a ” Törogen Bert 18 -maj 1063 1 - = JL] LÖRDAGEN DEN 18 MAJ SJ FA . = , > > Mera Det "är nu rärmareé tre år, Kongo? : ycket mera förvånansvärt som vårt militära : pågått i Kongo. ' Att'utveckEn- gen där; medfört, att vårt av- sedd polisiära ingripande lett till deltagande i direkta krigs- operationer; kan icke förnekas endast beklagas, Hr Undén har som utrikesminister uttalat, att ”det skulle vara omöjligt för oss att godta att FN:s trupper bleve indragna 4 militära ak- tioner syftande till att inför- liva Katanga med "det övriga Kongo”: Vi wet ju alla, hur "är det då, att Sverige på fram- ställning av U Thant nu i stäl- let skall öka sin styrka med 63 man, så att den kommer att uppgå till 921 man. Vi har verkligen. ställt så mycket stridskrafter till förfogande och även för ändamål, . som ur- sprungligen icke ' avsetts, att wårt land bör ha särskild an- ledning att bli delaktigt i den planlagda : stora minskningen av trupperna i Kongo och ej tsat De avsevärda kost- det gått i det a det, Det råder otvivelaktigt på många håll ä'vårt land olust inför vå- ra miljtära engagemang utom- lands :och deras följder. Det har också, icke minst" från centerpartihåll, - = framhållits önskvärdheten av att våra stridskrafter 4 Kongo så snart som möjligt skall avvecklas. En viss. minskning har ju också kommit till stånd. Alltjämt finns emellertid svenskt strids- flyg i Kongo. Sedan Katanga nedkämpats, och det ej finns några flygplan att operera emot, synes det svenska strids. flyget helt utan uppgifter. Er- forderliga flyguppgifter 'sköts maderna för vårt engagemang, vilkas gäldande synes mycket ovisst, bör också . vara anled- ning till att det nu äntligen blir ett slut på våra militära insatser i Kongo. 75 sr 5 " Vår u-bjälp bör efter de er- farenheter man haft av' FN:s militära ingripanden efter Dag Hammarskjölds bortgång hell- re inskränka sig till sådan av humanitär ant än att ställa fogande, - "SÅ LÄNGE VI HÄR I LANDET.” inte har” möjlighet att själva välja bostad utan får ta vad bo: juli och till 6.400 före oktober. | -. Operasångaren : Carl Fredrik Lundqvist, även ”Lunkan”: kallad var på sin tid en högst berömd och även färgstark sydhallänning. Fadern, hade varit folkskollärare först i. Skummeslöv och sedan i Veinge” och. som sådan en av de första 'i provinsen, Mindre 'känt är kanske att den frejdade sånga- ren; som dåde t o, m.' världsstä- dernas kräsna publik för sina föt- ter innan" hän började sin. strå- lande" sångarbana hade suttit: i deras kamrater och jag träffade där. många af bondeståndets mera bemärkta ledamöter (detta var in- nan den nya riksd a torerna icke fullt pålitlig. I hans stäle wvaldes då Carl. Ifvarson, Emellertid var det vid denna tiks- dag södra stambanans. sträckning skulle afgöras — det gällde Laga- med två kammare, som infördes 1866) och blev åhörare till ganska d i; kb i oli- tade 'man på en liten itoddy och spelte ett 'parti: preferånce, var- lare; Tyska brinken, Tyska lejo- net och de. : riksdagen, Inte som riksd men som'tjänsteman inom expe- Han kom därvid också i kontakt med de halländska riksdagsmännen (detta "var på” 1850 -och 60-talen), och särskilt -med' då Carl Ifvars- son, Ränneslöf, det mäktiga Lant- mannapartiets , obestridlige tedare, I sina ”Minnen och anteckningar” återger han några glimtar om d Inom sin hembygd hade: Carl Ifvarson ett stort förtroende . och den och war högt . värderad af domhafvanden i Höks härad, som alltid upp tillsättande af förmyn- dare eller annan förtroendepost ut- såg honom, i et man för trakten hade warit David bomber 'och granater till för-|- medlem af bondeståndet, och' Carl Ifvarson..Den sistnämnde" var från samma trakt: i södra Halland som: berömde och aktade sy länds Andersson i Brännarp:' (norr om Halmstad), , vilken, jämte bröder- na: Bengt och dennes efterträdare Anders Gudmund: mar eller Nässjölinjen' — hvarvid den senare afgick med seger, då La- galinjens anhängare saknade den flytelserika' David And 15 Emellertid utvecklade Carl If- varson en häpnadsväckande ar- det fanns ej ett ärende, som han ej grundligt satte sig in i och redan wid sin första riksdag gjor- de han sig så bemärkt; att han snart” intog en ledande ställning. Därtill : bidrog,” utom hans” egen personlighet, . följande ändi het, "Alt ifrån: Thore: Petrés da- gar hade oppositionen haft till ögonmärke att mer och mer göra hill en verklighet grundlagens bud om svenska . folkets sätt att sig ra. så. inflytelserika, watt ide i all- mänhet : bestämde , bondeståndets beslut. David Andersson hade ett sådant anseende, att han till 1859 —1860 års niksdag var påtänkt till besk 'och genom attt hålla om. statens pung göra sina önskning- ar och kraf i rikets angelägenhe- ter, gällande, Efter Thore Petré inträdde swådman Björck, som sat- te honom in & frågorna. Att Björck | Aktuell "Den inflytelstrike New York- ligen förebrått regimen för att icke inse, att Europa - nu är starkt nog att önska en större svar för sitt eget försvar.” Det är olämpligt att behandla våra vänner. i. NATO som beroende allierade i stället för självstän- diga medlemmar, ' sade Rocke- feller, ty det går ej att skjuta undan . Europas förklarliga ön- skan att vara i stånd att svara med egna- kärnvapen, då det gäller dess eget försvar i hän- delse av anfall. Vad här sagts, är den direkta' motsatsen till den Kennedyska politiken. - . Nordvästra Skånes Tidningar. "Att stå vid Berlin-muren är att - befinna: tsig- öga mot öga med en atavism, Ett återfall, en gengångare ' av. något ' uråldrigt och : skräckbemängt, ' som. man aldrig trodde sig behöva åter- uppleva, rs ' Detta är inte medeltid. . Det är .mågot än "värre, Som en or : + |den parlamentariska demokra= guvernören Rockefeller har ny-| tin. ” Skånska Dagbladet, > ' jälvständighet- och an- latt riksbankschefen är ledamot NN av postbanken och . samtidigt deltager i avgöranden som rör riktlinjer för låne- och ränte- Sydsvenska Dagbladet, Landsbygden borde avskaffas — med undantag för de delar av den som är mycket välbe- lägna i förhållande till tätorter och | som . samtidigt är särskilt. - gynnsamma från jordbrukssyn= = ' punkt. På lång sikt vill säga. - "Arne Elmgren i LÖ. Förvaringen' av militära va-. pen och ammunition har. tidi- gare varit föremål för kritik och vetvis är det även fråga om rimliga kostnader, ' men nog frågan är väl 'om säkerhetskra= .. :. ven för att obehöriga inte skall... lyckas komma över dem verk= ', + ligen är" tillfredsställande, : Gi= = — jag och" min "fader hade varit en god". wän ! till "honom ” och en 'tid hans : ofta anlitade rådgivare, Jag talman. Men han blev tyvärr ej vald; han hade nämligen af rege- ringen blifvit hugnad med en me- dalj och ansågs därigenom af elek> . fått en muppfattande därjunge är tydligt och jag mill: till belysande häraf berätta följandet . 1. > (Forts. å sid. 7)". borde 'en ur” militär synpunkt lämplig centralisering av vapen= . förråden och en effektivare be= vakning av dessa kunna elimi- stadsförmedlingen har att anvisa oss är det mycket svårt att få fram en bild av hur människor vill bo — hur bostaden för olika skräcködla av tegel och cement ringlar - den tvärs genom den moderna storstaden. Den bär en bättre av helt andra flygplans- Nu uppges den totala FN- styrkan 4 Kongo, 12.500 :man, ofta” hem ryggfena av taggtråd, och den d de va töl. 2 a RE or [han åren dubblett wid Skomat ON = | vindlande tegelkroppen har seg-|nera. de upprepade vapenstöl- skola minskas till 7.400 den 1 familjetyp er bör ås utformad, gatan bodde tillse med enl, - — — 7 ”YYl ment "av dödade hus Här bor derna, vilka kan få mycket all - — IT | ekriver Pyggnadsindustris|msdipdenrat Nils Peterson 4 | BÖNSÖNDAGEN: 1 inga ' människor längre.' Portar |variliga IN heter. | Fn ell . På. då oro lj sa - : önster ha sd NES SYDeleEn ÄR FLICKOR I BADDRÄKT : ” Variationsmöjligheter i familje- Runtorp. På. aftonen N å' de voro I EDR dd Ren IE Gå och , fönster har "murats igen. NN Na pA det bästa försäljningsargumen=- tet för" Sverige vid en stor in- + dustrimässa frågar tidningen Fö. retagåren med anledning av det material. som fanns 4 svenska bostadens utformning skulle kun. na uppnås i en fri marknad, där efterfrågan gav besked om folks önskningar. Många : kanske" rent "av vore beredda. att satsa lite mer av sina inkomster för att få bo bättre, Det är en brist i dis- "Internationales Zentrum”. ue Hannovermässan är en sam- lingspunkt ' för företagare” från hela världen och hit kommer .ö- ver miljonen besökare för att se vad som finns att köpa eller för alt sälja, Dot är då viktigt att vå presenterar Sverige som ett land, som har en högt utvecklad industri och som. väl kan hävda sin plats 1' den internationella konkurrensen, Det material som delades ut i svenska montern bestod i turist- broschyrer med söta flickor på "omslaget samt en litet större bro- schyr,' där 'det bl; a. talades om att man kan köpa' tyskt öl.4 Svei flge, Som motsats nämner tagaren "exempelvis" det "danska | eller schwelziska materialet, "som presenterade vad respektive: "der hade att bjuda: yng Schwelz lämnade blaa'”en res dogörelse' för orsakerna -till att Schweiz tillhör OEEC, förklaring till den schweiziska inställning« en lill nuvarande EEC samt 'en förklaring Kill. varför Schweiz Vidare lämnade man ut en bro- schyr om hur man står till hjälp för dem; som' önskar .göra affä- rer med schweiziska företag, : > Det. var: sådant material svens- karna glömde bort vid Hanno- vermässan, Badflickor är inte nog, den ä ansåg sig kunna gå med i Efta. | na kring - na att kostnadssidan inte tas upp got ansågs det normalt om hyran tog ungefär 20 procent "av den boendes inkomst, Men på den ti- den tog skatten en mycket lägre procent av inkomsten än den gör "nu. De mycket höga skatterna i dag är helt säkert en anledning till att folk tycker att. en, hyra på 20 procent är för dryg. . . Alla nästan är vi hyresgäster, ”och det är därför inte politiskt gångbart att tala om önskvärdhe- ten av att vi lägga ner mer peng- "ar på att bo bra. Här skulle emel- .Jertid : hyresgäströrelsen , t.. ex. kunna hjälpa till, LM Det kan hända att folk vill bo otydligt” bättre än vad myndig. ieterna' inbillar sig och. att' man ckså är redo att betala vad det ostar, ” bara ' man "får en' chans, ; hävdar” 'Byggnådsindustrien, , som "erinrar om satt var tredje stock- "holmare," göteborgare eller mal- " möbo” vill; flytta — det betyder - ": För Laholms Tidning av kyrkoherde Harald Ängquis TT : Töcksfors," so An ä IL dagens kexlt undervisar Je- till ordentlig diskussion. Före kri, |” C Kan man hoppas, att. den stora "hopen ”skötsamma, som” man så ” ofta hör talas om, den majoriteten " som bestämmer i alkoholfrågan i "vårt land,' skall: ha Järt: sig nå- got, åtmihstone "något, av sprit- " bristen och av 'spritens återkomst? Samhället är "faktiskt inte utan förebyggande ,' medel, : bara de | kommer till'användning, Men = "det är tyvärr ganska vanligt, att "man önskar ett bättre nykterhets- tillstånd, men vägrar acceptera fö rebyggande åtgärder. Det är som ” om 'man tror att Sverige kan ha "en väldig alkoholkonsumtion, men ”"utan " nämnvärda alkoholskador! . Detta är en omöjlighet." Alkohol- - konsumtionen, både den måttliga -'att situationen. inte är bra sol öch ”omåttliga, kräver sina offer, : -> (Blå Bandet). i H Sa t. sus om bönen: Däri omtalas att " flärjungarna kom fram till ho- nom": och ' bad ' honom: ' ”Herre lär oss att bedja”! Det är en ” erfarenhet en präst ofta får gö-|: å ra : i "sitt. själavårdsarbete, att |för ” det" är illa beställt med bönen, den är” ofta ” försummad eller missriktad. Många gånger blir delt blott en samling av ord och ej som det borde vara, hjärtats suckan till levande Gud. Några frågor. rörande det över måttan viktiga ämnet, ',. 7 Inna :.1) Hur skall vi bedja? Bö- | nen är hjärtats samtal med Gud. När -vi bedjen .skall vi: bedja med hjärtat." Det får icke” bli ett” radbandsläsande, och blott för alt det så skall vara. Vi måste ' vilja något med vår bön, det måste i vårt hjärta finnås en längtan «ller en ön- skan. efter något, - en längtar, tom" tager sig uttryck i läppar- has tanklöst bön, : Bönelivet " kan + väl mindre än mågot annat regleras och givas bestämda lagar, men ”Avståndsd ett. är . dock: nödvändigt: - bönen måste komma från. hjärtat, från vår inre varelse, — Vidare skal vi bedja i. tro. Vi måste. alltid ihågkomma, till vem det är vår bön riktas, Det är den allsmäk- tige vi nalkas & våra böner. Vi kamliga ting. Däremot bör. wi. ofta bedja :om vårt! sinnes "för- nyelse,'. vår " kärleks -:stärkande, vårt : bekännaremods "höjande, vår eviga" framtidl; O,' det; finns innesfuta” någon /eller några "i dina > böner" du därav" få erfara "en" gl du förut ej. känt... 7 : 3). När skall" vi: bedja? : Som vi. nyss sagt, € bönelivet för" några: tegler, men detär gott att vi avskiljer nås gon bestämd ”tid=på dagen: för ett regelmässigt brukande ! av bönens "stora" gåva, annars blir denna gåva ofta bortglömd och mässaktad.. Jesus "betonar i sina ord t-dag "också : att" vi. skall bedja 'enträget,. Det skall. i vår bön finnas "mågot ' av. ”detta: ”Herre,.” jag släpper ” dig - icke, med mindre du' välsignar mig”. Felet 'med ' vårt "böneliv är . of- ga uthålligt och" därför så verki ningslöst" och svagt. Aposteln säger: Bedjén ”oavlåtligen! "och den uppmaningen. är sannerli- för-bed så ofta du 'får tillfälle, så ofta ditt hjärta vill. samtala ja" för "någon annan? i Tag för. lämpar sig "icke |. gen värd att ihågkomima, Där- |” "| Dessa . hus ' blickar mot. väster med - blinda - ögon, : belagda ' med ''Jen grå starr av cement och sten. "Birger Norman ', ”Metallärbetaren.” . Det som ; hände, i högertra- fikfrågan var allt riksdagen 'sat- ']tes' ur spel; Riksdagen : fick inte -| pröva / frågan på det: sätt "som grundlagen '> förutsädter. : Hela riksdagsbehåndlingen "var ' en skenmamöver, "eftersom ' partier- na röstat i förväg genom majo- ritetsgarantierna.: Därmed sattes också den offentliga debatten ur funktion. "Allt" detta strider imot med Gud, men. glöm ej "heller bort: abt åtta; Gud" tala. till "ditt hjärta! Och minns också” att bö- nen. är given som en gåva, vil- ken skall brukas; Du får bedja, det är "en' gåva: och en. nåd. Bruka. den! då "skall du "också få: känna ; en . helt ; annan. kraft i, ditt :kristenliv,' då känner du ock ett helt annat mod att mö- ta. livets. stormar och påfrest- ningar, när du ofta och uthål- ligt; umgås . med din ' Fader i täst att det blir sporadiskt, fö-|him -- Vad våra kommunala försam- nas styresmän att Stå till svars för sitt fögderi'på 'samma ' sätt lingar behöver är en regelrätt” - opposition. som: itvingar 'städer= " som regeringen, Ibland kan op='"' å posillionen'. skjuta »över "målat; ” ibland kan den vara ute & ogjort väder men ibland kan den också och - kamäraderi, ; Naturligtvis kommer den att mätas skäppan” full för . att den” vågar "trotsa . nala lfvet.: Men det. bör den kunna : föredra ' med "gott .mod.;- Överdomarnasr i + valmanskåren — har sista tordet.; Och de brukar - modigt , uppträdande, - om” det förenas med saklighet. och per- sonligt engagemang.''. ol De kollektiva samfärdsmed- len, järnvägar "och bussar, hon tas på grund av bilismens: se- gertåg "av sammanbrott. . Men samhället kan inte overksam se -- på en sådan situation, ty”alla människor har: inte” "möjlighet att färdas med privatbil och alla varor. "kan inte. transporteras med lastbil. Utvägen med. stats. subventioner. är då .den enda som återstår. Det blir inte bil- komma : verkliga. missförhålllan= > den på spåren; Själva dess exi« > stens är ett' hot ' mot: slentrian. gammal tradition i' det kommu. - Handelstidningen; .. visa sin uppskattning av ett fri=.. . rok CNAME SM kg . Vår utrikesminister är i dagar- )lander na på en rundresa i Sovjetuni vänsk och har haft flera givande samtal med sin ryske kollega och andra framträdande - sovjetpolitiker. :Ett äffande med regeringsct fen Chrusjtjov ingår i det upp- gjorda programmet, Hr Nilsson skall på svenska regeringens vägnar framföra en förnyad inbjudan till denne att besöka vårt land. Att den ryske ministerpresidenten synes vara hjärtligt välkommen visar följande ”meritförteckning”, 1) Som partisekreterare i Ukrai- na verkställande han fermt deporta- tion av 100.000-tals bönder för att I" Text: Luk, 1::1—13. seum |; ligt, men det är nödvändigt, ., i menar Företagaren. H:et i Svenska: Landsbygden," Man: kan inte annat än bes klaga den bristande solidaritet som : visas de handikapade, 'De har att utöver sina speciella svårigheter kämpa mot .fördo- mar ' och ' andra svårigheter . i umgänget med sin: omgivning. - Samhället borde därför inte läg- ga sten på börda genom att med njugghelt tvinga de handikapade - att leva under betryckta om- ständigheter, Invaliditeten i sig ” själv är en tillräckligt stor bör= FSE SI . er N och Hedlund :ett officiellt sbesök i Moskva, Statsmi- nistern fick vid detta tillfälle som gåva av Chrusjtjov en kaffeservis 3) 1953 kvävde ryska pansarbilar de östtyska arbetarnas demonstra- tion i Berlin för drägligare för- hållanden i blod, . vc om '4) 1956 skedde samma historia i Ungern, Chrusjtjov hade då avan- cerat till regeringschef, " 5) 1963 dömdes i april åtta judar till döden och avrättades. De hade enlist det officiella meddelandet dömts för ”förmögenhetsbrott”. En- ligt västerländsk "lagstiftning straf. kan tro: att det. vi bedjer om] -- IN blir oss givet, ja vi måste tro I FI q ag att så sker, annars förlorar bö- Afrikansk : skulptur nen.sin kraft, Vi bedjer, därför > =: re 8 att vi får bedja och därför att vi icke kan undvara det. I vår i: text ger -oss Jesus det löftet: ”Bedjen . och eder skall' varda givet”, Det är intet försök på måfå, när mi nalkas Herren i vår bön. Vi vet, att Herren hör oss och att Han giver oss, kan- ske icke alltid just det vi bed- jer om, "men dock alkid ett) svar på vår bön, |: «>. el 2) Vad skall vi bedja om? Det är safta den frågan, som oroar många. Men på den frå- EN RAD LÄRARFRÅGOR N wid fackskol Införande, påminner Skolvär 1. den, organ för Läroverkslärarnas riksförbund: Denna skolform kommer hu- vudsakligen, att införas på orter som nu har allmänna realskolor, praktiska realskolor och kommu- nata flickskolor, Många lärare i dossa skolformer är i fråga om utbildning och erfarenhet ytterst värdefulla krafter för facksko- lorna, Deras start skulle givetvis underlättas, om de kunde tilgo- dogöra sig dessa lirares kapaci- tet. Det måste därför anses vara rationellt, att fackskolorna får försäkra sig' om lärarkrafter från bo + Hallands mu de 3 k. avvecklingsskolorna ge- nom någon form av övergångs=- bestämmelser, Det är vidare nöd- vändigt . för fackskolorna, . att skolstyrelserna gör den lokala tidsplaneringen sådan, .att man viker en svacka i organisa= tionen vid skarven mellan avs vecklingsskolor ock fackskolar. Om en sådan svacka, dvs. bortfall av tjänstgöringsunderlag, uppkom- mer, kan det leda till att lärar. na söker sig bort från orten och inte står till förfogande, när den nya fackskolan växer fram. och behöver ta dom i anspråk, Det är också en angelägen upp= gilt för skolstyrelserna att hålla lärarna ordentligt informerade om Planerade förändringar i skolors .Kanisationen, Skolstyrelserna har allt att vinna på en kontinuerlig och förtroendefull kontakt med lä- rarkårerna I detta avscende, Bris- ter i informationen leder till oro o. rykten bland kirarna. Detta kan 1 sin tur leda till att lärare sö- 'ker sig bort från kommunen till andra orter, där det är bättre re- lationer' mellan skolstyrelse och genomdriva kolckossystemet. Ett känsligt kapitel, som Chrusjtjov inte vill bli påmind om. Då han på en presskonferens ' enligt Expres< sens referat blev tillfrågad härom av en västjournalist, röt han: ”Vem frågar, Jag skötte mitt och det bör ni göra” Den frågande j list enligt fas sådana: förseelser med böter eller '-kortare”, fängelsestraff. > De sista två åren har enligt en sam- manställning i Dagens Nyheter 107 judar i: Sovjet avrättats för lik- nande påstådda "brott”.: . - 6) Litauens högsta domstol har tidnj avstod visligen från att ge sig till känna. - 2) 1952 sköts två svenska obe- väpnade Catalinaplan ned på in- ternationellt vatten utanför Got- lands ostkust av ryska stridsflyg- plan, Om åtta svenska flygares ö- den svävar vi fortfarande I Oviss- het; Någon som helst ekonomisk ersättning till flygarnas anhöriga eller för flygplan har sovjetrege- ringen blankt avvisat, och rege- ringen sörjde för att tystnaden snart blev totall Vid tiden för detta piratdåd var Chrusjtjov med- lem 'av regeringen och också med- lem i högsta Sovjet, Tänk om den spanska regeringen gjort sig skyl- :Järarkårer, menar den citerade tidningen.» dig till ett liknande övergrepp dömt Prantsickus Prusaitis till dö- den för "delaktighet i ett väpnat motstånd mot de ryska myndighe- terna i Litauen i början av kriget (SDS den 12 maj 1963). ' . Några: protester som i fallet Grimau, har inte hörts av från vå- ra & k. kulturpersonligheter. Ty det är kanske så att viljan och högljuddheten att lägga 'sig i och kritisera andra länders inre ange- lägenheter blir större med det geo- grafiska avståndet och ländernas obetydlighet "i politiskt a d Ban ger oss Jesus det bästa svaret, när. Han lär wo: Her- rens "bön.. Den är ju bönernas bön, ett läroexempel, som fram- för allt lär oss att icke vara själviska i bönelivet utan först och främst bedja om Guds namns, 'Guds rikes och Guds viljas förhärligande bland oss. Vi kan med våra böner vara duktiga arbetare 'i Guds åker. Vi lär oss att se bort från oss själva och sätta Gud och hans rikssak framför allt annat, Visst äger vi rätt också att bedja för Oss själva, men vi få aktar oss för att sysda för mycket med våra behov ch önsknin gar, framför allt vad det gäller l1e- gäller att hälsa Nikita Sergovitj älki Eller som ordföranden i balternas kommitté, professor Birger Ner- man, träffände karakteriserar: ”av- ståndsperspektiv”. mot Sverige, Vilka protester! Ett par år senare” avlade berrar Ers hang är säkert på plats, när det sterar i mindre riskfyllda samman- , när han landar på Ar landa” Vore inte då en modell ex. i silver av de nedskjutna Catalina- planen och med de åtta flygarnas namn ingraverade, en lämplig och Våra "kultursnobbar, som Prote- ] ”uppskattad” Present att överlämna till den höge dignitären.? Gösta Rylander, . På söndag blir det verni på två unika utställningar i Hal- lands museum, Halmstad. Huvud- expon ”Bateke Bakuta Benin” ut- göres av omkring 200 föremål från Centralafrika. De flesta av dessa har förts till Sverige av konstnä- även bidragit med en del arbeten, Den andra utställni heter ”Mästare och okända”. Den. be- står 20 franska tea 4 i från 1800-talet. Några av bladen ren- och Siofrid magiskt bruk. Statens etnografiska Södergren, medan de ännu var ilsarro. Det er, som sänt teckni alltsomallt ett 90-tal, -Jän Korsar spetsen för oss förtrycka”,” vekar Västerbottens-Kuriren. . . - 8 En prinsessa gom kommer ut. ramlande som 'nybakad student och med sina kamrater gastar. ala revdkitioners mest hetsan- de mansch, ' Marseljäsen "= Framåt, framåt, om orent blod kring wår fot”! och faller & famnen på omklap- pande farfar kungen, som anför- tror mikrofonen att det är ”jät- teroligt” — kan: man mer be- Bära sedan man redan i många År sett regeringschefen tåga i majdemonstratione: försäkrande med Internationa- lens hjälp att ”stat och Jagar någon Om var. Idyllien ligger? : Vestmanlands Läns Tidning. Vore nog det bästa om för- fattningskommitténs förslag nu överlämnades till en utredning, Som finge i uppdrag att noga överväga huru den nya författ- ningen bör vara utformad & gå= - väl det ena ungarna till Sverige, | Scendet, = ' som det andra: äv= Grönköpings Veckoblad: " veva : .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.