. k ag folket självt måste ställa sina partipolitiska intressen” och | 3 partilidelser åt sidan. Frågan blir - brer 2 — — tanors Tomma — - mee ers = = LT den 13 november msn — . ia ; Hr Heckscher. och" makten I der politiska” striden händer det lätt att” debatten” spårar ur, att den hamnar utanför den ram som inhesluter det demokratiska samhällssystemet. Då 'är det fåra på färde; då bör det sägas ifrån klart och rent att det är tid att stoppa och återföra debatten till « vad som ryms. inom , demokra- tins' principer. . . Under den” valstrid som före- gick: 1982 :års, kommunalval på- stod, man här och var i pressen att det faktum att vi i vårt land haft samma meningsriktning vid regeringsmakten i många år in- nebar ett'avsteg från demokra- tin och att vi var på: väg mot diktatur. - I; :;dessa dagar: finns det anledning att åter beröra detta spörsmål eftersom” man ; -— tyvärr även .denna gång inom oppositionen" — försöker fram- ställa den parlamentariska situa- tionen som en jarholkning av demokratin, - Det bör därför än 'en gång sägas ifrån att vårt lands styrel- se tillsättes : efter fullt ':demo- kratiskå principer, ja det är inte . Överord att påstå att vi har den mest fulläridade demokratin i » världen. Det är svenska folket som genom" allmänna och fria val bestämmer vilken menings- riktning eller wilket politiskt parti som skall ha ansvaret för landets styrelse. Att dessa ' fria val givit till resultat att social- . många," ÄR FOLKET TILLFREDS? Om en regering råkar ut för ett enstaka ' olycksfall i' arbetet är dettarinte mer än mänskligt och behöver icke, såvida" det icke är |! fråga :om. ett missgrepp av allra . allvarligaste slag, leda. till par- lamentariska. konsekvenser av det" "yttersta slaget finner E S- kilstuna-Kuriren och till- ” lägget: Mei. lär « .olycksfallen blir så att var och en 'tydligt kan ,se, att det inte är fråga om olycksfall utan om. brist på led- ning av det hela, då måste folket ovillkorligen ta ut sin rätt. Ett folkstyre, som : icke arbetar med en demokrati, vilken fungerar på ett sådant sätt, 'visar att det sak- nar förmåga att hävda sig självt. Finns det efter. remissdebatten hos menige man och kvinna nå- gon ihsikt härom? Har man. "ka ske över huvud taget icke. upj täckt; att regeringen är! skakad; . sina ' grundvalar? undrar; EK h fastslår ratt den stora len flä- både då om det likväl låter sig nöja med en regering, som bevisligen är ytterligt utmattad av alla ”olycksfall”, den råkat ut för, Är den svenska demokratien tillfreds med att styras av politiska in- valider? Vilket är dess intryck av allt; som under de senaste da- garna uppvisats på det parlamen- tariska planet? Har. allvaret i H detsamma gått ' oss förbi? . ' I så fall: vad återstår då av ett ” levande fölkstyre? - KRITIKEN MOT 'NAMNINSAM- LINGEN . . Den intensitet för att inte säga det.'raseri, varmed. man 'i de vanliga kristendomsfientliga tid- ningarna har kastat sig över namninsamlingen, visar att kris- tendomsämnets tillbakaträngande på schemat är en mycket viktig angelägenhet för just dessa grup- per framhåller Diakonistyrelsens tidning Vår Kyrka. Detta ger den bästa tänkbara ' bekräftelse på det. intryck av sekulariseran- de målmedvetenhet, som man får av en' rad. formuleringar och motiveringar i gymnasieutred- ningens förslag om religionskun- skapen: : tet att kris d dervisningen i' själva. verket inte minskats, eftersom kyrkohistori-. en överförts till . historieämnet, fortsätter man att flitigt använ- da, trots att det från Samkristna skolnämndens sida och även av t. ex, :professorerna Victor Svan- berg ' och Gunnar 'Tideström grundligt påvisats att så inte är fallet (se Vår. Kyrkas ledare i nr 42 och artikel i nr 44.) Kyr- kohistorien är inte överförd till historien. Den” har fått minskad plats och itid "inom detta ämnet i jämförelse , med de nuvarande förhålland Denna arg ring tar .man över huvud .inte upp till debatt. Någon. har- kallat namninsam- lingen ett eländigt försök att vin- na stöd av vanekristna ljumma, konservativa och allmänt .. kris- tendomsvälvilliga, Vad är det för eländigt i” det? Har inte dessa människor "rätt att: hysa och ge uttryck åt en mening om kris- tendomsundervisningens omfång? Få demokratin alltsedan 1932 fått huvudansvaret för landets Jedning innebär 'inte att det är fel på de regler varefter riksdagen ut- ses och heller inte på den praxis Som avgör hur regeringen rekry- teras ur riksdagen, Denna senare praxis har av alla partier ansetts så wärdefull att den nu skall inskrivas i grundlagen. + Den socialdemokratiska rege-, ringen har tillkommit på fullt demokratisk väg. Det kan se en smula egendomligt ut att erinra' om detta, men när man tar del av den agitation som förekom-! mer här och var blir påpekandet fullt motiverat. Man försöker nämligen med ' halvdunkla ord- vändningar göra gällande att det är något skumt, något föraktligt och odemokratiskt att' ett parti suttit vid makten så länge, Den okritiske ”mannen på gatan” kan under sådana förhållanden lätt få. den uppfattningen, att regeringen håller sig vid makten med ::odemokratiska medel. . Man glömmer så lätt wad ett dikta- toriskt system innebär. Diktatur ”är ett system där folkets röst inte ges tillfälle göra sig hörd, : Där fria wal inte förekommer, där regeringen ' godtyckligt till- sättes av en. person ''eller' en liten klick, I Sverige är det var- je röstberättigad man och kvinna som bestämmer vem som. skall regera, påpekar Skånska Dag- "Franska bilister — som eljest har ord om sig att vara skickliga — hade det svårt förra vintern. Halka är'-relativt sällsynt i större delen ' av's Frankrike, men förra Med dessa bistra erfarenheter” för ögonen 'satte sig några franska en : t.; Just reaktionsdriven! En jetmotor av märket ' Allison är nämligen "huvudingrediensen i ma- skinen.' Motorn är kopplad till en nedåt." ' vis med ett mycket lågt varv i jämförelse "med - vad som krävs för att få” ett flygplan: att lyfta. . Jetströmmen med en värme av 700 'grader tinar på en bråkdels sekund wmupp' den svåraste isbark och förvandlar vattnet till ånga, som tack 'vare jetgasens speciella sammansättning inte fryser" till is igen, även om det skulle råda sträng kyla.. En och samma väg behöver ' ”ålltså ' inte” ”avhalkas” oftare än efter varje regn- eller snöfall. ” Maskinen förflyttar sig med en hastighet av 3 km i timmen. Ännu så länge finns bara en prototyp, som "emellertid visat sig vara myc- T Jskrön far b vintern bjöd på ett övermått av - varan, och plåtskadorna blev enor-. ingenjörer "ned och konstruerade” - reaktionsdriven avhalknings- | traktor 'och har mynningen riktad Så sätts motorn igång, naturligt-' ort. halka på Vägarna Den ser "ut. som en dammsugare, men i "själva verket ”sugs” fuk- ; tigheten ur "vintervägen, vilket" förhindrar isbildning och halka ket "effektiv, Den "hår "prövats ' på konstfrusna , vägar i Man . undersöker, möjligheten 'för serieproduktion. I. främsta rummet tänker man sig” en användning på flygplatser men ' också på motor- vägar och : andra större vägar. Nordiska ' bilister har ju större halkvana än de franska kollegerna, men ' skulle säkert ändå inte ha något emot att slippa slira omkring | i; på våra vintervägar. "Det: finns alltså utsikter att de får hjälp av franska ingenjörer med den saken, Tladet. Regeringens dat räc- ker endast så länge den. har riksdagens förtroende eller upp- når. . måjoritet vid valen. Vart "fjärde 'år kan väljarna tillsätta] i en ny regering om de vill. Det är i korta drag skillnaden” mellan demokrati och : diktatur, Det är farligt när man försö- ker misstänkliggöra själva ' om- " ständigheten atit en” regering kan sitta så” länge,” i stället för att] kritiserd "dennas sätt att leda landets öden. 'Det är farligt för demokratin. Den 'här gången” är |: det bl å högerledaren,." Gunnar Heckscher, som behöver erinras om : detta; Hans anföranden "på senare": tid . har "mer och . mer tenderat att utmynna i en kritik system som givit social- demokraterna” ; makten, Wi skulle "enligt hr Hecksche; inte" ha något i Högerledaren emellertid 2 komma” ihåg .atE- socialdemokra- itin Fkomm: ill : makten " efter ; exakt Samma : system . som" både Than, hr "Hedlund och 'hr Ohlin "hoppas. göra ' de Eller' har hr Heckscher tänkt ta "sig på ta- NY de : regler? t makten «men hr Heckschers argumentering myn- nar tyvärr 'i de: flesta fall ut i att principen att en regering kan sitta länge är felaktig. Och det "är detta som är betänkligt. Om hr Heckscher kommer till mak- ten tänker han då lämna den ifrån sig efter viss tid även om högern skulle få folkflertalets förtroende vid valen många: år? "att samma parti sitter länge vid makten, det är inte fel på 'sy- stemet eller på spelreglerna. Att det är önskvärt med makt- växling är en annan sak, -« ' Det är varje meningsriktnings "självklara mål att erövra, folk- majoriteten och besätta regerings- makten : samt behålla den-- så länge som möjligt. Alla, utom . kommunisterna, vill nå det målet med samma system — det demo- kratiska. Hr Heckschers. över- tramp är att beklaga: Oppositio- "nen har inte råd med flera så- dana. | . : HUR MÅNGA SKOGSARBE- : TARE? Till prognoserna om = stark minskning av antalet skogsarbe- tare ställer sig Jordbrukar- nas. Föreningsblad tviv- lande, Framförallt vill man fri- göra sig från säsongarbetare och skogsjordbrukare som inte kan "ta: skogsarbete hela året: « - = - + Helt nya signaler gavs dock vid en av Skogsbrukets Arbets- givare ordnad informationskonfe- rens kring arbetskraftsfrågorna. Från bolagsskogsbrukets sida var- nade man nu för att dra” ”ony- anserade slutsatser av tillgäng- liga prognoser”, och det under- ströks att man f.n, ingenting vet om hur snabbt arbetskraftskur- van kommer att sjunka. Ja, man tänker ”inte gå för burdust fram, emedan man då kan mista även dem som alltjämt kommer: "att behövas”. Man ”tror att det finns na förväntningar på högmekani= "seringen”. > "Det är högst ' vällovligt och nödvändigt att söka basera skogs |. "anledning att modifiera överdriv- |- irnberg : i november. nniskan. är i allmänhet” bes nägen för att anse - sådana djur, söm hon ; lever tillsammans med och är "fäst vid eller som är vackra att se på, också för kloka och in- telligenta. Om en. ryttare t ex får höra att hans häst bländ de högre däggdjuren gör en ganska slät fi- gr i avseende på intelligens, kom- « hästvännen” säkert ' att” bli mycket - indignerad ' och, försöker vederlägga detta kränkande ' om- döme 'om hans bästa kamrat, Rakt motsatt, är människornas beteende mot spindlar. Dessa djur är äck- liga och; 'därför dumma, Visserligen medges r "det Natt "spindlarna oöverträffade" experter" på ätt byg- ga: nät, men; det är också det enda medgivande ' man "gör. Zoologerna som inte bryr: sig om spindelns fula utseende, vet emellertid ”bätt- re: Spindlarna' är begåvade. med en: -mycket "större intelligens än de andra lägre :'djuren.. Den wästtyska zoologen dr "Trexel i Erlangen har testat spindlarna med det resultat lätt de fick” betygsättningen: för- vånansvärt hög intelligensgrad. .';' . För det första konstaterade den= ne spindelsexpent, att hans testdjur sköter sina ungar på ett sådant förebildligt.: sätt, 'som man : annars bara påträffar hos .. däggdjuren. Spindlarna . äter . inte: upp sina ungar, vilket ganska ofta är fallet bland lägre djur." För det andra | upptäckte dr Trexel att spindlarna . H tt ”språk”, Detta. språk an- Det är inte i princip felaktigt) äger, ett ”sp c P 'vändes i första rummet .av spin" elmamman att fostra sina ungar med,- Har någon fluga eller någon annan insekt trasslat in sig i spin- delnätet, lockar. ungarna till bytet. Men är det fara å färde, "varskor spindeln sina ungar som då med detsamma kilar hunda i stånd att urskilja mellan sina ungar och främmande djur i nätet > os oc omer a "Det är genom nätets spindeln gör sig förstådd ungarna. Om det finns något byte, att mekanisera i den mån tek- nisk utveckling gör sådan eko: nomiskt lämplig. Så sker ju ock- så: Men det bör också vara lämp- .Egt att slå vakt om den fasta sä- + songarbet:kraft som ' fortfarande finns i bygderna. Det behöver in- te innebära någon äventyrlighet. Befolkningsuttunningen i vissa bygder är tillräckligt problemar- "tad ändå” Om” bolagsskogsbruket skulle: fortsätta och skrämma o. andra branscher fortsätta att loc- ka skulle det snart fattas arbets- kraft i storskogen, vilket f.ö. rer 1 . spindelmamman | till sina kryphål. Spindeln är så- |” sväng- |” ningar av' olika frekvenser soml|' "för |” sätter - spindelnmamman nätet i NN Spindlarnas ” "språk" utforskas | mycket . mjuka ropar på” dets - svängningar. och set . ungarna till inns det kanske "inte lyder ropet. Då ger Ma man eftertryck åt sina förmaningar. "genom att' smeka 'det olydiga: barnet -med sina framben. Är. däremot;.fara: å färde, varskor spindeln": ungarna . genom att ge nätét 'enskort: "och kraftig stöt med bäkberiet,' Det tycks också” vara nätets 7 svi spindeln” ärlpå. givit sitt: speciella” svar!" Intressant nog är ' spindlar och spindlar :inte detsamina,: de" har olika” kynnen, även: syskon" skiljes från varandra genom olikartad karaktär, ..:. ->Allt detta vittnar om att. spind- larna utmärker. sig genom en för sitt släkte : oerhört. hög grad av intelligens. Men även : deras - bete- ende. mot: släktingar. ' utanför den egna ,-”familjen” är -.anmärknings- värt. Om t ex en främniande.spin- del förirrar sig till en.annans nät, kommer den inte att betraktas av nätets, ägarinna som tt. lockande byte ut n. hälsas .gästvänligt . väl- kommen och ifall. den, frä mande spindeln, uppför sig "riktigt; ied- u utan att tagit ; G Scheffler. : i Ovedersägligt | existerar det inom > alla: : samhällsgrupper .. personer . som: betraktar politisk ' verksam- het med överlägsenhet, och -inte » sällan, med. ringaktning. Särskilt bland. vetenskapligt ; sysselsatta -- och: bland : näringslivets företrä- .dare frodas uppfattningen, att det .politiska spelet är något som in- te kommer dem vid, --' Hur felaktig :och. farlig - denna attityd är framstår ”kanske inte i så uppenbar dager när 'en de- mokrati fungerar som "när den kollapsat eller befinner 'sig i ett dan inträffat i Mell " I anslutning till detta kan man notera Norrlandsfondens = nya, - stora forskningsanslag för hög-1 ”mekanisering ”av 'det norrländska skogsbruket. Avsikten därmed är "att starta en avancerad och yt- ”terst okonventionell forskning. Det skulle inte förvåna om man ävén på det skogliga området upptäckte att det' kanske finns ett: mekaniseringsoptimum som det. inte” lönar. sig 'att överskri- driften på fast: arbetskraft och 4 da. - = och -ut:att läge. Det finns således al "la skäl att aldrig förtröttas i på- - pekandet . att. politik. rätteligen bör vara en "angelägenhet för -samtliga medborgare om det. 'de- mokratiska styrelseskicket skall bestå. Särskilt väsentligt är det vidare . att företrädare för sed- vanligt indifferenta kretsar be- lyser: vart det kan leda om: ne- gativismen inte byts ut mot posi- tiva insatser, (Sydsvenska Dagbladet)- Juråbergen, Jär' en genial idé : ont när man i skön och god vär Novembers - ” stora. dag Ne Finns det egentligen någon ' som har någonting till övers för. må- naden november? 'Skulle man inte i dessa rationaliseringens dagar kunna tänka sig. att överlåta den till en rationaliseringsexpert och därmed vara av med den, för: att sedan kunna gå direkt från okto- bers Fönnbärsdagar til? julens fröjder! ' Om det inte vore e för Stora Bas- tudagen, så borde vi avkräva | no- vember en 'ursäkt för dess existens, Men nu, i långkalsongernas mör- ker, dyker alltså Stora Bastudagen upp som "ett lysande eldklot;' Vil- | ken: välsignelse! .Bastu badar vi ju året öm, men ' att ' just i november manifestera” deh som en hedersdag ve :Har Ni egentligen änkt på vad det innebär att basta? | Våra kära. förfäder gjorde det i alla fall. "DE. döpte till och "med lördagen efter, bastun ”. "Veckans bastudag var ' nämligen” lördagen — på lördagen gav man' fanken i trätjugor, spinnrock och 'ostkorgar för att i stället" samlas i bastun,' svettas, ut alla , höklior,'- kojuyers- lukt och" kådor: Det var: fest "nä bonden” samlade. sina” öigor och) r | drängar, "Del! va ment som"iatogs'e -, Och egentligen ö farande 'samrna a behov, la” av, att. få såväl. "själslig, a sättet:, för det är .fontfarande binta bastu, het och god; För; att inte tala om avsvalk en efteråt, den sköna känslan att vara be- vingad, att 'vara lätt” och fri ”från allt. som ma veckans lopp. — Hjälper inte brännvin, tjära |i eller bastu”. är sjukdomen” dödlig, säger "ett finskt ordspråk och talar man" om bastu” så ' kommet, nian. förr eller /senåré "ohjälpligt ' in på Finland och finsk 'sisu. Men sällan har väl en företeelse. utsatts' för så . många överdrifter som just den finska saunan. I -århundraden har det sagt s att finnarna i bastun firar orgier av, självplågeri i form av allehanda fysiska utsvävningar. Antagligen. har ' det "sin grund i Xsbastun; ' detta: att man piskar sig själv” eller 'sina'. vänner -med Betula: verrucosa — masurbjörkens | ' löv. | MER Ret RAL RO CAG Det där skall Ni inte ta så hårt För det första så gör det” inte me klatschar kropperi med björk- ris; Tvärtom, Den- där hettningen som uppstår i huden känns enbart angenäm och ökar bara blodceir- kulationen, någonting som varenda människa mår gott avi To TT För det andra så behöver man inte alls risbasta för att få en hundraprocentig - behållning. bastun. Bastun är en egen värla av trä, omboning och wärme, Har man en :egen bastu, vilken. nu- mera är en. både lätt och ganska billig sakt att ordna, så reglerar man själv sin värme, De moderna bastuaggregaten sköts med termo- stat, Vill man ha 90 ”gradet, som för många är idealzonen, så stäl- ler man in 90: grader och vrider på den” elektriska”. römmen ' och efter en' stund ' är : det" bara 'att hänge sig "åt, lavens - ljuvliga . vär- me. Betydligt enklare än att ta et karbad egentligen.! ' : = : Bastu har: länge. varit ett 'ma- giskt ' ord, omgivet av ånga, snö- drivor, primitivitet, Det har £fasci- nerat många, men. kanske skrämt lika "många., Men" i själva verket är ju den moderna bastun en be- lär riskabla operationer, och det äl ”Fortsåtter storbutikerna - |tillväxt'så att närhetsbutikerna "samlat ihop under |. vt | Önsdagen den 18 novimber 1863 Aktuell: algerierna själva faktiskt för- drivit en del fransmän genom sin. nationaliseringspolitik som inte följt den överenskomna lin- jen att man före övertagandet skulle komma överens om en rimlig kompensation. Franska regeringen är emellertid inte angelägen att bryta samarbets- fördraget. Trots protesterna fö- refaller: den att ha accepterat att all återstående fransk egen- dom i Algeriet bir nationali- serad. Över huvud taget är den officiefla franska inställningen att Frankrike måste göra nästan al. för att inte Algeriet, en i många avseenden nyttig granne, skall bli ett afrikanskt Kuba. Helsingborgs Dagblad Lite till mans tycker man, att det inte skulle vara allt för märkvänrdigt för våra yrkesmili- tärer att räkna ut omfattningen av de skador som wvållats vårt försvar. Det är väl ändå ingen som: tror på herr landsförräda- rens ' helhjärtade - bistånd vid skadebedömningen,' . Allt mpyss- lande :kring. denne person 'får oss närt ett tro, .att han är öka oumbärlig nu som före av- slöjandet. Det är väl ändå inte] meningen, att han själv skall sammanställa och sammanfatta akterna om sina förrädiska gär- ningar? Nordvästra Skånes Tidningar Pt sna tak KE Tidningslrdeovna kan f del åberopa att Ny Tids förlus- ter är 'oroväckande, men Stock- hehms-Tidningens är mångdub- belt. större. LO:s tidningspolitik är hö :så: centraliserad: att 'den måste ' bedömas. som en, helfhet, och :många fär väl då fråga oml. disponerats och investerats - på |- det mest ändamålcenliga sättet. Den stora tidningsaffären: i Stockholm + ledde. till att: den socialdemokratiska , tidning som faktiskt fanns. ,.lades ned; varpå dess politiska engagemang övertogs av de två f d Kreuger- bladerni"”Sådana ””tdentitetsbyten har gått ut' över. Ny, Tid som för sin del aldrig bytt". färg, : Handelstidningen > sin | 7 försvinner," då råkar Ven : stor grupp människor i kläm, näm- ligen den 'tredjedet eller så av familjerna " som "även i ett ut- präglat: bilsamhälle kommer att vara utan eget fordon må grund av ålder eler andra omständigs heter: . Nr :: Varför skulle man ha "reklam i TV? Det kan bara. finnas två argument som skulle ha' verklig tyngd... Antingen måste man be- visa att reklamfinansierade TV- program ger rikligare' valmöj- igheter och en: högre program- kvalitet» än ' vad: .man. uppnår genom en fortsatt utbyggnad av ficensfinansierad TV. Eller också gäller det att belägga, att TV- reklamen har, så stor betydelse för näringslivets utveckling och därmed Yör, standardhöjningen i allmänhet att statsmakterna bör engagera sig för den. , Falu- Kuriren . utesluter mellan det "ekonomiska livets organisation och 'den andliga atmosfären löper stor risk att hamna på sidan om väsentlig heterna. Kan wi över ” huvud taget tänka oss en ändring av den sociala värdeskalan och ståmulera framväxten. av värde- fullare utan att därvid ändra den so- c:ala miljön och de ekonomiska produktionsformerna? de ymnigt flödande mitjonerna : Imentar Under det senaste året har ning i litteraturhistoria liksom i idéhistoria redan i skolan för. visso vara av ett wisst värde, Studiet av romaner kan ge nå- got av problemen i välfärds. Sverige. Gymnasieutredningen skall ha en eloge för att den' auppmärk. sammat "vikten av' att nutids- ungdomen får kontakt med kul. turprottemen. Utredningen bottlägger: stora Svagheter i nuvarande utbildning. . ” Sydsvenska Dagbladet ' " Benägenhetén att uppfatta kultur som en opolitisk helg- dagsföreteelse och hänvisa den til en exklusiv tillvaro vars till. skyndare frånkänner folkflerta- let förmågan til andlig och kul. turell förfining är djupt odemo- kratisk. En kulurdebatt "Som sambandsförhållandet mänskliga '. egenskaper ABF: S Fönstret ' Om. Jag. sättor in: en hundra- lapp på en: 'sparbanksbok 1 dag ' och Inte röstar bort t regeringen , nästa år så förräntar stg' hund- ralappen med en krona. per år, En krona är visst inte alt för- akta, för iden får man två wiei nerbröd "ell Men är, det en vilotigt god ina. veslering? : : r en warm korv. Karzo i 5. D, 5. Ungdomar av i dag "här mer gott om : pengar ' än '. någonsin tillförne, Gyllene ungdom, av i går utgjordes av ett privilegierat fåtal, , Dagens ' tonåringar. har nästan. alla , & gyllene : kant, vilken .. . många kappag. om « att a skrapa: av. "Frågan "är om Inte dagens »ungdom--ärrden : mest köpstarka av' oa. konsument- grupper, Per Olof Ekström” i Perspektiv ut ETT ORD PA: VÄGEN, V,. ; a dot föregbende talar apos- teln. om, grunden till vår fräls- ning, den "levande stenen, Jequs Kristus, 'I dhutet av denna vers påminner han 'össiom don tjänst vi mottagit i Horren. Vi är alla präster inför Gud "och ' är till- satta föratt bära: fram, andliga offer," Mitt "ibland dessa "sanningar ningen : att låta ' uppbyggas. Det finns ett sjäfvuppbyggan- de som är av ondo. Det är egoistiskt och - andligt njutningsbegär. Men det finns ett bibliskt och andligt självuppbyggande. Våra fäder har nämligen gripit om en rik- tig och god tanke, då de kallade sina möten för uppbyggelse. Jag är dock rädd för att or- sluvar - altid i: skat det? = I Tanken att staten skall stödja pressen, se till att den består, ter sig i dag:inte så orimlig gom "bara för ett år sedan, :- Kvar är emellertid detta: Hur frågan "föras fram till statsmakterna för diskussion och åtgärder? Finns det några, som har formella möjligheter att ak- tualisera, och som 'också har viljan och dristigheten att göra Sydöstra Sveriges Dagblad När det gäller kulturdebatten kan en väl bedriven undervis-| manar oss att bliva uppbyggda. baglig, hygienisk och hälsosam in- | nom. rättning som varenda människa borde ägna sig åt. Först när vi alla | vilja. har upptäckt det kan vi med kär- [stänger för Guds uppbyggande lek suga på magiken: lövkvastar- na, de ångande stenarna, träkärlen. | Gud; uppbygges .mågot gott 4 Sådana saker ger :' stämning och/vårt sinne, På detta sätt är var- stämning skall man ha när manlje. dag fylld av många, många badar bastu, det ingår i självalval och likaså många segrar ”rengöringsprocessen”. Eller: som |—, eller nederlag. Djupt därinne, finnarna säger:-”I 'bastun och kyr- jdolt för människors ögon, sker kan skall man uppföra sig lika”. Det är lätt att bli lyrisk när man skriver bastu, Jag skall sluta nu, |till honom, den levande stenen! men- innan jag gör det, så ber] Kom med 'dina nederlag! Kom jag november, om ursäkt, Det är|med din svaga och onda vilja nog en rätt bra månad i alla Tall. och Hliv uppfylld av Jesus Kris= Låt oss behålla den! det .uppbyggelse uttrycker. en god stämning. Nu skall vi min- nas; att: Gud ”vill' uppbygga vår känslovärld. Då gör han oss sorgsna eller gada, allteftersom han . ser, .att vi behöver det. Han will också uppbygga vårt förstånd. Han upplåter och ger oss visdom i de många svårig- heter som möter os3. Men Gud önskar först och främst att få bygga upp vår vilja. Och här måste vi släppa till oss. Det. står inte, att :vi skall uppbygga oss själva, Detta kan vi inte göra. Men Gud upp- Vi måste ' sippa till oss åt ho- Det gör vi när vi Väljer Guds Vårt val " öppnar . eller av vår vilja. När vi säger ja till detta 1 vårt. kv. Kämpande kristne. vän, kom kommer aposteln med uppma-' :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.