X — FAHOLMS TIDNING ”"-.-. Lördagen den 16 november 1963 : = LIT Lördagen den 16 november nn NES = | a Är politik diskriminerande? Frågan om. de politiska ung- domsförbunden = skall. åtnjuta statsbidrag eller ej . har alltid warit föremål för delade menin- gar. .: : Sar Under den period de nuvaran- de . :sungdomsförbunden byggdes upp ansågs. allmänt att' politisk verksamhet skulle vara undan- tagen från statsanslag. AH verk- som” berörde åsikter. och kulle bekostas - av ung- fr RA hand har den mot- satta uppfattningen vunnit allt- mer insteg. "Sedan 1957 kan man säga att statsbidrag kommer. de politiska: sungdömsförbunden till- godo genom: de bildningsförbund som; de är. anslutna till. Det blir emellertid endast den icke poli- erksamheten som: premie- Nu har 1982 å års utigdomsutred- ning' lagt fram ett försläg som innebär, dels :.en kraftig ökning av det nu utgåend 1 och De politiska ungdomsförbunden ” "utför. ett ' gott arbete- även på andra områden :än det went Ppo- litiska. Samhället har många - gånger tagit deras. tjänster i an- språk när det gällt t. ex. ung- domsfrågor och utbildning. Dessa "Organisationer utför sett. arbete som kommer hela samhället till- godo,. Vilka åsikter som än förs till torgs innebär föreningsarbete . alltid en winst för. den enskilde och därmed för hela samhället, . Det är viktigt att ungdomen blir " skolad i föreningslivet, Här läggs grunden till kommande 'parla- mentarisk : verksamhet i ”demo- kratisk' anda, ' "Det är "därför riktigt som för- bundsordföranden & centerns ung- 'domsförbund, Nils . J. Wedin, framhöll. i ett föredrag, att' den hittill de ': diskrimineri av de politiska ungdomsförenin- garma är. orimlig ur såväl prin- cipiella som praktiska synpunk- ter, ”Medborgarskolningen, kam- Ei , utvecklandet av kun- dels att de politiska ungdoms- Organisationerna skall jämställas med de ideella. : Detta förslag har väckt en del protester, Ila DUNKELT OM ALKOHOLRE- KLAMEN "Systembolagets propaganda är givetvis inte avsedd -att- påverka dem som inte dricker alkoholhal- tiga drycker, sägs det i reklam- undersökningen. Men hur är det ” med de utländska vin- och sprit- firmorna, frågar ' Unga Tan- kar (SGU och SSUH); har de | ärtnupenhet? . Särskilt : påfallande "den" . systematiska . bearbetningen av t.ex. kvinnorna; " Reklamens uppgift: är ju. att skapa eller" öka behov. . Varför skulle just alkoholreklamen från- kännas de motiven och den kon- sumtionshöjande "effekten? — Till- verkarna spekulerar "i -', större vinster, Hos” de utländska vin- och" sprittillverkarna” gör man sig inget samvete över konsekven- serna av en ' ökad konsumtion, Faran är därför att Systembola- get genom sin ökande annonse- ring sanktionerar en. kraftig an- nonsering från vin- "och sprit- ' abcept ar att det för det allmännas pengar genom . Systembolaget ' reklame- ras för- alkoholhaltiga ' drycker vågar man kanske föreslå att det allmännas pengar, även används skaper och färdigheter är givet- vis lika värdefull därför att den sker. i en politisk. ungdomsföre- ning och grundas på viss spoli- tisk. åskådning”... Han ' påpekade också att gymnasieutredningen klart -understrukit värdet av skolföreningar och klubbar: Den 'har vidare fastsldgit vikten ' av att: elevernas politiska: intressen eller” aktivitet med , eller: utan puätiska ungdorasföreningars medverkan får hemortsrätt inom skolan, Det är verkligen nödvän- digt att detta synsätt genomsyrar hela "vårt skolväsende, hävdade hr Wedin.' ; Det är svårt att anföra någon bärande motivering för att arbete i politiska föreningar" skulle vara « diskriminerande ur anslagssyn- punkt.i i Opponenterna:. tycker att det är förkastligt att skattebeta- larna skall hjälpa politiska före- ningar.” Men: varför ' är det inte lika förkastligt . att hjälpa "ideella föreningar som” arbetar för en viss åsikt? Varje” "organisåtion har "en, målsättning ”att' arbeta”. för. Det finns, enligt vår uppfattning, ingenting . som. talar "för att de ungdomar : som arbetar för en iss politisk : målsättning bör ses er axeln av. det allmänna till "förmån för dem som: : valt" enbart en ideell målsättning, - : Det är” av stort "värde "att vår för an ing om alkohol skadeverkningar på in en, en sådan tanke” stötande för "riksdagen, som har att: be- slutä, om reklami om alkohol? « i HR "GEUJER GRANSKAS ' Ame Geijer tycker Ny” "Tids |: chefredaktör Kaj Björk att det just nu verkar särskilt angeläget att granska för att ge en bild av hans fel och förtjänster: LO:s ordförande = utstrålar trygghet och kraft särskilt i TV- rutan, och .skenet .kan inte sägas bedra. Mitt- starkaste intryck -på distans ger kraften.. Med trygg- heten är det kanske inte lika en- kelt, Geijer hör till dem som of- ta: inger förtroende, därför att de förefaller ha sunt förnuft och tror fast på vad de själva säger, Men man har också kunnat no- tera exempel på en lynnighet, som man inte har anledning att vänta hos..de. riktigt trygga. ochi Denne. - skicklige ' förhandlare "förefaller mig ibland vara en dålig .takfiker, Medan en durk- driven politiker brukar . verka obestämd, tills han tagit defini- tiv, ställning i en" fråga,' händer [' det att Arne Geijer först uppträ- » der tvärsäkert och sedan blir obestämd, Risken med en sådan ordningsföljd är att inte ens hans |. mest bestämda besked blir tagna på fullt allvar. Men fenomenet tyder på att den inre säkerheten inte är total, » Jag skulle tro att Arne Geijer är en blyg person, fortsätter Kaj Björk: . Så LO-ordförande han är, har han vissa personliga kontaktsvå- righeter. Detta drag är nu inte så ovanligt hos framstående leda- re, men det kan ibland bli besvä- rande. När det gnisslat mellan regeringen och LO-ledningen, misstänker jag att det fenomenet spelat in, I politiska sammanhang har man emellanåt kunnat no- tera hur han låst sig i skolpojks- aktiga protestattityder, Han är alldeles säkert. en ' krångligare person än han ser ut; . Den som har mycket får mer, och det krävs stor fasthet för att säga. nej. till. tillräckl'gt många av alla de uppdrag som erbjuds en framstående person. Den sor- tens. fasthet saknar "uppenbarli- gen LO-ordföranden, och så får , arbete. Det skulle . än sitt rykte”, od ägnar. ,. sig åt förenings- därför vara oklokt ' att "neka - just "de före- "ningar, anslag som jämsides med kulturelt "och ideell verksamhet iven bedriver politisk sådan, KLÄDERNA GÖR MANNEN . ”Min kritik av de statliga före- :tagen ur -effektivitetssynpunkt " har ofta skjutit grovt över målet. " De”statliga företagén är bättre "säger — ja fak- ; tiskt ångerfullt. — generaldirek- : tör Gunnar - Svärd," chefen för Försvarets ' fabriksverk i Ex-l; "pressen: ST "> Gunnar Svärd avvecklar ' alla ' sina politiska engagemang undan : för undan .och lämnar. politiken helt: '— Jag gör det utan saknad, sä- ger han. Det är skönt att syssla med konkreta handfasta uppgif- ter, med handfasta ting, "Hr Svärd talar: onekligen ett . nytt språk på sin nya plats. ”Det "är kläderna som gör mannen”, . heter' det visst. Visst kan det tänkas'finnas ut- rymme för en extrem vänster- flygel i'svensk politik. Men det . potentiella underlaget — främst vilsen ultraradikalism inom vis- sa skikt av-intelligentian; tungt norrländskt .socialmissnöje, kvar- levor av: den . gamla” militanta kommunismen, radikalpacifism |> bland ungdom — är alltför dispa- rat för att kunna hållas disci- plinerat inom -ett kommunistpar- ti av den monolitiska sorten, Och någon' annan struktur på ett rent kommunistrlarti förefaller över huvud taget inte tänkbar i vår miljö. Dess lockelse. för ett få- tal ligger här främst i den ideo- logiska stelhet den doktrinära han varken tid att tänka ig tidningsfrågor till slutet eller att handläggå demi på ett någorlunda smidigt sätt. Oseden är utbredd, men i hans fall är det särskilt angeläget att rätta till den, An- nars hotar faror — inte bara för den gocialdemokratiska pressen - fanatismen och ett personligt re- voltbehov'som kan göra sig gäl- lande även i länder där det so- eiala' eller" ekonomiska trycket i " ocn för sig inte är starkt nog att föda ett'extremt mottryck. "(Dagens Nyheter)” Ungdomen går gärna med på allmän legitimation i systembuti- kerna. 65 procent pojkar å Stock- holm och 61 procent i Örebro fö- redrar bland olika möjligheter till inskränkning av” spritförsäljningen denna åtgärd, 12 procent i Örebro och 6 procent i Stockholm will ha förbud .. mot all. spritförsäljning. Under: 'spritstrejken ansåg sig 15 procent, i. Stockholm 'och 6 procent i Örebro ha 'druckit mindre alko- holdrycker än annarå och i Stock- holm var. det ölet som för 44 pro- cent av: dessa blev. ersättningen. Uppgifterna har lämnats i en Sifo- undersökning, som Centralförbun- det för nyk dervisni Spritstrejken fick trots kort varaktighet "vidsträckta verkningar i i I perioden T-27 "april. Försöksper- mitterade klarade. sig avsevärt bättre än normalt. Antalet åter- tagna eter försökspermission minskade, 60 procent perioden T— 20 april, ” ' Behovet av:social hjälp har un- dersökts i Östergötlands län och sammanfattningen i -Alkoholfrågan visar att spritstrejken trots sin koertvarighet kan-.ha inverkat på behovet av socialhjälp. Fastän an- talet : arbetslösa ” var 10 procent högre i maj 1963 än samma månad 1962, minskade antalet hjälpfall med 12 procent och wutdelad hjälp i kronor 'med 6 procent. Butikschef i. 250 tem vårt sociala liv vissa flygturer, beroende på press- Uppgifter om bättre tillgång på sprit i Visby. Andelen kvinnliga och äldre kunder ökade, en viss ran- sonleringspsykos tycks ha föranlett Personer, som sällan gjorde inköp, att ställa sig i kö - och köpa ut vad som fanns att få, M Restaurangerna ; ökade . under spritstrejken betydligt ifråga om antalet gäster. Ökningen kulmine- rade i april med 34,5 procent jäm- fört med samma månad 1962. Trots restriktionerna och pris- höjningarna var konsumtionen -: genomsnitt pr gäst något större under april 1963 än under de öv- nomfört. och som redovisas i tid- skriften " Alkoholfrågans nu ut- komna dubbelnummer 18... CFN har också” genom en "enkät bland polismän, nykterhetsvårdare, ungdt årdare, : leriter m.' fl. fått fram konkreta observationer Om .' spritstrejkens sociala och personliga verkningar, 183 'personer rapporterar iakttagel- ser:i 67 städer och 86 landsbygds- kommuner. Genomgående har po- sitiva ; verkningar minskat" fylleri, bättre trivsel' och B Be-1 tiker har rapporterat större kö- bildning än normalt på nästan alla platser och de flesta har uppgivit att pressens behandling av strejk. situationen" bidrog till vusnirigen. På Gotland förekom t o m en viss trafik från fastlandet och ”bränn- riga sö första halvåret. Förklaringen torde 'ligga' i -att den kraftiga gästökningen under denna månad ' var direkt föranledd av bristen på utminuteringssprit, kon- staterar :byrådirektör John. Collett i Kontrollstyrelsen, som behandlat ämnet ' i ”Alkoholfrågans . special- na vinsflyget” blev en beteckning för nummer om 'spritstrejken. , ordning på gator och jämvikt hos alkoholskadade. I några fall anmäls hembränning, dtillåten" införsel” och | bruk av skadliga ersättningsmedel, = > . Beläggningen på vårdanstalterna påverkades kraftigt, av. strejken och från slutet av mars månad enligt anstaltsföreståndarnas rapporter strejkens Jgynsamma' in. verkan klart märkbar. Mot över 300 som väntade på plats vid må- nadsskiftena 1 jan och 1 febr var antalet 283:1 mars, 137 1-april och 37,1: maj.. Antalet intagna kunde minskas” med . hälften på "de; all- männa anstalterna | och 7 "med en tredjedel :' Spå . de: "enskilda; under | Diktare med slagruta a cd observenats: |"... Ts Kan | Gustav” ”Lindkvists lilla oöverskådligt landskap av ting, ser, | dikt: onR, 4 In” (LT: si ; årstids- - och ho- förlag KX), kan utan vidare 'be- tecknas . som. ett - mnikurn. Länge har man saknat en , förnyelse av den .regionala, till mark” och hem- bygd knutna ” dikten. : För:. det mesta". har den tytt sig." till en 'pastisch-form' 'där . folkvisan skymtar som förebild. Sedan Emil Hagström : =: det lysande undan- taget, den mästerlige invokatören av : tidsmedvetnane klanger över gammal . botten" — ' har föga hänt som stannat i minnet. Nu öppnar man en nästar alltför tunn volym och ? märker.” (till. sin häpnad . att dessa fyrtio sidor - tästan ” som NN fr. i Ortsnamn, deras" härledning, -be- tydelse,. historia”. :och olika uttal” är en intressant vetenskap och för- en Bokberib T' dylik litteratur, som ges! ortsnamn. Till denna serie hör också i ortsnamnen. i -Halland- lä som” utkommit i två delar, den f ra ömfattande södra, den senare delen "mellersta. Halland (en tredje del om: norra Halland - väntar! vi ännu 'på). fd I följande: framställning skall vi uteslutande uppehålla 'oss vid söd- ra. Halland . och dess sockennamn och ;eftersom södra Halland är sy- nonymt. med Höks, Tönnersjö. och Halmstads härader också ange vad häradsnamnen i fråga har för hi- storia och betydelse. Alltså skulle|. detta opus i all . anspråkslöshet: bli bokrecension. Boktiteln är ganska långdragen: ”Ortsnamnen i ' Hallands, län - på offentligt. uppdrag utgivna -av Kungl. : ortnamnskommissionen ge- nom Jöran Sahlgren, Del I BE- BYGGELSENAMNEN I SÖDRA HALLAND”, : . Äldsta kända beteckningen åter- ges med årtal inom parentes, Hä- radsnamnet Hök är flertydigt. Det kan härleda från mansnamnet Hök eller av hög ”gravhög” eller också av Hökir, person som bor på ho- ken; d. v. s. näset, Troligare dock av hoken (höke) näs, (Höxhe- ret. omkring 1300). .Hasslöv (Hatherslöf 1406). mansnamnet Hathar och löv len. ”ärvegods”. Hathars arvegods, - Hishult, Socknen har tidvis ut- "| gjort eget län (Izhwltte leen 1475). Sockennamnet lånat från kyrkbyn (?Kiszholt 1374—1551). Möjligen av idhe ' idegransbestånd eller hide =' ide, Hult = 'liten skog, 'skogs- dunge, Idegransdungen: " Karup, Östra (Karope 1499) Av mans (bi) namnet Kake samt rup = torp. Kakes torp eller nybygge. Knäred. (Knärydha sokn 1410) Kyrkbyn Knäred (Knarruth .936— 1317); Av ett ålderdomligt gårds- namn 'Knea quaeit samt myd = röjning i skog. Laholm, "ALagholm 1131-1325) Socknen muppkallad efter slottet Lagaholm som" blev : Laholm, : Laholms stad. (Lagäholm, 1275, 'Sydhallands- SÖ Tjärby. (Cierebye 1). Namnets förra led (Tjär-) är oklar. Kan|”" helt konsekvent fått namnet 'Sveri- ]> sockennamn vara dant. liknande: ord "men tja ing 11269). Sanno Inge avledning skog. Skogshornas b gd. : Våxtorp. : ; (Owaghstorp : 1351). Mansnamriret Ovagh, Kyrkbyn Vox- torp ' (Owaxthorp ' 1359). Ovaghs torp eller "nybygge." ” :: Ysby (Ösby kyrkä 1393). Trokio gen "Östby från början. Byn öster om den gamla byn Hov. t Därmed. övergår vitill 'Tönrer- sjö härad, som omfattar sex sock- nar, -Samma, var förhållandet un= der” medeltiden. : » Breared, (Bredharydh söka 1402). Bred samt ryd = jning i skog, Bred skogsröjning. :" - » Eldsberga (Ygelsblerge :1392). Mansnamnet ”Ighel och biärg] berg. Ighels berg.. Vr Enslöv (Enet slev trok 1299); "Av ett mansnamn, troligen Enar "och lev, Enars arvegods. . -- Snöstorp - (Snedestorp : 5 sogen 1349). Ett "mansbinamn :Snidh(er), Snedh (er) sned person eller av: ett - feenisländskt namn - Snödher (mansbinamn) samt torpe. Trönninge ,(Trynninge 1340— 1433). Thryninger eler: Tryninger | - ett event.' släktnamn kan ha” gett upphov (till sockennamnet, men det | kan också (med större sannolikhet) vara ett inbyggarenamn bildat till tryne, 'som använts att beteckna den i havet" utskjutande bdden väster om kyrkbyn, : " Tönnersjö '(Tön(n)ersiö omkring 1450). Ån som flyter genom byg- den faller ut i en sjö. Öse = myn- ning. Trakten" där ån mynnar ut i. sjön. Där de första inbyggarna som fiskare och jägare slog sig ner, Häradet. har samma namn, men det har inte med. socken att göra. Den äldsta kända namnformen är Thundrös(ä)heret omkring år 1300. Namnet härrör från tund av ett gammalt ” namn ' på Genevadsån samt öse (senare os- jämför Laga- oset). Alltså åmynningen eller där ån faller ut i havet, Denna bok om sydhallands be- 1 omfattar över 1.000 Lagaholm 1278). Härleder sig från Lagans. gamla namn Lagher' vattensamling, vattendrag, samt holm, 'biform till ordet ”holme”. Slottet låg som bekant på en hol- me i Lagan, ' - " Ränneslöv. (Randersleef 1351). Rand ett ma Alltså: Randvers arvegods, : Skummeslöv (Scut(h)manslef 1340), Skutman = uppbördsman, Skulla alltså betyda ”uppbörds- | h mans arvegods”, . - ' sådana (efter överblick har: sign. kommit till 1037). Bakom denna publikation måste ligga ett fan- tastiskt arbete och -man blir fak- tiskt förvånad när priset är (eller var) så lågt som 10 kr. Förklarin- gen till detta: är att arbetet i fråga blivit bekostat av dels svens- ka staten, dels av framlide di- rektör Edwin Berger (Malousver- kens geniale skapare, som också hade” djupa kulturella inivessen). ”(Fonta. å eid. 6) 4 N - barn till Idring, slår emot dig« med risontsyner: "allt: det man så ofta tyckt sig sakna i denna" poetiska genre, «uu Vad är då hemligheten hos dik- taren Karl Gustav: Lindkvist? : Givetvis hans stora, liksom själv- fallna säkerhet i den konstnärliga | . formgivningen. "Men, det är långt ifrån allt: han tycks besitta någon hemlig slagruta som drömsäkert- lätt rör vid tingen, ofta helt var- dagliga” ting, ” och” allt som undfår denna beröring -vaknar till ett stort och: tydligt ;livssammanhang; ' Års- tiderna, både naturens". och: mäns niskans i:hennes vandring från igenom 'stor dikt — och som såden ofta : brukar; vara +" ordknapp, nästan” dakonisk, men a Iddad med och : sin; förväntan, Det är allt- | | Aktuell - Av alla kända kommunister i världen har Hilding Hagberg varit en av dem som” svängt tål. modigast: stalinist på Stalins tid, nu = chrusjtjovist. Roterandet kommer inte" längre att obser. veras och snart drar sig hr Hag- berg ttillbaka med svensk riks. dagsmannapension, En hög så- dan med tanke på de: många åren; på Helgeandsholmen. "+ Helsingborgs Dagblad "Så länge" statsminister : Erlan- der har .”majoriteten av svenska folket bakom > sig”, . så. länge kommer ” han att fortsätta att regera ' i. egen landsfaderlig maktfullkomlighet över sina ly- diga undersåtar. s Och det får 'vi väl vara "glada och tacksamma över, för tänk om vi helt plötsligt skulle få vårt allra nyaste statsråd, Olof Palme; till statsminister! Nordvästra Skånes. Tidningar . i Utrikesminister Torsten -Nils- son ville inte lämna utinstruk- tionen ' för Wennerström - till pressen : och "allmänheten, Den skulle, enligt hans mening, hem- ligstämplas i ala delar. "Detta trots elt:den. enligt uppgift: en gång watt öppen och 'hemlig- svämplats först när Wennerström gripits! Nu blev det juristkommissio- nen som fick korrigera' utrikes- ministern 'och delvis frige hand- lingen. Men var. det verkligen rikets säkerhet hr Nilsson tänk- te på; när han vile-låta akten förbli hemlgstämplad även 4 fråga I 'om Wennerströms: allmän- ha" arbetsuppgifter och. i” fråga om" kassaskåpet? Var: det” intel, Mer” statsrådens Nilsso n hade” i tankarna? ”. " Svenska i Dägbladet a smälek' om det. inte: kan redovisa. allmän uppslutning mkring ' sin linje. Och -en' sådan chikan tycks par- "kommentar ” säkerhet” Brl' mande som andra politiska a an= gelägenheter. Om det brister i utrikespolitiska 'kunskeper för- svårar det förvisso en realistisk bedömning också av . försvars- frågan, För valmännen, som här som i andra fall 4 sista' hand skall fälla sivt' avgörande, är det en angelägen uppgift att” "ické betrakta utrikespolitiken” som | något avlägset eller främmande Jutan ”något som 7” direkt berör envar både nu och i framtiden. "Sydsvenska Dagbladet +; En: ofta ” åberopad teori be- träffande utbildning hävdar, alt | det ' egentligen gör detsamma vad man lärt bara man bevisat att man kunnat uppnå ett visst studiemål. Det skulle med "andra ord egentligen vara den allmän- na fntellektwella träningen, ab- straktionsförmågan, amalysfär- digheten, 'som' :skulle wara av värde, : Därför . kan en kemist vara ohef för ett stort efektno- ' tekniskt . industriföretag, '. en skeppsbyggare för ett järnbruk. Resonemanget har sin begräns- ning. Vi är inte "glada åt att låta'en aldrig så skicklig skräd- dare "med mångårig utbildning ge sig på vår växellåda. Folke Haldén i Ekonomisk Revy Många "blir rasande, därför alt de inte fattan den skäggiga. humomni.. Att ideligen dra i en.. WCrsträng ock lyss till bruset -— är . detta ' det roligaste som finns? 'undrar men. I så fall har sannerligen värme- och vallten=.' ledningsentreprenörerna' ett tungt ansvär, när "det gälter ' att Näs debatt om: popkuten har man inte hört av. Trör man inte att popkult. existerar? Eller tiemna: ha svårt” alv bära - Det harmydt ; aldrig mer än en dn är- hand hög”: Ern ». Lindkvist inregistrerar' med en efterlämnar en känsla "av Befrielse. Hans” naturbilder, med, sommarens gumma” som sitter. Å, diket, , "med åskan" som "bär. hem sin. stensäck, med : :snigeln” som - -forslar'. kvällen på sin glänsande, rygg, är "blott en sida av hans. bt ” syfte. | skulle inte skada om. de tog mod I till sig. och struntade ti de poli- äiska”könventionerna sl: det flestå '. bagateller. / inte, heller 5 | ängslas” över större” 'motsättnin- gar. Luften rensas om de "blir 1 offentlig vädrade och på längre |; sikt förlorar inte pantierna nå- rv : Handelstidningen . i ”Ultikespoliliska frågor. borde vara lika mycket tillgängliga för en fri och öppen debatt och för got på. en 'sådan öppenhet. ' 2-4 smärtsam skärpa, som dock. "städse | sr den allmänna opinionens bedö" ungdomen växer dr som” inte "lämnar nå personligheten? ” Eller; hjärntvättad' äv... sin egen , ids: popluit,: så att.de 2 kalven" en: Sve ringhek? 5 Unga. "Tankar. på en TV-kväll '!och: hyllas som storheter: följande dag,' gör sin tjänst. som : : publikmagneter ”evt år eller en :niånad, sparkas, när de är förbrukade; lika effektivt och . obarmhäntigt lbaka ner i. tystnaden: : Per Olof Ekström i Pefspektiv I de två” sista avdelningarna ”Tret- titaP”. och ”Porträtterna” . arbetar han på . det inre planet: känner sig ni de .vanelser han möter, såsom iden; 'mästerliga bydårveteck- ningen” ”Lina”, ock i de avslutande familjeporträt tben. Längst når han kanske' ändå" i sin ' naturmystik, såsom; i den unika, titeldikten:. " P”Regnångeln sitter bakom a svggen 1.207 på trädet. : Han; är iförd lövkrage, : våta ' nypan i fast en fnittrande sten, Det glittrar ” ännu, : Så fäller , ” över åmaden: : - och utbredd. Glans slåoke Tuvorna [ bolmar,- se ss und a I en stengryta kokar han sitt vita håller i han. slestande - vingen ' Den lyckligaste kvinnan är inte den. som är gilt med : världens bäste man. Det är den som gör den man hon gifter sig med till världens bäste. . . För att en roman slutar med att de unga älskande får varandra är det därmed inte sagt att den slutar lyckligt," 2 = Höst vid Mellbystränd När siste turisten lämnat stranden vågar vågorna åter andas ut. Vinden friskar i och slätar över det förflutnas spår i.sanden. Maneterna har planlöst. flanerat till förfång, men marscherar nu tillsammans upp mot land. och sin bottenlösa dröm i gelé. Kråka och mås, fullfjädrade turister, samlas i sällsamt högljudda . sällskap kring. havets frikostiga uppkastning. Marviolen, - Cakile Maritima, diskret doftande, glatt köttig, ensamstående inväntar frosten. Sten Engström, - "| Månne allt vad i dag blir talat Det” är " scoutennas lösen. Det borde också - på ”ett ännu - bety-|' delsefullare sätt-'bli” Jesu öpprik- tiga" lärjungars sen. Det är också en maning härtill, som denna sön- dag' ställes till: Jesu lärjungar. I evangeliet talas det om visa och fåvitska jungfrur. De visa var beredda på, vad som kunde hända. De hade olja ej blott i sina lam- por, De hade också tänkt på hur de: skulle reda 'sig, om oljan i lamporna ej räckte: till. De hade med sig ett förråd, varur de kunde fylla på lamporna, när oljan i dem tog slut. De ' fåvitska' jungfrurna hade ingen annan olja än'den som fanns i lamporna, och när den var slut .stod de där rådlösa, Och wi ser hur det gick, Snöpligt vart det för dem att. bli utanför. - Herrens ' maning till. oss i dag är nu: Vaken ' för " den skull, ty' I veden” icke. dagen, ej heller stun- den, när han ger sitt uppdrag, när han kommer och vill oss nå- gonting, när han ' sätter oss på prov, när han kommer i dödens stund, på räkneskapens dag. Visste man när tjuven komme, vore det ju ingen konst att hålla sig be- redd. Haven edra kläder omgjor- dade och edra. lampor brinnande. Var redo, Alltid redo, Det vare därför vår lösen." Om Han komme i dag, din. Herre och Gud, skule helst från hans åsyn du fly, Om du hörde i dag det Jkallande : ljud av. basunen från himmelens sky, skulle fröjd eller ångest dig fatta? Månne allt, vad som nu är väktiet : och ' stort, : jämväl då skulle synas , dig så? - och gjort, bleve talat och gjort även då? Söndagen före Dömsöndagen Månne det ler: det, som trycker dig: nu och som. vållar så mångfäldig: nöd, skulle trycka dig går Oo ånne > wäl. du skulle. sörja för kläder och bröd med hedningens oro i hjärtat? . Om han komme i dag, vättfördig "> och ' wås, . till att ställa oss alla för sig, . månne människors dom. och . " råänniskors ' pris ” skulle synas av värde för dig ” Om han komme i. dag - — 0 pröva "digän, nötter medan, -anskriet + » dröjer, och säg: Är Hans - ankomst dig kär, eller fruktar du den: or oj vart leder dock slutligt” din väg? Den stund du ej menar han -' : kommert eve Qvissheten kan pli en hjälp att hålla ' oss. andligen vakna. Han kan komma just den dag vi minst förmodat. . Men : slapphetens och sömnaktighetens fara ligger både i med- och motgång på lur, Det har gått dagar och. veckor och det händer ej något särskilt.” Den : lik. Hur tätt kan ej då allvaret" förgätas liksom vikten av att stän- digt vara redo! Livets motgångar kan förlama. Medgången kan verka så, att .vi glömmer eller sviker vår lösen ”alltid. redo”. Berodde det blott på vår rTedobogenhet, så wore det väl både för den ene och "den andre. ganska hopplöst. Men vi har krafter, som - står fill vårt förfogande. I tanken på do- pets nådefulla löfte, i ordet och kommer Frälsaren själv till den. som söker: hjälp och ljus och kraft” Det är ej fåfängt att i bör Besinna dig, innan du svarar! nen söka honom. ;Han är alltid redo: N Va i Nya idoler: stampas ur "jorden | eller. falla med tyngd uti wågen? ena dagen var den andra tämligen - bönen 'och i den heliga nattvarden -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.