt. som -tän igger "orsaken" till a söker ersättå de ovan nämnda svag= heterna inom den 'nåtidnella strids. da något tvivel om "Israel överlägsenhet mot . de lika klart, att ett krig sk lägga ' Israels "land och: förinta de” ningar som garanterar överlägsen. het för de närmaste åren, -- nt Rödspritbristen:” "ganska länge än. färghandlarna över stora delar av. kunder, att det inte finns någon rödsprit, framhåller direktör Harry Follinge i Sveriges Färghandlares : Riksförbund.. Allmänheten har na= turligtvis svårt att förstå, att det statliga spritmonopolet inte kan få när strejken bland tjänstemännen är bilagd och. starkspriten säljs t systembolagets butiker. Eftersom det inte heller har meddelats nå. färghandlarna som får ta emot miss." ampare, som är huvudkonsumen=+ ter av tändspriten a made. försvarsmakt ri . Fler än 250.000 man kan arabländerna, som har 15 gånger större befolkning än Israel, inte ställa i fält, än mindre beväpna, Reserver av militärt vär- de finns ingenstans, varken i Egyp- ten eller i de andra arabländerna. Av samtliga arabländer i Främre orienten äger bara Irak och Egyp- ten tunga stridsvagnar. Deras sammanlagda ' antal är mindre än| vad Israel kan ställa upp. Medel- tunga stridsvagnar har alla arab- Jänder tillsammans bara 30 Procent fler än Israel Att föra fram dem alla till angrepp eller strid förefal- ler för tillfället " närapå uteslutet. Att samla effektiva stridsvagns- styrkor wid Israels gräns er, som skulle kunna motsvara Israels stridsvagnar, behöver grannländer- na minst åtta veckor — om de över- huvudtaget är i stånd till en sådan manöver. Egypten har många me- deltunga stridsvagnar i Jemen. De kan knappast dras tillbaka därifrån, utan längre förberedelser, Irak I ria, " Vin- emellertid, att så länge arbetsledar« na strejkar så kan ingen sköta om ' distributionen av rödspriten - även stockholmsområdet och de platser ' som sorterar under distributionsor." ter, som förser de västra och södra landsdelarna kan ingen rödsprit pås räknas förrän drygt en månad efter det arbetsledarestrejken är slut, när. samt för Värmland och Dals ä distributionen dock i gång, vaster. dessa. område; är "mera lyckligt lottade än det övriga Sverige; ” ' För färghandelns del är vi emel' lertid angelägna Påpeka, att vi inte : . göra något åt den situation - SOM Uppstått och som vi är de första påpekar direktör: Fol. är VI ledsna som våra » de en cCker ; officiellt” meddelande " från Vin. måste hålla en ansenlig del av sina och Spritcentrale; ö i motiverat, . ” vore I hög rad Danskar får köpa upp torp i Sverige —. ö - pansarvagnar . och transportbilar äger Israel. tra lätt Egypten förs. s militära : g et samlade. ' grannländerna;. Det är emellertid ulle ödes" tekniska och ekonomiska förutsätt.' got” om rödspriten" blir det i regel och Spritcentralen' förklarar - < beredskapen "med fjärrvapen, som" ' byggs och förbereds med tyska 'ex-=: perters hjälp. Också på detta' om= råde, är Israel för närvarande bei tydligt starkare än dess. fiender, ... =. " Det kan- överhuvudtaget inte rå= : fram den denaturerade spriten, nu! ' nöjet från alla sportstugeägare och " under, sommar=, . detta nu blir. För gävledistriktet -. kommer att vara >: Det är inte särskilt angenämt för . landet att behöva tala om för sina "''
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.