"Lördagen den 2 februari 1064 rr — fAKOLMB TIDNING = ee usd >. Namnsdag i dag: > & Solen kl. 16.37 oa I morgon: on ' KYNDELSMÄSSODAGEN Solen går upp 'kll. 8.03 och ned | kl, 16.40. DS " "På måndag: ou oso DISA. 0 oc. Solen igår upp kl 8.01 och ned . "> ICKE-RÖKARE ; KRÄVER LÖNETILLÄGG Talr:ka filmstjärnor har i Holly- wodd -tillkännagivit att de på grund , av den "officiella cigarrettrapporten avstått Från rökningen. Vid ett av . MAX | går upp kl. 8.05 och ned | ' | frestande högar av biffar, laminste- kar, fläskkotletter och kycklingar Ä ska landströian igen... lämraer och elände — nu man dra på sig den där is- . samt fortsatte till andra våningen. Poliserna följde efter, med spänd uppmärksamhet. — blott för att få se Boto stå och v'fta med svansen " Marlon Brando, Paul Newman och Danny Kaye sammankallat möte beslöt Hollywoods "icke-rökare att! de "för 'roller, "i" vilka 'de framför! kameran "enligt manusen måste rö- kä, skulle kräva extra tillägg til gagerna. Mihimikravet uppgävs bli två procént' av ” totalgagerna för varje” Cigarrett som skådespelarna ända 'under "inspelningen. HUNDBRAGD T DET TYSTA Hä rakvällen sattes det automa- tiska" tjuvlarmet på, ett varuhus i Redwood City i aktion. Ett par po- lisbilar, äribland en hundbuss in> nehållande ' polishunden Boto, diri- gerades, till platsen, Boto försvann snabbt in genom dörren; fick 'upp övade ointre:serat förbi framför en jättestapel med hundkex Mot 'sin vilja släpades Boto ned för trappan, men lomedelbart” efteråt sprang. han tillbaka upp, till .kex- högen, Två "timmar senare drogs han för, tionde gången i väg: fråni berget av hundkexpaket.” Då. hög, paketen. Mitt i stapeln satt en tjuv gömd. rosar ena "DEN VACKRA 500. HOLLYWOODSTJÄRNAN ' hade besök av en gammal bekant som en stund satt och lekte "med hennes som: CC, Aa . — Tycker du inte han har vuxit | sedan sist, undrade. stjärnan, + '— Jovisst, Tänk, vad tiden. går. | Det dröjer .: väl, inte länge förrän han är 1 ka gammal som dul-- = a ink att. få hälsa åriga Inger Sundin har fått någon att berätta för. sina 3 kamrater hemma i Järna. Härom- dagen tog hon emot den tyske” förbundapresidenten — Like denne besökte den; svenska pavit- på presidenten!: ÄV jorgen på Gröna Vecka lin. Få den erontislka' märsan in- formerar "ät svencka jaxdbrukets orga! joner de. västtyska. kon- rna cm svenska tövemedel. "| lik behandling är säkerligen , "I henne om livet, : Doktorn svarar ”Olycklig” Tyvärr föreligger in- ga möjligheter för personliga svar, men beträffande er oro över den relativa magerhet ni utmärkes av, ill jag nämna, att den först och ömst inte synes tillhöra de mera xtrema fallen, Ni önskar emeller- 'd bli kraftigare och bör därför örsöka äta flera små näringsrika aål per dag, öka grädde och kol- aydratkonsumtionen. En första för- 1isättning är emellertid att ni först söker en doktor .för en grundlig allmän undersökning för uteslutan- de av t ex någon briståkomma, ”En dotter” Signaturen tar.upp ett allvarligt och tyvärr inte så sällan förekommande symptom som kan inträffa framförallt hos åldran- de personer, En i övrigt fullt frisk person börjar få ”ideér”, känner sig förföljd, bespejad, orättivst behand- lad etc. Dessa förföljelseidéer kan uppträda hos äldre personer :som går mycket för sig. själva, lever isolerat etc. I dessa fall brukar tillståndet vara tämligen snabbt på- verkbart till det ” bättre "genom adekvat medicinering 'och behand- -| ling.: I andra fall åter kan dessa psykisk sjukdom av annat slag vil- ket 'i regel kräver mera intensiv” psykiatrisk behandling. "or Under rådande förhållanden 're- kommenderas ni att söka förmå er mor att diskutera igenom jessa fö- reställningar med en erfaren psy- kiater. M ”Kalla händer och fötter” Ni har sedan ett år tillbaka" oroat er över en attack av kärlkramp som då in-' 1 träffade och ' föranledde ' noggran. läkarundersökning, På senäste tiden tycker ni 'att det varit ökade stick- ningar i hjärttrakten, som strålat ut i armarna, framförallt vänster arm. Eftersom ni automatiskt: kommer att" deltaga i hälsokontroll; är det naturligtvis ' lämpligt, att ni'i'sam- band därmed talar om dessa symp- torå, 'som dock godartad natur. ="... » Ni säger själv att ni har en ner-. vös läggning, men knappast några egentliga problem att brottas med för närvarande. Beskriv gärna er benägenhet för oro och ängslan fö- doktorn, som härigenom får en me-. ra fullständig bild av'era besvä . och kan ge hjälp härför. Att ni ä' född drygt 11 månader efter e, I ”Vill ha visshet” Er. make ha. tydligen opererats för en tumör..” urinblåsan. Av de medicinska ter mer ni avskrivit framgår ej arte av denna tumör, och därom får r naturligtvis klarast. besked av :de: läkare som sköter er men, : operationen har han appenbarlige erhållit 'en tids medicinering er nolikt med någon form av hormor behandling vilket kommit br körtlarna att svälla och ömma. D efter moget övervägande och på & . bästa grunder av den behand de läkaren . Ne Övriga ' behandlingstermer ” står på siukkassekvittot' innebi att er man blivit cystoskoperad «+ ” " antal gånger d v s man har 'inspek terat blåsan genom ett lampiorse . rör, . : Beträffande: behandlingsresultat: - och framtidsutsikterna rekommöén'. deras ni att tala med läkaren på sonligen, : emedan denne :' bäst ka: yttra sig i denna sak. ec ; SKRÄDDARE "'' i Mamma, Ann-Mari var i går kväll ute med en skräddare, : '. »— "Skräddare? Hur kan du. tro det?) oe SN — Jo, mamma, för i portgången så såg jag att han tog mått på sannolikt är av en het or POR syster har ingen som helst betydel.” |” | se för er fysiska utveckling. +++.» -- - "gent: enl mämäc) [3 ETTA oo DÅ TAR "NN SKULLE VÄRLD R M TR KOPa., er KENIST GÖRA i " SACCHARUM FARBROR I / DÅLIG CHOKLAD. KOLA, KANSKE 2 O Bvir ov ce TANDVÄRK vaärraverr>2g reZb Hob» Va. VI HAR IG SÅN HEMSK” ÅN NI ÄTER FÖR MYCKET. ): GODSAKER I: jr i ÄR BST NI FÖLJER MED Tik SAST TANDLÄKARN - S(NENES DET GÖR INTE | ALLS ONT. LÄNGRE I | NEJ SE, 60D DAG NALLE, DET ÄR LÄNGE SEN DU - VARIT HÄR=TA PLATS OCH LÅT Å MEJ TITTA PÅ DINA TÄNDER ! ords rgmwensta | <IMKT NE . Bkohomisk DET FARLIGA ÄKTENSKAPET Hundraåringen, 7; förre ”rallaren Johan Viktor 'Anderzson på Holm- gården i Sundsvall anser att en'an- ledning till den höga åldern är att han skickligt undvikit äktenskapet. 'Tar man därtill en pris snus då och då kan det hända att.man får: vara med om ett. sekeljubileum, säger han, MN VIOLEROT ISTÄLLET FÖR CIGARRETT : Apropå rökkampanjen berättar en dam i värmländska Högerud följan- de historia: När jag var i nioårsål- dern, det var i slutet av 1890-talet, fanns i Sunne en mycket gammal läkare som hette Piscator, Han kän- de till det gamla svenska örtapote- ket och kunde. rekommendera väx- "| Gubbarna tuggade violrot och fick n .; | samma, frågade :' den trygge odal- :I mannen och halade upp plånboken, ter för många sjukdomar; På den tiden tuggade gubbarna rulltobak som de karvade. Särskilt hälsosamt var väl inte det där och rätt kallt var det också att karva tobaken när man var på vinterkörslor i skogen. Därför bestämde sig några stycken gubbar en dag för att sluta; ” Doktor Piscator gav dem råd att gå till apoteket. och köpa: violrot och tugga, Och se det. verkade. aldrig mer lust till: tobak ETT S. K. SOLSKENSLEENDE ' spred sig över tingssalen i Malm- köping när en äldre lantbrukare från Sparreholmstrakten var åtalad för vårdslös deklaration. Han hade tidigare levat ett tadelfritt liv, och på rent slarv, ansåg han, Han hade i en deklaration ' ”glömt bort”. en summa på 825 kronor som han fått för försäljning av skog, . Ni kan gott sätta in mig på ”Holmen”;'sa mannen obesvärat till häradsrätten, Jag har inte haft nå- gon semester .på..tolv år. — så det kan inte skadå med lite ledighet. SÅ strängt 'dömde nu inte rätten Det blev istället 200 kronor i böter, 2 Ska ni ha pengarna med det- men ; rättens ordförande. avböjde den :”kontantaffären” medan hä- radsrätten log. i er oo OFNP oc 57 'Mirman hade' inte 'så litet be- ström på avbetalningarna, Som en sista utväg skickade man. : följande brev:: + 0 oc 2 ”Bäste herr L; etc, Vad tror ni Era grannar skullé tycka om vi kom och tog bilen tillbaka?” "Svaret från Lundström inflöt ef- ter en vecka.- : , - ”Jag har talat med mina' grannar om den saken och de tycker att det skulle vara mycket ofint av Er”, PÅ EXERCISFÄLTET Korpralen övar en omgång ny- anlända rekryter. | "— 91 Sven son gör min sju säm- re 'vändn'ngar än kon därborta på ängen! "co oo oe . — Ja, men hon har ju varit här Iden här tingsfärden berodde bara svär med att klämma herr Lund- mycket längre! > sa taldrig var-han sådär vänlig: öser, ren och: seende och 'diströ mot” dem som , bordet, stö ”,ecte sig from till de bleckssken på bän- mot henne. Å, hon måste få ho- ken, och välte sedan bordet med Ung + (10) a "Tur i' alla fall att inte Staffan . Visste något! Han tålde inga Över- - Taskningar längre, varken .glada eller sorgliga. 'Sina tentamina: dol= "de hon för honom. och meddelade ; först en tid efter den de var över- "ståndna, . Och likadant med annat, hon hade fått lära sig att vara en- sam med allt, gott som ont, trots att h an, Ett:under- ja i; inte ri » ligt äterdkap TY sanning, och ändå , Han släppte henne liksom inte rik- vil ss . Älskade :hon tigt in i sin innersta sfär, blev Staffan oa PY anske inte. Det , stundom litet diströn när hen Hal -hade måhända övergått till en idea- lade om för honom de skratta till, lisk vänskap numera frår hennes S'& med något, ar åt ett il sida, Hon trivdes bäst i hans säll- | ungefär som "ten det skulle hon skap, han stimulerade och eggade gammalt ho m, hon skulle vi- » "henne i studierna, de arbetade väl nog ta ur dög tt släppa inpå li- "Å varandras närvaro. Intellektuellt sa, att hon dr h s intellektuella förstod 'de varandra 'som fåjj när vet an Mr väl sm hans älskade de-diskuterade en sak, behövde den jämlike an h de andra gamla €na bara säga ett par ord = Atv ämjna. historikerna. När 'de var 2 =; r j ' kväl- soc kndra & nast fl vakom, så! tillsammans allihop ibland om kvälr väl vi dras tanke- "larna inne hos Staffan, mi is sörjo ar de inne i varan : recis sörj t äktenskap. Av Eva Berg en | ”"jaldrig hade tråkigt, när :de var tillsammans. Det var överhuvud- taget svårt att föreställa sig att nå- gon kunde ha ' tråkigt i Staffans sällskap; han var originell utan att posera, snabblänkt men ändå lugn; retsamt lugn och överlägsen tyck- te Barbro ibland. Det var nog så, att Staffan mera tyckte om hen- ne, än han beundrade hennes in- telligens, och det förargade Barbro. t lig,' få honom: att” lyssna,” häpna, att ge henne hela sin själ utan förbehåll; "utan "den där roade glimten i ögonen! . Erotiken? Nej, Barbro föraktade erotik! Det var inte för henne, hon ville vara en rent intellektuell typ precis som Staffan. Deras kärlek hade alltmera börjat 'avkö och [nom till sjut; erövra hoxom and-, skivan mot' dö. rspringan för "att täppa till den bättre, Sen :kröp hon ihop på golvet igen och tände sin sista cigarett. Nu skulle. hon .tvin- ga sig till att gå igenom alla 'engel- ska empirister och redogöra för de- ras. filosofiska system; Det lycka- des ännu hade hon inte glömt si- na tentamenskunskaper. Bäst att ta ängni " mellan: rationalism det hade visat"sig fördelaktigt för Staffans hjärta: Barbro uppträdde aldrig annat än lugnt kamratlig för att inte göra det svårare för honom att avstå från hennes famn, Erotik, skulle man inte kunna vara herre över sin egen kropp? Det fanns dock något som hette sublimering, och som Barbro trodde fullt. och fast på. Hon ämnade då leva och dö utan erotik för sin dei under arbete och åter arbete och. aldrig svika sin bäste vän och kamrat. När Staffan klarat sin disputation — så fick han nog 'lektorat' små- ningom och kunde sluta på det där rysliga dammiga arkivet. De fick kanske barn igen. och livet skulle stabiliseras och'ljusna. Det blev till slut tröttsamt att trava omkring i mörkret. Hon mås- te sälta sig i sin vrå och vila ett ä å Racbro, att Staffan ine 'p banor, Och ändå var: de även sä Ra bro, att St sön olika i peykiskt avseende, att de de, om hon gick ut ut rumm , a och empirism också. ' . Mitt i Leibniz kändes fötterna som isklumpar igen, och hon var så valhänt, att den röda cigarrettglö- den hoppade framför henne i mörk ret. Bara hon inte fick: lunginflam- mation efter" sitt ofarliga även- tyr! Köldrysningarna -kom förrä- diskt krälande; utefter, ryggraden, smög. lömskt upp mot skuldrorna och ristade slutligen till Som häs- Itarnas hud ristar sig för att.jaga . bort flugor. Ideligen, ideligen, tills hon skakade i hela kroppen., Sam- tidigt blev hon fruktansvärt. trött och måste" uppbåda hela sin vilje- kraft för att kunna släpa sig upp och på sextonhundratalet bordet, "upp "med dö: i snördes plötsligt ihop, hon var torr] ra, :det var -längtifrån- dea högsta som läder i munnen Undan- med toppen i Sverige, endast hälften av n. — hon; Skandinaviens, fjärdedelen av 'Eu- turalade ut i snön, bröt" en” istapp|ropas; och åttondelen av jordens den. | högsta. : punkt;- Och till” och - med men gjorde henne Bråttardig av trötthet efteråt, Utmattad sjönk hon ner: 1 sin vrå, slog" armarna om knäna och lutade huvudet mot dem; "från taket och: sög: girigt - på blev iskäll i svalget, törsten des föga. Lätt Ene Det hade slutat att blåsa, och in- tilla- klar, månen var nästan hel, bara en suddig flik fattades på ena 'sidan. Det var underbart vackert, men hon ' förmådde inte ' njuta. Varför, undrade hon. Det sköna var ju enligt Kant en subjektiv ärdamåls- enlighet, något som genom sin blot- ta form väckte ett ointresserat väl- behag. Men denna natur uppväck- te allt utom välbehag ' hos åskå-' daren Barbro, den skrämde henne i stället; fjälltopparna lyste likvita och trolska, allting "var så tyst, hemskt och väldigt. Den. nyfallna snön gnistrade som bergkristaller i det kalla månskenet, andedräk- omkring henne. Inte ett ljud, inte ett liv, allt var dött, och hon var ensam kvar. - et — Dumheti talade "geografen börja -sviktt och" ar ningarna igen. Det flimrade ljust för ögonen, hon höll visst på att svimma, Fruntimmarstaroner! Vät tag, Men det drog isande från dör- ten, "hon måste ha vallen, sirupen ter inom henne. Denna bergformation var på intet sätt märkvärdig. Hon Uefann sig på en höjd av 1.218 me-: . N gen snö föll längre: Himlen vidga= ten stod som rök; som teleplasma] över havet, en liten struntsiff-. Men den bara smälte undan, hon /'Fimalajas veck, med Mount -Eve- rest 8882 meter över havsytan, | syntes "bara som -en liten knottra på Tellusapelsinen. Men denna tan- "ke tröstade henne "inte. Hon tyck- de sig över henne grön och stjärn- ite inte om. att föreställa : sig, att hon stod ensam 'på en snurrande apelsin i världstymden. Det: väck- te filosofen inom" henne till liv, kom henne "att hängiva sig åt me- tafysiskt grubbel, och hon hade in- te lust att i natt ägna någon upp- märksamhet åt alltings yttersta principer, hon struntade i den förs- ta substansen och det i sig varande. Hon ville :bara "komma härifrån, längtade ' efter”: nyktert dagsljus, värme, människor, mat och dryck. "Hon försökte sjunga en slagdänga mellan skallrande tänder, men det lät så skärande onaturligt i denna omgivning, att hon generat tyst- nade. Nej, här kunde hon inte stan- na, hon måste in igen, det var i alla fall bättre där inne i stugans mör- ker. Hon pulsade tillbaka mot den, den såg alldeles kolsvart ut i mån- skenet, När hon kommit in, barrikadera- de hon dörren igen. Akasibrasorna bjälpte mot kylan för en stucdh Så satt hon länge och lyssnade till armbandsurets tickande," erinrade sig, att hon inte dragit upp det sen: föregående afton och skyndade sig att göra det, glad över denna var= dagliga . sysselsättning. "Men sedan kom tankarna kilande i den svarta tomheten igen, ängsliga som fågel= ungar, nervösa som fiaddermöss, : Barbro hade alltid varit stolt över att kunna kalla sig livsförnekare, hon hade föraktat livet och alla dess fysiska manifestationer, hon var an- dens barn, trodde hon, Och nu satt- hon här och : längtade efter livet, efter brusande händelser; hon öns- kade .hett, att den banala verk- ligheten skulle söka upp henne; Då skulle hon kunna behärska den; som en fältherre skulle hon dirigera ödet. Även om händelserna störta= de sig över henne slag 1 slag, skul- le hon stå rak och oberörd med klar hjärna. Men det skulle vara verkliga händelser och inte denna dova. pressande väntan. > (Forts) — EEK
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.