ran = PAHOCNS. TIDNING - = i I Onédagen den 22 2 nuet 1964” , — LT Onsdagen den 22 januari 1968 LT = —= : = F ler idrottsledare: Man har anledning att genom | den ökade fritiden också räkna smed allt. större intresse för aktiv och instruktörer! för tedare och instruktörer på ' idrotts- och friluftslivets områ- 1: anförs, att starka idrotts- och friluftsv k Ungd och id: 4 he. skäl -talar. för .att man i stor "söker id- tens. li: olika d som är eller varit ak- är inte bara en el isk fråga utan i hög grad' fråga om till- gång på lämpliga ledare och in- struktörer. Det är en aspekt som bör uppmärksammas i långt hög- tiva på tävlingsidrottens område. Dessa har, anser. motionärerna, värdefulla personliga erfarenhe- ter och torde, också äga goda k k "om träni re grad än hittills, påpel hr Gustavsson i Alvesta m, fl cen- terpartister i en motion, | En likalydande motion med hr Gustavsson som huvudmotionär avlämnades även i fjol och av- slogs av riksdagen med en myc- ket knapp majoritet; Motionärer- na hade begärt en utredning om formerna: för utbildning, anställ- ning och huvudmannaskap m. tm. VIKTIGT AR FÖR JORDBRU- KET : I RARLF-tidningen- skriver förhun23sordf. Folke Edblom om vad 15t4 kan väntas bjuda för jordbrukets del. Klart är: att de verklige stora frågorna "under detta år kommer upp till be- h. li dn! Fn g I jordbruksut ; — Det kommer att bli högst betydelsefullt för det: svenska jordbruket till vilka lösningar utredningen kan komma, Mycket som ter sig omistligt kan vi kan- ske komma att tvingag avstå M(Hrån. Vad vet jag. Ett vet jag emellertid och det är att struk= turomvandlingen kommer att fortsätta, Landsbygden - kommer alt se ut på ett helt annat sätt när — om den någon gång blir färdig — hela omvandlingspro= ”cessen är avslutad. Jordbruksenheterna kommer att bli större, Stora arcaler jord- bruksjord kommer att ligga o- brukade, Hur det skall' bli med dessa arcaler vet ingen i dag. En del kommer säkerligen att bli skog, Men 'en del måste sannolikt kvarstå. som " betesarealer = till grund för den an!imalieproduk- tion, framför allt den utökade köttproduktion, vi kommer att vara I behov av 1 landet för att inte I alltför hög grad vara bero- ende av en oviss världsmarknad. En utredning av den frågan är ett av delproblemen 1 den stora fromtidsfrågan. . Är' 1964 har alla uts'kter att bli ett ännu debattrikare år. än sitt närmast föregående, fortsät- ter skribenten, Frågorna om, in- komstmålsättningen, Jordpolitikeri; DE beredskapen och : produktionsvor sd i . lymen kommer nu gnärmast centrum: : "om Ytterst bötydelsefullt & är, det. att vi från jordbruket realistiskt och konstruktivt kan deltx 1 och om möjligt leda utformningen av |: dessa så betydelsefulla frågor i en riktning som vl tror blir till gagn för näringen och dess ut- övare, Jordbruksorganisationerna står väl rustade för denna in- sats, men vi behöver våra upp- dragsgivares stöd I detta ansvars- fyllda arbete. Hela det pågående utrednings- arbetet syftar ju till att om möj- ligt för det svenska jordbruket skapa biittre betingelser än vad som för närvarande kan bjudas näringens utövare, Att mycket kommer att förändras är säker- ligen sant. Man kan med säker- het förutsätta att framtiden kom= mer att te sig beydlig ljusare än vad en okritisk läsare möjligen kunnat utläsa ur floran av prog- noser som sett dagens ljus år 1963. FRAN STOCKHOLM bör kunna flyttas en rad äm- betsverk anser Viola-Träd- gårdstidningen i en kom- mentar — till lokaliseringsutred= ningen. Det framlagda utredningsför- slaget kommer förmodligen inte att enbart rosas av berörda stat- liga myndigheter. Gamla argu= ment såsom behovet av person- liga kontakter mellan de olika institutionerna m.m. kommer att framföras som nya. Dock kom= mer de inte att ha samma tygnd som tidigare, Om nu ett stort an- tal ämbetsverk och institutioner sammanförs till en enda ort utan= för Stockholmsområdet bör ju tvärtom samarbetet dem emellan gå lättare än om de hade varit kvar, För kontakten med övriga ger dagens — och morgondagens — olika tetekommunikat'oner go=- da möjligheter, I och med att ett andra förvaltningseentrum med ett flertal statliga institutioner skapades, borde rekryteringsmöj- ligheterna också bli goda. Kom- pletteras sedan det hela med hög- skolemöjligheter inom lokalise- ringsområdet, såsom utredningen uttalat såsom önskvärt, torde många blivande statstjänstemän föredra att bosätta sig på en plats som skulle kunna ge en tillfreds- ställande samhällsservice på nä- ra no galla områden och därtill en något mindre jäktad livsrytm än dagens Storstockholm. Sam- tidigt skulle en sådan här de- centralisering ge myndigheterna i sistnämnda område större möj- ligheter att lösa de svåra problem teknik ete. Ofta. framstår de skötsamma + idrottsmännen också som ungdomens idaler eller ide- al vilket ger dem 'särskilda för- — Det filländagångna. året har för Sydamerika varit ett orons år, fyllt av politiska omvälvningar. Icke 'mindre - än fyra statspresi- denter blev störtade genom mili- tärkupper, nämligen "Guatemalas, Ecuadorg, , "Honduras och Domini- kanska republikens. Mellans Haiti och Dominikanska republiken höll det i maj- månad på att bli öppet krig — .de-två staterna ligger ju som bekant på samma wvästindiska ö.' Även mellan: Bolivia och Kuba för två-tre år sedan. USA. bar — heter det — inte givit utveck- Lingshjälp. i den: utsträckning, 'som då ställdes i utsikt. -- gent - Kennedys - tragiska bortgång. beklagades allmänt och uppriktigt i hela- Latinamerika, även om icke en enda latinemeri- kansk' statschef begav sig till be- gravninghögtidlighetarna & . Was- hington.” Skottet. i Dallas hade många "allvarliga konsekvenser, bl a. den at hela den. amerikanska fr Hå ” . fortsättning och mellan Chile" och Arg förekom det allvarliga gränskon- flikter. - > - r Venezuela dedde ett av castro- hå igå tt. guerillakrig utsätt att och stimulera, oe Behovet av ledare och instruk- törer är störst inom idrotts- och ungdomsorganisationerna. .. Beho- wet där bör främst tillgodoses. Men även skolans roll bör upp- märk i hanget, anser motionärerna, och erinrar om den brist på gymnastiklärare som finns, Av den anledningen finns det skäl anta att åsyftade instruktörer också i. viss mån kunde medverka inom undervis- ningens ram, Ett annat skäl för att instruktörer ' anknytes = till skolan är att alla högstadier inte til förlust - av' minst: ett tusental människoliv. Rörelsen som - kallar sig . ”Nationella .Befrielséarmén” (Fuerzas' Armadas. de Liberacién Nacional — FALN) lyckades vis- serligen "icke: åstadkomma mer än en lokal fevölt, men den utgjorde dock - ett : varningstecken. Grann- staten” Columbia hade även der att lida av de härjningar, som. sedan år tillbaka åstadkommes av: poli- tiska 'rövarband, vilka erhåller stöd och uppmuntran. av Fidel Castro. I Argentina försökte reaktionära april "sätta igång r att hindra de till är av sådan storlek att: de med- gar full tjänst för en gymnastik- lärare, Vederbörande kunde därigenom få lämplig fyllnads- tjänstgöring i den avsedda in- trvalktionsverksamheten, Välken ställning instruktörerna skill inta ifråga om huvudman- naskap bör prövas av den utred- nirg som motionärerna anser vara påkallad på detta område. Cirnermotionärerna framför ett angeläget krav, som: det finns "anbedning uppmärksamma, Myc- i år vinner riksdagens. gehör,” ; SVARTBYGGEN' av SOMMAR- . STUGOR. mn Ordfäranden "(en byggmästare) och "fyra ledamöter i byggnads- den 'i, Karups + 1 här "åtalats av landsfogden i Hallands län. Atalspunkten: de har främ- jat svartbyggen av sommarstugor vid ” Skummeslövsstrand,"” vilket alltså: är tjänstefel, heter det i Kvällsposten :'(h). åtalas. också ordföranden för att "lämnat nämndens sam= "då ärenden som" gällt :honom : personligen : behadlades, Redan' 1961 hade landsfogden på- : "talat att nämnden meddelat till-, fölliga. byggnadslov som stred mot |. " . och |-i hållet i byggnadsl ket talar också för att” motionen |. -. Därtill” | juli ända lst pretent och guvernörsvalen: De I des dock nu blivit -ett. stort . frågetecken. USA:s kongress och senat har ge- nom sitt beslut att nedskära ki- dragen till. ” ”fj, - | Sika förhoppningar - Tatimerkask act 190 TH arna gått tillbaka betydligt under det 'gångna 'året. De latinameri- kanska regeringarna har å sin sida heller inte gjort några större” an- strängningar att förbättra det eko- nomiska klimatet för dylika. Den sociala oron i Latinamerika stogras år från år, och den kan inte uteslutande skyllas på Fidel Castro, ty det vore att betydligt överdriva den ekäggige kubanske revolutionsidolens inflytande. Den breda' massan av. befolkningen i alla dessa länder, är det i varje fall, som blir mest lidande på virr-' varret och de anarkistiska förhål- landena, - : och > dessa människor skulle säl 1 icke önska något front med 200 miljoner detlars (1 milliard kr.) fått många sydameri- kaner att tvivla på en förbättring av sina resp. staters prekära för- hållandert,” så 'mycket' mer; som högre: än att få leva i fred och Hjuta ett mera: generöst tilldelat dagligt bröd, Där. det saknas både bröd och fred . blir: revolutions- drömmen den enda och sista för- h även de privata I tering- ax Stockholm (TT). " Vår aktuella .arbetsmarknadsek- vation borde på papperet vara en- Jä den. äm sl känna sig välkommen! - . a edt a N lände. Den ' I tillresånde bör från början känna" sig välkommen — - och det är här inte fråga om dalt, stjän bör : Mott: kel att lösa — ö tet på ar- betskraft i de "morra delarna av landet motsvaras av en brist i de södra och genom att flytta de ar- betslösa i norr till underskottsom- rådena i söder. skulle schematiskt sett en balans uppstå, Bortsett från att ”efterfrågans alltså : bokstavligen möta vid : tå- get och sedan fortsätta med -all ': den introduktion :som är nödvän- I | dig... Men insatsen är inte slut + ' därmed, Det fordras en kontinu- . erlig kontakt de första månaderna med. ett handtag här: och ett där när så påkallar. öl struktur inte alltid as av utbudets och andra liknande as- pekter är "emellertid arbetskraf- tens rörlighet inte, nås som Det kan. inte sägas för ofta, he-" ter. det vidare, att en lösning av - lägenhetsfrågan för gifta som ogif- = " låter sig mekaniskt lösas, skriver arbetsmarknadsstyrelsens tidskrift Arbetsmarknaden i.en ledare med rubriken - ”Anpassningen ” måste underlättas”... Denna rörlighet är, heter det vidare, nämligen i för- sta hand en: funktion av 'mänsk- liga, många gånger irrationella faktorer, : ingen i en ny, ovan "FINLANDS EKONOMI: Bruttönationalprodukt per invänaro :i vissa länder 1950-1962 .-- ; fasta priser 200 icke. Valet ;gick av: stapeln och landet fick/en' ny president, men till regelrätt -d "demokrati är det allt- jämt en lång wäg. Brasiliens kris inträffade i september, då regimen måste slå ned den s. k. ”eergeant- revolten”. Men landets ekonomiker har, under heta: det gångna året på: det. Konomiska området; med en "sänflatton, gom ealopperat för lar ”VÄSIYSKLAND / 5 180 7 lanano miljö är förvisso en svår sak och det är en angelägen uppgift. för ta ' inom så” kort tidsrymd som möjligt. efter tillträdandet av an- ställningen har ' en : fundamental betydelse för : anpassningen ' och den > flyttandes' "vilja, att. stanna kvar. Även här måste givetvis ar- Hetsförmedlingen. göra vad den kan men' även arbetsgivaren och de 4 hala myn som har - intresse. av ' ortens expansion måste medverka. Drar hostadsfrå- gans lösning ut på tiden och den ehe de änmnisk och. ir joner som har kontakt med den tillne- sande arbetskraften 'att underlätta anpassningen. Det är en insats som lönar sig. Det har redan 'på flera håll besannats att den arbetskraft som lämmas vind för våg har en mycket" högre ' återreseprocent. än till inde blir hänvisad till kol= lektiva förläggningar är det önsk- värt att:det finns en lämplig för- läggningsföreståndare som : kan ' fungera som något slags kurator. . Arbetsförmedlingens ' insatser" ' måste kor tb av arbetsgiva- ren. Inte : bara arbetsmetoder, lö- lettera hk den söm ägnats särskild ärk- samhet i den nya miljön. : Vad kan då de mottagande lä- nen: göra för den tillresande ar- betskraften? "För arbetsförmedling- ens. vidkommande är det första r it 'och anordningar av oli- ka slag för' de anställda skall pre- senteras utan personalmottagaren bör också se till att den nykomne får kontakter, åt skilda. håll, t, ex, idrottsklubbar, tudiecirid. och "viktigaste önsk etc. Även fackföre- + del sveriGE ll: Lr K s ENGL d LSS] fävgustt. och i. de, båda störa. tenngruvorna Ca- tavi och Siglo XX höjde upprors- fanan; De återgick visserligen: dill arbetet '— men. strejkerna. innebar en varningasignel från ”Andernas röda:.- hjärta”, -. där ; revclutionen ständigt .pyr. under. yten.. Om men” fill - allt detta lägger det. faktum, att åtekilliga. länder i Latinamerika drabbats av. svåra naturkatastrofer under det gångna året, så är sdet- icke underligt, att bruttonationalöroduktionen . ökats med blott 1,9 procent i :stältet för de 2,5 procent, som hade utgjort förutsän gen för '”framstegsal- '. kalkyler. Däremct .. u : befölkningsökningen 29 att hela invånarantalet | liansens' gjorde. anbefallt "denna." bättre efterlevnad : av i När reformerna på byggnads- lagstiftningen område kom — ny byggnadslag 1947, ny byggnads- stadga 'så sent som 1959 — beto- nades starkt vilket behov som fanns av övervakning av bygg- nadsverksamheten på landet, som i stor utsträckning .saknat lokala byggnadsvårdande organ, vilka kunde vara länsstyrelserna — till hjälp i planarbetet. Både bygg-. innehåller också z rad ingående före:krifter för. byggd: ika nu är uppe i 25 miljoner. " Vb . AM det står illa uid i denhå del av världen är det således ej möj- ligt "tt betvivla, men sydamerika narna , själva vill icke ta på sig något, ansvar. för den skeva ut- vecklingen.. De skjuter i stället tämligen enhälligt hela skulden på Förenta 'Staterna, som bl. a. an- klegas för att ha brutit de ekono- miska » överenskommelser och löf- ten, som gavs vid ”framsa'egsallian- sens” skapande 'i Punta tel Eate den. Läser man dessa framstår de här påtalade förhållandena som den grövsta drift med för=- fattningarnas innehåll, Hallands län är hårt: pressat av sommarfolket — fritidsutred- ningen har beräknat fritid:stu- gorna där till 24.000, och den väntar fortsatt expansion av dem, Men så här får det inte gå tll. Tankmjölken kvalitativt den allra bästa Stockholm (TT). Utvecklingen tyder på att mjölk i tank blir betydligt vanligare de närmaste åren, konstateras i en artikel i Jordbrukarnas Förenings- blad. Mjölkcentralen startade den- na verksamhet för - bara några år sedan men förändringarna inom jordbruket 'går snabbt. Ett viktigt rationaliseringsled i samband med detta har blivit just tankhämt- ningen, Redan nu finns inom MC rå åd med tankhäö tydligt lindrigare & än ifråga om den vanliga flaskibilen. : En annan betydelsefull rat tionali- sering prövas hos MC i Katrine- holm, Det är på tankdiskningens område, En programstyrd fanlägg- Bing för diskning av biltankar har gett mycket goda resultat. Även i mejerierna har man kunnat tillgodogöra sig lättnader i arbetet, bl. a. genom den för- ändrade invägningen. Den tank- körda mjölken invägs ju redan på gården, Besparingarna i löneutgif- ter, som ju ändå stegrats rätt kraf- tigt senaste åren, rör sig om stora pengar. - Alla frågor rörande tankmjölken är väl inte riktigt klarlagda än- nu, heter det vidare bl a. Det gäller främst de förändringar i bakterieSloran som visat sig i sam- band med tankmjölken, Här har emellertid ett intensivt forsknings- arbete bedrivits genom MC:s oen- «trellaboratorium och det fortsät- ter. Ingen möda lämnas sparad för att komma tillrätta med de nya problemen. Redan nu kan Närmaste året har budgeten för tankhämtningen boräknats dra 5 milj kr, pengar som återkommer i rationaliseringsvinst ganska snart, Ur producentens ” synpunkt är det betydande: förbättringar som erbjuds genom tankhämtningen. Producenten sparar inte så Ltet av arbete genom varannandagsle- veranser förutom att hetsen blir minira än då han varje dag skall passa mjölkbiten." Arbet. Hertid fastslås att tankmjölken är den kvalitativt bästa Naturligtvis har inte tankutlägg- ningen på gårdarna kunnat ske överallt, där man kanske önskat sådan, Det finns många saker att överväga, innan man kan öppna Takten i utläggningen av gåktankarna har emellertid steg- rats och nya lev k "december två' svåra | politiska, kriser, , då, gruvarbetarna I Finlands ”åtalstinanser här” "änder: det! senaste året Fungérgått: en. vad Den. har” nu. .Jösts.. -genom llsät- tande. av. en” "expeditionsmin atär, ar samt påbjuda” yttersta sparsam; het inom hela "administrationen, : Mot ” denna” käkgrund : kan det våra av intresse att ta del av den översikt över - Finlands ekonomi, som » Handelsbankens INDEX ger i sått nyutkomna nummer, '; Finland hör inte till de' länder som anses ha åstadkommit några ekonomiska” mirakel, - skriver IN- DEX. Ändå har den ek tiska men problemen tycks kvarstå, och : senast har fegeringen varit tvung- i én "att "uppskjuta vissa befalning- |: stripreduktionen, ”Nära "20" procent |. av: exporten "kommer från denria industrigsen. Ungefär tre delar av verkstadsexpörte i östblocket, främst till! | Sovjetunior nen, | : HÖGRE FÖRÄDLING INOM ””SKOGSINDUSTRIN;' fe : Skogsindustriernas har: relativt ' sett ' inte ökat lika a deg Kd dustrins, . pro duktion | ärslild — tjäl för ålet att en j« ningen borde ' kunna dra sitt strå uppdraget att ta emot den nyan- till stacken, «+ 7": sn "he TE flmnånnen > oh inlresserade VS äl rårt stutile') om Stockholm (TT) ) Ingemar Bergman; saknar sociala avsikter; och. socialt intresse, han höjer sig med act skildra människa met människa siter. människa mot eftersom skogsindustrin redan fö- re kriget var; väl utved:lad. Även inom denra sektor har emellertid en betydande expansicn ägt rum, varvid tyngdpunkten allt mer - Hör- skjutits i riktning mot mera för- ädlade . produkter. Medan såg- verksproduktionen ' sedan förkrigs- utvecklingen efter andra -världs- kriget varit :: imponerande - inte minst med ? tanke på det 'föga gynnsamma : utgångsläget. - Vid en internationell. "jämförelse "visar Finland en . förhållandevis snabb framstegateakt. Mätt efter. volym- ökningen av + nationalprodukten per .önvånare placerar: sig Fin- land, som diagrammet visar, bland de övre i en mellangrupp av län- der. Fem år, efter kriget' nåddes förkrigsnivån, ' och under 1950-ta- let steg produktionen per invåna- re med ytterligare 40 procent. Den allmänna... levnadsstandarden.. har ökat ' på, ett. iögonenfallande sätt. Bilimen har på senare år expan- derat i snabb takt, samtidigt som TV-apparater och andra varaktiga konsumentvaror - blivit allt, vanli- gare, : Indusinins produktionsvolym har under efterkrigsy'den mer än tre- dubblats, Exp nen har. varit särskilt, stark inom metall-” och Isindust: : Här. lad d. > ver rin tiden ' ökat -med "drygt -10 procent har massaproduktionen, stigit med cirka 80 procent och produktionen av papper och papp med inte mindre än 270 procent. Siffrorna tyder på att den finska masca- och pappersindustrin ' väl lyckats hävda sg vi den internationella konkurrensen. Massaindustrins ka- 2citet har ökat från 2,2 milj. ton 1951 drygt 5 milj. ton” 1983 och 1957 tkeränas den vara uppe i cirka 6,5 milj. ton, Inemct 60 pro- cent av den tillverkade massa- kvant3'eten förädlas numera inom lendet. Den finska massaexporten är "alltjämt mindve' än den sven- ska, medan pappersexporten med bred marginal passerat den sven- ska t-- oe or En 'viktig förutsättning för den snabba - industriella expansionen har varit att avsättningsmöjlighe- terna i utlandet för viktiga finska exportprodukter varit på det hela taget goda. Detta gäller särskilt om iprodukter, som svarar krigsskadeståndet till en början en betydande roll, eftersom det tvingade till en snabb' utbyggnad på vissa Områden. Drygt tre fjär- dedelar av skadeståndsbetalningar- för inte mindre än tre fjärdede- lar av hela finska exporten. To- talt.sett har landets export under efterkrigstiden ökat till mer än det tredubbla räknat i fasta pri- na skedde genom leveranser av verkstadzprodukter, bl. a. fartyg. Expansionen har emellertid fort- gått även efter det att skade- stårdsleveranserna slutförts 1952. Exporten till Sovjetunionen har fortsatt inom ramen av vanliga handelsavtal och ” efterfrågan på hengnamarknaden har varit liv- lig. Inte minst har massa- och papperzindustrins utbyggnad ska- pat stort behov av maskiner. Pap- Ppersmaskinerna är dessutom en viktig exportartikel — de svarar för inte mindre än tre fjärdedelar av hela den finska maskinexpor- ten. Vidare har ett fa ser. Huvuddelen av exporten går till Västeuropa... Både. EFTA och EEC tog 1962 cirka 30 procent av den finska exporten. Östblockets andel uppgick samtidigt till ' drygt 20 procent. Imparten har i stort sett följt exportutvecklingen. INFLATIONSHOT FORTFARANDE, Den finska ekonomin har inte Bergm an inte” är "Med radion" || 1 "markerna ' or : "Det kommer: satt bli”en önskev ir år "Kör natur? och" riluftävann | | täcktsfärder i "naturen kan följ med Bertil ' 'Wablin Som, i 10 ira= I dagsserierna CS Radi m stänt den 22 mars och 10 söndagar i därefter mellan kl. 8:15-—8.40, Han > besöker ängs- och Hagmårk, löv- int d av :det ka sam- hället må så. Vara, fontsätter han: Det, belänkliga' -är' att: han också i det avssendet har kommit ”avt användas - som .. vägriktaingsmärke |- — att hela den nya svenska film som nu håller på att växa fram är präglad av”samma vintrésse för sociala frågor. Oldin säger vi- dare bl. a: ” främsta linjer: Sjöman, Widerberg, Lagerkvist, "Donner. "Samtliga har presenterat filmer om främling- skapet människor. emellan, om li- vet i ett andligt landskap .av stor ödslighet. - : N 1. ambitiösare ' ögonblick har de också försökt visa glimtar av värl- den därutanför — en ekakig se- kvens från en tännelbana, några bilder av en bullrande strump- fabrik, -ebt par scener med en datamaskin. Men det är enstaka ögonblick utan betydelse för sam- manhang eller grundtema; att tro att de är' liktydiga med social realism , är. som att tro abt man räddar en pilsnerfilm genom att visa några sekunder av flask- fabrikationen, - Mest iögonfallande är” re bjälvlös” heten i filmer som €er sig ut för att ha sociala avsikter. I Ake Falcks ”Adam och Eva” skildras en man som gör revolt samhället, i Hans Abrahamsons ”Lyckodröm- i det senare förvandlas tristessen till trassel med en trasig tetrapak. De nya filmmännen är inte in- tresserade av samhället. Det vet ingenting om det, och vad värre är: 'de vill inte veta något om det, I bakgrunden skymtar filmbo- nas rädsla för sociala heller undgått att få g av de. fluktuationer i världsk a ämnen. turen som förekommit efter kri- get. Vid tre tillfällen har expan- sionen avbrutits av en mer eller vägbyggande medfört stor' efter- frågan på maskiner och transport- medel. Allt detta har resulterat i med varje år. Grundmotivet är som alltid att stspa förtjänst ge- nom lisering, Tankhämtnina de har att kämpa med på bla, bo- stads= och trafikområdena, vid tankthämtning blir också be- gen är en bra sådan. dsind att tall- och verk rins produktionsvolym under = efter- krisstiden ökat till ungefär det femdubbla och nu svarar för inemot en fjärdedel av den totala indu- mindre äglad k kturför- ing. Den ing- en inträdde 1962 och samman- hängde i första hand med en fär- svagning av den inhemska efter- frågan. Till skilnad från tidigare avmat'ningzperioder visade expor- ten en fortsatt betydande uppgång. av Under 1963 har avmattningen frp satt och även berört exporten, EX- portvolymen beräknas öka ned endast 1 procent mot & procent 1982. Trots avmattningan har pris- nivån fortsatt att stiga Levnads- kostnaderna ökade förra året med cirka 5 procent eller ungefär lika mycket som året innan. Det före- faller som om inflationen fortfa- rande är ett av de mest svårbe- mästrade problem Finland har att och barrskog, mossar och kärr: för alt ge-vad som händer i växte djurvärlden under våren. - ndVvår "i markerna” heter /serien och samma namn har den: Behän : diga kursboken, skriven av. Bertil Wahlin, Det” inte fråga om ,ve- tenskapligt sti utan "meningen är, att fånga. upp" det intresse för djur "och natur zz som finns hes de flesta "människor : ett antal träffar i grupp resonera . om 'cgna ' och andras: iakttagelser - Dessa kompletleras på ett trevlig! sätt med det man får höra i rektsända radioprogram, komplet : terade med ett "par: TV-program, rens framfart genom hela landet. - .Förbundet Vi Unga kommer att 1 samverkan med: SLS- Svenska . Landsbygdens ” Studieförbund ; ”hänga upp” 'en' kampanj för vår- liga etudier kring ämnet och 5e- dan ge. deltagarna möjlighet. att i en Vi Unga-tävling under hösten visa vad de lärt sig av program-= hösten wisa vad de lärt sig av Programmen. LIK låter den, kände > (Forts. å sid. 7) aa [ETT ORD PÅ VÄGEN åd men” är huvudpersonerna två unga iskor bakom tad — all min barmhärtighet betongmurar; i det första fallet vaknar... blir mi Hosea 11:83 Gud är inte blott en rättfär- dighetens brännande sc, utan han är också likt ett regn, likt ett vårregn gom vattnar jorden (6:3). Gud är barmhärtig. Så talade Herrens profet Hosea. Så mycket vämjedliigare fram- står därför Israels itrolöshet, som enligt denne profet är dess dödssynd. Gud hade dösat sin kärlek på Israel, sin trolovade, sin ungdoms älskade; men ' Is- rael hade övergivit sin Gud och offrat åt Baalerna, Han kunde dock inte förkasta sitt folk, På nytt ville han trolova sig med det "och föra det tillbaka ' till . fadershuset, Den tukttan han gi vit var en tuktar till bärtring, Så mycket fastare skulle nu kärleksbanden knytas. - Sådant brottas med, är Guds hjärtelag. " hobbyföreningar, joch ue inte minst ungdomar, "och, under ;. Ett lysande tillfälle” att: följa 'vå- Ka men, LTK låter den kände under --
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.