”-. LAHOLMS TIDNING. >... z od Torsdagen den 10 oktober 1964” Torsdagen den —= LT | | I samband med 1957 års skol- ” "bérednings förslag om - facksko- lor blossade- debatten kring folk- | högskolans framtida ställning upp. Man befarade främst från folkhögskolehåll att 'de framtida fackskolorna ” skulle hota dess existens, och man gjorde t. 0. m. gällande att. fackskolorna i stora stycken skulle 'onödiggöra folk- högskolan speciellt med avseen- de på den yrkesinriktade werk- samhet. den i viss mån bedri- vit. ” 10 oktober 1963 LT = Rusta upp folkhögskolan! ov hög, grad, som just .fotlkhögsko- . vara riktigt, men man kan inte med hänsyn till de större teore- diska ” kunskaper det 'elevklien- tel man vänder sig' till, äger, slå sig till no och mara sig själv nog. Tal. en en 1 Jim 'Bishop, journalist och världserkänd fö; , skrivit denna artikel. Han är väl främst känd som författare av böckerna ”The Day Christ Died” (”Den dag Kristus dog”, Norstedts) och ”The Day Lin- Gör egna Tepr 2 : 2 - a coln Was 'Shot”. ("Presidenten det gör. man också den förnäm- är skjuten”, Norstedte). ident liga" institution. follchögskolan är | I 55 dagar som skalade vä lan ständigt förnyat sig. Det kan |; "+ Skolöverstyrelsen - har i sina kastade sig en petita för nästa budgetår före. slagit. starkt ökade . statsbidrag till folkhögskolan. Och detta har Samfidigt med de ”farhå man gav utinyck åt från folk- högskolerepresentaniters sida mn- |- derströk bl, a ecklesiastikmi- mister i en intervju för Skån- ska' Dagbladet att farhå på I "skett just, med hänsyn till de "nya krav som utbildningssamhäl- det > ställer på; folkhögskolan. Driftsbidragen föreslås öka med dessa "punkter - var ogrundade. - Folkhögskolan. har alltjämt" sin givna. plats” att fylla i wånt mo- tidigt: pekade : hr : Ed inte. mindre än 9,5 miljoner kro- «Stabens E ill folkhögsko- lornias (drift har wanit oförändrat sedan. 1958. . Under, tiden har kostnad: än "d svisså. fall Upa nödvändigheten av alt även > folkhögskolan liksom - andra 'ut- bildninigsanstalter = får sig; möta den nya tidens krav. ” Det är uppenbant att det kli- entel som söker sig till folkhög- skolorna . kommer "ett efter - grundskolan ha en mer gedigen utbildning , — utan" att' därmed överskaftta de två-tre extra åren högre-.” utbildningsanstalterna' i stöpsleven; "Men om någrå år tum ett ungdomen som lämnar grundskola och ” söker "sig mil "andra ' utbildningsanstallter har . ja” år för. all på rätt sätt tillgodose l sitt elevklientels behov av. bätt.- i. fer stabilare grund att i ” [| "nödvändighet ' innebär detta att folkhögskolan får .”hö- j kursplaner ett. elter två . Pengar för att åka till stan och | - . som kan ge en ASTA HANDELN. - . på Jändsbygden slår RLF. vakt | : " om: i.sitt nya handlingsprogram, Med .' rätta, , betonar Östgöta Correspondenten som dock tillfogar att flertalet 'konsumen- - ter? inte torde ha gjort klart förj.- — sig! vil il gång . de har i en närbut - Man förutsätter bara att den NN skall. finnas till: hands. när nå-|' gonting i all hast måste skaffas hem —, litet. jäst. eller ett kilo] -- socker. "Det gäller inte bara! landsbygden utan förhållandet. är i stor utsträckning detsamma. i fråga om -de små' affärerna i stä- derria, som Befinner sig i'ett lik- nande läge som lanthandlarna. » En-lanthandlare, som” bestutat |? sig för att geupp yttrade: ”Lock- priser och masspsykos gör att folk kan betala två kronor i buss- handla" varor, vars sammanlagda summa blir en krona billigare än om "man köpt ' samma varor il: hemmabutiken. Eller om man har egen bil så tar man förstås den, men det blir milpengar det ock |” sanning i detta. ” Länet Många vinster, som man ' tror sig. göra genom att köpa en.vara några -ören' billigare än det pris den "Jilla" hemmabutiken tvingas hålla,--blir nog' redan på kort sikt illusoriska; ” om: man verkligen räknar med ' alla" kostnader. Men så”, Helt visst ligger det mycken "förlusten 'på' längre sikt blir än- nu allvarligare,-om bygdens egen butik. genom. dessa .inköpsvanor tvingas slå: igen. Både: på lands- bygd. och i städer kommér, nog kunderna så småningom under-| fund om den stora tillgång som ligger i att ha en affär på nära håll, som alltid är tillgänglig och personligt beto- nad service, Ne Det" är "bara tragiskt, att den insikten ' ofta kommer för 'sent när de små” butikerna redan har dött. NYTTIG: PÅMINNELSE. "200 kr i' böter kostade det en nässjöbo att kasta ut pappers- säckar "med ' skräp” i markerna, Allehanda ser fallet som en nyttig tankeställa- Smålands re för många: Det hör till ovanligheterna. att ”förnya” |” överstigit 40 "procent. . made sig 5 på em, tjutande. hop kinest Top de barrikader, som byggts de' trupper, som skulle-- de "elva > ätländska legationerna i Peking. vända denna, utan ser hellre framåt.;. Och där — där skymtar makt,” och' framgång. Man 'förstår inte: att allt detta inte låter sig förenias, . Om .mean använde back= spegeln: lite” oftare, skulle” man snart" upptäcka, att historien gi- veltvis' är ”en serie av IS- värda: misstag av ”ofelbara” stats-" kan, har 4 all "Skolöverstyrelk åp ifrå- ga om sina anslagskrav att man” vill återställa läget "1958, då bi- dragen fastställdes, Man hävdar "vidare, "att er ; ytberligare' ans slagshöjning skulle" våra. på sin plats” för" att även. folkhögsko- Mi så "stort intresse för Ser hon tillbaka, blir hon ofta de-, primerad av 'det hon ger. — bleka rester av människor, natiorier och civilisationer, som alla blivit: of- fer. för: en "och samma sjukdom: männi "bristande kärlek för sina ämniskor. Det är ju ett Ki - forna skulle få det av. den upp- rustning. i stekiviskt och andra "avseenden ”som".andra skolformer . erhållit" eller” inom kort kommer mänt.' bekant.” att ;, ledareutbild- "sina" egne golbt skäl för. att inte titta i back- spegeln, . Det” finns saker och ting som. det: obehagligt allt - upp- täcka. Det liksom gör ont i ögo- nen, ' sanivetet' vaknar - och en känslig människa kanske vaknar upp, hejdar "sig "inför framgången :J och frågar sig: ”Varthän går Du”? '| För nio tusen år sen skedde wtt 4 a, ifråga " om | Iylikt > uppvaknande hos :Kinas ; mycket Fara sög Or | folk. Med.blicdken rilitad mot det ledaveutbildningen. ' Det . är ”all- | som vanit' insåg man allt vissa in- divider hör samman; bildar så att säga--en--enhet,.: Och - med - denna far, mjor och, bann ;skulle hålla samman under "ett.och gamma tak och ' älska - varandra. Familj : och hem blev. heliga begrepp. De 'unga i rå: sig. -atttrespelitera och y e. äldre, Det var ett steg framåt, "och <de. visa "trodde; att nn den nya; ordningen. skulle" hjälpa ättre” förstå VA ch. två tillbaka; Asi- tar : genom > byar [med brinnande :hus "och plundra- J'de utan, balmhärtighet ut:'sitt eget folk, Det tog tusentals år av kul- turell ; utveckling, innan man kom till insikt. Om, att: det 'är' mera förmånligt bidöda ' främlingar är s | rashalett nämn.” : Änkekejsarinnan av: Kina hand- | p Ilyseros palniotienvarns, eligionens:- oc dessa linjer, då how i i september" 1898 avsatte "den siste | Manchu-kejsaren och tog makten över Peking'i egna ; händer. "Hon var. en gammal; sdkoningslö och 20. juni. 1900. När klockan när. boxare mot ' upp av försvara ' .” Historien är en backspe2 ' gel, "milen människan vill: inte an-' genom fett töcken av egoism, fred, ' e ” det förflutna. -- Hyvunna ; insikt beslöt man att, sng or | Vingen Kuan-öuan. som' Kina tog ett] 7 Det har skett] "Bilden visar en scen. ur Samucl :Niven, engelsk diplomat i Pekin . ning i den kinesiska Kina, Japan tog Formosa delar av. Manchumniett och ögruppen. Pes- cadorema och avkrävde dessutom bol M Kima: pp är kade- stånd. Allt. detta följdes med. stort Sri . Storbnitern. Tysk- vapenarsenalen mitt >: ring av Peking. . - : tiden PAR Bronstons -”55 Dagar i Pet ing” där Charlton Heston, officer i amerikanska marinkåren och David 8, lyckas placera en dynamitladd- under pågående beläg- och bantliter.. De hade vissa riter som te "göra ' scldaten wosårbar gentemot 'ikulor och svärd De .j kallade sig själva I Ho Ch'uan, fritt översatt: ”Den - rätta: har- : 1 övar” mo fugole tr, av. y land, . Ryssland, Frankrike och Belgien. Rycke tsaren begärde och erhöll ' tillåtelse > att dra: fram Trans-sibiniska :: järnvägen: genom Manchuriet, Frankrike fidk en .del 'gruvkoncessioner,. England skaffa- de gig förmånliga justeringar. av Burma-gränsen > och -gjonde även anspråk. på "fastlanidshamnen Kau- dun, fast de medan förut ägde h den x Hongk Aptite [växte och de så kallade moderna: nationerna :: krävde mer och mer — och fick: det också — ända till de : började frukta 'warann.” Rysg9- land . förklarade . Korea som sitt intresseområde, tyskarna fade be slag 'på hamnataden Tsing-tao "och arvenderade 'Skanituhgområdet på: 99 år, och Frankrike; som började frukta; Tysklands . stigande. ånfly= tatidé fick"”amrenideområdern i pro "Ar? 1899 hade Ryssland och Stor- britannlien:. änigått: avtal: om sett) | respektera." varandras. intressetfö- rer i Kina.' Engelsmännen tog yt- terligare ett steg i det man ford- Tade "att chefen för! det kinesiska tullverket skulle. wara av brittisk mationalitet, . Belgarna, "som borde kunnat emulas sönder i den ki slinka drakens "käft," begärt fick : åtskilliga -:järnvägskohoessio- ner. USA,: som officiellt -förklarät, vel några intressen erh: "kontrakt dade i:ö Bitik”, tydde; en tyrann ut ide ykterhetsri relsen" nöjer " sig" med. att i:sina led. bevara. hel-' nyktra människor. ' Dess männi- ”skovårdande :uppgift -har överta- ” gits av lä rö en, som. är sår tids aktivt arbetande nykterhets- 4 rörelse, "Så. skriver" dr von Frie-, "sen i tidskriften Aktuell" 'debatt "i'samband: med 'Kamrtaförening- "en Länkens 15-årsjubileum, Det . ger. tidningen "Reformatorn (IOGT) anledning säga följande: ”. Har. vi. då glömt -människovår- > den? Dr von Friesen har rätt i att det" rena räddningsarbetet . inte längre spelar samma. roll som i rörelsens barndom, ' innan den, tack vare sitt inflytande riksd: a långa jöngfensglamna. Hon: -lämna-] dar, de sällan. sitt.-palats i -”Den För bjudna" Staden”: och lysenade - en- dast, till de måd, som gavs av fur- ställda mjot' Västerlandet. Hon . var motståndare? inte: blott — till. allt framåtskridanide : utan 'också . till status”: quo i landet. Hon ansåg nämtigen, allt. orsaken. till. Kinas allla : problem på en" liggande kropp. De bara fortsatte att härja, och" kejsarin- nan insåg, att how änte. kunde: av- usa” Stor-Kina, I -ipolitäskit avse- ende sökte hon därför mwrida ,wut- 'vecklingen- tillbaka, "Hon ville att Kina skulla åtengå till systemet gänmna fick "bekämpa varanlia, men som alla måste böja sina huvuden för henne. =... 7 : ”Boxarupproret,' som 'understöd- des av den siste Manchu-fursten, sex: år innan” det bröt ut i och med att Japan med en -tysktrim. mad. armé, utrustad med moderna vapen, förklarade Kina krig, . På ett år ocks des både Shamt och Manchuriet. Pekingregeringens latälfning: försvagades - härigjerrom i hög grad, och nästan alla mak- och kommfunatg församlingar, ha »de kunnat driva fram en sam- hällelig : nykterhetsvård - och re- surser. för alkoholforskning, Öd- mjukt bör vi också medge att vi inte. har: samma förutsättningar " för arbetet bland alkoholister som länkrörelsen, ' 'Vi är tacksamma för att den finns, och 'vi är glada som startade den svenska länkrö- relsen, fanns en' man vars ideali- tet i; nykterhetsarbetet 'kom från Godtemplarorden, nämligen Axel Sällqvist. Men vi står inte heller över "att det i den lilla grupp, ln idag främmande för uppgiften att |' ter började nu ställa anspråk på TS io Borta på ståplatsläktaren gick et livligt” till matchen igenom, star, com mar: oppositioniellt” . in- |, ; var, att man. släppt |. Jin utlänningar: i Asien, ”De wvita i djävlarna” var som glupska' löss med . provinsiella styreanmän, som | dr hade i själva werlket provocerats | gå -] tad anmé. Det » lav dem, Hennes egen armé bestod "| ma en fiende: på flykt. De hade näs: ide hamnar, 5 ranidira-nation NI kite" etrida ; Det” var: då änkekej- sarininan kom "på den tanken att de: få:vitd ambassadörerna ”utatiför "som. honaide a köska wa- itäga "fraser och em nes - naxton, . Den damen ' var. "altid döing, - Hon! brukade fatta ett oryggig bara ' väl var fa gagn. eller -önte, .. Föret kallade hon til å mandariner, som arbetade för!att efter äl ett mod vidare hn ård, Hen EK mot "varje frarmåt- och . hennes: aktioner kvade föra Ki- till det: tillstånd "men kackspegeln. ”I' sin kejserliga halza'andghet "insåg hom inte, act men kan lära. av det förflutna, men at det inte kan våtervänldo, «een so : » Hon: hade en 'tten dåligt utrus- ns inga pengar i dandet för inköp "av moderna vapen. "Hon hade ingen makt över judna Staden” var ekul- |: "furstarna, lysa till): västerländska -idéér göra Käna | nen kallade dem helt enkelt Box- arna. Ingen utlänning 4 Peking kände någon särskild ono, De wita männen var visserligen få,' men med. en enorm makt bakom sig. De förlorade inte självförtroendet, när Boxarna först började mörda missicnärer ' och knistna kineser ute i landet, De protesterade for- mellt. hos kejsarinnan, som då för- säkrade, alt Boxarna ekulle åbter- föras till ordningen, Så skedde emellertid "inte — tvärtom. Boxar- nå 'ades" av' Pekinghovet, trots att vissa furstar tiksom che- fen för den reguljära armén pro- festerade häremot. I juni 1900 håde, möndarbanden gat sdg i väg meet Peking och kunde : ww inte läggva' hållas under "kontroll. De- pas, motis var: ”Skydda »: landet, förgör," utlänningarna”, ” För: sent insåg "man i den utländska diplo- matatadlen : Iden fara För sent begärdes. tärhjälp till Pelking från: Talku: över För: gent: byggde de- kejsarinihan. : : r Boxarna hade få rder. av. furs Prins att döda alla främ- lingar.” "De ' fö gånger :. storma "redan ; europeer pert för” sina 5 i dena "och bad att iden försenade undsäbtningsstyrkan från Tientsin skulle" hinaa frem - i tid. Striden kämpade, tap- OCKHOLM (TT-spec ; Efter: sommarens körning ar. så gott. son "alla. bilister; fel ; på lju- set.— -skavanker .som. kan - juste- publikationen MH Trelleborgs-nyheter, "som ges 'ut a "Trelleborgs gummi- fabrik:AB.: DA är det faktiskt nödvändigt att göra -flera” kontroller under - hela :den mörka årstiden. 'Om en' enda detalj i den effekuva men känsliga strål-. .kastaren rubbas är. fordonet en tra-. Glödlarngam. åldras” snabbt: Efter 100 lystinmar' ger den minst 20 procent sämre ljus, och efter cirka 150 lystimmar är den i sådant skick att den bör bytas ut. För att vara på .dern, säkra sidan skall man by- ta bilens glödlampa varje höst! "Vid byte äv glödlampa skall man "aldrig ta i larnpan med' fingrarna. Ifråga om: symmetrisk ' glödlampa kan :man . använda; kartongen. som skydd. vid byte, och om man har assymmetrisk lampa kan man hålla i, de clika p na och kunde därför inte beondra hjälp av: gammaldags ;' skolade: krigare, som till och med trodde, att ett samfällt ilsket tjut kunde skräm- försökt det wid Teku och vid Ti- entsin, men stålkulorn'a weagerade inte för tjut, Armén var nu inte hågad för strid. Hon: försökte .då underblåsa wealitionära strömning- ar i provinserna "Shantung, Hopei och' Shatsi —- alla ”wita djävlar glödl keln. . Efter .' lampbytet måste man göra ny. ljusinställning. . Reflektorn är lika känslig som glödlampan. Man 'skall' därvid und- vika” att firgra på ytan och heller vid minska åverkan minskar effek- ten..- Matt reflektor måste bytas, Glaset som fördelar ljuset, består av ett linssystem. Smuts- och ' be- läggning på glaset vållar tfrafikfar- lig ”ljusdämpning”," Strålkastargla- religger kan bara bidra till att |Måsa upp och ytterligare för kilatrisk diagnos göra, men en iom hotade.' försökte " upprepåde, diplornatstaden, | akvorn "barrika- | ras utan större kostnader, skriver | inte försöka ' putsa” reflektorn; ty |" Det material som hittills fö- vinra ”gåtan Wennerström” re- spektive förenkla den, men knappast lösa den, Det kan väl antagligen inte heller en Psy- sådan kunde åtmindlone tän- kas hyfsa debatten mer än yt- liga djupdykningar i.psykolo- giska vardagsschabloner gör, No I Dagens Nyheter, : Xx Svaret till gåtan Wennerstwöm finng förborgat i personunder- sökningen. Men vi vet inite vil- ket svar som är rätt. Troligen kan inte ens läkaren, som sin- nesundersöker honom, garante- ra en riktig lösning. = ” « Stockholms-Tidningen. » Wennewström = försäkrar nu, när det är för sent; att han ångrar den skada han, tillfogat det eventka försvaret. Han på- står sig rentav wisa sim Wojali- te mot Sverige genom att i de pågående polisförhören tala om allt han utlämnat till sina rys- ka uppdragsgivare” för alt de skador han åstadkommit skall kunna repareras” En uppgilt som på edt påfallande sätt shi- der - miot de upplysningar som eljest etåty ät mvinng om hans attityd” inför: polisen! Okilarhe- ten: på denna väsentliga punkt visar "det wovimliga i att vid- makithålla en obönhörlig sekre- tess rövande' ultredningeng gång även bå sådana punkter där uppenbarligen verken under- sökningsskäl eXer” säkerhets- hänsyn fordrar det,. en sekre- tess. gom också" givit spridning ål allehanda ,obestyrkta, och motstridiga uppgifter, enn - venska Dagbladet. Kill trelis har” man efter "de. ce-, naste. Upgllysningarna” än. större anledning "att fråga hur” svårt Jelit va fram ur lade varhingaina | ' ol . | - kommentar |- redning, ge ut nästan allt hon ' fänar — för En Wylr a tjäna >: sin inkomit! gm ordning är homibet Men into hur men” från socialdemokratisklt håll vi- sat något större Intresse att, till exempel. skattevägen, bidra till ett sätta till missförhål landet, Begäret efter skattein- komst har varit långt större än viljan att skapa full rättvisa åt kvinnan i produktionen, Eskilstuna-Kuriren. Att göra hela Stockholmsom- rådet till en enda jättekommun vill väl tingen, alt eliminera konstlade, snedvridna verkning- ar av komimungränserna vill väl > : Sunt Förnuft. Namnet Margit Levinson upp= tar åta konta rader & "Vem är det”? Man misstar sig mog inte Om man gissar att hon inte själv bidragit med idossa Honra små data. Hon struntade blankt i att se, sina gärningar ' Tögi- . strerade, Men fråga är om inte när -kravlandet - och ävlandet bland dagens kanmlänmänmniskor stillnat en gång bilden av Mar- git Levinson kommer sitt fram- träda som'en av. de stora per- sonlighellenna i vår sämtidshi- stortia, a : . Ulla "Lindström å DN, '” s . i För. de mörkblå fikhandahål- ler alltså hyr Heckscher ägarde-' mokratiin, et MS För de ljusblå har han folkå Pantiets” sockl-libewsllism i ge=-" nomskinlig plastförpackning från högern... > > Ana "Och" för" himmelsblå har han':ett borgerligt samlingsparti hyllorna, ,. : "Pe i Arbetet. "Att då , skriva" svenska som gerliga'" rälllighetetna i;en de-. det får vara att stoppa en pen- slonerald 'edireber som fika hemliga lingar köpet är misstänkt .D iramsynithet' i. planering-' en, som "är nödvändig för ant boskad:byggandet ' skall ' kunna löpa” någoly' så när fröktionafritt saknas på många håll: Det sam- ma kan sägas om den strängdka ekonomiska” planeringen. : Bo- stadsbristen — vårt största so-|. ciala problem — motiverar en "| kraftfullare : handläggning, ti Sundsvalls Tidning. ' REN nu 1;" flena mer fär; en: känsla av ” personlig dett materiella” är en. allvarlig resflitet. "Här " behövs sannerli- gen människovård med mnred- känsla och förståelse för med- borgarnas det är förutsältning- en' för "att-' dessa, skall kunna anpassa dg till den alltmera komplicerade värld som dett mo- dema samhället innebär. Det behövs en ' verkligt humanitär jinställning av 'medborgarna orm de som. är missanpassade och lider nöd och som behöver vård skall få en verklig hjälp. ” - Sydsvenska Dagbladet. " Kvinnan: får, det vet de fles- ta förvärvsambetande kvinnor och det bekräftas av TCO:s mt- +: Handelstidningen.:+ |; borgare er-|. 'ötrygghet på ett annat plan än |” mokretisk 'otat, : Språket är ett . bruksföremål; "inte ”eltt” altar- skåp som "iman "inde bör röra or Olle Holmberg. ' ETT.-ORD 1 7). ir F 1 TIM. 5; 112, 5 Men om någon icke drager för- sorg 'om' sina egna, först och främst om sina närmaste, så har denne förnekat. sin tro” och är ” värre än en "otrogen, > En kristens” omsorg ' borde även: nå" ut. till: hedningarna, även, om han inte personligen känner 'dem eller har sett dem. Men teposteln” menar att : man åtminstone bör'ha omsorg om dem som utår oss närmast. El- jest är wti knidina värre än. en otrogen, = | "Deiita är Zigt ord. Co ola En predikant, som låg på sitt ylltersta, sade. gråtand& so - "Jag har waktat, andras vin- gård, men min egen, har jag för- summat”, Han ttänlte då på sin "Har du omsorg: om dina egna? Antingen du än förkunnare - eller ej, betyder ingenting, ty aposteln talar dettta" ord till Har idu använt mycken tid i bör för ditt husfolk? a Har du någon gång fällt tå- rar av song över dina egna som Är ditb förhållande till dem sådant, att omsorgen tyger fram; även om du ingenting säger? >. Har du elf gott ord att sägå "ett. mycket allvar- mån vil: hör till de medbor=' +. set får heller inte vara ”pepprat” av stenskott 'utan måste bytas ut så att reflektorn inte förstörs, . 7 > "Slitna och oxiderade anslutningar lare och strömbrytare medför spän- ningsfall. Fem ”procent' spännings- fall betydde 20 procent sämre ljus Ett "sätt. att råda bot på sådan äl fall är att låta hjälpa alkoholskadade; Det finns inte så: få godtemplarloger. med ganska stora grupper av medlem- mar; som genom medlemskapet i godtemplarrörelsen här löst sina problem med alkoholen; . Vi" har "ingen . anledning" att skämmas över”att nykterhetsrö- relsens "arbete ' riumera har sin "tyngdpunkt i' det förebyggande arbetet,. Också socialt gäller den gamla läkarregeln att det är bätt- re att, förebygga än ätt bota. Vi nöjer oss inte, söm dr von Frie- sen säger, med att ”bevara hel- nyktra”, Vi skapar dem, och därz- med "löser vi alkoholprobl et inom en del av samhället, |: dem om Jesus? '” ! Ni har wäl husandakt hemma? "Finns det inte så. mycken kristendom /å dig, att du 'har omsorg för dina egna, är äu a trogen, säger ordet, här; Hur vackra dina ord än är och hur stont förtroende du än äger bland andra betyder ingenting. . Ditt liv än ett förnekande av Denna sak bör varje enskild äv oss Inga med inför Guds sin Står det ej rätt till, måste vi finna vägen till bättring, .syn- nedskräpning går till. åtal, men det som nu hänt i Nässjö är en nyttig påminnelse om här man inte får göra, Ofta ser väl mark= ägare mellan fingrarna när det gäller ofog av det här slaget och - en strängare bedömning. är inte utan”. fog. Rastplatser 'och -cam= pingplatser” ser ofta” 'bedrövliga ut genom. att ”naturälskarna' saklöst kastar buteljer, ansjovis- och pa spås > kring sig, Det får man inte göra — lika litet som det är tillåtet att samla ihop skräp och säckvis sprida ut det i, naturen, Det 'finns oftast k la. avstjäl n er, som är avsedda för sådana här 3 ål oe ot i ändister i Nässjö är en nyttig påminnelse om naturskyddslagens | Där spottade man på varandra, + och där' kastade man äpplen "och ' flaskor på varandra och där tjo- ade” danska”, hejarklackar ”hjem » med 'er;/svenske svin...” så det » ekade i. betongen, " -- > - En och annan lämpades iväg av handfasta vakter. Men vad hjälp- ste det — det fanns tusentals an- jdra beredda att ta de fallna käm parnas ' plats.: ” Mitt i alltsammans kasade 22 ynglingar omkring i en gyttjepöl och hade någonting för sig med "en boll, Det hade en avlägsen lik. het med fotboll . borde. utrotas.. Hon fick: för. sig, altit ven extraordinär. härdelse . - exempelvis mord -på tyske minis- tern — skulle räcka.' Det var kort- synt "av henne, Och lika- blinda var britter, fransmän, tyskar, ja- paner och amerikanare. De antog, att kejsarinnan måste vara” klar över, att Kina skulle befinna sig i krig: med: halva > världen, om medlemmar av dessa nationers be- skickningar mördades. ”: Hennes Majestät hörde . visserligen . visk- ningar. härom wid hovet, men nöj- de sig med att besvara. det -med solfjädersviftningar. ” Om ' också Kina kom i krig med resten av ärlden få - det selt? ip ljusreläsats. I. . Till höstens faror hör också s k trafikfilm på vindrutan. Denna är farlig i mörker och regn men kan lätt avlägsnas med hjälp av en spe= cialsvamp. Man bör också ha upp- ärk het riktad på vindrutetor- karnas blad, vilka kan ha en ska- vank som spolierar sikten vid kör- världen ;— 'kunde” de "då sämre än nu, el isk sett? Hennes nästa fanke war ju fi derstödia I lo- kala militär. Det var grupper som k Brödrafolkens fest... ” håll. .. e NV ",;' (Helsingborgs, Dagblad). I bestod ev -fonatiska nationalister | ping i mörker, SR daförlåtelse och et nytt tiv, . N in = , vn nas , ; | - ' i - . - : | - " se ” | ” i 27 | N - i ” - - ! tt. | bk
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.