EAHOLMS TIDNING 7 I = LT den . 1 november. an. (— Stödet åt ungdomsorganisationerna | " Nära fyra: miljoner kr pr år Jtiela 4 F - tu 2 sker just 1 de Å or; na, Dagens -'utreda- > i ökade bidrag, till d ganisationerna: föreslår 1962. års utredning; Den lagda an- re 'skall ha en eloge för. att de klart säger ut, att den politiska slagssumman uppgår därmed :' till ” 5.4 miljoner' och om ecklesiastik= ministern är lika positiv som ut- redarna, skulle den '”tgå redan budgetåret 1964/1965. Men det. finns mer positivt i utredningsförslaget än det rejäla ekonomiska 'lyft utredarna vill att staten skall' ta för att ge ung- domsorganisationerna ett välbe- +” hövligt handtag: De politiska ung- ” domsorganisationerna diskrimine- - ras inte såsom hittills skett. När det nuvarande stödet beslöts sked. de, detta med "skygglappar för ögonen i syfte att skilja bort den. + politiska - ; verksamhet ungdomen ' kap de unga bibringas i sina egna sammanslutningar snarare är "ett skydd 'mot Propaganda än ett stöd för den. D v s ökad poli- tisk kunskap, förvärvad i de po=- litiska "ungdomsorganisationerna, utgör en garanti för ett sunt de-j mokratiskt tänkande hos' ungdo; men. Villkoret för erhållande av; statsbidraget är emellertid, att or- ganisationen skall ha en klar och; otvetydig demokratisk" inriktning. Totalitära > ytterlighetsriktningar är därmed uteslutna i samman- hanget, vilket är självklart. 4 Fördelningen av bidragen före- > faller :också "bygga på en. riktig grund. Som 'exempel anförs näm- bedriver från studieverk Därmed... underkändes i. princip ' ungdomens självfostran' till de=" mokratiskt samhällsarbete. För in-' gen vill väl på allvar bestrida : att det är ett utomordentligt be= ' tydelsefullt fostringsarbete för att: få fram dugliga politiker både för kommunal- : och rikspolitik. som i SKOGSÄGARNA RATIONALL | SERAR : ” Fyra... skogsägareföreningar i södra Sverige skall sannolikt slås ihop::till en enda stor förening med "42.000 medlemmar och med en omsättning på 360: miljoner kronor redan vid starten, RLF- tidningen: k ar den ligen i utred att för stats- -bidrag godkänd organisation med 10.000 medlemmar och 200 lokal« avdelningar skulle erhålla i runt "tal 65.000 kr pr år för sin cen= trala v het talet 70.000 - och” avdelningarnas "antal tusen uppgår. bidraget till 215.900 kr." Detalierad | skala : för bidragsfördelningen finns emeller- tid inte i det koncentrerade TT- | referatet. 'av utredningsförslaget, men de anförda exemplen tyder N "på att en organisation med mån- l ga medlemmar och intensiv verk= samhet, vilka begrepp brukar va- ra 'narallella på tal om ungdoms- verksamhet, får ungefär lika myc- ket pr medlem som småorganisa= tioner med bara några tusental förestående händelsen. och” be- tecknar: den som ett: betydelse "fullt och intressant försök och ett sfort-steg mot en.rationellare "drift även inom den ekonomiska föreningsrörelsen på jord- och skogsbrukets område. Men na- turligtvis kan 'man -leta fram nackdelar med en ekonomisk för. ening av sådant kolossalförmat; dock torde fördelarna klart över- väga: 2 > De fyra. sammanslagna före- ningarna blir ju ett företag med ; mycket stora resurser och. där- med ' möjligheter. att hävda sig i den hårda konkurrensen inom skogsindustrin. Detta skapar helt andra förutsättningar att — på för medlemmen goda villkor — ta hand om- dennes sk 1 > Just denna 'fördel- ningsprincip noteras med tillfreds- 'ställelse "med tanke på en motion vid årets halländska landsting, i vilken hr Eric Mossberger i Ge- tinge föreslog 'landstingsstöd . åt ungdomsorganisationerna .i länet, men : med lika stor summa: för alla. Sn :annan motion i samma syfte undertecknad ' av, hrr Jo-.. hannes- Antonsson "i Dahla, Axel Kristiansson i Harplinge och Evald Karlsson ' Ullared, föreslog ' där- emot en .zsraderad .skala. Som be- kant gick dessa' motioner till vi- dare utredning." Denna utredning får nu ett riktmärke för'fördel- ' ningen i den statliga utredningens framlagda förslag. Självfallet bör det, som anses vara” en riktig för- d und på riksplanet, även " vara normgivande då det gäller åvara, för delni; 3 av landsti sbidrag för Man kan organisera förädling och inte rhinst transporter mera ra- tionellt, man kan slå ut de snabbt stigande fasta kostnaderna på ett större; underlag, vilket ä är väsent- Den verkliga stöten”. framåt för denna fusionsbildning blev den planerade -stora. : massafabriken - norr om Varberg, fortsätter RLF- tidningen. Den får nu ett myc= ket stabilt underlag” och bör äns nu bättre klara uppgiften” att. «ha den lokala ungdomsverksamheten. "Därmed utgår vi också från att” det pehövs såväl statligt som landstingskommunalt stöd åt ung- domsverksamheten.” Åtskilliga ungdomsorganisationer — bedriver nu ett intensivt arbete: för” att. hålla sig ekonomiskt flytande i en utveckling där medlemsavgif- | ternd inte alls svarar mot de stän- | diga kostnadsfördyringarna för in- ”struztörer, -resor;' material e s Vv. Det kan inte heller vara lyckligt hand iom det stora. virkesöveg skottet. i denna del av landet: Den nya jättefabriken bör medföra ett stort uppsving för bondeskogsbruket i västra Sveri- . ge när dess ginungagap om några år öppnats och börjat svälja vedlass i rekordsnabb takt. Och med de tre stora massafabriker- . na i Mönsterås, Mörrum och Var- -berg, inramande ett stort antal skogsindustrier av något mindre format har man byggt upp en lo- gisk triangel av råvarukonsumen- ter inom vårt lands mest utpräg- lade. bondeskogsdistrikt, Det är en mycket väsentlig i in- . sats man därmed gjort, och den nya fusionen är motiverad redan : av det faktum att den uppenbar- ligen underlättar denna insats. VARKEN KYRKOR ELLER BENSINSTATIONER kan utnämnas till busar i in- flationkarusellen ' hävdar Hu- diksvalls-Tidningen (cp) med anledning av fi ister att medlemsavgiften måste bli så hög,- att-.de yngsta ungdomarna "drar sig tör att erlägga den, Det är framför allt dessa, som det är angeläget få med i föreningslivet, Den föreningsengagerade ungdo- men, blir aldrig något problem för vare sig polismyndighet eller s0- ciaivårdare. "Jndantagen bekräf-, tar endast denna regel. ' För att iinansiera verksamheten - vid sidan om i regel låga med- lemsavgifter har ,lotteriverksam- heten blivit allt mer anlitad. Det, har sagts att dessa lotterier. ut- gör en laadsplåga. Icke förty är de nådvändiga. Trots att lotterier- ' na i stort sett ger bra inkomster, ' utgör dessa dock osökerhetsmo- ment. Ett fast ekonomiskt stöd fotat på medlemsantal och verk- samhet är. självfallet säkrare att bygga på. Sedan må lotterier och annan självfinansierande verksam- het givetvis komplettera de eko- nomiska behoven. - Följaktligen bör 1962 års ung- domsutrednings syften i stora drag Strängs tal vid Gumaeliusträffen i Malmö där han förklarade att vårt land slår världsrekord i att bygga kyrkor och bensinstationer: kunna ret för verk- ligt ' positiv regerings- och riks- dagsbehandling. Sparsamhetsskäl kommer förmodligen att åberopas för. eventuell prutning, men att satsa på d När det byggs nya stadsdelar må det anses rimligt att dessa också. förses med nya kyrkor. Kyrkobyggandet är alltså en följdverkan av koncentrationen, Runt 'om i landet står övergivna kyrkor, som landsförsamlingarna nödgas underhålla. Man vill in- te gärna låta sin gamla kyrka förfalla, även om : gudstjänsterna besöks. endast av ett fåtal. Även frikyrkorna ser om sina 1Iokaler, nu kanske mera ' än någonsin, Man vill ! stimulera 'besöksfre- kvensen genom upprustningen av gudstiänstlokalen. Insamlingen till - byggkassan ger också en ,stimu- lans till verksamheten. Förmod- ligen torde kyrkobvggandet.resp restaureringen av frikyrkokapel- len spela en mycket underordnad roll i den allmänna byggenskar A PN När det gäller bensinstationer har det blivit en kapplöpning mel- Jan de olika bensinbolagen att skaffa 'välbelägna 'serviceanlägg- ningar vid trafikknutpunkterna. Den stora aktiviteten på vägbyg- gandets område med framdra- gandet av Europavägar och mo- både tdrotts, ideella och politiska, torde vara en god investering 1 ungdomer för framtiden, .samti- digt som den utgör en försäk- ring mot de nedbrytande krafter som tyvärr åstadkommer allvar=- , liga skador i ungdomsleden, . den mättats av bensinstationer torde det bli tvärstopp i detta byggande. Ipte heller. bensinsta- tionerna kan utnämnas. till den stora busen i. inflationskarusel- len, : er KLOCKARFAR KAN HA FEL Nya ', Wermlands-Tid- ningen diskuterar doktrinen om "landsbygdens avfolkning: Chefen för kung, arbetsmark« : nadsverket — fosterlandets verk- lige klockarfar — har meddelat : att om så och så många år kom- . mer skogsarbetaren i våra sko- gar att vara lika sällsynt som tjä- dertuppen är" nu. Det vet herr Bertil Olsson, , ty det tror hans prognosinstitut sig veta, En .utgångspunkt,. vilken i al- och män i samma arbeten. We hingtön .i' november. "Amerikanska kvinnor med för- värvsarbete "garanteras lika lön för lika arbete från juni nästa år, sedan ' amerikanska , kongressen godkänt ett lagförslag härom, Om- kring åtta miljoner kvinnor med förvärvsarbete omfattas av den fe- derala lagen, därav 3,5 miljoner anställda enligt kollektivavtal som redan i många fall föreskriver, li- ka lön oavsett kön; I andra fall börjar . den -nya- lagen" tillämpas allt eftersom" avtalen utlöper, dock senast i juni 1965. - i endast anställda” i” företag vars stat, Lika dön ' för lika arbete är emellertid ingen ny 'princip i Fö renta ' Staterna. På många, "håll inom affärslivet och industrin har man funnit det "rättvist att'ge li- ka lön oavsett kön. och i -försvars- industrif”"under andra världskri- get: och - Koreakonflikten var det régel. Fackföreningarna. har länge kä för. likalö. incip och många arbetsgivare har frivilligt tillämpat jämlikhet, bl. a; den fe- derala regeringen ända sedan 1923, I 24 av: delstaterna gäller bestäm- melser om "lika lön” för kvinnor 3 — Den nya lagen är en. Jav enkel rättvisa. Genom den har kvinnorna i-Förenta Staterna ta- git ännu ett steg! mot en ekono- misk ”. jämlikhet jämförbar med den politiska jämlikhet de. länge har. åtnjutit, "säger "Esther Peter- son, biträdande arbetsminister och chef " för ' arbetsdepartementets kvinnobyrå. Då lagen träder i kraft får. kvinnorna laglig. rätt till' be- talning efter arbetets art och utan hänsyn ' till. arbetarens kön, . Mrs Peterson har. &om -medlem av de- partementets rådgivande kommit- tå i kvinnofrågor och ' vice ordfö "rande i presidentens : Commission on. the' Status of Women" spelat en kalönsprincipen. . . — Faktum är,: säger :mrs ; Peter- son, att även om kvinnorna värde- ras högt som 'samhällsmedlemmar nedvärderas de, fortfarande ganska ofta på arbetsmarknaden. Arbets- givare fortsätter - att- betala kvin- nor mindre. än . män - för .samma arbetsinsats, Så' kommer nu 'inte längre att. kunna ske, Det tog avsevärd tid innan konz gressen fann tiden:mogen att an- ta The Equal Pay: Act, som den nya" lagen heter, Varje. år sedan Den nya gora lagen gäller = verksamhet berör mer än. en del-'., framträdande roll i arbetet för 12 | 1945 har -Ineförslag 'om dika lön Likalönsprincipen lagfäst i | framlagts i kongressen, men för- Landskommittén för lika lön, som slagen har lika regelbundet fallit. Ett . betydande . framsteg gjordes 19682, " då = avbetsdepartementets kvinnobyrå sammankallade en konferens ' vid : vilken = bildades . USA | sedan dess har propagerat för li- kalönsprincipen. : Commission, on the Status of Women, tillsatt 1961, har också haft frågan högt på sin Sagordning.” / 3 ou SP. ni |: ADENAUER I GLASHUSET : Bonn Ii: növember. i Medan” kanslersombytet på "det politiska scenen försiggick i fullt rampljus, ' undrade den ! avgående kanslerns närmare omgivning vad den”. gamle ” herrn framdeles väl skulle ta sig för. Nå, han hängi- ver” 'sig inte åt någon”, vemodig Kräfta genom Mainz i november. Den mycket omstridda frågan, o om cigarrettrökare och invånare i in- dustristäder med starkt förorenad luft - är särskilt. mottagliga för kräftsjukdomar, aktualiserades å- nyo på den' tyska cancerkongres- sen, som. nyligen ägde rum :' i Rhen-Main-metropolen Mainz. Hit- tills har förespråkarna för denna teori kunnat. stödja sina misstan- kar bara med statistiska: utred- ningar; Nu har experiment av can- cerforskaren professor Dontenwill i Mänchen givit vid handen, att den skrämmande ökningen ' av lungkrätfta med stor sannolikhet sammanhänger . med - att den in- andade luften är förorenad genom nitrogaser. Försök. med nitrathal- tiga ämnen på vissa hamstrar har för första gången alstrat tumörer som absolut liknar de mänskliga kräfttumörerna. I avgaserna från bilarna och många industrier finns det rikligt med nitrathaltiga | äm- nen". som" kallas ”nitrosaminer”, men även cigarrettröken påstås in- nehålla 'canceralstrande ämnen, Motfrågan varför likväl så många kedjerökare är kärnfriska, besva- rade - professor: Dontenwill 'med det bevisade faktum att männi- "I skornas andningsorgan företer, oli- , måste följa företagen. Där ' det finns arbete måste folk bosätta sig. Mycket tyder på att detta axiom snart kommer att vara en sanning med mycket stora modi- fikationer, att företagen i stället kommer att följa människorna. Detta är i själva verket en ganska "sannolik konsekvens av den fulla och av d företags intresse av att ha en sta- bil och fast rotad krets av med- -arbetare, ' I långt större utsträckning än vad man nu tror kommer -om detta är sannolikt företagslokali- seringen att bli beroende av var människorna själva vill bo: hur de vill leva; sammangyttrade el- "ler med möjlighet att se'något la utbyten om var män- 4 « torvägar. stimulerar & - tionsbyggandet, Sedan markna- . 7 niskor kommer att bo alltid ta= ges för given, är att mänpiskorna annat än grannen och hans ku- ” siner, lutar NWT, 'cigarrettrök? "Ika reaktionsberedskap. Ytterligare! avgaser och försök och omsorgsfulla iakttagel- ser i de tänt bebyggda ' industri- områdena bör bekräfta professor Dontenwils nya rön. Det är sedan länge känt att även wårt blod kan bli: sjukt, i kräfta. Det rör sig då om någon urartning av de- blodbildande or- ganen som vållar en oerhörd ök- ning av de vita blodkropparna. Leukemier och = retikuloser är namnen på de mest farliga av alla blodsjukdomar..” Intensivering a grundforskningen, möjligheter diagnoser. på tidigt stadium ” samt behandlingen av 'blodkräftan hör- de till de centrala ämnena på den tyska cancerkongressen. En orsak som anses vålla leukemi har re- dan hittats: joniserande strålar, Professor 'dr Georgii från Mänchen refererade de fruktansvärda -: följ- derna av-atombombningen på Hi- roshima och Nagasaki, I båda fål- len 'säges de joniserande strålarna ha framkallat en oerhörd: ökning av leukemier.' Medan det är. nor- malt 26 leukemier på en miljon invånare: som . brukar konstateras i Japan, var det 1.460 fall på 'on miljon som räknades bland” de överlevande i:en omkrets av 1.000 m omkring centrum för atombom- bernas' explosion, "Utanför denna "| omkrets avtar antalet" insjukning- ar : ganska hastigt och når redan vid : 10.000 m förhållandet '29:: 1 miljon, sålunda inte mycket mer än det normala värdet. Även rönt- genstrålar kan orsaka leukemi en- ligt wad' statistiken från tjugota- lets mitt visar, då man inte. 'hade 'så "stor erfarenhet med rönt- genstrålar . som, botemedel. Genom förbättrat strålskydd har man fålt ned sjukdomskvoten igen till det normala värdet 0,2:10,000. Profes- sor Georgii anser att' ett virus kan tänkas. utlösa leukomin. Det finris emellertid, . enligt hans” ord inte något ' sammanhang med någon smittosam sjukdom," Sålunda lär det aldrig ha hänt att en fru med höggradig leukemi: fött ett barn med denna sjukdom. Ito Ulrich. ' —- , nn resignation, utan förvånar sin. be- kantskapskrets ; med :gvsikten .; att skriva "sina "memoarer” i- en" glas- paviljong "på det vackraste stället i sin legendariska rosenträdgård. Detta ”memoarhus” skall emeller- tid rymma det ytterst omfångsri= ka källmaterialet samt högar. av dokument. Husets glasväsgar. skall lämna / fri. utblick må de:omgi- vande rosornas prakt, >... a Men nu har. Adenauer ett un- "| derligt infall som vållar hans råd- givande arkitekter ganska mycket huvudbry: Taket på detta origi- nella memoarrum skall utgöras helt och. hållet av speglar.: ”Det. blir ett' "ypperligt Jjus”, menar ”Aden- auer som säger "sig ha. haft något liknande" då: han: varit överborg- |, mästare i Köln. Arkitekterna tviv- Jr. , emellertid på. att det" går att "den envise uppdragsgivaréns föreställningar att överensstämma med naturlagarna, N Den; avgående kanslern är, forti farande förvånansvärt aktiv. .dch änker iute, alls tillbringa” vardågs- livet bara wid "skrivbordet: Mer än någonsin förr ämnar han ägna sig åt sina. botaniska intressen, Så- lunda gör han ' redan upp planer om' hur han kan få' vidga sin .£0- senträdgård, " Dessutom "hopar sig av är snarast den att visst kan om- sen varlera med konjunkturer- na — men bara: uppåt. Viker konjunkturen - finns de stattsfi- sig, tiska. «I tälls: betsuppgifter, vilka. sällan upp- märksammas under normala fö | Aktuell - os "kommentar lysning vid händelser sådana som de, vilka nu utspelats vid |Tengedegruvan. vv När omsen infördes, var det ett. kärt argument att här hade man äntligen en skatt som kun- de varieras efter konjunkturer- a. Den slutsats man kan dra hittillsvarande erfarenheter ansiella skälen, kryar den på finns : de konjunktunpoli- Och nu står hr Sträng där vid argumentskafferiet och väl- jer hylla igen. » Upsala Nya Tidning. Se e De av riksdagen anstagna medlen för u-chjälp skulle kom- må ttill verklig nytta om de an- vändes till satt inom deazsa läns | der "uppföra fabriker. för till- verkning av it. ex. gödselmedel eler. andra produkter som med fördel tillverkas. just i u- i-Jän” derna, Förre KF- direktören” ee Albin Johansson.” "På grund | njugghet har (öget för högsta- dieundervisningen ' vid universi- teten, d.'v. s. handledningen av licentiander klivit ' sådant: gon isom Kelst över betecknas som katestrofalt inom flera ämnen! och då speciellt inom ”läroverksämnena” , "och doktörander, att det utan nå- t kan ULF, "organ universitets- lärarförbundet, - : Vilket rörelserum : i :konkur- fenssystemet har tilldelats inri- kesflyget för. att få en samt hällsekoromiskt, riktig - trafik- uppdelning? Där vill hr Skog- lund fastlägga nuvarande: regler »vidarex ”av hänsyn - till skandinaviska” luftfarissamarbe- tet... och nuvarände ekonomiska |" förutsättningar”. Det är en otill- fredsställande dunkelhet 'om in- rikesflygets, tänkta ro i det framtida transportsystemet. : Stockholms- -Tidningen. + svunnen ”pionjärtid” inom" pri- ; och . affärsblyget” . skapar för: stor i "förhållande ” till hu normala hastigheter.” Passage- rarbelordrande privalflygare. u- tan godtagbar . säkerhetsutrust- ning — inte ens vindrutetorka- rex— får landa under förhål- landen;; som i; är. förbjudna -' för trafikflyget. Större krav... måste ställas på den tekniska utrust- ningeri:: och + flygning i” dåligt väder förbjudas. ; Fiyglärare' Urko: Uusimaa; 2 "Trots ala teleniska framsteg faktorn oerhört mycket här, och »:| de människor som! ägnar sig däråt' är, oumbärliga kugger i samhällsmaskineriet. ' Följaktli. gen:.är: det ett. utonvordentligt samhältsintresse att det finns människor som är villiga utföra dessa ofta tunga och farliga ar- högar av facklitteratur och blom- sterodlingskataloger i villan ' i Rhöndorb, oa fasa 4 VG . Adenauer har 'sedan länge an- setts av sakkunniga odlare av ro- sor vara en erfaren konnässör. Han har .. ..detta : fall mycket. strikt smalt, Han föredrar klara ädla for: mer, med rena färger och. fyllig doft. ;.framför . alltför — raffinera- de odlingsprodukter, En mörkröd ros, med sammertsartad svartaktig lyster; här. hans. namn, fyra! Palais Schaumburg, . "den väst- tyska regeringschefens säte, har fått en ny husbonde, Bortsett från den avgående kanslerns personli- ga ting, t. ex. de' talrika :bildarna med personliga tillägnanden som i åratal stått på hans skrivbord, stannar allting kvar på kin gamla plats. Kvarlämnade är också de närapå oräkneliga: presenter Ade- nauer under" sin fjortonåriga: äm- betstid fått, Enligt de gällande be- stämmelserna har de lämnats till institutionen, och inte, till rege- ringschefen,. . , «I ,och med att Adenguer avgått från sitt ämbete förlorar han även ett i åratal i Bonn, omstritt pri- vilegium: den imposanta polises- korten i. : Porsche-bilen . med "den blåa ”signallyktan, Adenauer var förtjust i att: åka bil med fasan- (Forts, & sid. 7) DN r. hållanden, men ' ställs i blixibe- till storstadsområdena, | Utgångspunkten för samhälls- i företagslokali ” bör vara att skapa så goda all- " männa betingelser" som ' möjligt för företagen, I den centrala pla- "neringen måste man vara medve- ten om att mindre städer och tät- orter i många fall har naturliga och väsentliga fördelar att erbju- da företagsamheten i förhållande Det är först och främst dessa: positiva lokaliseringsfaktorer som bör an- ges och utnyttjas, Deras nega-]| tiva .motsvarighet i hämmande faktorer, , dåliga kommunikatio- ner och liknande, måste så långt möjligt begränsas, ' En kartlägg- ning och analys av dessa fakto- 'rer borde alltså vara själva fun- " damentet i all den politik som syftar till en för företagen och samhället lycklig lokalisering,. ”- (Helsingborgs Dagblad) Luditarisbestämmelser i från en) > Hallands Nyheter. Årets melodi "heter" ätlstrejk, Det sittstrejkas på arbetsplatser lite varstans, Och när vuxet folk gör så och det väcker stort ra— balder,. är. det kanske inte så underligt, om ungdomarna tror, att det är så man skall bete sig för att fånga uppmärksamheten. Vi får vara . tacksamma, så länge de inte övergår till hand- gripligheter. | vs Helsingborgs Dagblad. Här i landet har. vi lätt för att 'kritisera allt och alla som inte uppför. sig på det sätt vi - Gaube och hans politik har ut- satts: för minst. sagt .ovederhäf- äg "kritik, ofta från folk, som aldrig ens varit i Frankrike an- nat än möjligen som gäst på en nattklubb i Pigalte.- Nordvästra Skånes Tidningar, "Kommunernas byggprojekt orde bulröva ses ur en annan sendets ''område har man här och I var börjat. bygga billiga skolor i pavilionglorm. Kanske kan detta' bli upptakten till ett annat: länkande om kommuna- la "byggprojekt, ' inte bara be- - träffande - skolor. ' Mörumentala gkrytlbyggen, som: på litet läng- re sikt står: hindrande” i vägen för en dynamisk stadplanering och utveckling, borde : kunna ' undvikas. ' Slit-: och dLäng-prin-" ' cipen koråmer framtiden helt säkert ” att” fer; än 'nu' göra sig gällande och" i allt större sam- : manhäng." Sundsvalls "Tidning. sUngdömen är betydligt yngre | inom” arbetarerörelsen än inom ” borgertiga' grupper. all ”ewarenhet.'? Det "visar . Dala-Deriokraten G), isk SON åa m AE Guds” saskt bliven ". "genom tro bevarade. Vi talar ofta fom hur stort det: var, att Gud sökte oss och fräl-7 sbe ' oss., Men -vi glömmer "Tätt, hur. stort det är att Gud beva- rar oss dag för dag. Tänk, om han en" dag droge tillbaka "sin: bevarande "och';, uppehållande' makt! Jorden iulle slungas ur - sin bana. Allt liv, både i natu-: ” rens och 1 andens värld, skulle” vissna och dö, | "I särskild mening är det ett. under, att vårt andliga liv; up: pehålllas, Detta liv är så "svagt, och fienderna som vill ödelägga vånt liv i Gud är många fler än - vi själva vet om. . >. ” Därför gör mig detta ord out- sägligt tacksam. Tanken på att Gud natt och idag,'år efter år sänder en 'voavlåtlig ström av himmelsk kraft in i' mitt liv övergår allt mitt förstånd.” ” Vi klagar ofta över att det är så litet bevänt med vårt. kris- tenliv. "Och visst är 'detta sant. Men: tänk, thu stort att vi:Je- ver. med Gud i dag, ' Vilken kraft måste det inte vara som tills nu uppehållit vårt andliga livt ns : Denna kraft möktager vi i tro, säger Ordet. Just därför känner - vi oss så kraftlösa i oss själva. Ty kraft ligger inte lagrad i vår person. Den är i Gud. Men så länge wi tror på honom, ström- mar: kraften in i vårt liv, - Jag har ett minne, som ofta gjort mig gott. Jag lämnade mitt hem strax efter det Gud fann mig. Alla mina kamrater var världsligt sinnade. Vi arbetade tillsammans, bodde tillsammans och åt tillsammans. Gud allena vet, att jag kände mig svag bävande. Men dag för dag och stund för stund ägde jag en Ka Pen förbindelse med Gud, När ” jag var mest rädd, bad jag iv” rigast 'och vann de största se8- . varna, Senare har jag ofta varit svagare, därför alt jag. kände mig starkare. Att tro är just detta att känna sin egen fattig- dom och att oavlåtligen räkna med Gud: Den som gör det skall Uppekållas genom Guds makt. synvinkel än hittills. På skolvä-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.