= LAHOLMS TIDNING DEN 6 MAJ 1963 - = ETT IT = Vid en ny uppgift: "Det har skett redaktörsskif- möts till god samvaro och ge- |. te vid Laholms Tidning, vil-| mensamma insatser för sam- ket läsarna vid det här faget| hällets bästa. I denna uppgift är underrättade om. Under-| har redaktören sina duktigaste tecknad har trätt till och kom. | medhjälpare i de många intres. - mer därmed som, född hallän-]|. serade däsarna. Ju bättre kon- ning åter till hemprovinsen ef.| takten. blir desto bättre och ter å det närmaste 32 år som] trevligare tidning! tidningsman i Norrland. Som Jag vet, att Laholms Tidning första åtgärd. har jag att på! har många goda vänner — inte | Stockholms . terdbetia med utrikesminister Nilsson har visalt' dåligt omdöme; FN:s ge- påminna sig att dödsstraff fort- nerallsekreterare U "Thant bätt=" "Jfarande ultmätes' för förbrytel- re. Det är tur för FN att rol-- ser mot den ko mo- lerna 'är så fördelade, -'': ralen. Nyligen var det fem : Helsingborgs Dagblad. / högre tjänstemän som dömides "Allt tale om "töväder 1 Sovjet | till trots råder dock åtminstone nattfrost. Det kan vara skäl att företageta vägnar 'tacka min företrädare, ' redaktör Arvid Andersson, och önska honom välgång, när han nu går till andra uppgifter.” - Det. är inte obekant för nå- gon, ' att - landsortstidningarna har fått det allt. mera bekym- mersamt i den hårdnände kon- "kurrensen och med ide ständigt |. stegrade utgifterna. Det är därför en glädje kunna kon- statera, att en så relativt liten tidning som denna genom god skötsel från ide ansvariga lyc- kats behålla en stabil ekonomi och alltjämt fyller sin uppgift som Laholmg enda i staden utkommande tidning, Det är min förhoppning, - att även framtiden skall gestalta sig väl I de: nya massmedias gyllene tid' får ortstidningen allt större betydelse, när det gäller för- medlingen "av de geografiskt begränsade nyheterna och den lokala annonseringen. Lokal- tidningen : även i. relativt anspråkslöst” format och utfö- rande — har 'sin 'givna uppgift, vari då kanske förnämligast in- går bevakningen av vad som händer "på den kommunala fronten i idessa omvälvningens dagar. men: även en viss kri- tisk .inställning till ' centrala myndigheters ibland något by- råkratiska tänkande och hand- lande; : Framför allt ser dock den nye. redaktören som : sin uppgidt att förmedla -allt, som kan 'vara av intresse" för oss .i vår dagliga gärning 'på ar- betsplats” eller i hem, i ionga- nisationerna och där vi i övrigt SOCIALDEMOKRATERNA OCII .LOKALISERINGEN DN Det finns vissa tecken som ys der på alt det kan" vara" en" is- lossning på väg mär "det gäller tokaliseringspolitilcen ; sade JF an- Ivan” Nilsson Tvänålund bara inom det parti, centerpar- tiet, som tidningen . närmast företräder mutan . även , inom andra grupper. Det är , min varma förhoppning nu vid till- trädet av redalktörsbefattningen, attt dessa vänner alltjämt skall bli oss trogna och stödja oss på tidningens olikå avdelningar en bra och läsvärd produkt. . > Efter hand kommér väl wissa gens utseende — några kan spåras redan i idag — men i stort. sett ” "Tidning att vara samma gamla kära vän i så många hem, som den wu varit & över. 30 år. .. Jag ber tidningens läsare att innesluta mig i sin välvilliga ” omtanke, då jag nu — tillsam- intresserade : medarbetare ' — skall försöka ge dem en lokal? tidning, som de trivs med.: "" Bertil Nyblom, : I FÖREBYGGANDE - fen le "Ken man inte stoppa t. ex. en är det väl tveksamt, om 'sam- "hället i tid lyckas mädda den det berör undan en upplevelse, som |— « anses ' kllant ” skadlig, " Att. detta "inte heller går utlan något, inslag av tvång anser Sydsvenska 'Dogbladet 0: exfarenheten |? - bestyrka:-' : Eltersom socialstyrelsen uppen- bart inte avsett atit:'skapa möj- ligheter för enbant polisiära åt- "gärder multan- siktar. till en dinti- "mare samvärkan mellan ond- ter och Hem. "där sådana ' finns, > helt. dan elimineras wid : utfor- mandet av en skyddslag. Väsent- ligare: är. att "åstadkomma effek "tiva insatser; där wimlig hänsyn i tagits till riskerna för missbruk. Då dett endast. är de ungas bästa, sman "har tf för” ör gommen,” försvaras (cp) 4 riked häromd: Nilsson” kade: goda skäl för: sitt de. Den ad tiska pressen tar då och då upp i probilenr som fönr endast akitua- liserades av centern. Det verkar . som om man fått upp ögonen för . abt dot. d wvalnihetens samhälle även. skol, tas vissa hänsyn”. ti Att använda” Mlgårgam i in- Vv fonden. till invest sar bo ; Iokaliseringsbefrämjande syfte verkar nde längre så 'omöj- ligt. Den "motion som” hr. Nils- som talade för å vilsdagen föll dock även denna, gång. Avslaget motiverades .med stt den stora Iokeliseringsutredningen " skall [ med sitt betänkande re- dan instundande sommar, Man får hoppas att frågan om en ak- tivare Tokaliseningspolitike "lär= med kommer att avgörande steg närmare sin lösning. . Uttrycket valfrihetens samhäl- le är ett värdelöst slagond i den politiske” debatter så länge man inte kan lösa en så grundläggan- de fråga som folks rätt till ar- bote och bosättning på den ort där vederbörande själv vill bo= sätta sig. DEN VÄLDSAMMA KÖP- RUSHEN strax före spritstrejken kommen- " terag å en ledande antiköl i B ou- quet, Systembolagets personal- tidning, som beklagar” att | vi svenskar inte kan ta en sådan sak med en smula fattning: Dess bättre vågar man väl sä fa att det knappast är Papelt- törst” och ide begär som i första hand drivit folk att gå butiksrunt. Men det har funnits en ”bov” i dramat: Pressen, "Det är ställt utom e tviv. 1, att utan tidni SS pg i vår ärliga strävan” att göra | - förändringar att ske i tidnin-]|- kommer ' Laholms : mans : med företagets . många | - dighe- I re förefaller idet 'opåkallat att före | "stora de svånigheter som. aldrig | DI 'ung flickas färd den raggarbil |” å stigit: med' över tio procent, Ti SAJACCIO, Korsika > — Korsika, Medelhavets: "fjärde ör i Storleksoräning; skall: åter bli: vad den: var ' under romartiden: Medelhavets kornbod?' +: va ;Väldiga” bevattningsprojekt: håller. på att genomföras på: Öns öslsida, där den. annars. så bergiga . och. svårtillgängliga" ön har ett vidsträckt låglarid, fransinän”. "Det betyder a att öns s | folkmängd : på ' tidigare; 180.000 >: De" flesta: av: invandrarna: är antingen” födda på; Korsika: eller |t barn : till korsikaniska föräldrar. Men: det: finns' också: många ;sorå inte "har korsikariskt påbrå. utan föredragit atit > bosätta: :sigi på denna" ö.på evund av dess: milda a | klimat; påminnaride” tom det tro nar | piska" "eller subtropiska klimat + 50 procent av. de tepatrisrade är. jordbrukare” till” professionen, 2130 procent hantverkåre och små- mamina: och 4 pappa "eller" svästår : Dessutom.” här lbyggsttionen på” Korsika, varit förhåland tor + ide” senaste I : förhålfandevis: stor" de” s — 1 bli” imodernt; 'och här tröttnat att Det. är väl. då Hollandssock- nar som likt Hishult kan visa en så wik tradition, då det gäl- ler slöjdhantverk 'av olika slag: Om ' man exempelvis slår .upp telefonkatalogen så stöter man ofta på yrkesbeteckningar såda- na som korgmakare och slöjd- handlare, ' Det rena. hantverket har väl gått starkt tillbaka un- der senare år, I. stället köper man fabrikstillverkade alster och idkar handel med dessa, men fortfarande . finns det Hishults- bor som. på det gamla sättet tillverkar slöjdalster. Laholms Tidning håde för nå-. gon tid sedan tillfälle besöka två slöjdare, som trots dålig förtjänst ännu vill vara med, En av dem är Samuel Jonasson i Kornhult, Alldeles intill Korn- hults idrottsplats har han sin verkstad inrymd i ett uthus ett stycke bort från boningshuset I den lilla verkstaden, inrym- mes olika saker, nödvändiga för den yrkesutövning hr Jonasson bedriver: en . hyvelbänk, ett skåp med : färger och fernissor, några "bockar” på golvet och så 'kaminen. Därtill "också - säll- skapet katten... + Jonasson tillverkar hockstilar på upprepade löpsedlar och förstasidor hade - köphysterin aldrig fått så osed- vanliga proportioner, Åtminstone i Stockholms-pressen har snart sagt varje dag ”varit den sista”. Ur Jagersynpunkt alltså, Har för övrigt någon bransch någonsin fått en sådan gratis reklam för "sina varor? Nej, säkerligen inte. Och när lagren på nytt började fyllas, var pressen lika generös och väl- villig med upplysningar om var allmänheten skulle kunna få sin starksprit -så snabbt som möjligt. Det gäller juden heliga uppla- gan och"alla hänsyn viltas bort. skopor och-skålar av. trä. På skåpet hänger . färdiga . skopor vi tork och på 'hyvelbänken ligger ämnen till skålar... - — Skoporna kallas för svina- skopor, berättar Samuel Jonas- son - och - visar oss några. Förr envände :man dem just till att ge svinen mat med. Kanhända gör man det. fortfarande, men dessa .gkopor skall säkert inte användas til sådant + Men hr Jonasson: var för da- gen sysselsatt med att tillverka träskålar, och ett ämne till en skål, som bearbetats. färe- mid- Vdagcn, åker a fom. ie igen. för" vidare behandling. ', "Ämnena ” är björkklampar, kluvna på läng- den: och"; färska.” En ” speciell ”bock”- måste "Samuel Jonasson sitta / på, "medan , han med ett verktyg” hugger. bort träet; ME — Detta ] allas: för ät håla, berättar: han, - och - verktyget kallas för. .Hängsla:. Först hug- ger jag bort träet, "varefter jag putsar . skålen, : som sedan får stå: adt. torka. . Detta tar ungefär |s. en månad.” De fullt färdiga sko- Pporna :; och . skålarna . säljs till Hemslöjden. i Halmstad och Ia so Jag började med detta tar- betet då jag var 14 år gammal, fortsätter, Ihr- Jonasson och i år skulle dat väl bli.50 år som jag hållit. spå. :1'25 år. har. Hemslöj- den fått mina varor, fast skå- larna har jag bara börjat med På senare år, . - Skålarnas: utseende beror av björkklampens form. Är. klam- pen ojämn blir skålen det ock- så vilket ju gör att ingen skål blir den andra lik och alt säljs trävEt, . Samuel : Jonasson. är Född” i Norra. Össjö och har läm sig yrket” själv. :I 35 år: har han slöjdat. i den lilla trevna verk-. stad .som han” nu arbetar i. — Fast. förtjänsten är. dålig, säger han. Trots ett mina alster ne upp i pris Ute år efter år, så : går det inte att komma upp i: några -större föntjänster, Men det har gått i alla fall och det är huvudsaken. - ”Då vi tackat för den trevliga pratstunden och stigit ut -ur verkstadens trevnad kan vi hö- ra Samuel : Jonassons tängsla dunka därinne, Dat behändiga "Ulla .verktyget är med all sä- "keihet eft a av de få i våra byg- der som' på "detta sätt bearbetar glasbjörkens vackra trä.. I: våra bygder kanske det sista som är i tjänst hös en äkta slöjdare.”'' - Också i: Kornhult ' och " inte långt. "ifrån. Samuel > Jonasson -|bor-en annan 'hedersman som, trots minskad - förtjänst, elitjämt hantverksmässigt framställer si na”, alster...» Fabrikör Hilmer Isaksson tilverkar ”laggkärl, d. v. s. baljor av; olika slag : samt s. Jk, kalvabyttor. --Hilmer. Isaksson har te fler maskiner Jtöl sin hjälp. I werk- staden finns bl, a. olika slag av sågar och hyvlar : som används till de första momenten i lagg- kärlstillverkniingen. Råmateria- let är smålanldsfuruy, som efter uppeågningen. måste torka. ior- dentligt för altt de färdiga bal- jorna inte” skall -spricka... Den sista utformningen av stavarnia samt själva hopsättningen måste emellertid ske helt för hand öch det fordras både varsamhet och stor skicklighet . för. att- den stutliga produkten skall bli av högsta klass. - - Medan hr Isaksson. är vänlig nog att visa: hur man börjar hopsättningen av en balja sva- rar. han på våra frågor och vi får veta att man sedan tre ge-- nerationer tilbaka ; har sysslat med itträarbeten. : ' — Fast min far tillverkade även skopor; berättar han. Ar- betet har jag flänt av: honom; Men de maskiner jag har. nu, har kommit till på senare tid, - Det: är en fröjd att. se, hur|' lätt och smidigt. fabrikör Isaks- son sätter. stavarna på sin. plats på baljbottnen. Man börjar .all- tid på baljans s. k kortsida där, handtag&t så småningom :borras ut. Stavarna skall luta utåt. en .på bygden. « 2 "lätt döden av högsta domstolen "för att de med utnyttjande av Ärligen' läggs stora arealer, | ånen” främst den största. sta- den, Bastia... På. Korsika: finns också gott: om” | övergivna: "men fullt. beboeliga hus; på i lands- g jordbruksdrift". på: H "Korsika är goda, Öp är av : Frankrike : odla > ;citvusfrulster, : Anidri :od- lingar som är: "aktuella än! frukt och" grönsaker. Om några". få år räknar. man. ;med; att. de: hem- vändande”. skall; ha: odlat upp 8.000 nya hektar "mark. Man har en intensiv: jordbruksförskning i gång med bl: aren Försöksan” 2 Korsikas,. wid. sidan "avi jord- -|bruket,; viktigaste” Pnäring”, tu- rismen, + ; kommen, ; att: påverkas positivt av denna” "intensifiering av; jordbruksdriften, : Genom att : 2” på många jordbruksprodukter komi- Ik bara' trona En mhstora Napö- rigt bli likformig, vilket ser nog så ”lurigt” ult för den oinvigde. — Mina "baljor säljer jag till slöjdhandlare, > som + sedan" för dem ”widare ' över. hela" landet, fortsätter hr-. Isaksson, ; Olika baljmodeller . säljg i olika delar av: landet. En sort säljs tex. bara i "Småland, en annan 'en- bart i morra Halland: osv. | Hilmer Isaksson wvisar 0s3 en def olika : typer av. baljor, och det-. skiljer en hel" del: mellan dem ' ifråga om. Utformningen. Några har it '0.: m. lock och denna modell säljs mest i Små- land. De små kalvabyttorna är viktigt dekorativa och då vi på- pekar alt man rent av skulle kunna ha dem som ' blomställ, får: vi veta att hr Isaksson på beställning. gör, ”blombyttor”. ' ”; Fabrikör . Hilmer, Isaksson . är snart. ensam i ' sitt. . yrke: som laggkärlstillverkare. Ir -— Plåt och plast ' är svåra konkurrenter, säger han,- men givetvis ' sätter jag iräbaljorna främst av alla. Tyvärr kommer lönsamheten är för dålig. "Jag har: tre söner, . mer; ingen :av dem . vill: fortsätta efter . mig. själv kommer" jag emellertid att fortsätta så länge jag orkar, sä- ger. Hilmer. Isaksson till sist, ty även om man "får" pension, . så kan man ju inté gå och ingen- ting göra. > co . Och med det humör och den vitalitet. som är utmärkande för Hilmer Isaksson, - cå är mi säkra på att många 'baljor' ännu i manga. år kommer att” gitar ihop : 'neskärlsverkstaden . "Kornhult. = : Vi är glada över ' att få. ha träffat två hantverkare av. den gamla stammen, två, som trots allt - hårdare konkurrens " och lönsamhet inte' överger en tra- Etion ” som så” satt ' sin prägel = ne " SM, "labt säga - byta ex. den enda, del = r det: går: att statliga fabriker gjort affärer ” för egen vinnings skull, i Sådana notiser om' dödsstraff för relativa bagateller står då : loch då i vår press men de ut- löser sällan eller aldrig någon "I diskussion bland de höga” an- : | darna. veta vad det beror på. Det vore: intressant att Sunt Förnuft. | Det blir bara. värre av att MN man i den idealistiska propagan- dan ständigt: gör FN till. något annat . än wad det är: Det är "| västerns samverkan och försvar, inte - Förenta Nationerna, : som - sjhar förtjänsten". av fredens be-|l: : |varande." Om denna - kraftkälla, I |oundgänglig också: för tatt FN skal kunna fylla sina uppgifter, har svenska regeringens tales- män . sällan haft. något: positivt |5 'Delt hjälper inte attl! honnörsoddet -- neutralitet mot solidaritep när man bara | byter em illusion imot en annan, SO Handelstiäningen. Det råder inte” minsta ivekan om ait ett starkt FN är en styr- ka för freden. Målet bör därför vara," att. FN. blir den absolut säkra garanten ” för | "världens fred, | Skånska Dagbladet. Säga” vad man vil rien "med: U; Thant-och 1 maj- demonstrationen på Gärdet, men dävlingsraseriet, solungdoms-: mästerskapen och träningsjälstet är allt saker som måste. bort rekt skadligt. Vi har ingen an- ledning att härma amerikanska förhållanden då de är som sämst. ' Måttlighet är en: god dygd också då det gäller: idrot- ten. Jag tror för min del på för dem som presterar goda re- sultalt.. Men jag känner ledsnad' då . som blivit så bundna av. rekord- hetsen att. de: slutat tänka på något annat, I sådana fall bör idrobten . vedervärdig, Författaren Ingvar Wahlén, : Allting Valar för ag. frågan - tydelsefull mätare på folkets in- ställning till kristen tro "och sed ' "dess. . vidaste ” sammanhang. mer den "fortsatta utvecklingen - attt följas med stor. intresse. av ' fler än som. eljest håller . sig Här” gäller det mer”än politik, vilket säkerligen: kommer, - att märkas i de fortsatta. opinions. idrotten och känner beundnatv ' jag ' möter -idrottsfantaster ajour med de' "politiska frågorna, - från vår skola Där är det di- . om - skolang ' kristendomsunder> . visning kommer att bli en be= :." Från denna utgångspunkt kom" Vs inte är 'det stora perspektiv den öppnar över. vånt förhållande till ylftervärlden. Generalsekre- detta yrke snart att dö ut, tyl- undran, över; att : det "är. detta land. som, har; ambragt hans företrädare Dag, : Hammarskjöld och, 'så.. många” andra: med svid= syn i sitt sätt attt | betrakta um- gänget” mellan folken: "Affärsvärlden. Folk komm Yr: förstås att. und- ra vad som "var det! avgörande hindret” för: U- Thant. Det före- faller /inte "alldeles otroligt : att U 'Thant tagit sig-en ytterligare funderare ' på 'saken' sedan han fåltt hr: Heckschers ttelegram och och många borgerliga pressrös- varit rätt olämpligt. : | Gefle Dagb ad:” än börjar med, så skall jag med tre raska frågor 'vara inne på franska revolutionen, försäkrade som. man vet ' den gamle Iek- torn sina inför studentförhöret oroliga abiturienter.. Det är nå- got : liknande med en : svensk förstamajtalare, Vilket ämne det än gäller är han eller hon med tre raska kliv inne på proble- met Sydafrika, en i och för sig lovvärd. ambition ' ehuru , något ensidig, eftersom det, beklagligt att säga, finns gott om regimer på betydligt närmare håll som vore väl kvalificerade : för en motsvarande uppmärksamhet, Svenska Dagbladet. | Måttlighetsdstckarna kan stäl fa" till mycket ' elände. :' Och många, många kan inte hålla det här måttliga, de får sitt spritbehov som leder till alko- holism. Sällskapsdrickandet kan vara farligt. Och. vad har bli- vit av den stora vinpropagan- dan? Ja ungdom har gått över från läskedrycker till vin och från vin till starksprit. Och är teristerna? Det . skräller ' rätt göt från andra hållet ibland. "Einar Rimmerfors. "Eplsoder” med U. Than "får betraktas som ett bidrag till Stockholms = arbetarekommuns ordförandes diplomatiska utbild- ning. Göteborgs-Posten, 2 teraren har behållit sina inner- rom affären. för Sig | unidslippa” sig + en: 'odiplomatisk | ter," kommit. till der, slutsatsen att ' engagemanget nog skulle” ha Var bara lugna, ty vad "det agressiviteten förbehållen. nyk-|- | Om icke Vetckörnet faller i i jor- ole och. där, "Några reko kora tål pus med denna bön: ”Herre, skulle” vilja "se Jesas . Filippus.; fick. > Andréas mn sig; och" de: ä till Jesus.; Då. bör Frälsaren ' greker. hednavärldens represen- tanlter..: Han. hör genom ”" dessa - själar som” utopar; : tagit del av” reaktionen i Sve- lb vige. "Och att: han 'därvid, flik: |ren som " hrr. Heckscher "och Ohlin Jar : blivit rest, hår. Hendskapen mel lan dessa två: upphört 1 alla: lika; inför Gud i” H Frälsare. : Då: "skall : dettta enda; - | korn bli till många. kornt :?535. Jesu blick. når framåt i tiden, och han ser då mognar till skörd, Men han måste först dö. -- Och lagen om vetekonnet gi för honom, Missionshistorien vi- sar att det är så. Dänför' att inte kristna marit villiga att dö, att Jesus dog för Idet.' Meti"när unga män bch kvinnor i själv- försakelse och offer lägger sina liv på missionens altare, då spi- rar det i hednaland. . . Vetekornet dog, och myla - ax därute. Nu vajar sädesfälten för höstvinden. Nu. väntar Gud, att du. och jag iskall. dö, dö från ett makligt och ' egoistiskt liv, dö för att bärga skörden, innan vintern lägger sig över markers na. ; Är du villig att dö? | on Är jag villig? : NS , mer att bli avgörande, om Je- Sus kan ha användning för 085, Vänta inte på ä utomordent- |ligt stora tillfällena. Gör de van- ligaste små. tildragelsema stora. : ting, sälg -c och mn trogg i skuggan, ala rr hednafälten : Små. ling är små ting, men .- . ling. +. SMÅ fing är ht stort SS Tacka lågan för dess ljus, me . "inte lampföbten, som står .' djupt gripen... Han ,ser i dessa NS män sucken från : de: miljoner: i ler, för. oss Uiksom der, gällde lever ännu : gtörsta Idelen- av . - människosläktet utan att veta, växte fram. Nu mognar skörden = "Svaret på denna fråga kom=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.