att det var så. Men Gud har alls 4 tan stängd, N pitt et ot er CAHOLMS NDNING Tr Ar 1960 startade r "den" interna” tjonella ; , jordbruksorganisationen FAO:s regi den stora ”Frihet från hunger”-kampanjen. : . Höjdpunk- ten i denna kampanj var FAO:s ini ess = vems 16 SEPTEMBER sk — Hinner produktionsökningen av livsmedel avvärja svälten : - förelse mellan Nederländerna och : Kina. Nederländerna haren be? ”folkningstäthet på icke mindre än HG personer per'kvkm, medan - motsvarande siffra för Kina en- dast är 72. Men Nederländerna har Ed i Washi "på fö - år, Kongressen öppnades av' pre- sident Kennedy, som kraftigt un- derströk, att kriget mot svälten i de underutvecklade ' länderna måste vinnas i denna generations livstid. Även FN:s generalsekre- terare U Thant var, närvarande och uttalade sig relativt optimis- tiskt. Ilan menade, att vetenskaps- männen och teknikerna numera har kommit till insikt om att pa- radoxen, som består i överskott på fordbruksprodukter 1 många län- der 'och svält I u-länderna, kan bringas ur världen och att det så- ledés finns goda utsikter att kri- get mot svälten skall vinnas. V Thant har säkert rätt såtillvi- | da, att förutsättningar” finns" för) seger i detta dredliga krig; men]. den stora frågan är, om -veten- skaåpsmännen, teknikerna, politi- en il: med livsmedel, medan svälten är en konstant faktor i Kinas sam- ' hällsliv. Denna jämförelse mellan nakna siffror säger lead grn enn Jordbruksimporten : Hur stor jordbruksproduktion vi behöver ha för att kunna för- sörja oss" är -'en : - kontroversiell fråga . och "uppfattningen härom "| kommer att” bli föremål för en rad "reservationer . när 1960 års jordbruksutredning -om . två år blir, klar, är utredningens ord- förande, "landshövding = Gösta Netzén, övertygad" om. Självför- te allt, det är. också frågan on om. tillgången : på odlingsbar: mark i vilket avseende Kina är mindre -« lyckligt. sottat än Nederländerna, men" dock . förfogar. över : väldiga . arealer god jord. ” "Den senast av. FAO verkställ- - 'da undersökningen - av världens. - livsmedelstillgångar visar, att des- : "ga täcker ungefär 90 procent av. behovet, Efter andra världskriget har livsmedelstillgångårna, räknat , per person, ökat med några pro-' cent men då är att märka, att. " ökningen ' är" starkast 1.de mest utvecklade länderna, i Förenta "Staterna och i Europa. Inom de . underutvecklade länderna, har. sör raden ” har. -varierat från,” 93 till 98 procent, ' vilka siffror” reducerats . med '9—20 procent genom importen av fo- dermödel och handelsgödsel. Var Sosse se ser RR eo gör oc > :: att vi måste exportera ” överskottet med förlust. inte beredd att svara på ännu. svenska jordbruket i stort sett självförsörjande, säker landshöv- ding Netzén. Eftersom vi sam- tidigt importerar; måste vi sälja det som inte konsumeras med förlust till utlandet. Det sven- -För. närvarande "är det | 7 ska jordbruket" får "därför intel” : bli så stort att överskottet pres- sar priserna. a i - På "'omsdagsmorgonen "tog 242 mannautredningen' med adjun- gerade experter. säte i konfe- renssal på Fars Hatt i na gränsen aröalmässigt går, är han ver ; huviäd- inget 1 många fördelaF: varav flera omedelbart kan urskiljas i betänkandet och väl and> ra kommer att Nuppenbaras' efter- del ch inga risker? "Det keina : och ' ad na i världens .olika länder har ll- räckligt: med "konstruktiv fantasi och Initiativkraft för att ta tillvara "dessa törutsättningar. Trots att en del. vetenskapsmän påstår ' mot- |. satseri torde det meå all säkerhet förhålla sig 'så, att de resurser « naluren Sar, på jorden, i havet och I luften, räcker för att: föda I inte bara jordens nuvarande be- folkping. utan även en avsevärd |- ökning av denna, Hittills har en- dast ungefär en tiondel av jor- dens yta uppodlats 'och bruknin- gen av ,denna sker I många län- ser på ett ytterst, primitivt sätt, " som ger: en abnormt låg avkast- ning." Härtill kommer att jord- brukarna | I, u-länderna « inte. Har lärt sig; tekniken att lagra" livs- medel, Mängder av jordbrukspro- dukter - förstörs - årligen " genom denna bristande kunskap," 1 Det förtjänar påpekas, "vilket man : ofta -förbiser, att: överbe- folkning i ett land egentligen är en ' fråga om underskott på livs- medel. Låt oss t ex göra en jäm- Guds vägar är högre: än våra När en missionär » bli? tagel ill "fånga och d, frågande, och de en . tyckte att Gud hade shvändalnig för sin tjänare, "= Vi tycker också, att fången- skapstiderna blev både många och långa för aposteln Paulus. 'Troligen tyckte han själv också tid sina tankar, och de är högre än våra. I detta ord får v vi något blic- ka'in' 1 dessa tankar. ' Läser vi apostelns brev, skall vi förstå, att flenden alltid försöker öde- lägga Guds verk” genom att misstänkliggöra hans tjänare. Och 'denna taktik har Satan följt äntill denna dag, Han vet, att om han kan få människor att tro, att arbetet i Guds rike utföres t oget intresse, då är dörren till människornas hjär- I detta ljus skall vi tält kunia förstå, vilket värde "det hade, att dut folk aposteln skulle ar- beta hos fick se, alt han var villig att lida för den Herre han tjänade, Folket fick frimo- dighet genom apostelns bojor. Dutsamma sker i dag på mis- sionsfälten, Detsamma sker I hus och hem, där en kristen uthärdar spott och spe och bär sitt lidan- de I Kristi sinne, Detsamma sker överallt, där arbetet för. Guds vike utföres av människor, som devor i själv- försakelse och offer. Jag vet Inte vad slags bojor du bär. Du. själv vet det. Gud vet det, och några av dina med- människor. vet det, Du klagar över att du inte kan. nu ut som du ville och att du gör så litet. Men kom då ihåg, att den som bär sina bojor för Kristi ekull är ett' levande vittnesbörd om Guds kraft... Stulen ammunition blev: pojkleksaker En farlig lek har några pojkar 4; delstillgå "nått upp till förkrigsnivån, I all- , " mänhet är" kosten i'dessa länder: : ensidig, ”undernäringen förvärras : av felaktigt sammansatt” näring. ” Speciellt besvärlig är den bristan- de tillgången på mjölk och mjölk : Produkter, e "På grund av befolkningstillv xe teti -fordras, att livsmedelstillgå garna ökas med- minst hälften, : "fram till 'mitten' av 1970-talet "och '7' tredubblas till nästa sekelskifte för :- att näringstillförseln' skall bli nå- gorlunda ” tillfredsställande. Jor=." dens poteritialla "resurser räcker ' förmodligen för. en så väldig pråt - duktionsökning ,men det. fordras .enormia ansträngningar för att den - skall komma till"stånd och därtill” på så "Järäförelsevis kort tid, :Nå-; gon. :”lörre anledning , till : iopti-" mism på,.den: punkten finns ty- värr. inte." För. sätt. en: -produk- > - tlonsökning” Av. denna storlek skall s ” vore nog alltför optimistiskt att "tilltro omläggningen ' enbart posi- "tiva verkningar, Med 'all zannolik-" , het'kan man bortse från de”risk-' moment som på 'sina håll. ansetts ligga i.en centralt sammanhållen spolismakt”= —: dels är-vissa' garan=. ter mot: maktmissbruk inbyggda i Irganisationen; dels är förhållan- dena vårt land inte sådana att det' finns "anledning misstänka att polisen, förgätande"' sin” funktion gom'det. demokratiska samhällets "tjänare, skulle ta sig "något oråd "före; Vad man' kanske möjligen bör” varna för är den' förstelning och: byråkratisering I administra- «tionen som; så lätt kan inträffa vid:en? "centraliseringsprocess. När nu Polisen förvandlas till ett stort få ett” "smidigt fungerande "sådant, inom "vilket inte minst; hänsyn: Jag r till de lokala förhållandena! ” -"Kunde' vi” "samtidigt, "så att "säga på: köpet, få "tillbaka "vettiga be-' ske. fordras - på "en ' mängd : "områden." Mera” . åkerjord : måste. nyodlas, avkast- . ningen. efterblivna länder: ökas lagrihgsproblemen "I tSsa länder, toraalingen av "grodukter. förbättras, nya försörj-' ningskällor ' uppsökas "I mångt "och ' mycket är. livsmedelsförsörj- ; ningsproblemet också ' ett fördel- " nings- och organisationsproblern, Det är orimligt" att ' livsmedel för . miljardvärden lagras" 1 de indu- ”striellt högst utvecklade ; 'länder- Mas medan befolkningen i u-län-, "derna" svälter. Världshandeln mås- : te örganiseras så; att u-länderna . kan, sköpa” livsmedel från Väster- 3 [Trimporten, Både "i .vårt eget land al 'pehd sLändra högt utvecklade länder ET 1; "diskuterat iman” hur "man skall kuntia””begränsa > > fordbrukspro-" ..duktionen.' Är inte detta rena ga- Jenskapen, : så, länge majoriteten. av Jordens "människor inte får äta "sig mätta, Tvärto borde'ju Ppro- | duktionen ökas. . Landstingsskatten” höj sol med 75 öre pr skattekrona i Hal-” land nästå år om'förvaltningsut- ' skottets förslag accepteras av tin='- get, vilket med .största :sannolik- het blir fallet, Förvaltningsutskot- - tet äskar samtidigt cirka 10 mil-. joner kr 1 nya investeringsanslag » och tillsammans med ,driftsanslag m m nulgör den sammanlagda ut- giltssumman respektabla 56 mil- . jonerkr, novel é Givetvis kan landstingets inve- « steringar” delvis täckas på -annat sätt än genom utdebitering. I nu- «varande = högkonjunktur anser emellertid förvaltningsutskottet att skattelinansieringsvägen bör be- trädas i största möjliga utsträck- ning. Stora investeringar skymtar dessu'om i bakgrunden. Nybygg-' nad av- varbergslasarettet är till exempel en nära förestående :in-. |: -vestering och då blir kanske lå. nevägen mer motiverad. En sund väg är ju också att undvika skuldsättning under goda år'då. ” inkomsterna flödar,. vilket kan sägas vara fallet nu då årets ök- ning av” antalet skattekronor 1227 procent «0 oc I Slutligen bör framhållas, att god sjukvård, välordnad yrkesutbild-' ning in m är väsentliga ting i ett välordnat samhälle och följaktli-. gen är det väl använda Pengar när landstinget satsar på att er- . bjuda bästa "möjliga service. på dessa områden. ar ödetorp” har de "kommit över kpists och ä f på tr de befälspersoner, ” som fören del år. sedan: fick tit-' ; lar; vilka: ingen utomstående ”be- griper,'.så mycket: bättre då. Med andra :: ord: .bort; med '”assisten- terna”. — får vi berom överkon- staplar igen! 2 "SIG BÖR är. gen; restriktiv ; när . det ' gäller. att tilldela » det > centrala <> ämbets- verket,: rikspolisstyrelsen," befogen- beter, fi framhåller” Handelstidningen me . Det Tar 1 huvudsak vära "ett rådgivande och "samordnande or- Ygan, "Dess möjligheter att lämna > direktiv. begränsade, men det. kan ske övervakningen och metoderna för ” bekämpning av vissa brott." Erfa- : renheternå'av vad ett céntralise- rat polisstyre kan ställa till med "ligger" inte” nära, men man kan "inte vara nog försiktig med; vett sådant potentiellt maktmedel, — >>: Även, åklagardistrikten bör bli större, : hävdar” polisberedningen. Organisationen skulle vinna i ef- " fektivitet .och man' skulle :få en . bättre fördelning' av. arbetet, om' 'man kunde bereda. utrymme för ” flera? åklagare” i' varje distrikt; Minst lika viktigt är därvidlag be- . redningens- förslag ' till. ändrade . kompetenskrav 1 för åklagarna.'. st i MÄSTE "AFFÄRERNA ' STÄNGA K tidigt,.: frågar Metallarbetaren hot bakgrunden av många arbe= tande husmödrars jäkt för att i sis- ta minuten hinna göra sina inköp: "I de: större städerna finns nu- "mera'"en: del affärer som har : kvällsöppet: ;" -Butiksstängningsla- gen » ger . nämligen "möjlighet till lokala: särbestämmelser. För de allra flesta dågarbetande husmöd- rar finns dock inten möjlighet att handla efter klockan 18. . - =" Om köpmännen finge följa min- "sta motståndets lag i stället för ” butiksstängningslagen skulle allt flera affärer hållas öppna även ' på kvällarna. För de flesta kun- der' skulle detta innebära mindre " läkt, större trivsel och bättre möj- ligheter att välja rätt vara. . vo ot: » För en kategori människor skul- k en senare butiksstängning in- nebära "stora 'nackdelar. Även de handelsanställda . bör . ha rätt till rimliga arbetsförhållanden. Redan nu kan 'de anse. sig missgynnade. "Den fria lördagen svävar ännu i den blå ovissheten för de butiks- elt naturligt är- också Han- . deksenställdas förbund klar mot- ståndare till ändrade butikstider. Förbundet måste i dessa fall be- vaka sina egna medlemmars in? + Medan vi i ännu hade - 48-tim-' : marsvecka kunde det gå för sig att den tid butikerna hade öppet, Eev som gömts där för några år se- dan av en pojke. Ammunitionen hade stulits | Karlsborg. > Ammunitionen hade pojkarna |" bringat 'att explodera genom att placera patronerna gruppvis un- der stenar. Sedan tände de på "Patronerna såldes för en kro- na stycket."En pojke berättade hemma vad de höll på med, Fa- dern — varskodde = omedelbart mölltorpspalisen, som satte stopp från Mölltörp sysslat med $ ett för den livsfarliga leken, anföll med arbetstiden för samtliga anställda: I samma takt som den 'lagstadgade arbetstiden " kryper ner mot — och så små- ningom under — 40 timmar i vec- - kan, blir det dock allt mer orim- » ligt att butikernas öppet-tider skall följa med i utvecklingen. Problemet bör kunna lösas, en= » dera genom att man inför någon form av skiftgång eller genom att man, I högre grad än hittills, »kompletterar . den ordinarie - bu- tikåstyrkan med deltidsanställda biträden, Ett system med Jourbu= liker kaa kanske också disknte- JAk, s ämbetsverk, låt oss då. för all del | Kungälv och gnuggade avsnit-: tet "om ” produktionsvolym och målsättning - inom jordbruket i en. principdiskussion "som "fort- sätter hela' torsdagen, : Utom fyra riksdagsmän .: som representanter . för "lika . många demökratiska : partier, nämligen hrr:. Svensson i TEjungskile > (f), Hinar:«: Heggblom' ” (h);" Persson (s) 'och Nils Hansson i Skegrie (cp), består utredningen av experter på jordbruksfrågor och representanter för jordbru- kärnas organisationer, industrin, : konsumenterna am. fl |; En ödets'nyck var att den 'sit- tande ordföranden .F FT utredning- en i egenskap av jordbruksmi- |? nistern själv" skrev "direktiven, vilka ; man > därför ' inte kan sprisiga ifrån, även, om 'förut- sätfningarna i miss mån ändrats. I :stort finns dessa "dock kvar. ka Samarbeter': med "EFTA "hade man tt. ex: > medräknat men dock |: inte kärvheten från EEC:s. sida. ; Målet för utredningen: är,. att mn efter. ”sexårsavtalets : slut hösten: 1965,. "drar: upp riktlinjer. ör den” "framtida" jördbrukspoli- tiken, Män skall på denna lägga sämhällsekonomiska Sven I "aspekter, |- utforma! handeln med jordbruks. produkter” och ta hänsyn till be! redskapsmotivet. Inte mindre 14: specialgrupper ' arbetar" inom sina respektive områden och: tar |& : I därvid" hänsyn till om” jordbru-. S ket skall vara större eller 'mind-. re." Vid en krympning av" jord-. bruksarealen : måste de mindre lönsamma" jordbruken slås ut 'i första hand,” och det; "blir då främst de” norrut, - — Man" måste räkna med,” sä- ger - landshövding Netzén, satt jordbrukens vumerär 7 kommer |+ nedläggas ; i:”en takt "som : inte minskar. , Unider'! 50-talet "var åderlåtningen 17: procent: till: ta 233.000 enheter. ”Jordbruket 're- presenterar i dag "en : areal av ca-4,5 milj har.' Arealtänkandet måste man gå ifrån och'i stäl- ilet "räkna "med :en effektiviserad produktion. Hur" denna skall ge- stalta sig är i dag endast hypo- tetiskit.: Beredskapsmässigt kan dock : jordbrukeproduktionen .-i|t sin helhet skäras ned 10 pro- cent utan att några försörjnings- mässiga olägenheter uppstår. - ” Det , utredningen Sysslar” "med Sylt: Det låter litet. un- nen är "faktiskt" sant; Visst ä tta, bilen på Parkerings> | ifrån,” det Sylt: är :ingen: ö med: Bornholm,” Rägen eller "kanske Mallorca. Men om det och : dito "nattliv; nåttklubbar har att. rikt" turistliv Spelkasinon ;, och” nordspetseni; alla diga,. och det. gör är en struktur-, drifts- och en önst inre rationalisering med tanke på att öka jordbrukets fönsam- het - utan att konsumenterna be- lastas, "understryker hr” Netzén med ett ' avväpnande" leende. Skogen berörrs bara i den ut- sträckning den: har - samband med .jordbruk:: 1 dag. finns 53 procent av skogen i jordbrukar- hand. Trots krympningen av jordbruket 'i hastigt - takt kan man inte undgå att ta ställning till småbruker: i. denra' utred- | ning.: Denna” Kategori - "kommer ändå att bli kvar, och skall en- ligt - utredningens ' direktiv ' det statliga stödet til det : mindre jordbruket omprövas. : - - Att'man förlagt sammanträdet till Kungälv har i ingen ffokal an- knytning. Man har funnit inter- natformen i'en lugn liten stad arbetsbefordrande, -- : vilket kan vara av värde, eftersom ”utred- ningens arbete, genom att frå- gekomplexet är så omfattande, bEr starkt försenat. Ny SLR-direktör - Till vice verkställande direk- tör i Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR) har styrelsen utsett direktören Paul Hökfelt, Hamburg. Befattningen, som va- rit vakant sedan 1938, till trädes 1 juli 1964. Hökfelt är född 1914 och har. varit verksam i olika företag inom branschen, bl. a. 1943—50 som exportchef i SLR samt därefter i Bunge-koncer- nen, där ban från 1953 har varit chef för koncernens företag i Tyskland och Skandinavien, ön, med badmi ligheter dels" dri liga. sådana "på : ostkusten. av, ön, då det är, flod, vid ebb mäst man promenera någrd kilometer. ut och det kan bli en upplevelse, ty. emel- lanåt brukar sälarna ligga "och sola sig ,i :våttenbrynet ” under : ebbtid. Bästa kadet'för. turisten i ”Keitum är dock'nereé vid "Westerlahds' dy” ner, en' halvtimmes / "promenad" är det, men vägen" r de gamla frisergårdarna. ' : Hur "komm roman, till. sv Bi- okså” öch bara |c e gon; S, 'som ”kamn' ståta | i garage Oo d., gräncen. "Man åker sedan” ner ti! staden Niebill 15 km "från; Tönder. Från 'Niebäll” går :tåg ut till Sylt. Det är byggt-en, 13 km lång. vall köra .upp bil dan sitt: kvar: n färden går ut, över - Nordsjön. . Nu',har "nög vallen kostat: åtskilligt, och ”Bun- 'desbahn . ska ha in mesta möjliga för. att täcka. utgifterna för vallen. Därför blir -fraktkostnaderna höga, ut i havet: till: öns östligaste udde ” anlagt, Man kän. tågsättet 0, se-. en medelstor bil betingar en frakt-' V kl 60. ”kronor, - det är” därför” många 'som' parkerat 'sina bilar. i -Niebiill rerna på också, ven . det -. :.dröjer nog ännu åtskilliga, år, först. ska järnvägen ha täckt. sina, omkost? nader innan- någon” parallell. i form. riserade” mokan? ker: måst; e Idas "för, kontrollarbetet. ” Dessutom | tillåter. ytterligare 10. stater, de 10- kala myndigheterna, städerna 'och grevskapen; att kräva obligatorisk bilinspekt' on. I USA” ö "det: numera allmänt erkänt av myndigheterna och tra-' fikexperter såväl” sorå bilfabrikan-' ter: och” di s ” organisätionér, att en dylik bi ;pektion ' utgör ett v'ktigt led i”ett' balansörat trafik- säkerhetsprogram; ' Som represen- tativt brukar anföras resultat” från den” statliga ” ”bilkontrollen i New Jersey för 1981, Där inspekterades nämnda får! 29” milj." bilar,” varav” 40 procent. togs ur, trafik, Nära 3 & av de sistnämnda kunde icke heller vid den obligator'ska efter- kontrollen bli godkända utan hän- visades till-" förnyad ” genomgång, Totalt gjordes 4,3 milj., besiktning- ar av .de- 2,9 milj bilarna; Rekla- | mationerna ; gällde » » belysningen -' i 41 "av "fallen," därav 24 & för strålkastare "" Bromsfelen uppgick till. 17 :$6 och styrnings- och fram- hjulsupphängningsfel till 12. frn Bilägarna är skyldiga att perio- diskt inlämna b'len hos en 'kon- trollstation, Anstalterna är Iokali- i serade med hänsyn. till' biltäthes ten" för att: bilägarna icke skall behöva "köra - onödigt långa sträc- kor. Stationerna är. organiserade enligt löpande band-principen med Jet antal inspektionslinjer,. som i stort sett har samma utrustning . - A:s s ater,- av. EN vilka. tre” har rent "statlig. inspel” "nen är ” mycket: ofta ' förs jare : av 0-' | visst. bilmärke! Detta: serligen, att” inspekti cialister på” den typ? av: bilar, som företaget” själv. äljer,- men: risken ' för . orättvis, bedöran'ng ” märken föreligger. :"Provens genomförande i varierar emellertid betydligt. Ir somliga an=" stalter nöjer man sig med de prov" 7 värden, '. som erhålls'- från: instru- mentens skalor? Man” tar "föl rigt sicke ”tällan” ganska 7 lätt / mätningarna” med ' enkla mätverk- tyg, och även de: visuella bedöm- n'ngarna AX elaktigheter+ sker tämligen lättvind: gt. Vid andra” an= - stalter är "tendensen: "att -i 'första 7 hand lita på "sakkunnig och tränad : personal för : undersökningen och bedömningen av bilarnas kondition, vilket kan innebära en del ris-. ker beroende på .den 'mänskliga - faktorn ' och dessutom” kräver re- lativt lång tid.” > Lö ningen av. de flesta av ; dessa : re proglem anses ligga i en förbätt. ' rad kommunikation' mellan” admi. : nistrerande ' mynd'gheter :' och bila sakkunniga. tekniker, 7 Från biltillverkarhåll öker man framför allt varna: för en alltför | stor V'kriktning' av: krav. och prov- ningsprocedurer, Bilan. har : ju högst olika ';utföränden . ifrån kon- strukt:ons- och servicesynpunkt. I sistnämnda avseende. har; konstru erats ett stort antal specialverktyg, som. väsentligt underlättar - såväl felsökning ” "som . reparaioner,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.