[öm [GD [am [um ja PO a ren änn —- EAHOLMS: TIDNING = Tisdagen den: 15 3 set Staten och kommunalskatten Skatteutjämningen mellan sta- ten å ena sidan och landsting och kommuner å 'den andra sidan har åter varit föremål för debatter i so LT fen den 193 november 1963 = . + te få råda. Sven Vigelsbo framhöll, detta i andra kammaren och han hoppades att den utredning som " nu-arbetar verkligen skall kun- na åstadkomma en ändring av stecd. Häromd. behand lade kamrarna centerpartiets mo- tion angående skatteutjämning mellan Jandstingen. Denna mo- tion väcktes I januari detta år och i februari aktualiserade Jandstingsförbundets styrelse frå- gan genom en skrivelse till re- geringen, Med anledning av des= sa båda framstötar gav finans- ministern den 28 april uppdrag åt den arbetande skatteutjäm- ningskommittén att även utreda frågan om skatteutjämning mel- lan landstingen. ' a Trots ' att motionen . således egentligen redan var bifallen när den, kom till riksdagens kamrar "för avgörande förtjänar de pro- " blem som tas upp i motionen en närmare , granskning. Skattebör- dan - mellan landstingsområdena varierar högst betydligt. Antalet "skattekronor per invånare är lägst på Gotland och högst i Stock- holm, Skillnaderna” är så: stora : som 29:22 kr på Gotland mot 57:52 kr i Stockholm, Samma ut- gift i kronor räknat per invåna- re blir alltså nästan dubbelt så dyr på Gatland som i Stockholm, . Detta orimliga förhållande kan in- förhålland Skattefördelningen mellan stat . och kommun bör ses över i sin helhet. Kommunernas förmåga att ' bära skattebördor är utnyttjad till det yttersta. Enbart denna höst har de kommunala utdebite- ringarna ökat med en krona i Hong Kong i november. — Kina är ett självständigt land, absolut oberoende av. Sovjetunio- nen. Om vi har begärt experthjälp och maskinlevensanser från Sov- jet är det för att vi behöver dem. Men . de' experter. som kommer skall resa hem, igen då deras ar- bete är avslutat och vi skall betala för deras tjänster. . 2 Så uttalade sig den kinesiske re- gt helen" Mao Tse-tung år itt i landets k Finansminister Sträng vill gärna tala om att staten nu kommer att ta över kostnaderna för polis- väsendet och detta betyder i" pengar 350 miljoner per år; Den= , na summa är dock, som hr Vi-. gelsbo mycket riktigt framhöll i ' riksdagsdebatten, mycket liten 1i- förhållande till vad som välträts' över på kommunerna, De. stats-. bidrag som går ut till kommu-" nerna har urholkats under årens lopp och nya uppgifter har lagts på kommunerna utan att kom- pensation getts. Enbart eftersläp= ningarna ifråga om bidraget till: skolmåltiderna går till betydande summor varje år. Det är på tiden att hr Sträng och hans partivän- "ner lättar på spärrarna och ger alla kommuner möjlighet att hål- Ja: samma standard till samma ;7 pris. ' | 2 ver DEN MAKTFULLKOMLIGHET som följt det långa socialdemo- kratiska maktinnehavefs"spår har tagit sig en lång .rad' uttryck, konstaterar ' ” Norrköpings Tidningars eos" Statsrådens ”ofelbarhetsattityd, uttalanden 'om att det komplice- rade samhällsmaskineriet är för svåröverskådligt för den vanli- ge medborgaren, tesen att staten " bäst kan se till den enskildes nytta 'i allt fler. sammanhang är några av dessa yttringar som in- ger oro. De ibland förekomman- de partitrogna utnämningarna — > varav just nu ett speciellt flag- rant, fall är aktuellt —' hör dit, Vidare der alltmer uppenbara » tend att i medvetandet om . den egna orwbbliga ' maktställ- ningen sätla sig över givna reg- ler och procedurer — som man : betecknar som hindersamma och » onödigt tillkrånglade, «+= >> Metoden att sätta de" formellt beslutande organen i 'efterhand är en annan sida av 'saken. Hur|, många gånger får inte en stads- fullmäktigeförsamling finna sig 1 att bli ett konfirmerande organ även 1 frågor där en allmän de- '” batt skulle motiveras av rent de-' mokratiska — skäl? "Hur "många gånger har riksdagen bara”de se- naste fem åren satts åt sid ih tvingats spela rollen av i re i efterskott? - "DOFTLÖSA BLOMMOR; ', Det måste vara absolut fel, när blomsterhandlarna ” släpper in plastblommor 1 sina affärer, tyc- ker Jordbrukarnas Före: ningsblad. Detta är inte ovan- ligt nuförtiden: = oc Scnast "mötte vi företeelsen i en västmanländsk stad. Den kom som ett slag i ansiktet. Liljekon- valjer av plast, Kalla, prassliga och doftlösa men till det facila priset av 75 öre för tre stycken. En trädgårdsmästare som på det viset frivilligt träder tillbaka med de egna produkterna och lämnar plats för industritillverkade ef- terrapningar — han måste väl i rimlighetens namn bidra till sin egna yrkeskårs undergång. Nåja, det. må väl vara hans ensak vad han vill sälja, men nog skulle det vara trevligare om plastblom= " morna inte salufördes i de egent- liga blomsteraffärerna utan istäl= let överfördes till en bransch där sortimentet inte är levande som "hos blomsterhandlaren. Sedan må naturligtvis var och en ha sin smak för sig. DET ÄR FORTFARANDE KÄRYVT I EEC kommenterar Tidskrift för Landtmän de första rappor- terna från de aktuella EEC-för- handlingarna i Bryssel, Redan från början signalerades drama- tik särskilt inom den 'jordbruks- politiska sektorn: . De högre västtyska priserna är en känslig sak för både bönder- na och politikerna, Inte ens Lud- wig Erhard kunde med tystnad förbigå jordbruksfrågan i sina uttalanden t samband med kans- lerbytet, Men han vägde sina ord på guldvåg. Många vill tyda Er- hard som så att han är motstån- NY. TRUMF PÅ. HAND FÖR LANDSBYGDEN = - 1 " + + oi om för nh har delats ut genom en ny dok-. torsavhandling,'' noterar RLF- tidningen, Fil: dr. Gunnar Törnqvist, 'Stockholm;' har för denna gjort en undersökning av transportkostnaderna som faktor vid lokalisering av industrier. och konstaterat 'att den faktorn -över- ”skattats, För större delen av vårt lands industri utgör transportkost- naderna, oavsett var industrin förläggs, en så liten del av pro- duktionskostnaderna att den skul- le kunna ligga praktiskt taget var somhelst i "landet. Tidningen åberopar även en undersökning i: lokaliseringsutredningen ” som visar att det är tillgången på ar- betskraft som” ofta avgör en in- dustris lokalisering och kommen- terar: So SS "+ Detta .är' onekligen : hoppfulla iakttagelser sett ur. landsbygds- synpunkt. I glesbygderna ' finns ofta led'g arbetskraft,' där ligger vanligen lönerna avsevärt ' under .storstadslönerna, -och när tran- + sportkostnaderna” dessutom tydli- > gen spelar sådan bdbetydlig roll + borde, landsbygden" ha många fi- a trumf”på hand i kampen om I"företagen.!' Där är som bekant - också betydligt lättare att ord- na. 'industrilokaler, man = slipper de stora :avstånden till arbets- platsen etc. , , N . «Vid närmare eftertanke und< "rar: man varför företagen . över- huvud taget ger sig in i träng- seln i storstäderna. Är'det bara Stockholmspsyko:en som orsakar detta, eller vad kan det bero på? Ty i praktiken är det zom be- kant inte så enkelt för landskom- munerna att kunna dra den nytta av glesbygdsfördelarna som bor- de vara naturligt. Postorderhandeln har under de te tio åren d på ett häpnadsväckande sätt både i Sverige och på andra håll, Nu förebådas' konkurrens från de stora "amerikanska företagen i branschen, och det är då nödvän- digt att den reguljära handeln gör klart för s'g om det finns några motåtgärder. Frågan är i vad mån den specialhandel som hårdast drabbas av postorderfir- mornas konkurrens kan skrila till motattack med sådana me- del som längre öppethållande, utvidgad service i fråga om hem. sändning osv. Att en del står att vinna på den vägen förefal- ler klart; men tyvärr måste man nog också konstatera att hela dare till en sig-själ g-pol: inom den gemensamma markna- den. Sålunda bör Tyskland fort- farande köpa en del livsmedel från inarbetade leverantörer utanför EEC. Dit hör som bekant Sverige. ” Mycket tyder på att de Gaulle håller fast vid sin tidigare de- klarerade' politik, nämligen EEC som en självständig. grupp, en bastion och ett bålverk 'mellan USA och Sovjet. Möjligen kan den franska ledaren tänkas me- ra medgörlig sedan Adenauer in- hällsutveckli bäddar spe- "Ika förmå andra: kommunistländer Moskva vill ha makt att dirigera . | näringslivet i hela kommunistbloc- |" Tket och' att” besluta . om vilken |” .Jav dessa varor.' 1956... Det har länge warit (Kom- munistkinas mål att bli ekonomiskt oberoende av Sovjetunionen. Un- der höstens ordväxlingar mellan sat stark irritation över Maos fast- hållande vid denna. princip. Prav- da anklagar. kineserna för att un- der de senaste åren ha skurit ner sin handel med det socialistiska blocket till hälften och för att sö- att också klara sig själva, En så- dan strävan mot autonomi skulle få allvarliga "återverkningar ' på Sovjets. ekonomiska = planering. ekonomisk - roll varje fand skall spela. .« : Dries Den 14 : king i ett. brev till Mozkva: ”att varje måste lita till sig själv för. sin därpå de kinesiska ledarna för att de : miljontals rubler - som ' Sovjet för att "hjälpa till att bygga upp landets' näringsliv. VMB att bara en mindre del av den ryska hjälpen var gåvor: Huvud- parten var, lån eller baserad på byteshandel, Enligt Maos ord” har Kina betalat och fontsäfter att dyrt betala” Sovjets hjälp." De” siffror som finns tillgängliga ' i officiella ryska och: kinesiska rapporter och i några” fall. från FN är. mycket intressanta. och . upplysande, :- .> ; BALANS I HANDELN, . Moskva och Peking har Sovjet vi-|. juli i år förklarade .Pe-|” socialistiskt : land”: främst|'" uppbyggnad”, i. Sovjet: anklagade |: bita den hand som fött dem ' un-|-' der många år och: påminde om |. gett ut i Kina, först. för. att etab-|- lera ' kommunistregimern och "sedan i: . Men Moskva underlät att nämna |- Sovjet för teknisk utbildning. Men motsättningarna mellan de. två länderna påverkade wvckså detta utbyte. På sensommaren 1960 pac- kade experterna från Sovjet plöts- ligt ner sina ritningar och instru- ment och reste hem, Sovjets be- slut att dra tillbaka experterna och att annullera hundratals av- tal och kontrakt man underteck- nat och att stoppa sändningarna av viktig utrustning och material medförde ”oöverskådliga svårighe- ter och förluster för Kinas ekono- mi och försvar”, förklarade Pe- Anklaset och möotankl korsade varann, men var än an- svaret låg för den" ek 1 iska 30 bilar, 33 verktygsmaskiner och 710 lastbilar. Totalt "minskade de ryska leveranserna till Kina från Tekordvärdet 5,8 miljarder kr år 1959 till: 1,9 miljarder 1961. Kommunistkinas export till Sov- jet minskades med 50 procent 1961 och Kina började för första gång- en vända sig till den ”kapitalistis- ka fienden” för inköp av 'spann- mål och andra förnödenheter av vilka dess behov var desperat. Se- dan dess har Kina köpt spannmål till ett värde av över 10,5 miljar- der kr från västländer. Kina häf- tar nu i skuld både till Sovjet och till :olika" länder i väst för handel och ekonomisk hjälp. I po- litiskt a de står Peking i mot- brytningen så rasade siffrorna för handelsutbytet - neråt. ' Under år 1960 skeppade Sovjet ' till "Kina verktygsmaskiner, och 13.666 Jast- 1.579 traktoter, 1.159 bilar, 393 satsförhållande till praktiskt taget alla, De. kinesiska ledarnas beslut at klara sig själva, att. hålla en oberoende ; linje, . förefaller .. därför logisk i all sin äventyrlighet.' . . | ITALIEN €€C | Eee bilar, uppger CRS, Året därpå var Den oa, USP, motsvarande "siffror 33 traktorer, —., a "INDUSTRIPRODUKTIONENS >. +: UTVECKLING 1958-63. NORGE . i FRANKRIKE USA”, | (INDEX 1958 100 I EFTA vo ENGLAND f KvANnsOM ir « Den totala" industriproduktionen i Sverige har sedan 1960 -visat en mycket svag utveckling, efter ett par expansiva år. ' För' de skilda br. de > har. Hertid - ut- Under. 'åren - 1950—61 : ick värdet"av den. sovjetiska exporten till: Kina till 397: miljarder "kr, Tapporterar China Reporting Ser- vecklingen: varit. olikantad, Järn- öch. imetallverker'f har ; ökat. sin produktion kraftigt och oavbru- tet under den senaste femårsperio- den, dock till priset av minskad lönsamhet på grund av pressade priser," Massaindustrins" utveckling | - fluktuerar starkt mellan åren me- dan såväl trä-: som livsmedelsin- dustrin' inte :ökat" sin.: produktiory i nämnvärd"! grad." ' vice (CRS). Huvudparten av l1e- weranseina var. utrustning som 'be- hövdes för Kinas industriella ut- veckling. Under” samma 'period exporterade Kina nästan lika myc- ket till Sovjetunionen, eller för to- talt 38,9 miljarder kr. Skeppning- arna "bestod främst av råvaror som malm, trä och gummi samt texti- ler; FO tee tt port "Under åren 1956—61 var emel- lertid den: kinesiska exporten till Sovjet mycket större än importen därifrån. .En speciell: ansträngning att återställa balansen gjordes 1959 då Kina sände varor till ett värde av 5,8 miljarder kr: till Sovjet, däribland mära två milj. ton spann- mål, kött, fisk, the, färskvaror och konserver, Kinas 700 milj,' invå- nare var själva i skriande behov De exakta siffrorna för Sovjets ekonomiska hjälp till Kina har in- te avslöjats, Det första lånet som gavs i februari 1950 lydde på nära 17 miljarder kr. De kinesiska kommunisterna erkänner ' att de tagit emot totalt 11,4 miljarder kr i lån från Sovjet under åren 1949 —L1957, varav en del använts för att finansiera inbördeskriget och Kinas deltagande i Koreakriget, Det sista rapporterade lånet från Sovjet daterar sig till 1959, då Ki- na fick 6,5 miljarder kr för ut- byggnad av indbstrin wtder det s.k. ”Stora språnget framåt”. Sam- manlagt uppgår därmed, så vitt känt, den ekonomiska hjälpen från Sovjet till en summa motsvarande 17,9 miljader kr. Enligt inofficiel- la beräkningar uppgår Kinas skuld nu till drygt 10 miljarder kr. ETT HASTIGT UPPBROTT. Under ' 10-årsperioden 1949—59 sände Sovjetunionen 10.800 exper- ter till Kina och de östeuropeiska kommunistländerna bidrog med 1.500. "Från ' 1951—57 begav sig 13.600 kinesiska studerande till Sverige har det högsta ” skatte- trycket," Norge har de hårdaste marginalskatterna, ' Barnfamiljerna högt upp på inkomstskalan drab- bas hårdast i Danmark. Detta är några av slutsatserna i en intres- sant artikel om skatterna i Nor- den i senaste "numret -av Sunt Förnuft. TG I artikeln, ' som "är skriven" av notarie Bengt M.; Dubois, jämförs skattetrycket, "+ marginalskatterna samt inkomstbeskattningen' av 'en- samstående,' äkta makar och barn- familjer i de nordiska länderna: Artikelförfattaren konstaterar in- ledningsvis att den enklaste be- lygningen av skattetrycket i skilda länder får man genom att ställa de totala skatterna i varje land i relation till dess, bruttonaticnal- inkomst, . a Noa Sverige intar enligt Sunt Förnuft en tätplats beträffande det totala skattetrycket, följt av. Finland, Norge och Danmark. Sverige har med stor marginal det högsta itryc- ket av direkta skatter under det att Finland följt av Norge toppar de indirekta skatterna. ST MARGINALSKATTEN - Med = begreppet - marginalskatt vill man uttrycka hur. mycket av en inkomstökning som går bort i skatt bercende på vilken tidi- gare inkomst ökningen läggs o- vanpå, påpekar Sunt Förnuft. Är skatten proportionell tar margi- nalskatten alltid samma andel av en inkomstökning, oavsett . vad den läggs ovanpå Är skatten progressiv, dvs om det . procen- tuela skatteuttaget ökar med stigande inkomst, blir också mar- ciellt väl för post konkurrens, Här liksom i de and- ra länder där denna handel på sistone svällt kraftigast — USA och Västtyskland — blir ju en allt större del av familjeförsör- jarna sk pendlare, som måste tillbringa kanske en timme, kan- ske mer morgon och kväll på tåg eller buss till och från ar- betet. Hur skall sådana familjer alls få tillfälle att på vanligt sätt - shoppa tillsammans, ens om bus ” te längre är att hålla i handen, tikerna håller öppet längre såvida 'man inte bär som i USA övergår till söndagsöppet? Kan- ske bör man inte heller bortse från den roll TV-passionen spe- lar i pjäsen. I minga familjer, som skulle ha möjlighet 'rent tidsmässigt sett att gå ut tillsam. mans och shoppa, torde man fö- redra att stanna hemma vid TV- och dera p der- kataloger mellan de sevärda pro- grammen, - ten stigande, Norge har både de högsta och mest stigande marginalskatterna i Norden, följt av Sverige. I de lägre inkomstskikten 8— 10.000 kr är fältet ganska samlat med något försprång för Norge Skatterna i de nordiska länderna + belyses i intres - | beskaitningssystem någon inbyggd öjlighet för älta makar att Ii skattningen av. ensamstående och möjlighet som: inte är- fördelaktig vid låga inkomster. -' Pero Det är. kanske speciellt en om- ständighet som man uppmärksam- mar . vid en. jämförelse . av be- kattni, tåend av . och gifta, konstaterar Sunt Förnuft. I mellaninkomstlägena 15—30.000 kr visar. Sverige. de största skillna- derna mellan de båda kategorier- na; Tag tex. -inkomstläget 20.000 kr. Där är vår skatt för ensam- stående 5780 kr under det'att vår skatt för gifta i samma inkomst- läge ejunker till 4.020 kr,' således en sänkning med ca' 1.700 kr. Motsvarande skillnad för - Dan- mark är ca 1.000 kr, för Norge ca 600 kr och för Finland ca 500 BARNFAMILJERNA - Samtliga nordiska länder. har barnbidrag (Danmark:. ca 360 kr, Finland: ca 290—380- kr, Norge dägst ca 290 kr, Sverige: 550 kr). Danmark seknar liksom vi i vårt fatkor som tar 'hänsyn . till för- sörjningskostnaderna för barn. ,; I Norge och Finland tar däre- met skattereglerna hänsyn till fö- rekomsten av barn. - ot : VÄRT BARNBIDRAG STÖRST : or Sverige är det enda land som tTedovizar en negativ siffra, vid en inkomst av 8000 kr. Detta innebär. enligt Sunt Förnuft att i detta läge två utgående barnbi- drag överstiger skatten på in- 1 D k, wars beskatt- ning i likhet med vår inte tar nå- gon hänsyn till förekomsten av barn, toppar skatteuttaget upp mot inkomstläget 20.000 kr. Att vi visar så förhållandevis låga siffror beror på att det svenska barnbidraget är väsentligt större sant undersökning | Ar Är det kanske så aft de ryska myndigheterna irviteras ev kun- niga besökare, som inte är mot- tagliga för kommunistpropagan- dan, men gärna välkomnar ut- ländska resenärer utan förut- sättningar att tränga genom Po- temkinkulsserna . och därför lättpåvevkbara av officiella lög- ner. elter halvsanningar? Det vore beklämmande. Under så- dana omständigheter saknar kul- turellt ”utbyte” . berättigande utom för ryssarna, som givet- vis utnyttjar möjligheterna att under falsk flagg sända initie- rade besökare till USA och and- ra länder på denna sidan om järnridån. om oo : Sydsvenska Dagbladet. . En panti ska vara en sam- I manslutning 'av människor med i stort sett gemensam överty- gelse 'om hur samhällslivet bör bedrivas. Det räcker inte med en enbart teknisk valorganisa- «tion lika litet som det räcker med att vara emot socialdemo- ij krafterna: so : , 'b' Man bör ha I de olika partiernas väljarskaror |" klart för sig att icke är några givna storheter år till partiledningarnas . De kan inte delas : | efDew'slås tillsammang som jowd- -I stycken . eller akitieposter. Det tjänar dänför ingenting till att ; | oavlåtligt ställa - inkvisikoriska :| frågor till eller krav på parti- ledarna. Vv mr Riksdagsman Waldemar "Svensson (fp)... ” Om stödet till barnfamiljerna skaft utgå i form, av barnbidrag eler barnavdrag kan 'i mångt och: mycket ' betraktas "som en "| teknisk" fråga. Men ett är sä-|. Ikert.” Barnfamiljerna + behöver ytterligare förmåner: för att nå | de relationer 'gom gällde. för skatteavdragen, under 40-talet. Gå Handelstidningen. Hur ser det ut om 20—30 år? Har vi 100, 50 eller 25 tidning- ar kvar? Vi har: en' usel sam- lad bild av den sannolika fram- tida .- utvecklingen för - svensk press, Vi vet helt enkel /'inte vant: vi är på väg, Vi borde i på det, ste fa ev '"' Stockholms-Tidningen (s Det finns former i vilka sta- ten: kunde stödja tidningsverk- samheten som inte' ter sig oac- ceptabla. Om det allmänna' an- ser att pressens' ekonomiska möjligheter till ' debatt och” till intensiv nyhetsbevakning 'bör främjas, så finns flera möjlig- heter som wvarken' hotar pres- sens oberoende eller snedvrider konkurrensen, - 'Poswerket kan åläggas att föra en skälig taxe- politik. : Stat och kommun kan utvidga sin annonsering och lå- ta den omfatta em del krillkänna- givanden —: radio- och TV- programmen, dragningslistor m. m, — som tidningarna ' nu är tjänstvilliga nog att införa så- som text. En utredning på den bogen förefaller väl mhbtiverad. 2 Falu-Kuriren (fp). Det står klart, att vårt sven- ska försvar med sin utpräglat defensiva konstruktion och in- riktning inte kan komma ati beröras av nedrustningen. Den- na måste helt ta sikte på de skrämmande mängder av offen- familj den danska skatten (minus barnbidrag) 12 procent av inkoms- ten under det att vår skatt stan- nar vid 9 procent, Finlanda vid 18 procent och Norges vid 6 pro. cent, . . . . Sunt Förnuft konstaterar att högskattelandet Norge här genom sina skattemässiga hänsyn till barnfamiljerna tar ut lägst skatt under det . att Danmark, | vars skatteregler inte alls tar hänsyn til förekomsten av barn, toppar uttaget. Den svenska situationen — som annars är anal Danmarks — "räddas" genom de höga barnbidragen, ns LL Nästan alla materiella fi es utmärker vår tid jämfört med äld- re tider, åstadkommer mera ovä- : "(Fri Köpenskap) - minst ett par, tre stycken, | Aktuell ; > > "komme varje . fall försöka att: få : reda |. Ao SN en - e. - a por a 1se- iva rustningar och förstörel medel, som ligger. hopade i stor- senalerna' på bä makter Helsingborgs Daglbad., . Långt tidigare har det bevi- sats, att alkohol inte värmer och ' kurerar frusna och sjuka människor. Men många väll än-. nu tro på denna saga från ur- minnes tider, beroende på att alkohol- är en så lockande och frestande ”medicin”. . Pål i Västerbottens-Kuriren. För vanliga Grängesbergsak- tieägare förefaller det egendom- ligt, att då Grängesbergsbolaget blev tvingat överlåta gruvfälten i Norrfand åt den svenska sta= ten, : Grängesbergsledningern vid den tidpunkten ej lät bolagets pengar komma' aktieägarna till godo." fo khas - I stället använde gruvbolaget dessa pengar till inköp av bl. a. gruvorna i Liberia i den väl- lovliga "avsikten ”' att , därmed kunna: konkurrera ” med ' den norrländska malmen. /—' Veck- ligt renhåriga svenskar! : me «> >.'fre Rosor i NST. Frågan om -anställningstrygg-" heten lUgger ju egentligen nå-' got wid sidan om det man nor- malt brukar förhandla om i en avltalsrörelse. OmsVändigheterna har emellertid gjont. att det kan anses praktiskt och lämpligt att- förhandlingarna & denna. fråga förs "parallellt med löneförhand- - lingarna, Kravet 'på ökad an- ställningstrygghelt - är gammalt. En lösnäng nu"framskår som så angelägen, och trängande, att ejlt "uppskov inte längre kan ac- ceptenag. =. tet 2 ”Fackföreningsrörelsen: dock ej apropå Ny Framåtskridandet i ef materiell service utan lockså "en flera människor . Det kulturbä- det wisk för att kulturlivet för- i De hava övergivit den raka vä- gen och kommit vilse genom att efterfölja. Biléam, Beors son, på hans väg. Denne åtrådde ju att vinna lön genom orättfärdighet. Del är tråkigt att läsa om Bi- leam. Han vär” en maw med stora gåvor från Gud. Han för- sökte också till. det yttwe att va- ra lydig mot Guds ord. Mermn' ham gick en krokig väg. Han "synt dade i sitt hjärta, under dej' att han talade Guds ord. Hans in- re människa war delad. Ham för- sökte stå med ena foten på Guds sida och med den andra i världen, ' " Orsaken till denna ol ckli ställning låg i Bileams ”kärlele dens rika gåvor lockade fö mycket, Han försökte finna = väg, på vilken han kunde" tjä- ' na både Gud och sina lustar. Han var en självklok man och Dn en sådan väg. TÅ Men anme Bil tog han sig ej! ven kan lura Gud. i bör inte fälla någon hård dom över denne "Underlige hed ning. Vi bör fastmer gå mill oss fjälva, Hur vifta: har inte vi gosökt göra det gudomliga 'an- Nu de & ta ett satemiskt Det är en' farlig Synes vara så fin! Lå eam, hur. miss- 'väg, ty den Or vär inre blick, Det s3 é tår honom, att han valde Kellro att loch män- vete, frid och Sverige. I de vanliga mellan- län i övriga länder. sen. inkomstlägena 15—30.000 kr äår| Om beräkningarna i stället görs| Skall du tala till en - vår skatt dock genomgående högst, | för fyrabarnsfamilj visar Dan-|har förtroende till dig, så tula CÉ Från - 50.000 kr intar Norge en|mark den i särklass hårdaste|bans förstånd, icke till hang hjärta. klar tätplats följt av Sverige. |barnfamiljebeskattningen = ända| Mänga har påstått att paj Sambeskattningssystemet — till-|upp i inkomstläget 30.000 kr. I|varle man som har framgår. i lämpas av diska län- Ivis — ”normalinkomstläget” | livet står en kvinna — och balcont der, I Norge har dock införts[20.000 kr utgör för en fyrabarns- mim. et =. Om inte har det står niskor liv, nh SÅ Aven evigt november 19608” hälle "betyder ' inte bara, bättre vidgad ” kulturkontakt "för allt ' rande " skiktet” imålsbe ” på "något sätt, göras btörre. i Annars' finns '' tvinar.; Det. skulle säkert Ikom-.." mande 'generalioner beklaga, |: | om Sundsvalls Tidning. 7" (ETT ORD — | 2 PA VÄGEN |. 2 PETR 20. till ofätvfärdigheteng lön. Värl - Nu stiger en annan man fram - en > SOM "Uppväger all Den oa a er och njutningar? kva om i ino väljer Kristus och - NN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.