LAHOLMS TIDNING 3 rss rn mnkr gAraeA T Hör T Måndagen den 6 maj 1963 YE fre f mIR masala non MARKARYDS: BYGDEN | 2 Redaktör: Sven B, Jönsson, Tel, 10150 :- i Laholms Tidnings lokalredaktion: Markaryd, Villagafan. gr Redskapskombinafioner I. vårbruket. IR J Stor balettmatiné i Halmstad tt SN rd RE rs ed "+ Befolkningsutvecklingen "Vi20255 kr, toritfavgifterna bar be- Av agronom Thorvald Persson, Lantbruksh - IT Markaryd” talats "med 43.983 ir och mätar- + Lantbru sshögskolan.. "Jordens bearbetning & är ett av dej ra skillnader föreligger i i klimat 0. Statietiska centralbyrån, har a ut- [hyror med 8.446 kr. I inträdesav- giltef Har. inbetalts. 985 -kr' och i tanbetat: ett: prio i er mm snderlag. för” I 6.384" br. , | viktigaste” momenten i jordbruket |jordniån. Här är 'det på de flesta der hänsynstagande endast till öd: har, balanserat på 364,838 kr. i| Det är av största betydelse att | jordar. avgjort limpligast med höst- "Bland utgifterna märkes löp av råkraft + 116.318 kr, ”amonteringar 2.000: kr. - gkalllter > 12.403; kr, . repa- er 47.584 kr och nybyggnader för 5.513 fr : Föreniögens tillgångar våd bok. föringsånets . utgång uppgick till markstrukturen blir sådan att man erhåller gynnsammast möjliga mil. frostens' goda' inverkan på mark- : ]]ö för växterna. Då traktorn slog strukturen, ut hästen som dragkraft i jordbru- |' ket, innebär detta "att man” fick ökad kapacitet vid jordbearbet- ”lädhetta d fom och fruktsamheten utarbe- plöjning, så att man 'drar nytta av "iberdn febeller över den beräknade framtida "folkmängden - i war och : en av dandets, pri > Betr. det, område, som wid den Be- näsbe' folkräkningen utgjömde Mars karyds köping och scm då hade . «5227 "Invånnamne, får: main veta att det "ERFARENHETER FRÅN, ” SVENSKA. FÖRSÖK. RA 172.517 kr. Tillgångarna: muigöres av Trakt h 1 berälnas . ha 5343 rimiato: r. 6.300 , kr, ningen. aktorn har emellertid en]. Vid Maskintekniska' institutionen 'd970 5191 invånare och 1975 sd fednis och "im 96.179] & fördelakti frn Sf91 änvånana och I : regn 41000 dee fördelngs ofördelaktig "inverkan, på markens vid Ultuna infördes" 1961—1982 ori- ar 119.635. kr samt: kassa. 9.402 far. enterande försök "med att koppla jorden å i spåren. Vid, vårbruket. körs ofta” traktorn med de olika” "red- skapen upp till. 56 omgånga över -byrån! mid over MI dena änse Jun- . fs ihop flera redskap så att man. skuls le, kunna utföra en engängsbear- betning på våren, De använda red= skapen var ala. av konventionell typ. De var dels angjorde i trak= torns frontlastare, dets fästa i tre- . = | punktslyften, samt hogssrade, efter traktorn, bod aw” Av försöken frömgids att det var ganska svårt att I en körning utföra ch | Mot. data svarar skulderna: bank: skulder 4.500 kr, medlemeinsatser H 164. 6” kr och Allgångarna över | ma 3.900 ? Jos åsson,. - Västra Haghult, Geong Ols+ Råstorp'. och. Sigurd Anders- ny, Sanna Kvarstående: styrelses Ixdamölter > är” Gösta, Söderbetg, SIE 'och Gunner Gus+ ; Iatssomt Södra Anhult, Till supp; i lbesniöer waldes Brik Svensson, Mar= toransbutming. Förenings kanyd; Algot Johansson; i ;: Genom att koppla sc samman. flera redskap skulle man avsevärt kunna "en hadem tväd: årets slut 461 andels- och Börje, Johansson, . Ömafälla. SS Det var stor balettmatiné' på söndagen i Halmstad då ett 100-tal barn och ungdomar från södra .' kar ned antalet körningar över samtliga de. arbetsoperationer. ett ägare! Två. bransformvättorstationer, : Erik "Joh Örna- | , Halland gav Nötknä en.:: Det var, en sagobalett. i, två akter. med, musik av .P Tjajkovskij som - fälten. Därigenom skulle, man kun- konventionellt, ,vårbruk omfattar. > | fälla och Emål Bi 5 deltog : . : - Ullvaryd och Örnafälla,. har. a under Carl. oc mil oklund, Hagay' med | gavs inför en nästan fullsatt salong. Även ledaren äv baléttskolan Margot Remdhas, deltog till- -.' |na. reducera. körskadorna,” ” Arbétsr Kombinationen var: ganska svår att med' partnern Bengt Fager. året 'ombyggts och, : På bilden ses ungdomarna i en vacker 'scen "mera ändamålsenliga "platser. FR paraliohier ” och 7 nybyggnader: har - under året skett i så stor utaträcks |.,: "ss ming som warit- möjligt. Dwiften har kunnat "föreliggå, barr ä rk + "störnångar. he Ljurigby-- Älmhult - + Inköp av rålkrnabt från Sydkraft Traryd Sandsjö » uppgick”, till 1.628.370 kwvh, Ström- |Li förluster . har uppatått, med. 23,61: procenit vari” ånvälknas” ström . till | kostnaderna skulle också minska 9. ] traktorn ” "utnyttjas. effektivare. "Vid t. ex. härvning utnyttjas endast 30 40:90 av traktorns motoreffekt. Genom - att.: kombinera «'; redskap skulle man alltbå nå ökad kapaci- tet utan dyra investeringar. i större "redskap; - som manövrera och krävde stor upp- märksamhet från förarens sida. Vi- dare slirade traktorns 'hjul. så. att man inte fick ut önskvärd drag- kraft. Motoreffekten däremot räck- te. väl: till; Om' traktorn häde 'för- setts med breddrningsringar, t. ex. av typ gallerhjul, skulle dragkraf- ten och härligheten ha ökat sarnti- ; i första” akten. ida seg Det mål man bör sträva efter i är "oe Div. VI Ljungby. Er, Timblors-—-Etröintnäsfork. 2 befinti belysningar. Före- : » Iméd” > Slaltanmästarö ; Birger ningens nettopri Fo kont RR Markaryd BotTraryd.B a med” :r sla tanmästare ; : Birger Sn att utföra alla” bet: ationerna digt som markskad hade mins, har varit 3 öö per kvh. Göleryd -Agunnanyd :ö 175 år > Bengtssori;r Laholm, "I samband - BERLOCK. . | li en körning: Är detta möjligt? I|kat/ Sådana -gallerhjul' ahvändes ' Föreningen har: sålt energi för Båstorp-Hamneda” Be 3-5 Tyller: i "morgon, hörninansäiga- med giftermålet bosatte sig 'ma- I KLOVER, Amerika har man 'länge använt "allmänt utomlands, bli a i Tysk= ren Joel / Pålsson, ' , Språnhult, karna 1 Såghuset; där dessunder denna typ av ;”engångsbearbetning”;| land: och Frankrike... , många år: hade: slakteri : och I Ö 75. — once ;over, Härvid utförs i en]: i "För: att förenkla vårbruket pro= vade- :man att bearbeta och jämna tiltorna "samtidigt . med höst plöj- ningen,” Detta . förfarande ' tycktes inte" minska effekten av” frostens . [verknihgar "eller - » medföra några ' : lantbruk. - Fru ' Bengtsson, som ' |blev”: änka "> 1950,7. efterlämnar minnet som en mycket” arbet- sam' människa. Närmast sörjan- derär två” döttrar: och.'en son; Lilian, bosatt: i Göteborg, Karl | körning: plöjning, ytjämning, sådd och vältning, Dessutom tillför, man gödselmedel . och: ofta. också något preparat mot ogräs, Dessa «' metoder "används framför allt till majs, som Makar derbyvann - | över. Hamneda med 2 & morgon. na Holga' Pe tärksony'. änka ebter 'grovarbeita- ren Harafd Petersson, Björbäck, ös Lördagens Sunnerboderby på "Hamneda idrottsplats: mellan! Hanmmeda GoIK och Markaryds IF" slutade med "en 2—1- -Seger : " för Markaryd, ett 'resultat som hemmalaget, har: all anledning | att vara nöjda med, Någon fotboll av bättre klass visades in=. :””te och detta” får. tills levde högt på sina böjdbollar - Redan i matchens första minut gjorde”, , Markaryd, mål. ge- oi örsta délen : tillskrivas -. Hamneda ; som! och. sitt ” riviga. /spél,” Våxtorp. Homn/ är född i' Älvkar: teby, . Uppsala "län, och” kom i samband "med ”sitt giftermål till ländsås. Några "år. vefter makens Halland, ' där makarna; i många | Eb år : vär "bosatta ; uppe” på Hal- Erik, som innehar maskinstation |. och lantbruk 't -Såghuset, Mar- ”gift:; med": ingenjör ; "Bengt |! iVarbéng toch. . Inger, gift' med. fantbrukare ; Nils. Emil vt Kan. vi. göra på samma sätt I > sås; med ett, radavstånd. av. minst 1 Sverige? Att direkt tillämpa: ame- rrikanska metoder på svenska för- hållanden ä är ganska vanskligt. Sto hackdelar. En betydligt jämnare y- R ta ”erhö 5 och" upptorkningen på; vå d ren föreföll "att vara jämnare än efter : normal löjning. 'Vårbruket kunde utföras' i en körning "med en redskapskombination, som var av- Persson, Käistinge. I sorgen del- tar' också" syskon +: Göteborg, |- sonhustru, barnbarn, barnbarns. ; barn" samt” svåger och svägerska. l nom. Lasse Äström och spelarna” gjorde klart för ny, avspark. : ">. Ena linjed en flaggade ell tid för offside” och” domaren ' ändrade sitt, domslut. Det är givet. att detta" satte ner humöret ' på de. blåvita "då ett till synes fullt regelrätt "mål bortdömdes. Domaren "omtalade" också att, han 3 (ansåg målet vara regelrätt od Birger Liljeqvist, Våxtorp, jordfästes "på lördagén &. Våx- |- torps kyrka, Prestaverande var alltjämt är bosatt Hon: är en duktig . och arbetsam” "kvinna, lantbrukarna ;- Anders: 'Persson, |. Veinge, . och: byggnadsarbetaren |” Gunnar Lindberg, Trälshult, Den högtidliga ' akten” inleddes méd ps 119: 1 varefter kyrkoherde |” Arvid Hallind'" förrättade. jord- fästningen. Därpå följde ps 120: 1—3 och .begrävningsmässan.' Ps 115: 4' sjöngs och kantor. Edith |" Möller avslutade akten i kyrkan med stilla orgelmusik. -Vid gra- ven talade: till iden. bortgångnes |' minne vägarbetare Egroön IHans- ”zén, Stockholm," har avlidit; Han var..i RLF:s barndom onganisa- tionens riksombudsmany en be fattning som hart. uppehöll. un= der sex. år, den. mid då: föret i d pontt gången Var som hårdast. Wi- zén "fyllde 1 oktober" "1962, 70 år. Åter. sin RLF-tid kom Wizén till: egnahemsstyrelsen, blev 'eg- irektör 'och senare sek- Stockholms läns hus- hållningssällskap. "Före RLF-ti- Mexkaryd. kom. med en debu' . tant. få högersidan, Ove Iohåns- gjorde en övertygande "match. ” : | Tillsaramans, . med ' Lennart Wedrimen var han” bäst i :kedjän. I "försvaret gjorde; alla ” en” bra insats med” ett extra. plus ' för hb Rolf Eilmavist "och" oh" Bo on: Heanreda hade sin bäst i kedjeledaren Kjell : | Stockholm" (rn). ” " Sälen "på "västkusten" skall få en fredningstid under' sommaren, Dortänstyrolsen föreslår. nämli- "gen att sälen skall. fridlysas ef- "ter + västkusten ” från" Kullens spets " till norska ' gränsen utom "under tiden "1 september-—31 "maj: Samtidigt. föreslås att'skott- "pengar, inte; får "betalas ut för "säl som, dödats inom detta 'om; råde.” Å "Sälen är, VE n inte fridlyst "men "Svenska i jägareförbundet > har föreslagit. jakttid, på bl.a. ” västkusten mellan 1: september och 31 maj. : . Domänktyrelsen, delar förbun- dets uppfattning att" frågan. om gråsälens 'och vikaresälens före- komst och eventuella behov av "skydd inte är tillräckligt" utredd ” och 'att något omedelbart hot för utrotning av dessa arter in- te föreligger.. Ett internatiorvellt samarbete och närmast då mel- lan "Finland och Sverige anser styrelsen önskvärt och närmast -en förutsättning för en långsik- tig fösning' av sälfrå ågorna på för - de olika intressenterna godtag- . bart sätt. ; N " Boträffaride | " knubbsälen : är "emellertid läget enligt styrelsens uppfattning helt annorlunda, Fö- : rekomsten.: av, knubbsäk och " framför allt 'ynigeltrelvensen hos ” denna art syns vara så obetyd- lig att omedelbara: skyddsåtgär- der är 'oundgängligen nödvändis ga om arter skall kunna beräk- nas fomtleva inom den svenska ” fanman. | Dörnänstyrelsen . är "enig 3 med, förbundet : om svårigheten att under : jaktförhållanden — skilja mellan . olika - .sälanter. Då. före- köristen av "gråsäl, eller, annan ” sälart inom knubbsälens utbred- " ningsområde & i allmänhet är obet tydlig, anser. styrelsen emeller- "tid: att olä enhet inte 'uppstår v ävån 'om' en” kört; till Inubbsä . lens yngeltid. under ER Rmer | « ren förlagd fredningstid får om- ; Bra”var "också mål- vakten : Bo Ingvar Nilsson, ”vb Bernt "Syrén oc ch: ch: Stig Nyr berg. Markaryd, inledd. med att omedelbant efter "avspark göra mål. Ove Johansson spelade. sig fram på sin kant och. slog än en fin centring till Bengt Anders- son som i sin tur. skickade bol- len till Lasse Åström vilken slog på ett välplacerat skott som gick i nät. Målet bontdömdes 'och det bov i i stället, Hamineda som kom fram med" ett' par fina anfall. Sten J« ohansson missade framför ett öppet" mål och Kjell Johans- son avfyrade ett. väll placerat skött "som - Tykesson >i' marka- rydsmålet. fick 'boxa till hörna. Hamneda'. fortsatte att” trycka på och i 14:é minuten blev det 1-0 genom hh Bengt Olof Lars- son bom "elegant nickade' bollen i mål. Markaryd hade ' därefter en bra "period men: det. enda man fick: ut var ett par hörnor. I '31:a” imirniuten kom emellertid kvitteringen, genom” vy' Lenivart Wedman som fick en fin boll av Bengt Andersson Joch .Kanonhårt sköt: i mät.” i : I ändra. halvtekens första mi- nut, hade Ove Johnsson ett bra skott mot mål 'som dock Bo Ingvar Nilsson . klarade - elegant. 1: 20:de minuten. hade" Lasse ; eh fin, chans alt ge Markaryd. led- ningefi "men , 'eköt mtanför och minuten seftér war centern K G Nilsson: helt fri men, även han sköt bollen” vid. sidan, om mål- tet äl Ingen. Lasse ” Åström gav 26:e "minuten, Markaryd fick fini- spark, och Lasse; fick en retur- boll "som: han slog i nät från nära håll, I: slätminuterna fick Hamneda” en hårt dömd frispark strax utanför. Markaryds straff. område men, ch" Stig Nyberg Iobbade bollen sätt | i "Tykessons famn. L fatta alla. sälarter. åå 2 Marikåryd, dedningen, med "2-1 il > Sextio 'år fyller ;å mongon: f. hemmansägaren Viktor Johans- son, 'Nyhem; '. Ysby.- På jubila- rens önskan - inskränker vi oss till: detta Konta "omnämnande, LYSNING «chaufför. Arne Larsson och fröken Elsy Karlsson, dotter till "hemmansägare Ludvig Karlsson och hans hustru. Anna. : v DUDSFALL - Linnéa" "Bengtsson: Efter "ett års sjuklighet avled på" sönda- gen hos en dotter i "Kistinge, fru Linnéa Bengtsson), Såghuset, La- Holm, & en ålder av 66 år. Fru Bengtsson, som war född i' Gö- Iteborg, " ingick 1919 : ältenskap OR LO, 3 VC RING OSS NÄR" DET: "GÄLLER - "GOLV. "DET LÖNAR SIG «Tel. 035/153 41 > V - ' Parkettgolv - - "> Linoleum . Plastfiltmatta Vinylplattor ' ' fort re 15341, Hantvergsg. 2 "HALMSTAD - GOPROOPEANPAVPPNVNA Iden hade han: varit | förvaltare på Iggesunds bruk och & även an- ställd som sakkunnig i vatten fallsstyrelsen. : Efter pensionsål- dein hade, den bortgångne n myc- Albert Jönsson, sist sjöngs 'ps 396: 5 och nålar: | mästare Sven Lundgren tackade |. på de anhörigas vägnar för he- : dersbevisningen vid. graven: son, Våxtorp, samit lantbrukaren Våxtorp: " Till "En redskapskombination;” som "tuna. I frontlastaren en sladd > lättharv. En. handelsgödselspri . med : myllningsharv bogseras. prövats, för vårbruket. på ul- fjäderharv, i trepunktslyften en dare och. en -såmaskin försedd efter traktorn, . : z blinda på just ordet ”döda”. Vantör dödar en: "rovfågel ett annat djur? ' Det glömmer man så ofta att fråga sig samtidigt som 'man ' fördömer "dödandet. Rovdjuret dödar därför att det av naturen; blivit utsett att dö- då för att kunna livnära sig. Så enkelt är svaret, men samtidigt också så komplicerat, därför att dessa djur i en natur, icke be- rörd av människan, har fått en mycket wiktig uppgift, nämligen att sköta” balansen olika djur- arter' emellan. Människan har emellertid tagit sig 'an den wol- len i stället och resultatet 'be- höver ; väl ' inite ;: kommenteras. Det är skrämmeanide i alla fall Duvhökens tillbakagång är ett exempel så gott som något på vad människan i'sin avundsju- ka och inbillade mnaturkärlek åstadkommit. -Duvhöken är en rovfågel, helt! hänvisad 'att liv- rära sig på slaget byte. Och ef- tersom duvhöken är en relativt storvuxen fågel blir bytena dära efter, halvvuxna harar, fasaner, rapphöns och itamhöns som inte varit där de borde varit, näm-' ligen 'i hönsgården. Genom en hänsynslös ' utrotningskampanj bedriven. & tyst överenskommel- " ”djurvänner” och jägare emellan har nu denna vackra fågal- snart nått- den. gräns. som” verka säger stopp 'för artens” vidare fortplantning. Hur' har det kun-' nat bli på detta sättet? De sk djurvännerna som ” in ”tro- skyldighet inbillar” sig” -att "alla fåglar ' utom. rovfåglar ' ligger inne med samma känsloregister som "de" själva, ' dramatiserar en rovfågels nödvändiga näringssök och det blir tragedier och" tårar i ögonvrån då man träffar på en fjäderhög på någon tuva” i skogen där: duvhöken intagit sin måltid, Det var "alltså. här den 'stackars ' onrhönarn- mötte döden i form" av det bestialiska rovdjuret; duvhöken, som i'va- let åv.'atit svälta ihjäl diler dö- da ' orrhönan-: valde” det "Sist nämnda.” Samma ”djurvänliga” människor kan utan att ens hö- ja "rösten mot” protest åse. hur våra slakthus wecka efter vecka fylls av djur som också DÖDAS: Varför? För att” de själva skall få mat. nr i Men, säger man, djuren” vet inte” vad som väntar dem. De kan inte tänka. Detta är allde- les riktigt, men varför ånte 'till- fämpa detta talesätt också" på de djur som: "råkar i klorna på en rovfågel” Om ångest "och fa- sa finns hos ett byte fångat av en duvhök, så borde väl samma fasa -och ångest finnas- hos: de tur: och. viltvårdande” helt stirrar: sig s "FI RdR alt gå Mods södra rå Halland >” Ordet rovdjur är för "somliga människor ett hemskt klingande ord. Ett: rovdjur dödar':' :: andra ' djur och äter upp dem. Ett "rovdjur är därför. något - -som- inte" får. finnas, det skall -: + utrotas till varje pris. : Detta är kanske: överdrivet en” aning, ” men inte: mycket." För det: finns” faktiskt människor. som i sin iver djur som åker till slakterierna. Det är: människans egoism som, spökar igen. De djur som fång- as av rovfåglar är ju så vackra säger man och 'de :sjunger' så vackert. I avisst gör de det,' men vem "sjunger. de för? Inte för Oss människor” i ala fall, utan sången är uttryck. för något som inte ens vetenskapen ännu lye- kats utröna. Jägarna och de s. att han då berövar dem något våd, skall vt komma ihåg att så lågt stående » djur " som" fåglar helt och, håller” är robotar' som i' allt beter" sig', efter ' givna mönster. De: handlar inte. efter: känslo- p Hl Handen på hjär- tat: CÄr inte, en duvhök på sitt slagna' byte en "oändligt" vacker av: sin" "kropp utstrålar - Styrka, ögonen ; med "dess" skärpa och |elegansen över" alltsammans. Duvhöken har rätt att leva som en. rovfågel, han - har, rätt: att [döda därför att han” dödar för ra. dömd]: k. ”natur- och djurvännerna un- | nar "helt enkelt inte" en duvhök), håns , rättmätiga måltid, därför |. som passar bra. i stekgrytan och |. som tilltalar ögat, och' örat. Och |. beträffar de känslor' somij. tillmätes” de” slagna djuren", sål. syn? Rovfågeln som "i varje del k rt enklare än i den tidigare o om-= talade. 1 försöken har'engångsbe- arbetningen” inte gett. märkbart sämre skördar än efter konventio- i nell bearbetning. lea ; ”Av' dessa, försök. kan man” inte bestämt "uttala sig om möjligheterna att använda redskapskombinationer Ji "vårbruket och ännu, mindre hur dessa. "lämpligast" bör utformas, På vissa jordar, främst de styva, Jer- . | jordarna, är det synnerligen önsk- : ;. värt. att reducera antalet körning- ar på fältet, Det är emellertid nöd, -vändigt att maskiner och redskap konstrueras för. en allsidigare an- vändning än tidigare. Dock borde de, här £ skisserade: principerna kun= na;rvara ett verksamt : bidrag, till - zationaliseringen inom. jordbruket, ba "honom ”fvär 4 i våra viltrika : marker. Hans skönhet är. stor. Lika” stor som en fågeljublande' se daggfuktig junimorgon. : att. kunna -leva.- Vi khar- råd. att). . Sven, Martinsson, . X FEN TT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.