4 an = KAROLMS TIDNING "> I februari” 1984 Lördagen den 1 —=LT Lördagen den 1 februari 1964 LT —- 2 Centerpartiets I bostadsinotfoner I et knippe bostadsmotioner forskningen för att motverka rna inom ' småh fill årets riksdag tar cent tiet upp bostadsfrågan ur olika produktionen är ett annat krav. På pl ssidan : föreslås : en synvinklar. Ökat åhusbyggan- de, avveckling. av : ringen och främjandet av en god" bomiljö är några av hu- vuddragen. Bostadsbyggandet på landsbygden uppmärksammas | en särskild motion, I en av mationerna yrkar cen- tern avslag på regeringens för- slag om ökning åv vissa gene- rella subventioner: De inbespa- rade medlen skall i stället an- vändas för bättre bostadsrabatter till: barnfamiljer i låga inkomst- lägen. «5 Motionen drar också upp ; rikt- ” linfer "för den framtida bdstads- politiken. BL a. bör subventio- neringen "avvecklas och motsva- rande medel i stället användas till bättre barnbidragsförmåner, De statliga lånen bör 'ersättas av statliga kreditgarantier. Finanzie- ringssystemet bör utformas så att ett utjämnande ”initialstöd er- hålles som främjar bostadsbyg- gandet, Åtgärder . för ökat emåhusbyg- gande ' föreslås i en annan mo- tion,. Lånetaket "bör höjas med 10.000 kronor och frågan om in- förande av ett särskilt 'stöd 'til barnfamiljernas/ småhusförvärv prövas: skyndsamt, , - landsbygden ges , vederbörande Ökade ' medel , till, byggnads- tisk av kom- > 1 Act - £ 88- | Dagen "före julstton satt wi flera timmar” och njöt av solsken, musik och folkliv. Men .när "wi vaknade på ' julaftons morgon var himlen mörk ock det blåste kallt. Termo- visade bara plus 5. Jag ”nadsprogram. På grundval av genomgången skall ändringar vidtagas och + planeringsinrikt- ningen förekjutas' så att man får en undan för undan ökad andel småhus inom bostadsbyggandet." En tredje bestadsmotion gäller bomiljön. Motionärerna kritise- rar. de nuvarande: I belåningsreg- lerna som lätt leder till ”belå- ningsarkitektur” som är olämp- lig ur miljösynpunkt, Dessa reg- der bör ändras och bomiljöforsk-|S5å ningen ökas för att miöljöfrågor- na bättre skall kunna tillgodoses inte minst inom samhällsplane- ringen, . "I en fjärde | "motion kritiserar centerpartiet 'restriktiviteten mot kcstadebyggandet på landsbyg- den. Bostadsmyndigheterna är ofta avogt inställda. En restrik- tiv! kreditprövning, mårknadspolitisk prövning . och en . jordpelitisk ' prövning." -Déssa spärrar bör slopas och generös kreditprövning tillämpas och an- - vi ingar - om: en : positiv. inställ- ning "till. bostadsbyggandet , på myndigheter, Enskildas ränsskydd is i skatteärenden , Centern will I en panlimotion |” stärkt rättsskydd för enskilda midtorgare i skattefrågor, . Man begär abb en särskild befattnings- havare tillsättes wv. och 'até bättre "möjligheter ges för : allmänheten att & gor få råd och anvisningar t, ex, av tjänstemännen wid länsstyrels sornas 'skatteavdelningar:; Skattelagstiftningen ä är så kom- plicerad 'att 'den vållar enskilda människor fattande t JO-ämbetet |" i skattefrå- ve och femvär: Det är "därför ange lav rik t bör möjligheter ieill för- Sd skattesystemet tillva. ratas, & &nser. centern, «ec i männa, skatteberedningen, men cp meivar ' alt behovet. av. en :sär- skild .bofattningshavare vid. JO för, prövning | av. ärenden . på skatteområdet borde snarast, fö anleda” riksd. beslut, en ' arbets- |: | Vi” Ek ut i vår lilla vingård 6 och | våra två jukträd — en' pinje och Den frågan behandlås inom all-]; f 7 wår 'julmåltid: > Kokt "skinka, salt | Många med senapssås, scm fick er-' skyndade. i väg till marknadsplat-] cen för några inköp och det var| oro i luften. De annars så lugna senororna ', halvsprang med sina torgkassar. "där levande tuppar och kaniner utgjorde dagens wilktigaste ingrediens. Jag mötte min värn se- nora Josefa på väg uppför backen tungt lastad med två tunga korgar. Hon hojtade. glatt och såg strå- lande glad ut. När hon förhört sig om midt hälsotillstånd och jag nå- got beklagat mig över min envisa snuva, blev; hennes nyss så glada ikte' molnhöljt och lidande och så började hon tala om hur dålig | Hon hon kände sig överallt, i huvudet, i” halsen, i. bröstet, i. magen, & be- nen. Av hennes - beskrivning att döma borde hon wid det här la- get varit" "oförmögen att öppna ögonlocken, Jag önskade henne god jul "och satte därmed punkt för hennes Jeremiader, Då skuttaide hon glatt midare uppför branten med sin börda och jag tyckte hon såg ut com omslagsbilden på en häl- sotidning! . n Jag köm lägom tillbaka 'till vårt hus innan "regnet började. På två timmar sjönk temperaturen till 0 och det. blev en vit julafton. Den ögon på alt det vita som e. gånger och sist 1943. Vi, hade 4 en: stor brasa i wår öppna lekte snöbollskrig en ' stund. .Vi bjöd på ”Romaniseta” — en verk. ligt förnäm 'kikör och pepparkakor. Det kom fler grannar, De pyssla- de'med -brasany kläddrade: i sven- ska veckttidningar "och beundrade en cypress,: som de presentat oss. Jag hade. nämligen uttalat em ön- 'å gröna pinjegrenar att "vå träd vr Att. det i Vi: än gtide efter en stund av nam: gästerna trivdes. , och i drog 0cs diskret till- jet. och " dukade fram! ATT; VI HAR: EN BEDRÖVLIG BOSTADSMARKNAD : utom allt tvivel, skriver SuntFörnutt: Under 1963 tillsattes för" femtio- elfte gången ' ett par stora utred- ningar för att lösa får problem på bostadsområdet. utredningar tycks vara ett univers salbotemedel, eländet vara ett minne blott," ..:; Fr. o. m, 1946 har 23 utredningar . 1 väsentligå bostadsärenden ; sett dagens ljus, Hyror, lån, räntabili- tet, materialförsörjning, rationali- sering, samordning, organisation och rabatter är de huvudteman som återfinns i direktiven till ut- redningarna. Just nu sitter ca 101” andra « utredningar och brottas med olika problemställningar. — : Det skulle onekligen vara vär- defullt om utredningsraseriet nå- gon gång kunde avkasta någon- ting annat än tjocka betänkanden, dvs, en ny bostadspolitik. Det gamla regleringstänkandet 'måste vi göra oss av med. Alltså; utred inte bara, gör något också! UNIVERSITETEN OCH . 0 oc: FOLKBILDNINGEN” ” I en ledare i januar'numret av Perspektiv debatterades uni- versitetens möjligheter att kom- ma utanför specialisternas krets, Univ äv en ot 2 Om 23"? verkligen kh, vore fallet, skulle dock 'bostads«.!. i i "det aktiva folkbildningsarbetet kunde ge nya impulser åt studie- cirkelverksamheten. Nu har redan professor Olof Brattö invänt att |ätit' brasan. "Vi dråck vin" och åt 'mer |, professorernas ',arbetsbörda'. inte' » tillåter en sådan tanke, och det ä är. ” Att tillsätta |. ya över till « "forskning; den lägre un- -.dervisningen är fortfarande, lagd på professorerna, trots att docen- "ter mer än väl är kompetenta på detta stadium, ' Administrationen. därtill oerhört" betungande, trots att den i de flesta fall kunde skötas av en rutinerad kontorist.: - Kunde en vettig ' uppdelning mellan forskning och - undervis- ning komma till stånd, vore inte längre universitetslärarens med- verkan i en ' studiecirkel "någon "utopi. En "sådan: sporad'sk' verk- samhet kunde dras av på under- visningsskyldigheten, ect TV-SKÄGG PA NYTT? 0 oa] ' Nya "Wermlands - Tidz ningen ställe vsig oroligt frå- gan — nu sedan det ryktas om att skådespelarstrejken 'vid 'Sveriges' Radio snart blir avblåst. NYT har viss isolering och fungerar enbart som lärarfabrik och forskn'ngsin= stitution, men" de borde kunna kommå allmänheten ' till gagn. Perspektivs ' ledare utgår "från några förslag av docent "Gun nar Eriksson i Uppsala, som bl, a. . tycker att man borde redogöra för forskningarna i populär form: En populärvetenskaplig tidskrift skulle. fylla en stor funktion i Sverige, Vi har” praktiskt taget ingen pulikation som fyller dessa anspråk, Den som kommer när- mast är väl den av folkbildnings- ten och astr sorn Knut Lundmark startade Värld och vetande, men den har med åren fört en alltmer tynande tillvaro och ser inte särskilt loc- kande ut, En tidskrift av detta slag skulle vara ordentligt påkos- tad, givetvis utan avsikt att gå i- hop, .. Den -förlust i reda pengar som den skulle förorsaka staten, bör välfärdssamhället ha råd med, I en sådan tidskrift kunde profes- sorer, docenter och andra forskare i artikelform redogöra ' för nya forskningsrön, - göra forsknings- översikter, eller skissera framtida problem. Alla kan givetvis inte skriva populärt, men — tillräckligt många kan det, för att resultatet skulle kunna bli bra. Ett andra förslag vore att kny' ta forskarna till studiecirklar och föreläsningsföreningar, en verk- samhet som lätt kunde arrangeras genom en central förmedling: Professorn eller licentiaten ute skattat den här tiden 'då man slupp't se de skägg: ga”: gossarna i rutan: ” : Man har inom familjekretsen i stor utsträckning funnit att pro- grammen äro trivsamma och be- hagliga och man har framför. allt varit tillfreds med att nian sluppit underhållning av det" slaget att man ' räddar -sinnesfriden endast genom att stänga «av apparaten. Och det -är ju icke -den innersta avsikten med inköpet av. apparat och licens. För programunderhåll. ningen i familjemiljö har det en- bart varit en fördel att man varit förskonad från avarterna av dålig humor och långt driven stjärnkult. Det finns alltså ingen anledning för TV+ och radioledningen att gå som ett slaktoffer, till den 'stun- dande medlingen, anser NWT, JENSAMHET i S > Radio Bremen företog en un- dersökning. vilket program som hade varit mest populärt bland fyra års 2.400 utsänd Det å | sibt julfiratnde, ” som börjar -Itekar och de: tyckte Ce var .omått-: FS sätla - ken, och Vi tände julljusen' och ingen stör- lm; de "oss. Snön föll fortfarande: och två grenar på palmen. ä "pation knäcktes ' av tyngden: Sedan” vi gick vi in till wåra ”wänrier vid pepparkakor och cå” småningim var det dags för dem att förbereda fram emot sänådrvatt, Vi: tog i ring sloch dansade: några svenska dans- dina mässan war vi" in. na” till två spanska damer, Vi pläcerades vid ett bord prydt av en liten. plastgran. med kulörta, elek- triska. lampor och alldeles bredvid. radiom, som var i gång på högsta "varför konversationen blev röstad, Vi åt bröd, oliver kta fläsksvålar, . därefter fransk 'choklad i kopp, varl dop- pades tjocka skivor: sockerkaka. Som avslutning - frukt, turrones, kaffe, coghac och likörer. Cham- Ppagner” som "de älskvärda damer- na. också ville bjuda oss på, spar rade vi till efter mässan. Snön hade börjat smälta undan, så vi kom ganska torrskodda” fram till katedralen, Biskopen själv of- ficierade tållsammans: med ett stort uppbåd präster :i' praktfulla. skru- dar och sett trettiotal». korgossar sjöng vackert, Efter nattvarden och kyssa Jesusbarnet 'i form av en porslinsdoocka, som en av präs- först män'och eedan kvinnor ring- lade sig sakta' fram och kysste barnet på ena foten, medan goss- kören sjöng om ”la ”noche buena” — den heliga natten. . Juldagsmongonen hade snön a för- svunnåt utcm uppe i bergen, där den gnistrade vit i solen: Luften var frisk .och temperaturen envi- ket. Vi var inbjudna till juldags- middag och. dagen till' ära klädde jag mig i' svensk folkdräkt. Det var "hos vår goda. vän Maria, som har en liten -servering - huvudsak- ligen för en del värnpliktiga, som hos henne förvarar sina civila. till- hörigheter och hos henne hat möj- kghet (få "något extra över. kro- nans rTansoner. Hon är änka med två söner. och -åldriga föräldrar att försörja och nog får hon slita hårt men sammanhållningen i fa- åt .med gott humör, Maria har sången och: dansen i blodet och det lyser om ' henne, - när hon sjunger de gamla typiska er- na, eller - kanske allra Inest när hen till gitarrackompanjemang im- proviserar 'sånger om dagens hän- delser. Hennes föräldrar är "ett ståtligt visade sig vara ett föredrag på 20)" "minuter om ensamhet. ” . Denna talande notis, hämtad ur Louisiana Revy, må stämma till eftertanke, skriver Göteborgs- "Ti idningen Det sägs ibland att ensamheten är den stora folksjukdomen i det urban'serade samhället. Den gam- la bya-gemenskapen har gått för- lorad, vi umgås inte med grannar« na i satellitstaden, I stället håller vi oss med s as syntetiska gran- > nar: idoler, pop-stjärnor, offent- , liga nunor som man ideligen ser i TV och spalterna. Vi följer ido- lernas förehavanden och privatliv som om det angick ozs, som om idolerna vore personliga bekanta. - Men det är de ju inte, » Kvar finns bara ensamheten — mitt i bullret. "Men ensamheten kan också ha'en positiv "sida, njuter i lämpliga portioner, enterati sorven ' "säg med före ; . bidrag till sin arbetsfond. sgrynsgröt, | fick 'menigheten gå fram till koret |- terna höll fram. : En lång kö av|- sades satt hålla- sig kring nollstrec-|.- : miljen är storartad och alla hjälps] a glimtar från st gammalt- par, . som ännu kan både sjunga och, dansa trots fyllda 80. Men ' ungdomen”: gillar mera ' att tvista, vilket sker med verklig fre- nesi. — Vi bänkade: oss kring det stora bordet tillsammans med fa- 'miljen och fyra kronans gossar. Vildes åt delikat ':spansk mat och drack lantvin till, Stämningen eteg och snart 'kom-' sången ' och ; dansen igång. Att dansa eldig spansk dans ändå.-ha en bit av Norden med oss. Til) följd av juldagarnas ky- liga väder blev det tredjedag jul stor efterfrågan på flytande och fast brä Fot di: ionen rit skedde på gatan där fatet placera- i rännst "och pumpades . upp med en fatpump. Den pojke som skötte detta wärv måste varje gång doppa ned han- den i måttet och vrida röret upp, i svensk, folkdräkt gick och - mottogs - med bifall: Några svenska folklekar lntnoducenades också och " våra : epanska vänner deltog gnart både i- hambo och schottia, Så när allting är som ro- ligast tar man avsked och festen slutar lika hastigt som" 'den bör- jat.. När jag £er Maria i kretsen av "sina gossar, ;tänker jag alltid på mor Courage eller Lotta Svärd. Hon sviker aldrig sina kära gos- sar, "hon följer dem överallt med sin omsong och sin sång." : Värmen kom tillbaka tredjedag jul, "då - ett milt vårregn började falla. Vi promenerade omkring' ne- re. vid hamnen och ut åt landet medan breven henifrån berättade com snö och kyla. Även i vår när- het 'i Barcelona : dröjde vintern kvar, men hos oss kom den bara på ett” kort "gästspel. - Vi sade åt våra vänner, att det nog war för vår (Skull den kom, för mbt ge Oss tåg. jul kanske för att göra Klart, abt var vi än befinner oss, så måste vi > FRIA: ORD: " Inför "stiftets . stora offerdag. "Aer vädjar”, Göteborgs stift om En församling har sin kyrkokas- sa, och den har sina" regelbunidna inkomster, Men 'ett stift har ingen kassa .och uppbär inga .avgifter. Och "dock behövs där stora pengar till ctändigt ' nya” raibeteuppgifter, | + scm, ingen församling kan lösa på egen hand; Det är därför vå har” grundat” en arbetsfoni v kan hjälpe nya och , viktiga företag ” genom" det svåra . pontföret, Den ger "bidrag — gärna störa "bidrag '> till vik- tiga, initiativ just. under. de första Åren, när "det ; gäller att komma Jigång. Arbetsfonden.. startade "1959; Den bar kunnat dela ut c:a100.000 kro- nor om året. Den 'har' givit stora bidrag dill idet' nya gästhemmet på Åh stiftsgård; till en' ungdomsför- läggning . må . Helsjön” och till tre måkyrkör, ' Den har” gjort det]” ist att. anställa en diakon ' på det fritidshem” för våra !västkvust- fiskare i BEgersund,' som' vi star- fade 1958.; Den: har givit. "söndags- skolearbetet "hi Ht nya ge san gö lan Studioverksamheten ä i-hela "ödtet. "I år gäller det.:i första hand Göteborgs Stadsmission,; tom 'måste flyåta och skaffa ig nya lokaler. Vi: hoppas - kunna” ge: ett rejält handtag till” den nya stanben. En kunna anställa en lekman som in- etruktör och handledare, . Vi har över "1.000 ' lekmän. som frivilligt arbetar i. stiftets söndagsdkolor. Åsskilliga av dem: är mycket unga. När de ger sin tid, bör wi göra vad wi ken för att ge dem hjälp och” uttäldning, >> Vi hoppes att nu :på Kyndels- mäsgodagen få större delen av de c:a. 100.000 kronor som wi behö- ver, I alla stiftets kyrkor upptas det offer. Day som är förhindrat att komma : kan .. sända sin: gåva till poatgiro 5256 94, Kyrkans ar- betzfond i Göteborgs, stift, .Göte- borg H.” Vi "ber : "alla ' våra hjälpare. : satt inte röd pare att ge css :ett handta tackar Er allesammans, Göreborg 4 i jannari 1964. Bo Giertz: : Chrusjtjov . "få ska i sommar svara på frågan hur det kommer | - sig att de svenska kommunisterna på exakt samma klockslag" får samma idéer som i Moskva. Det lovade = statsminister = Erlander, som eljest tyckte 'def var svar nog att hr Hermans:on inte svarade på hans frågor i r debatten. och I klipporna. Sedan åt vi färsk po- | klädda .damer' och ban rre summa skall gå också tilll? d: voleanbetet.' - Vi: I i | ljusat i' dödens mörker, ” så att i ting : spilldes. Sedan tömde han det större måttet i ett mindre vid expedieringen i emå- flaskor, Visst frös han vid denna hantering, men till råga på allt hade en välvilli ig senora hängt ut dyvåta : tvättkläder på balkongen ovanför arbetsplatsen, och varje gång Iden stackars pojken böjde sig framåt fick" han ett extra kallt dropp på nacken, I vedaffären var det också så här efter helgen knappt om pinnarna, ' Sågen var i gång, men efterfrågan . var. större än kapaciteten, det var bara att kliva upp i wvedhögen och i säll- skap med en ansenlig mängd in- födda plocka vad som . plockas kunde. Vi samsades bra och alla pratade glatt 'och vänligt och såg till "att även jag fick mina säckar och korgar fyllda. «Nyårsafton blev "helt olika jul” afton. Vi kunde bada i havet och wi -sclade oss länge och väl på tatis och vårmakrill, innan det var! dags för wesper och midnattsmäs- sa, som 'varade i nära tre timmar med mycken sång och musik. Ny- årsdagen 'var strålande . varm ' och staden klädd till fest med flaggor och : massor av helgfirande på ga- torna.- Promenadkonsert.' framför monumentet på stadens huvudgata och 'paradklädd militär och polis satte extra färg i -bilden: tillsam- mans med smakfullt och elegant och soig- nerade herrar : och rustik, bonde- befolkning i gamla vackra . dräk teir « och. smycken. : Som en bjärt och .. smaklös kontrast - tedde ” sig den silverhåriga amerikanskan, som promienerade iklädd ilaket gröna IK Aktuell En mera nyanserad uppfatt-] ning. lom -: nednustningens «- och rustningskontrollens ' problema” tik (borde kunna göra den nya wessionen & Genéve till. något mer än det traditiorella spe- gelfäkteriet, — men upptakten ter sig föga. lovande; Det se- naste dunkla ryska förslaget om en nedskrotning av allt oate- giskt - bombilyg förefalber inte ägnat. att röja väger för nya överenskomimölser.. .. I c Dagens Nyheter. I Vare äg FN elen Allantpal- ten åtar 'sig att löventa Storbri- tanniens 'otacksamma roll på Cypern är problemet inte löst. Den nu gällande konstitutionen kam inte fungera så länge den goda vilja den bygger på sak- mas, och den kan inte ändras utan båda parters medgivende. Alt dela en stat med en halv miljon invånare lr en. praktisk 'orimbkighet, Ändå måste en lös- ming sökas på den vägen, kan- ske meid inriktning på de båda halvornas uppgående i sina resp. RS Så har jag upplevt en "jul "och ett nyår väsentligt skilt från det vanliga. En sak är wiss, problem och svårigheter som hemma ekul- le te sig skyhöga, som t. ex, att vantniet - av okänd anledning ute blev' till kl. 14 på julafton, blir här reducerade till bagateller. Vän- ligheten, acm möter en i den dag- liga sammarcn liksom. det ljuv- lga klimatet bidrar till” att "stress och jäkt iblir okända rening och livet får innehåll och mening. långbyxor, + rö rickiga : dkor : socks Elisabeth Rylander, I kar skär angör fat 'ur samma kapitel som jul- it, låter 0s5 se iden gamle Simeon” T templet med : Jesusbar- net i sin famn och låter oas höra hans bön: Herre, nu Jåter du din ädan: I frid efter ditt C Sjal "Simeon, 'scm ' med frid - tänker 'på döden, påminner oss om '"dödsskuggans land och Je- susbarnet i hans famn” em ljuset, sem "skall skina över "dem, ' 'som kor: där. ” ”En” ny på! innuelse om vår död- lighet få vi i dag, då härmed kärnegives, att Gud behagat hä- dankalla ...,” Vi- känner igen" or- den från predikstelen, när ' någon | av våra församlingsbor gått ur ti- den, Måbga är förvisso påmlnnel- serna, om art vi bor i dödsskug- gana land, Och” därför: lyssnar, vi Ljuset "i dödsskuggans land" är Jesus Kristus och fräleröngen ge- norm ' honcm; Det” ljumat strålade klart wid Nains stadiport, där död och sorg förvandlades till liv och glädje vid mötet med honom, scm är uppståndelsen -och liv Det lyste in i graven, där Las is låg och väntade på 'sin väns röst: ”La- Jsarus, kom ut”. Allra klarast lyste det på tredje dagens morgon, då Herren ---lugnt - reste sig -upp-.ur sömnen, . lade 4dillhopa linneduken och. gick mt still livet och" männi- skorna igen. i ; Över våra dödsbäddar, över vå- ra grifter lyser Kristi ljus allt- jämt: evighetshopp och odödlig- hetstro. , Du har stått där ute wid gra- ven, där den du hade kär, bädda- des ner till den sista wilan undan) dina ' tårdrä blickar. Om du Ach -Vi hoppas att inte hr Erlander glömmer bort den frågan och att han sedan berättar vad Chrusjtjov svarade. Hr Hermanssons tystnad är eljest förklarlig. Med Chrusjt- jovbésöket för dörren och företrä- daren "och stalinisten Hilding Hagberg, som bäst borde känna svaren, i kammaren måtte det ha känts alldeles för knepigt till och med för den förslagne Er Her- mansson att deklarera den fria linje för de svenska kommunis- terna som ' han gjorde i TV-dis- kussionen i Oslo. Sådana gånger är tala silver men tiga guld. Som miljonär har hr Hermansson sinne för valörer. Han teg. rr (Norrbottens-Kuriren) då tänkte på Honcm, som kom- mer med ljus i dödsskuggans land, som står wid wåra gravar och sä- ger: ”Vår vän är icke död, han sover och jag går att väcka ho- nom ur sömnen”, då ljusnade det ji ditt sinne, du kände hoppet tala till ditt hjärta, du såg genom tå- rammna hän mot det eviga livets ljusa land, Kyndelsdagens evangelium ma- nar oss: Glöm inte bort, att även du skall dö en gång, men kom framförallt ihåg, att du skall leva. Vi tro på de dödas uppståndelse och på ett evigt liv, . =, - Herre, låt även mig se din. fräls- ning, så att jag till sist kan fara " Dagens evangelium, som är hi m-] AJ: Ef som prövas " här eh ften' att prövotiden snart. är "a all: Fan lever och du leva ska Ökad. kamp mot” -hytiksstölderna " Bättre" att 'stämma i bäcken "än i ån heter 'det i ett gammalt ord- språk: och :d "äger sin 'särskilda tillämpning när det gäller but'ks- stölderna. 7. butikspersonalens : allt intens'vare ' kamp : mot butikstju- varna gäller det inte bara att upp- täcka stölderna, det är "minst lika viktigt att söka förhindra dem, skri- ver Fri Köpenskap, "> . Det. gäller' att "avskräcka butiks- råttorna, att inte exponera särskilt ”Jättstulna”:'och begärliga varor så att ide inbjuder till: tillgrepp, att undvika höga varustaplar där sik- ten redah tidigare är skymd och ordna med tillfredsställande ' belys- ning där sådan såknasi En smi kontakt med kunderna kan också, förhindra många tillgrepp.” Här några "exempel; som FE framhåller: Bevaka de butiksgång- ar där ni själv arbetar Hälsa på de kunder som kommer i närheten. Det kan förebygga sen butiksstöld. hus, det hämmar deras lust att lägga sig till med någonting. Att det är olämpligt att lägga inköpta varor i fickorna kan påpekas för kunden. Bevaka också hörnen vid butiksgångarna, De är idealiska” platser ' för butikstjuvarna. Byggs exponeringar. upp på sådana här platser bör de i varje fall inte va- ra för höga, ' Misstänkta kunder hälsar, ni vänligt på och försöker komma ihåg deras utseende, Vän- lighet ger alltid ett gott intryck och butikstjuven får känslan att han alltid är uppmärksammad, Vid kassan. påskyndar ni arbetet, Här- igenom får butikstjuvarna mindre möjligheter — att mindre artiklar i. fickorna under väntetiden i kön. ' Några tips om var skärpt bevaki ning kan' behövas lämnas också: Pösig klädsel som inte är nödvän- dig på grund av kylan kan det va- ra skäl att hålla ögonen på. Pris- etiketter brukar . kunder ibland byta. Skärpt Uppmärksamhet ' vid kassan är "nödvändig, Ett "barn i kundvagn kan modern har satt där för att skymma för insyn, Leker barnet med” moderns öppna "vässa hädan i frid efter ditt ord, (Forts, å sid, 7) kom mental r va ansvaret.” lyft upp-oditt. huvudyt ön med 3 g göra”, vårt bästa. Fråga barnen” var mamma ' håller |. smussla undan smodedlänider. Men det är en lösning på lång sikt, och till dess ' den kan förverkligas får världerr räkna .med "alt. se en. kronisk klonkthärd i Cleopatras och Afrodites vackra ö — och hop- pas på tidens. läkande kraft, Sydsvenska Dagbladet." Det "Borgerliga 'enhetspartiet är. en teoretisk ' framltidskon- : struktbon av högst dickutabelt. värde. Dess. vänner nödgas up- penbariligen , tillgripa allt mer ansträngda argumenteringar för ' att söka hålla wanken nödvorfligt - uppatötlad. Det är viktigare "och mer. givande — att som melllan- partierna vu — söka försdtktigt pröva" sig fram På” den dagsak- Suella "politikens mark, - hur långt "man kan sätta breddad kraft bakom praktiska förslag: Det är, ur. sådant: eamarbete, som ökad styrka och vidgalt in" flytande kan växa fram. a > Västerbottens-Kuriren (fp). jr " Samarbetet mellan poliliker. redröngar kan ta olika former, : men mar måste kunna kräva att . en ul inedning som anlitat. exper-. 'tisen inte lägger ' fram tanke- . gångar dom strider mot forsk-, ningens uppfattning. Sekkunska- pen får inte bli en falsk. skylt som ' får argumenteringen att. verka ' vederhäftigare än den. Caltiskt är. " Professor Wilhelm Sjöstrand "om gymnasieutredningen.' varit. så stor. som när DNS. Bristen" på "läkare" inom” ”men> . sektörer har" staten "länge: fatt "Gud bevare: Waldemar varit, Han "har: haft någonting att slåss för, öch' ham” har 'stagils ' Motståndare - här" han "haft inom. alla” läger. . För. hlonom har det ÄT varit. frågorna "som 'har varit det av- görande och "därför. bar »han kunnat klomnma' i” 'mobsatsförhål- . lande än till det ena partiet och än” "Hill dat "andra och” inte så. [ån till: ; folkpartiet som han annars så troget tjänat. Men han har. alvid. fönt siden på ett. sådant sätt ant respekten för ho- ; nom ökats både hos vänner och motståndare. . > med et Göteborgs-Posten, "De. allra. flesta "arbeten tycks kunna utföras på minst itvå sävt” it bätre och ett är dem enskildes. oak. att välja, där Igger bans ansvar. Men” vi behöwerx ella en ständig stimu- Tang att upptäcka detta vall — . och Idén glädje. som; rymis i at M Pastor Ludvig. Jönsson, Det är inte bara tobaksröken” som. går illa åt lungorna, gkor-' atensröken och bilårigorma är li- För 'att inte tala igger tobalksindu- skrien kelkom det ryktet, frågar de misstänksamma, "Inte vet jag, men en sak tor-. de vara rfäker: Lika ' många människor ” äter ihjäl sig som röker sig fördärvade, ” Det vill man nu ödte gärna böra talas fom; men säkert är det så. s ”" Ge i Sydsvenskan. : Det sägs att det innebär: en stor PR-framgång för vårt land, om Elvis Presleys curopadsbut « förlägges till Sverige. . En sådan framgång till, och vi. är förlorade .... .. ">. Helsingborgs Dagblad”. Men änlte,. bara” begåvningen utan framför allt viljan måste tränas, Den stärker man "bäst genom att målmedvetet pröva sin begåvning i olika riktning- ar. När man på det sättet fun- nit ett. arbetsfält, som Passar eng begåvning, räcker också vil- jan till för att nå ide mål man: vill sätta upp för sig, Man' har fårt kraft att möta motgångar och" övervinna ” hinder, >” Rektor Gunnar Gaddén, - toch fackmän inom ' större .ut= >> ka atora skadegörare, menar to-" ' N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.