, "Tisdagen den:19 november 1963 , te : höger: "Pedagogdag i Varberg: Halland på Folkskollärargruppens kursledare, Gert Ri hr by (stå 180, k, Skoga Ulla Annborn, Nils de Fine sladden med | Licht och Arne-Reftel . Men vi måste förbereda oss:tidigt Det dröjer ännu ett slag in- nan grundskolan blir en rea- litet här I Halland, men det' är 'viktigt' att lärarna redan nu sätter sig in I den nya läropla= nen, så att de står väl rustade, när dagen G kommer. Detta underströks av kursledaren "Gert Ramnemark, Skogaby, vid - den studiedag som på månda- "gen var hnordnad för lärarna . vid Varbergs folkskolor, och - där det förutom det Instrukti- "va föredraget även ingick se-" minaricövningar. Även som behandlade dels under-' visulng I välskrivning på låg- "stadiet, med '' tillsyningslärare - ' Ivar, Nehlmark, Göteborg, som Instruktör, dels på ' lågstadiet, varvid gymna- stikdirektör . Märta Lindström,! Göteborg, instruerade, » sec Studiedagen inleddes med ordförande, riksdagsman Ingemund Bengtsson, toys Den nya läroplanen ur metodisk . synpunkt, hade kursledaren, ma-.. glster Ramnemark, betitlat sitt för« " sta anförande. Vi här I länet blir de sista 1 landet, att införa grund- , skolan, sade hr, Ramnemark. Det har kommit en ny skola och en ny ” målsättning in I bilden, och vi lä- . - rare skall försöka omsätta denna milsältning i det praktiska skolar- betet. Den gamla tesen "Vi lär icke , : för skolan utan för livet” har ald- rig tidigare haft sådan aktuälltet som, nu — den går Bom” en' röd ' tråd genom skolplanen. Läroplanen siger att vl måste ta hänsyn. till förändringarna I sambället och in- rikta undervisni på. framtid "småskollirarinnorna . va hade samtidigt sin studiedag,' ' gymnastiken ; , ! hälg=: ningsanförande av.. skolstyrelsens: Småskollärarinnornas studiedag omfattade förutom instruktion i väl- SER - skrivning och gymnastik, en utställning, och på, bilden demonstre- . "rar kursledaren Ivar Nehlmark, Göteborg,: en del skrivprov från I. Undervisningen skall anknyta . ; till vockligheten =, I « Ett annat problem, fortsatte ma- gister Ramnomark, är. den ökade fritiden, som också” bidrar till att omställa samhället. Serviceyrkena ökar kraftig och enligt uppgifter skulle år !930 urgeför 15 proc av alfa anställda vara kivutna fill sers vlevyrkena se Mia Alla, som skal! omskolas att rätt utnvitja fritiden, måste ha lärt sig atudieteknik, och alla måste ha fått gocial träning i skolarbetet för att lyckas ! förvärvsar betet. M När det gäller grundskolans ut- formning, »å verkar det ibland som det yrtre vore det mest väsentliga. men för !Srarna är det' inre dock det viktigaste, : Läruplanen tar sikte på fyra hus wvudpiusckter självverksamhet, indi- vidualisering, åskådlghet och sam- arbete En föruteättring för att nå H "får nia arbetet I skolarbetet, som, är det bristande förmåga att leva och ar- äldre x + a . Ila: problem och :lösa dem. Enligt "de utredningar som gjorts har nan också kommit fram till att 40 proc av' skoltiden anses lämplig för det individuella arbetet. - Avslutningsvis kom talaren in på frågan om; gemenskapen och sam- nte minst viktiga» Människans beta tillsammans är vår tids stora problem, wWärför behöver det un- der skoltiden både inläras och övas. Lärarens insats därvidlag är därför av mycket stor betydelse, ' 1 och för sig kanske. läroplanen sedan" 1955, inte inrymmer så vär sentligt mycket nytt, men vad som kanske bör prövas om är lärarnas inställning, . Mt I utt andra . anförande”, talade kursledareh om” elevaktivitet; och atet > dsepolker, för lärarinnorna Karin Arnö (t vänster) och Ca- ' NRP frin Reftels! 2000 mare med ett gemensamt kaffesamkväm för båda lärargrupperna, och då blev det naturligtvis fri dish I över 7 Vi är helt enkelt tvungna " att räkna med: jordbrukstrak- torn i skogen, sade skogsmäs- tare Sven Brun :vid Plönninge - ch 1. d. I vi d en A stration på fredagen. Det finns snart. inga; hästar längre och - - framför allt, ået finns inga som ' kan köra hästar i skogen, Än- nu finns det kvar en och annan ”, gammal -'skogskörare : som kan " köra häst, men inga pojkar: i:: . :15—16-årsåldern lär: sig köra > hästar, : Och : det : går: utan allt " ” för stora extrakostnader att ut- rusta en vanlig jordbrukstrak-=.'. "tor-för skogskörning, men det . krävs en något annorlunda or- " ”ganisation av arbetet. ” vv Di rationen, som ” av Skogsvårdsstyrelsen, var avsedd att. ge informationer och utbyte av, Inatt traktorn i : skogen, Skogsmästare Brun . redogjorde. först . för ' den. extrautrustning, som är lämplig att; förse traktorn med, från: vanliga. slirskydd och en enaxlad kärra till' fullständig fronibelastning, - halvband, : kran och vinsch och tvåaxlad kärra. , > - tets organisation, som kom att svålla' skogsägarna, .. " Yrkeslärare '' Folke; läggas, fö : Stickvägar med cirka 3 bredd bör huggas upp- på ett av-, " stånd, av cirka 125 -meter. från. var».] i | "bred ”irkeszon, där, det är möjligt Jagda virket: Brosslingsarbetet för 'huggarna. skulle därigenom. in- | skränka- sig till ett cirka tio meter. brett bälte mellan) virkeszonerna. När man avverkar timmer, är det inte möjligt att för handkraft flytta; detta till »virkeszonen, men genom riktad fällning når det denna och med traktorns vinsch blir det möj- ligt att vinscha det fram till stick-' vägen och lastningén, =. i i - — Inverkar det. inte: menligt , på vad som förevarit i'kursprogram-. met. Man var också överens om att det varit en både givande och lärorik fortbildningsdag. |. Skorstenarna . . .' . (Forts, fr. sid. 1) öv sig. Följden ' blir ofta felaktigt utfört. arbete, felaktigt tegel och murbruk. Det finns flera exem- pel" på att rent'kalkbruk an- vänts trots. att bestä 1 — Gäller det timmerskog, som det blir förr eller senare, bör nog avståndet mellan träden uppgå till 3 meter och produktionen blir där- för inte lidande. Inte eller "storm kad ökar när tåndet hålles så litet som tre meter, blev. svaret: . En av deltagarna framkaste möj- ligheten av att hålla 'större avstånd hugga upp vinschvägar! vinkelrätt mot dessa, för att underlätta fram- forsti och speciellt brossli onstrerar utrustningen på en vanli; erfarenheter beträffande jordbruks-. i ; skogsutrustning +; med I . «Det blev emellertid främst arbe-'| - diskussion. mellan de församlade; . Bengtsson redogjorde med hjälp av | en skiss för hur arbetet bör. upp- | meters: | andra, Närmast. vägen kommer på; | , vardera sidan en cirka 5 .meter |. att-med traktorns kran nå det upp-. |' produktionen att hugga upp så tätt |. med ' stickvägar?" frågade en av |. mellan 'stickvägarna " och i : stället |: betstid i skogen. Samma är förhål- landet... med - de -'specialutrustade skogstraktorerna. NN " För sh 2 SOM anv två eller: tre vintermånader i sin egen skog, är en relativt enkelt ut- rdbrukstraktor för'skogskörning: finns på gården, den mest ekono- miska lö: av skogskö; om : organisationen 'av arbetet an-, passas efter dessa förhållanden. Detta var kontentan av visning och diskussion, +" "> : : ningen, Benn butrtrtrtrtrtrt tree eaenerAl Staten .... | (Forts. fr. sid. 1). >. skall klara denna -genom. brev- kurser- och utan" tjänstledighet, påpekas i Skolvärlden; Behovet av ämneskomplettering !'måste | därför utredas ordentligt.' Var. ken fullständig eller mindre om. fattande. . ämneskomplettering kostnad, "anser tidningen. Vis. frivillig fortbildning på ferietid klara en situation som i varje fall inte lärarna framkallat. - Om fritidsfortbildning är ett krav för erhållande av-ordina- rie tjänst får statsmakterna och skolmyndigheterna räkna med ett bestämt nej från lärarhåll. Förslaget om obligatorisk forts .|bildning. som en framtida per- t företeelse huvudsakligen i brevkursens form bör läggas på hyllan tills statsmakterna anser sig i stånd att genomföra det inom, ramen för en lärares normala arbetsvolym,' slutar Skolvärlden, > > - TA rustad jordbrukstraktor, som redan B Han :satte tre: betaleleded -på låglandsbana : med .16.29, i världseliten, = + > : "när han 0; dat JG — Redan i fjol var Jonny, den stora skridskosensationen, 'inte bara ' på hemmabanor: utan än mer i VM i Moskva: med seger ”och världsbästa tid på 10.000 m Jonny räknades nu definitivt in "I fjol fick Jonny: Nilsson - också en förnämlig utmärkelse, tilldelades den .norska Nad yetten”, + on - Oscar Mathisen.:. "7. 0 öv Jonny är född den 9 februari i' Filipstad har. någon special ta tävling var 1959 på junior: ra förhoppningar till vid OS i IR KIKKI ITRI AA IA ATA I det civila är Jonny Nilsso ; Han mäter, knappt 185 em och - väger 68 kg. . MO " Jonny Nilssons världsrekord: klok : kk "efter Norges store skridskokung 1943 i Forshyttan några mil utanför Filipstad och tävlar för Bofors CK eftersom man inte klubb för skridsko. Hans förs- DM för Värmland, då han blev tvåa på. två "distanser. Sedan dess har det blivit många. och : betydelsefulla segrar för Jonny som Sverige knyter mycket sto- '" " Innsbruck i februari. . ved vägassistent i vägförvaltningen och studerar :' till vägingenjör, - MMMMYMYAMMIKNHYYMYMYNNYNIHMNNYNMINNNNHMYNNYNYNKYYKNY . till si Norge, den 23 mars 1963, ..: "5.000 m 7.34,3 satt i Karuiza- . Wa, Japan, den 23 februari 1963, | 10.000 m 15.33,0 satt i Karui- vx FIKA ATA AAA ARA RAA KAN AA KARA AA ARR A ARKA RAR AAA KARA RAI RAA vagdmedaljen till. ärldsrekord-på två dagar och blev världsmästare. + - nar med toppform lagom till OS, -. omny. fo 7. STOCKHOLM. (TT)-Jonny' Nilsson fick Svenska Dagbladets guldmedalj. för-1963. Han var ende kandidaten.: Nämndens motivering: Nämnden: anser att Jonny: Nilssons + IX bragd står i särklass, Det var hans insatser vid VM på skridsko i Japan som var brag-&-- den. Ingen annan 'svensk idrottsman eller idröttskvinna kan i år , jämföras” med "honom, säger 'Janny Nilsson | . ådgivare Gösta Olander i Vålådalen. "3.000 -m. 4.27,6 : satt .i Tolga, = zawa, Japan, den 24 febr: 1963.: X. Sammanlagt — 178,447 - poäng . (43,0 — 210,1 — 7.343. — 15.33,0) satt i 'Karuizawa den 23—24 2 31.000-kr - STOCKHOLM... 3 CT '- Utdelningen på senaste tipsom- gången: fastställdes preliminärt , ef- ter avslutad "granskning på mån- som är det tyngsta arbetet i skogen. Där kom, körskadorna .in, i bil- den och flera" ansåg, att man bör uppmärk "dessa i större 'ut- uttryckligt, säger ifrån; att vid all skorstensmurning' skall hyd- det nål som läroplanen siktar på, lir att 1ola använda de ovannämnda fyra huvudpunktena, och använ- k och' eftermidd marna var anslagna övningar. a till seminarie- | arinnorna hade väl- Sm telnllg da dem vätt, dels ända det ar- FRAN EA betssått som är bäst! för såväl lä- |skrivningen som studieobjekt, Kurstedare var = tillsyningslärare .:rarna "om Klassen och för det tred- je att man har tillgång till goda hjälpmede) och kan insätta dem på rätt plats undervisningen ' Siälvverksamheten är en allsi- dighet som framför allt omfattar tänkandet — man vill ha bort lä. rarnas allt för mycket företäsande och i atället leda undervisningen in på det mera aksiviserande, Lärar- na akall t färsta hand intressera sig för eleverna och «edan gå in på stoffet, I atälet för som nu det vanligast är tvärtom Det gäller alltså att försöka få fram intresset hos eleverna. : Ökat "ndividuellt elevarbete 1 fråga om iIndividualiseringen har olika netoder diskuterats, men Psykulogerna har stannat för den "som dyscer. på alt lärare och ele- ver divkoterar ett gemensamt in- Ivar Nehlmack Göteborg. Det blev huvudsakligast en : praktisk ins struktion och diskussioner i an- slutning till denra. Dessa omspän- de ol a rättning av bokstäver, hur man skall hålla pennan o s v. Vi- dare diskuterades frågan om det i undervisningen bör användas re- servoarpeana eler kulspetspenna, varvid sxursledaren betonade att reservoarpepnan är att föredra i välskrivniagsundervisningen. Lika- så framhötlis det at! till en början är det lämphgast att barnen får an- vända linierat papper för att så småningam övergå till det olinje- rade. > - . Eftermiddagsprogrammet för små- skollärarinnorna upptog instruk- tion I gymnastik på lågstadiet, un- der telning av gymnastikdirektör Märta tindström, Görebarg, Ueäsbpismål, dör elevesna själva Stuliedagen avslutades sedan tt AKTUELL SPORT I LAHOLMS TIDNING rauliskt murbruk användas, Villabyggarna förstår tyvärr inte vilken betydelse en riktigt uppmurad skorsten har, De in- struktioner som står dem till buds är ofta ofullständiga och knapphändiga. or Byggnadsnämnderna måste få upp ögonen för den allvarliga situationen, Skorstensbyggandet är i själva verket ytterst krä- vande. Därför är det uppröran- de att man inte för länge sedan infört bestämmelser, som fordrar auktorisation, : "De som råkat ut för allvarliga skorstensskador får i de flesta fall bygga om översta delen av skorstenarna, som är mest ut- satt för kondensation och andra påverkningar samt sätta in iso- lerade rör. Dessa har dock som regel en mycket begränsad livs- skorsten håller så länge huset står. H - Bättre . arbetsbeskrivningar, mera upplysning och ordentliga föreskrifter behövs. 7 4 son, Knäred med Albert. Svens- Ison, Joel Henning »SuppLI|” H » Folke: Björklund ochf + ät Då - 1 a 3 a . Prenumerera på LT längd medan en riktigt byggd 1 sträckning, - Långa vinschsträckör måste öka skadorna på:de Kvarva- rande träden, speciellt .om .körnin- gen utförs av en ensam körare, vil- ket torde bli det vanligaste i fram- tiden ned de dyra arbetskostnader- na för muskelkraften. Även radio- "styrda kranar och vinschar disku- terades, men dessa torde inte vara lönsamma för andra än yrkesköra- dagskvällen, På stryktipset får 18 vinnare med 12 rätt 37.569 kr var- dera, : Pe TT På elvorna blir det 899 kr 'var- dera för de 752 vinnarna och ti- orna — 5.900 st — ger 114 kr. " Siffertipset:: De fyra: vinnarna med fyra rätt kan räkna” med 12.210 kr vardera och de 420 m tre rätt får 58 kr. se Poängtipset: 39 vinnare med 21 poäng erhåller 5.788 kr och på 20 re, som tillhringar hela. årets ar. poäng, vilket 456 vinnare har, blir det 247 ker. 0 öG Knäreds kommunalfullmäktige trädde på åndag i bygdegården under ordförande- skap av Edvin Josefsson, Knä- red. Mötet klarades snabbt av och innehöll i det närmaste en- bart vall = : Valda till ombud för FR : - i me att utse d för 24 vä; daft, d. vä, Många val vid Knäreds - . fullmäktigesammanträde son, Lagered, Sven Svensson, Putsered och ' Folke Auselius som suppl. Siffergranskare för 1964 blev , Tage: Persson med Helge Alsemyr som supplL Till had vid Ai 1 byg! d. skyldiges träden under - 0 Theas ” som £ n befinner sig i Vålådalen, landsredaktion. . . — Jag vill inte förneka att na- . curliga förutsättningar varit en av grundorsakerna till min snabba ka- raktär, fortsätter Jonny, men tro > för, den skull inte att jag nått mi- na rekordnoteringar alldeles gratis. len från kvisten, — Under” er träningsperiod hän- , Ber man sig inte åt några, ovatio- ner även om man fått en förnämlig idrottsutmärkelse, . säger, Jonny själv, De stortävlingar som så små- "ningom kommer slag i slag står hela tiden i förgrunden och 'jag vill inte skall ske på den enskildes hes : ;serligen förekommer nu en viss ' men detta får- absolut inte tas - till intäkt för en" allmän huggs. sexa på lärarnas Verier för att I Intervju med Jonny: På 'något speciellt sätt firades inte b, ören I Wirea 0 . ..utan måndagen förflöt som en normal tränings adöten 1- Vålådalen” . gratulanter i hela landet började am a fämtfas tat inom idrotten får t, säger Jonny Nilsson samtal med TT:s norr=. vid ett- Det ligger massor rä ings 0 av tränings... eat och uppoffringar bakom 5; m. Många träningspass kör man igenom I rena ilskan och när det börjat ta emot har jag försökt satsa ännu hårdare, KR Nat hopa sig fram På kvälls. i rubba min precis så långt som. i räningsväg vid den här tidpunk- + ten. I förrgår körde jag 3.000 m på 1284 och det resultatet tycker jag; var gott inför" den kommande] fås gen, slutar årets bragdmedal- jag hoppats I 1 Arvid Joh , Äke Cronqui Folke Björklund, Elfer Svenson. Sockenbiblioteksstyrelsens Ieda- möter omvaldes för fyra år, Sven Ericsson, Assar Landén, Evald Andersson, Florece Påls- son,' Karl Nilsson, Körsveka, Suppl. "Alf Bengtsson och Ver- ner Henriksson. Hemhjälps- 1964 valdes Ernst Brånalt och Joel Henningsson. SuppL Arvid Joh blev Ernst Brånalt och Joel Henningsson med Arvid Johans- son och Evald Andersson som suppl. För granskning av Knä- reds kommuns räkenskaper un- der nästa år omvaldes Tage Persson, Dyreborg, Helge Alse- myr, Dyreborg, Johannes Karls- n och Sigfrid Carlsson. Till ledamot i Knäreds föreläs- ningsförening — valdes: ' Sven Svensson, Putsered, suppl. Evald Andersson. Ombud vid Hallands länsavdelning av Svenska Iands- kommunernas förbunds sam- manträden 1964: Edvin Josefs- son, Gunnar Hessle, A.B. Svens- den för fyra år: omval för Disa | Svensson, Stina Heed, Gunnar Ström med Ada Karls- son, Erna Gustafsson och Ver ner Henriksson som suppl, Re- presentant i Hallands företaga- reförening 1964 blev Emil Ek- Från idrottssekr, Laholms IF: Gc 17.00 .. Gymnastik i da kar, Mr Pojkar, 18.00 äldre poj= Tr, 15 seniorer kvinnlig motion. . - "anh,, 20.00 : Biografernä : 4 ger onsda; an a oförglömliga Find, Tepris på den 0” med - .”Vimmornas . vien Leigh obert, Taylor och Vi- holm med Helge Joh n som suppl, Ledamöter i trafiksäker. hetskommittén, för fyra år: Gösta Joleby, Josef. Broberg, Agard Johansson, suppL.: Johan A. BE. Svensson. siyrktes förslaget. o; gar för. Lagabygdens b pen . Da ” Mörening, som LE -tidigarg sva örligt redogjort för, "+. «: j ve srt os 2 tat rytm, Jag har. kommit] j Vidare till. | Mm nya stads ' KRÄKAS ÄRARÄR RAKA v oe AK no - . nan ene, a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.