. dan av räntehöjningen. Vad som gör att man här svårt dd ' ningen har under. den senaste s räntehöjningeti , där-i LAROLNS TIDNING: = sera i = LT” ONSDAGEN DEN 10 JULI: sn = => - -Framtidén:i inger bekymmer" i vårt land. En långtgående ned- skärning av vår egen livsmedels produktion betyder att ökad ini : -port och lagring måste 'ske.'En sådan "förskjutning av, Konsum- bland det svenska: jordbrukets företrädare, +I 'sitt "tal: vid RÅF- stämman i Malmö Antydde jord- roa - bruks. /br n en ny j politik. Med utgångspunkt från förhandlingarna mellan jordbru- ket och regeringen nyligen måste man antaga, att den politik, som jordbruksministern syftar till, blir |. hårdare ; för jordbruket. Oron ' för jordbrukets framtid kom till uttryck vid centerstäm- man i Linköping; som” antog ett uttalande; om jordbrukspolitiken. Det svenska ”. > jordbruket - har som hävdat sig väl och tidvis procentuellt legat högre "än för industrien. Vårt” jordbruk” tillhör de” etfektivaste € Europa. Cen- terbantiet, protesterar därför mot den”, nedvärderingskampanj : som pågår. gentemot svenskt jordbruk. Det bör observeras att ändringar 4 producentpriserna har en rela- tivt! obetydlig inverkan på: priset i konsumentledet, " heter, det 1 uttalandet, I 4 « Det ford kunna I tagas” för givet, officiellt) "hette — hylla sin 70- årige, ståthållare . Walter Ulbricht st kan ha gjort sig några tionen till I varor. att konsumenterna, får Jen för! sämrad standard på livsmedlen, Dessa 'konsekvenser, för konsu- menterna : och vår : beredskap förväntningar om, att hans fram- trädande” där skulle väcka entu- siasm av den art; med vilken be- folkningen i Väst-Berlin hälsade ident Ko dy någon dag ti- - måste "En även för joråbruksproduktion som digare.” Man ftorde lika visst kunna utgå" ifrån; ätt Chrusjtjovs tämli- ikande och en smula "grundval främst i familjej R med andra yrkesgrupper, ' Svenskt jardbruk bör ' "ikscen hittills svaré för den huvudsalk- ” : politiken ket. är 'en' nödvändig ekonomisk |' faktor i vårt samhällsliv. Men härav följer också att jordbruks- befolkningen måste tillerkännas en arbetsersättning i tilställighet >: Allt detta ä är så viktiga problem .abt de inte får vara tummelplats > för verklighetsfrämmande projekt, "En wederhäftig och werklighets- "betonad "debatt kring frågan om vår : livsmedelsförsörjning . är hög, grad angelägen och önskvärd . fastställande av. de fram- tida' viktlinjerna - för ' jordbruke? | Fibankens" åtgärd att höja räntan kom något överraskande, knappast hade man wäntat sig att! man skulle höja disk i dd, åt sådana illusioner. Men vad hade han då i Berlin att göra, och just nu? Ulbrichts födelsedag var i och jov faktiskt kändeett tvingande poli- tiskt behov. att bege sig till Ulbrichts muromgärdade huvudstad . för att > | där företaga de solidaritetsprov beträffande: de' europeiska satellit- . staternas ledning och giva de per-. sonliga + instrulstioner, . som : - han möjligen fann påkallade inför den J l1se med : som I 1 varje fall inte i konjunkturpoli= tiskt - syfte. Däremot kunde det vara mera motiverat ur rent kre- .ditpolitiska aspekter, Bankutlå- tiden stigit högst avsevänt, några som helst svånigheter att låna förhindrat 'en' ev. investering - inom den enskilda na har ökat villvet ( resalterat i att produktionen: har . kunnat hållas igång och därmed arbetslöshet, vyske: . regeringschefen och ' den amerikanske” "presidenten hade — om man;'så . vill uttrycka det — var på sitt håll ett likartat ärende i den tvådelade f. od. tyska rike- Men" skell'” pengar " har '. icke «' förel Trots däbtheten att. erhålla kre- diter har icke "bankernas utlå-|, ningsökning berott på att föne- tagarna lånat mera pengar, utan sammanhänger med ökningen. av bostadsbyggandet» både : på » den | i' - enskilda och offentliga sektorn. . Vidare kan konstateras att. alu tareservens nedgång : också har sin stora betydelse i i konjunicturs politiken. +", Mal En väntehöjning drabbat. som | > bekant ränte de offentliga investe- ringarna och för övrigt inte” hel ler. hela den offentliga: "sektorny | dämned kan man konstatera ' att gon” som helst dämpade effekt; det: ganska besvärligt, i alt förstå och fatta nödvändig- heten av den senaste”. räntehöj- ningen är alt man från stats- makternas sida sedan en lång tid tillbaka bednivit en konjunk- turstimulerande politik.: Man' har , således frisläppt i Därdmot får den privata sektorn |! dig :ech viljan sträffas 'med räntehöjning är "det kans'se inte 'så säkert att företa- | sina gama är 'så ye att. göra ny- S | besked. huruvida - den” 'se- naste röcbehöjningen : är nödväns hur? den' å 'så fall kan samm: mö Ma med de åtgärder sorå lerande" syfte. huvudstad . det, gällde för dem att Nikita. Chrusjtjov, då han be- . gav sig till Berlin fön att I som det :' icke på : något wvis ävsåg att vana ett försök att utjämna verkningarna av Ken-. . nedybesöket.: Den nyske diktatorn är en alltför: realistisk statsman ' för." alt» kunta misstänkas offra”, för sig knappast en tillräcklig an- : ledning . för ett så spelstalulöst H omedelbart" förestår i Moskva: Den ; " ÉPresident' John 'F. Kennedy : : Nikita. .Chrusitjov: I i Tälje en. a. konseljpresident, 'vars regering är utan "majoritet 'och utan Den "enda :.stats- dsutsikter. bägge” att stärka och k lidera respektive tyska allianser vid en tidspunkt, som" de bägge . två med rätta uppfattade. som: ett: kris tiskt inre brytningsskede. ” -- ct innan president Kennedy . begav sig «ut på. sin europeiska turné, skarpa angrepp för att. han före- tog denna, resa just : nu, då de in- Hadri ekt "Man har en känsla av "alt det 1 politik ar 7 siksbanischet "Åsbrink KS Riksbanken och € en annan Y eko- ka probl tillspet- | band « "med .- Tasmg möttes "han i sitt eget, land. med tå sats på: ett så svårartat vis i sam” 11 man i Europa," som både har makt, änseende och "en klar politisk linje nämligen, Fränkrikes” + président "de tt fn ffikväl icke” lät sig | bindras av sina” Kritiker ij her Den : amerikanska . Pressen” hade också svårt att atceptera, att pre sidenten ville 'offra tid och prestige på en mad europeiska regeringar, :. | gom knappast längre ägde för- TEngle land en premiärminister, | som Ickarel Ia i dr liga ledåre. I Tyskland l4 t.ex, . skulle 7 han: möta en för- vå är ng än'd len av de Gaul- Tyngdpunkten i den- nas krav? på eri ;kilstua-Kuriren: (fp) der "och man har över huvud taget varit angelägen om att mot- - ringar bli MANGA SOCIALISTISKA , . DRAG präglar: förslaget om allmän |. studielön, konstaterar Socialde- ]|' mokratiska Studentförbundets or. gan Libertas, Det är så sant som det är sagt, och det hedrar onek- ligen tidskriften att så klart och tydligt säga ifrån vad det är man åsyftar, menar 5 v en sk a Dag. bladet; En fortsatt och ännu längre driven nivellering av akad offside, tisystem kunna vändas, Mt kernas | ekonomiska villkor är vad denna ' studentpublikation finner pr anliga Sch Medlet är det jamla vi a — den progressiv: beskattningen. ”En Pläpning (sic!) av beskattningen” kan mo- tiveras med att samhället helt ö- vertar de privata utbildningskost- För kratin kan det inte vara tillfredsställan- de att nu:slå sig till ro med det som hittilla uppnåtts i fråga om inkomstutjämning, i synnerhet som den dynamiska samhälsut- vecklingen snart skapar nya pro. blem för jämlikhetstankens för- verkligande. En fortsatt inkomst- utjämning "de viktigast betraktas som en av de v ti aste litiska arbetsuppgifterna, . po Att man på socialdemokratiskt håll ser saken så och anser stu- dielönen vara ett verksamt in- strument för att riva på nivelle- ringen förvånar ini Soo Men nog borde dana förkla- en tankeställare för dem som utan att på något sätt önska en socialdemokratisk ut- jämningspolitik i sak spelar den- na i händerna genom att arbeta för en lösning av studiefinansie- ti itik, om bevaras, ” DET RADER KNAPPAST ' NÅGOT TVIVEL OM | klarar . ytterligare förkortning /inte nas hälsa: En = ytterligare misk avvä ringsprobl t genom en stipendiering. En läsning som en- -dast till namnet skiljer sig från den studielön, vars socialistiska förtjänster Libertas från sin ut- gångspunkt så riktigt prisar, .. är mester, ' kortare arbetstid ' höjda löner? ++: . Politikerna vill gärna stå till tjänst med svaret, Reformer inom ON strid på fel. ställe, 'skrive E sinsyn i:dunklet kring a Spionaffären, kan. det | Kommer det nw till ett utbrott, "kän 'detta kanske Ieda till att. en »del 'ömtåligt politiskt” porslin slås "sönder, men' också rensa en. allt k igare politisk atmosfär och skapa en större klarhet j ett, läge, där, socialdemokraterna blivit allt mera inställda på att allena styra riket. Detta har oppositionen. hit- tills med stort saktmod funnit sig | rus: i, accepterande att ”gå frun" till Kanda”, > när regeringen inte . ville handla på egen hand: som i frå- . ga om försvaret, eller inte vågade, ' som när det gällde högertrafiken; för att i annat ständigt ställas Denna utveckling "måste, på det ena sättet eller det andra, brytas, om demokratin skall kunna beva- ra sin hälsa och den allt tydligare tendensen mot ett faktiskt enpar- . Lag ' skall med . beskedlighet driven ; varda "men inte opposi- det po- litiska spelet skall ha någon me- « ning, om "partier utanför rege- ringen skall fylla sin uppgift och till sist också om medborgarnas förtroende till rikets | styrelse skall att den totala arbetstiden suc- cessivt kommer att ytterligare re- duceras, . Men de äldre motive- ringarna för denna utveckling är på väg att förlora i bärkraft för- Handelstidningen och erinrar om att socialministern 1 direktiven till den utredning som nu tillsats framhåller att en första hand bör betraktas som en fråga att slå vakt om löntagar« förkortning, framhåller han, bör inte i första hand betraktas som en fråga om att slå vakt om löntagarnas häl- sa, Det gäller främst en ekono- ing. Eller annorlun- da uttryckt: skall löntagarna ta ut sin'andel av rationaliseringens välsignelser i form av längre se- eller Västberlin i juli, . "På "en ”tysk” läkarkongress" som nyligen hölls > i' Västberlin stod upptäckten av nya virus i medel- punkten för diskussionerna, Sedan man lyckats med att genom en, sär- skild metod odla de som virus be- tecknade ; mikroorganismerna och på så sätt närmare utforska dem, upptäckes nästan varje dag nya. vi- . eller virus-typer, meddelade kongressens huvudreferent, hygie- nikern vid universitetet i Freiburg professor Richard Haas, I och med detta har” det gjorts - ett "mycket stort framsteg i inom den medicinska forskningen, Bekämpande av virus- sjukdomarna fortskrider emellertid inte i, samma raska takt som, upp- täckten av hya virus. Virus är ytterst små partiklar som står på gränsen mellan mikro- organismerna och den livlösa sub- stansen och” kännetecknas genom självförmering. Med avseende på storleksordningen ligger de unge- fär mellan" de, minsta bakterierna och äggvitemolekylerna. De har in- te någon egen ämnesomsättning och är därför för"sin förméring beroen- de ' på sina ”värdar”, de levande lerna, I kemiskt ' de kan de anses för nukleinsyror som är ”nedpackade”- i äggvita... Det hör inte nödvändigtvis till deras väsen att de alstrar sjukdomar. Alla i na- . detta område hör till de "mest po- Pulära.' Men "sakligt sett'försva- gas avsevärt statsmakternas be- - vekelsegrunder att ingripa, om de skall ta ställning till hur lönta- garna skall disponera sitt väl- stånd. Det borde om något vara en förhandlingsfråga, som mycket "väl skulle i princip kunna avgö- ras på det centrala planet för att hindra mera betydande divergen- ser mellan olika fack. Men de fackliga förtroendemännen röjer inget intresse för en sådan ord- ning. De har goda erfarenheter av att låta politikerna uppträda som ställföreträdare, : Kanske är de rädda för att de inte skulle kunna uppnå lika go- da resultat av egen kraft. I alla händelser är det bekvämare för dem att Nta till statens auktori- då också 'bäkterierna,. kan: anfallas av. virus. I överensstämmelse med deras'. mångskiftande sbeskaffenhet även -'de, genom: dem-alsträde sjukdomarna. av > så ' olika art. som snuva, influensa; mässling eller. po- lio.' Man. känner i dag huvudsakli- gen :itill.: följande! tre « virus-årter: de. s.k entero-virus; en - virus-art och ;'så. ERC-virusen 'i (förkort- ning: Yr Entero-Respirafory-Con- junctival-virusen), ” det. "är-.. virus som "alstrar .vissa infektionssjukdo- mar ned bronkit, bindhinneinflam- mation och tarmbesvär som huvud- symitom, samt slutligen de rena R- vinisen,- a 'som” "framkallar förkyl- gssjukdomar " i' andni gånen (respisätory). "Till de senare fäk- nas också influensa-virus.' De hittillsvårande " framgångarna ' i kampen mot virussjukdomarna be- gränsas till förebyggande medel, d. v. s.: till ympämnen man: kunnat utväckla mot enskilda infektioner, först Sch främst mot polion. Tack vare. de moderna > ympämnena' är man redan istånd att stävja denna farliga" sjukdoms spridning.. I USA har "det dessutom . "utvecklats "ett ympämne mot mässling som visat sig vara mycket . effektivt i kam- pen mot denna barnsjukdom, Även "olika > europeiska länder håller man på med att pröva detta ymp- ämne enligt vad. som, meddelats på kongressen i Berlin. DS - Fortsatta försök går ut på att förhindra . att virus växer och ver- kar inom cellen genom att tillföra cellerna vissa ämnen som är myc- ket '-lika- nukleinsyrans enkla grundämnen. När dessa grundäm- nen upptagits av. cellerna, tar 'de så småningom bort rum för. de äk- ta. nukleinsyre-grundämnena vars uppbyggande därigenom . . lider starkt avbräck, Denna metod — så konstaterade "Professor Haas ”öppnar . stora " möjligheter "för framtiden.” Slutmålet för alla des- sa försök blir att med medikament bekämpa den” redan. utbrutna vi- russjukdomen. . : Johan Mauthner. id korsdraget som id vill eller. icke vågar :- rade den tysk-amerikanska | wän- den egentliga fasta grundvalen på cen ny tysk regering under Ludwig " rTopeism” : vägen och därmed: utsätta hela det som lever; företrädesvis i: "tarmen, |" acceptera de Gaulles stora exklu- -sivt europeiska program. Det åter- står att se i vilken mån Kennedy lyckats i sitt uppsåt. Han marke- : skapen så ostentabivt, att man både i Bonn och i Moskva tyckte "sig "skönja en förnyelse av och åter- gång till: den. politiska linje, som på sin tid företräddes av FEisen- howers utrikesminlister,” John: Fos- ter Dulles," "för vilken den, tyske amerikanska - alliansen . utgjorde själva käman i Västerns försvars- förbund; es Det. ”atlantiska förbund” , som Kennedy - nu erbjudit, och där Tyskland så att säga skulle utgöra europeisk sida, står givetvis i klar motsättning till andan och inne- börden i den franskityska vän- .skaps- och samarbetspakt, som i dessa dagar slutgiltigt ratificerats och trätt i: funktion, Den står också i motsättning till andan och "innebörden; i Romnravtalet,. som lig- "ger till grund för Europas gemen- samma marknad, DEC, ön Här skär alltså linjerna varandra. Vad kommer sitt ske, om. det icke går att parallellisera dem? Skall Erhards ledning finna en lösning av "detta . problem, eller kommer den att i valet mellan Kennedys ”atlantism” och de Gaulles ”eu- mwälja den förstnämnda tysk-franska eningsverket för ris- ken' att vittra sönder? ' Man kan också” ställa frågan så: Kommer Västtyskland — och där- med Väst-Eunopa.— att förbli en amerikansk satellit, liksom" Öst- tyskland Joch dess grannar bakom jämridår- ovat "alt förbli ”Sovjet- unionens satelliter? Eller skal det i det långa loppet: visa sig, att 2 | Kenneäy- fröts sin ”dristigar och för "eur ika turné lider nederlag, därför att Europas respegli > Vad :blir. följden om ett 'bolag eller en firma låter en person som "inte, har rätt” till firmateckning skriva. under firmans självdekla- ration? .. s 2 Om deklaråtionen accepieras av . skatteräyndigheterna” händer av allt att döma ingenting. Men vad inträffar "om 7? deklarationer. vid : granskning befinns vara så felak- "tig att det blir: åtal för falsk” de- klaration? ... Ett aktuellt fall visar att dom- stolen inte - torde ha någon an- nan möjlighet än att oil a åtalet, om det hävdas att den som skrivit under -inte har” rätt att. teckna firman och att firmaledningen därför inte är ansvarig för de=- ”klarationen. > . . Gällande bestämmelser är o- klara på. den här punkten, Att det är fråga om ett kryphål för :ohederliga, deklaranter vilket bör ;stoppas. till. förefaller uppenbart. Konsekvenserna kan annars bli :betänkliga. . Skattemyndigheterna .saknar nämligen möjlighet att — utan tidsödande. kontroll — av- . göra om, den som undettecknar -deklarationen är firmatecknare. (Stockholms-Tidningen) . 'L.0.m. 4 aug. VARJE. > ja statsministern de senaste da- "| garna : bar hållits” runklenräjtad i | Pål i Västerbottens-Kuriren ” |för den moderna svenska kon- . ka 1600 olika Varor. Aktuell. = 3 - kommentar . » Den poltiska utvecklingen. 3 Frankrike synes vara på : väl emot ett twåpartisystern, ör an Gaulles - anhängare -u' ena poler och kommunisterna den andra, Den dag de Gaulle personligen icke längre domine- rar bilden kan denna tendens bli riskabel nog. För Europas skull får man innerligt hoppas, allt de Gaulle i tid tyckas finna en "ny" personlighet, lika förutseende som han själv; vilken en gång kan bli hans efterträdare. - i: | Nordvästra Skånes Tidningar Varken” Chrusjtjov eller. mo- derma ryska ekonomer drar sig längre för allt tala om vinstmo- tivet, Kineserna mandrar ännu mot ett mål med uråldriga :in- strumenl' för sin orientering. De vill vara menlöriga” kommunister och är det sannolikt mer: än ryssarna, Ryssarna har (hunnit så långt i: sin' utveckling att de inte har råd wvara det. De tar Lenling 'ord i sin mun men ser 'gamliidigt på hur västerns kapitalistiska 'stater löst . sina problem, Konflikiten är ett möte mellan. revolutionärer och mo- dema teknokrater. ' : Sundsvalls Tidning 7 Om Trygve Lies sista år i FN och hans efter hemkomsten tel givna memoarer kunde tyda på ett inte : alldeles. ogrumlat. poli- tiskt ” omdöme : och en något överdriven, tilltro till. den egna betydelsen" så" bön -han efter åtta: år .ssom landshövding i Alkershus fylke ha ' återfått sin- net för. proportioner; Hans ofta omvittnade . arbetsförmåga och stora enfarenhet bör i alla hän- delser komma väl till pass i da- gens Norges. > Sydsvenska Dagbladet En intressant falttagelså är, om spionaffärens utveckling. | - En fast borgerlig samling är fortfarande” ' ettt väsentligt mål servaltismer, :: Men ' samlingen | måste givetvis syfta till en bor |. gerlig : politik — "därför måste högerpavtiet i. nuvarande. läge för: sin" del ' markera sin. egen profil; avvisa en politik”, som råkat komma ris- kabelt näta "den linje där boör- gerligheten. i. sina” försök "att konkurrera ut socialdemokratin med deras egna varor, förlorar sin : egen. identitet. Priset för samverkan kan "inte "vara . den svenska konservatismens själv- uppgivelse”- — ket vore att driva | spelet så . långt ait det, förlorade sin: "mening: i. : . Svensk Tiaskrift LR Inför ett läge där våra 'ex- portprodukten ' hotas att. kon- kurreras ut på grund av den nuvarande utformningen av vårt Fryshusarbete hälsofrämjande "Att kalla avrivningar är befräm- jande för hälsan och välbefinnan- det det vet vi. Men att det skulle vara hälsosammare att arbeta i 25 graders kyla i ett fryshus än i -vilken/ annan industri som. heslt, det har man lite svårt att tänka sig. "Det är dock ett faktum, Enligt statistiken har fryshusen den lägsta sjukdomsfrekvensen . jämfört' med - alla andra industrier, berättar dis- - ”oppositions- skattesystem får nte tekniska svårigheter hindra reformer. Svårigheterna är = ligen inte.stönre än a sär att klara med litet god wilja.” . -.Dagens Nyheter. "Det stora problemet för. men- talsjukvårdens franntid är. de gamla sjuka. .De är att pomala som kroniker'— något boteme z del för senilitet ! finns inte'— bion de blir allt fler. För dem det inte bli bal om 5 k, öppen vånd — de. måste. ha. tillsyn. 2 Helsingborgs Dagblad om vikten av att skolan bered- deg ”arbetsro”.. eften . all.. för söksverksamhet. .. Samma skulle säkerligern-den högre ut- reformer - av ibland" experimen= : tämplig forskarmiljö. F.n. ter: det sig. -illavarslande med upp beträffande universitetens orga- rarutbilldningen, - betygssystemet forskarkarrlär.. valv Handelstidningen - alkoholskiadadé > ofta är på ”svårighetenta” "allt ' b; tid -ge' nödvändiga. . nisatiion och administration, lä- . tit att ta hand om : föga - fruktbringande beror i hög grad -- adekvat 'hjälp.-, En: person - kan ” klad tagen fade | fram sitt betänkande. tlalade man - sak bildningen behöva, och. den. är ju i allmänhet intimt förknippad : med forskningen. "Ständiga del- tell karaktär skapar inte effek- '" tiva + utbildningsanstalter eller - splittringen: .på olika "kommittéer, .. ' och « nu -forskarutbildning ; och Ö missbruka ” - sprit "lång 7 tid och '- ning.: Desto "allvarligare är det att vi inte begagnar ens det senkomna :' tillfälle ant - sätta ; medicinsk : behandling. och där så: behövs även ' er: omedelbar. sonallkrävande, ; Många ' av , dé obotliga ” alkoholister, "som : ni drivs runt. I-en- evig cirkelgån nens"; bekännelse: bliver man fräls är. vägen till himmelen öppen för den enfal= "| dige.' Barn äger därför en märk. lig förmåga att taga emot ord t om Jesus Kristus. Och tron in nefatitas just i - detta att” taga emot frälsningen.” ; Men 'man "möter människor, som omvänt sig: och öppnat sig att dessa människor inte har bekänt Kristus, Ordet här talar öm att de som trodde med hjärtat bekände med mun. nen till frälsning. Trots det att gar, som här verkar i själ djup, > visar" 'erfarenh SElens” många först. uppl: då 'de bekänt Ktästug för för ponenet Gösta Nyman - vid Cold Människiofnulctar "Var. det sista Stores fryshus i Danvikstull, Stock. | banidet som band .' de; . holm. Baciller trivs naturligtvis in- ligger en stor kraft rv te i 25 graders kyla. nesbördet. Låt b at i i vitt. En arbetare i ett fryshus utsätts .ONOMm som, fr: '05s : berätta” om många "gånger om dagen för myc- | tillh> älste oss och ket ' kraftiga temperaturväxlingar, Ända upp till tio gånger i timmen måste han förflytta sig från 25 gra- ders kyla inomhus till 25 graders värme ute i solskenet. Men dessa emperaturväxlingar är snarare nyttiga än skadliga, och det har visat sig att arbetarna i fryshusen för det mesta är friska som nöt- kärnor. Men personer med anla; för reumatism bör givetvis inte väl ja en så kall arbetsplats. Fryshus är oerhört dyrbara an- läggningar. I regel lönar: det Sitt vittnesbörd L inte för enskilda fisk-, kött- oc ls p ade” vittnes srdet | grönsaksindustrier att hålla Hig betydelse för öken sidan med egna fryshus. Det blir billi. | ingen: av jo Nr Taggen, mista gare att hysa in sig i då stora det, Sscha” råd att; kommersiella frysanläggningarna, Och - Fryshuset i Danvikstull har ö 300 ”hyresgäster” ver och 1 fryger in cir- G. l äras g ret tänvänder > on för de andra, Jem ”vibtn s ådra sig rätt. grova skador ine. nan han. råkar. ut? fören fink-- för frälsningen uten: att äga viss. i het och frid. Orsakema Hill dets ta kan Vara många. Men ofta... finner' mian, | vi ej kan" följa. de : dolda las"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.