4 = = LT Onsdagen den 8 november 1964 " :LT.= | Realistisk” sämarbetsvilja kare a "=. LABOLMS TIDNING > Fallänningarna är kända, för att vara realister. Förmodligen har den kärva livsföringen i' gångna tider ' bidragit till att prägla detta karak- tärsdrag, som alltjämt gör Big. gäl-' ; Det . KRC och oppositlonspolitiken,' nm. fake tiskt har avgörandet; Dessa väljare kan aldrig tänkas acceptera en hös gerinfluerad ' politik, men väl en> framstegsvänlig mittenpolitik, Följ- bör m vara att lande ti olika framträdde till exempel klart å inori den poli' då oppositionen gdiskuterades vid cen= . terns föra en politik som attraherar dessa + väljare. t Centerstämman blundade dock in- i te för att det även finns väsentliga, i Tvååker i lördags. 'm rad talare gav. uttryck 'för sympatier för sås dant samarbete. Men man byggde inte några luftslott eller hängav sig ; åt illusioner, Debattörerna föredrog att gå problemet inpå livet och ana- lysera förutsättningarna till sådant samarbete, Att de därvid inte kom « fram till något slags alexanderhugg, som med en enda gång löser denna . invecklade och hårddragna knut, må räknas dem tillgodo. Det vittne nämligen just om realism, runa ar. iska frågor, där högerpartiet ; H befinner sig på samma - linje - som-r iF nn i november (Lv). - När förbundskansler . Konrad | ”Adenauer för omkring ett år se- dan, den” 15 oktober. 1963 från- "trätt. sitt ämbete och -den dittills- varande ekonomiministern profes- sor Erhard övertagit. regeringsbe- styrefi, -betroddes Kurt Schmicker , med; -Fkonomiministeriets ledning. Icke endast den tyska allmänher , ten : blickade '-förväntansfullt på den man som hädanefter skulle: tierna, "Förf: frågan är ett exempel.' Givetvis finns det, ingen anledning säga nej till sam- arbete med. högern i sådana . fall, Eller med andra ord: Ingen vill iso- lera -högern eller driva ut partiet. på någon slags ökenvandring, som det sagts i högerpressen. Men sam-"” "arbetet, måste bygga på realiteter / . och inte på önskedrömmar, Följakt- i ligen torde' högerledaren :Gunnat J Heckscher vara för tidigt ute, då! 1 Dala angav tonen ör debatten ' redan 1 sitt Anledningsanförande, Ar Isterad ik av. sina Han kolleger Alvar Andersson och Axel Men därutöver "bör Kristiansson, noteras, att de allra flesta talarna befann sig ungefär på samma våg- längd. Nyansskillnader förelåg gi- vetvis, . men dessa förmådde inte åstadkomma. 'någon debattlidelse, Det var alltså en diskussion där s: liga argument dominerade stort, Centern och folkpartiet har under. flera riksdagar funnit varandra . 1 praktiskt samarbete I flera betydel- sefulla frågor. Båda partierna före- träder en politisk linje söm inte är " förenlig vare sig med socialism eller konservatism utan" kan betecknak som en liberal centerlinje, Det fanns "en klart positiv &sikt vid stämman för! ytterligare 'utbyginad av detta samarbete, Hur' långt det bör ske är väl: för tidigt att nu yttra sig om; Men den grund som redan är lagd ansågs vara värd att "bygga -vidaré på. "När det åäller trevartisåmverkan är centerpartisterna. mer reserverå- de, Till detta bidrar utan tvivel dé a k valbomber, som, högerns val- makare låtit explodera vid de' se- naste valen och som såväl center: som' folkpartiledaren bestämt tazit avslånd från mitt'i intensiva valrö- relser,' Finns det någon garanti för ätt dylika” Intermezzon "inte: upprés pas I fortsättningen? frågar man sig inom centern. Bakgrunden. till den. frågeställningen är att "centerpolitl< « kerna har klart för sig, att alternas tivet till den nuvarande regeringss politiken: måste vara. en progressiv politik, som Inte ger socialdemokrä-. terna. chansen att.:köra.; med: det - gamla högerspöket val efter val och tala om att den borgerliga politiken" syllar til) ett riva upp de välfärds: förmåner vi har. Hr Antonsson. Dahla erinrade om den 'stora stabi 1 Ve nen kommer så långt, , han som i remissdebatten talar..om -- ett borgerligt valförbund - redan i 1966 års val; Förmodligen" återstår ' bundsrepublikens ekonomiska :po-" litik. :-Harls företrädare hade i hela ' världen" blivit berömd" som, upp-” hovsman till '”das deutsche Wirt- schaftswunder”. Kurt Schmicker, sedan 19491 damot -av.Aden tyska förbundsda- gen;zvar föga känd än ute bland / allmänheten” men inom sitt parti, | den 'kristligidemokratiska unionen innehade ' han: en ledande roll. Se-' de "frö ktionsordförande, : redan 1959 håde an, övertagit ordförandeska- pet. den ; tyska förbundsdagens många p innan og månte flörtalet 5 ha för att” lön samheten. i jordbruksdriften skall bli . tillfredsställande, skri Jordbrukarnas” .F ningsblad: H En brett upplagd upplysnings- kampanj skall nu :?sättas igång -med avsikt att klargöra för lant= "brukarna: hur angeläget det är att utnyttja . "de . tillköpsmöjligheter som nu kan stå till buds: för att göra lantbruket mera lönsanit;' : Jordbruksdepartementets nyli- iska utskott. Hans sakkun- under sin parlamentstid övervägande sysslat med medelklassens — hantverkets, i politiskt . skickligt manövrera hög- konjunkturen . och . framgångsrikt: tillvarataga förbundsrepublikens ekonomiska intressen+/ inför " hela 7 världen?« ae ministerns, första. ämbetsår . hördes allt” fle röster inom och utanför Tyskland "som " positivt : besvarade" sdenhå «fråga: Just inom 'den':'in ternatiohella = ”ekonomiska - poli kens område tycks Schmicker rö na, bifall; >gen lä :ominy "jordförvärvslag "bidrar till satt! gö- ra” denna 'upplysningsverksarnhet synnerligen och . juudjekampani . rad att bero på strukturut- -yecklingen. under” de närmäste å- ” ningskampanijén är" ett gott: bevis för.: att reningsrörelsen.. ak ivt att representera; förbundsrepubli- .ken i ,EEC:s näringspolitiskt vik- tiga ministerrådssammanträden, Sedan. början på: juli innehar han där .,.ordförandeskapet i. enlighet med föreskrifterna. om: det - en k -att sitta vid styret av för- dän 1961 vär. han ställföreträdan- . skap och hans organisationsför- : måga rönte : allmän ' uppskattning. : «I Men skulle : han, . som: småföretagarnas och detaljhandelns 2 spörsmål bli istånd att närings-'' i : Redan; under den nya 'ekonomi- Redan ' kort ' efter .ut= ' | nämni fick . han till uppgift i | . enta Stäterna av” Amerika, ordade ' ekonomiminister . Sch lande världsh Om gång .-om' halvåret återk ordförandeskiftet. Han ,hår efter- tryckligen. arbetat för: att” en "ge- mensåm =,” -konjunkturpolitik skall föras: inom. BEC. "Att trygga ;va- lutastabiliteten, påskynda. den Ge- ',. mar inbördes brukarnasFörenings. b 1 a d till "professor Gustaf? Win- . Htet vl har inom: den 'svenska vals.l: ke manskåren, Men det finns ett skikt väljare. : mellan ”. regerlngspolitiken fo KS som har att:föra. ett > arbetare, bönder och 'k "ter — med sammanlagt 300 miljo- en unik händelse, Det Var' än ; .'gen första gången sonv dessa tre "holm: ONE sammarbete. ifråga ; om ne äefän- internationella organisationer av : | ; Diakonistyrelsen, som led: trefrontskrig' mot den maktövertas gande världsliga "staten; not hög- a kyrkligheten" och "fö äver” mot jen”. bun form av lågkyrklighe usträvar "en 3 demokratiséring "av 3 ikolivet I eler” : den- 'politiska raktiken$'0 : Med detta:sista avses den' asocialétiskal delegationen NN e, Karl-Manfred "Olsson; äv alla tecken att' döma: hår. ä biskopens? välsignelse, » 3 En. pösitiv överraskhting' i' Wir grens bok är — heter det i JF — ner medlemmar i hela världen — enats' om en gemen:am 'stånd- punkt, Därtill har det skett i en fråga av utomordentlig betydelse, format ; dationen, i”De tre örgånisationer; som' ut= . har att prof funnit något. gott också i de & senaste årens sekulari- -seringsåtgärder, som de flesta hit? "tills ' som "en -ödesdi åtsnörning : av v kyrkans aktionsom- råde: - hö a Han ser prästerskapets minska= for kunnat konstatera en hög grad av samstämmighet i synen på "möjligheterna att använda redan "existerande - livsmedelsöverskott och överkapaciteten: inom : jord= bruket på vissa håll som en 'd el äv den ekonomiska utvecklings- hjälpen. För att nå dit fordras e- mellertid planering och samord- ning av resurser och åtgärder, Enligt organisationernas , mening bör detta i stigande utsträckning komma till stånd multilateralt, d. vis. genom ett i verklig mening internationellt samarbete på livs- medelsområdet och 'genom : att livsmedelshjälpen konkret och handfast integreras med. övriga biståndsåtgärder. Framtidsutsikterna när det gäl- lér världsförsörjningen. med livs- niedel är inte ljusa, konstater tidningen: ar För att undvika en för: sämring av det redan högst otillfredsstäl- lande försörjningsläget under. de närmaste åren framöver erford- ras en mycket kraftig ökning av världsproduktionen med livsm e- del. Den snabba befolkningsök- ningen, framför allt. i utvecklings- länderna, gör problemet svårlöst. Enligt Förenta nationernas beräk- ningar skulle världsproduktionen av livsmedel 1975 behöva ligga mer än 35 proc. högre än i slutet på 1950-talet för att hindra en di- rekt försämring av försörjnings= läget. För skulle li utvecklingsländerna til behä- e het » kyrkans förlora- .de inflytande på -undervisningen | > etc. inte som en kyrklig förlust u- tan som "en "impuls, till kyrklig förnyelse. Dessa åtgärder tvingar kyrkan att, om hon vill överleva, ta initiativ till egna aktiviteter; : Som exempel på dessa ”nystar- tade fria plikter” nämner prof, Wingren särskilt ' studiearbetet, besökstjänst och församlingsfadd- rare cs i »En annan positiv överraskning i den militante lundaprofessorns | " nya -programskrift är' den öppna hållningen gentemot frikyrkorna, REAKTIONEN MOT DEN BRIT. « TISKA REGERINGENS DRAS: TISKA ÅTGÄRD - att med ett Alexanderhugg för. söka . bryta den oförmånliga ut: vecklingen av örikets handel ber far att farhågorna för.varak- tiga ” konsekvenser | - såväl . för världshandeln som för det inter. nationella samarbetet både bred- |: dats och - fördjupats; skriver Svensk Export. ;.. : Den” brittiska regeringen :har själv medgivit att beslutet direkt -strider .. mot - Eftakonventionen, men åtgärderna kan givetvis inte heller utan vidare accepteras in- om Gatt: Det mest chockerande är, att en av världens . ledande utan. föregåend + a 3 va ökas med 80 proc, under nämnda 15-årsperiod, om en rim- lig förbättring av näringssta darden skulle komma till stånd. n= En ökning av den internationel- la livsmedelshjälpen skulle bl, göra det möjligt för utvecklings- länderna att i något större ut- sträckning använda sina bristfäl- 261 ioner med ett drar ett streck över det omfattan- de och ihärdiga inernationella samarbete, som mödosamt byggts upp inte minst under det senaste decenniet i syfte att ge världshandeln mera fria och sta- bila arbetsvillkor. Det är för nä- ringslivet och de' enskilda företa- gen — som är helt på det klara med konsekvenserna av brott mot ett ingå affärsavtal — svårt liga tillgå på betalni för import av investeringsvaror, tillägger RLF-tidningen. att förstå att avtal mellan stater kan brytas på ett så enkelt sätt | som här har skett, . Lemot.:; tredje integrå! 1 .däsvtill aft'vär ” tullars - slopande :samt:; att bedriva en 'gemensam: händelspolitik lä Schmilckers Europaprograms' an” gelägnaste punkter. ) ; Därutöver nlägge sig d särdeles :om att" förbättra - det eko- nomiska samarbetet med de unga nationer- vilkas ngsliv är un- der - uppbyggnad än. När EEC:s -I associationsråd . som 18 afrikanska | stäters"ock"ösrepubliken "Madagas kars irepresentanter' tillhör . jämte; de europeiska medlemmarna. sam manträtt + Bryssel -under: Schmiic- kers ordförandeskap. till sin kon? stituerande « session, : talade,',, den tyska; Yekonomiministern entusias= i | tiskt: omssbegynnelsen till::en iny gemensam "framtid för Europa” och Afrika.. Vid ett- annat 'tillfälle- då ”Deutsche- .. Industrieausstellung in: 1964”, som 41 nationer d t Tisprocesser får. aldrig handelsblock?; |” 'Varhelst 'det fanns "anledning ne i Genéve: vid. världshandelskonfe- rensen,::vid:världsbankens möte, ..i Tokyo. eller under besöket i För- "Den "Vävenska ! exportindu: trin :har.redar genom uppdelningen av sEuropa i två block" ställts inför etydande .. omställningssvårighe- ter. Nu tillkommer alltså ytterli- "gård" ett" besvärande orosmoment, : om den 'störste partnern inom Ef ”ta'söker:sig tillbaka till. en hand- lingslinje som rymmer inslag ' av ”protektionistiska element: Det innebär nya” påfrestningar för: den svenska exportindu: trin » och ställer-.stora krav på vår re- gerings; förmåga , att med : kraft lämna sitt, stöd och pröva alla medel för att möta den uppkom- na situationen, slutar Svensk Ext "bort." - . Efter nästan ett års aktion mot | butiksstölderna meddelas ett inte ; alltför” imponerande "resultat. Fler stölder här anmälts under 'året I medan antalet ertappade butiks- , tjuvar har sjunkit... + : Samtidigt beräknas det” årliga ; svinn som stölderna vållar uppgå : bill mej 60 milj kr per år. Det » tycks alltså vara stora pengar att ' grad än nu satsar på effektiva fö- ' rebyggande åtgärder i affärsloka- lerna, Det ärsf. ö. anmärknings- värt att. . självbetjäningen inte " kopplas mman mer allmänt med rder mot stölder, Att öka frestelsemängden utan att i + motsvarande grad skärpa kontrol- len. borde ha tett sig som ett o- : nödigt risktagande, (Stockholms : Tidningen) 2 |. Carmen. n stelnar i stora i » hämta för handeln om den i högre |- söker -» väcka" förståelse för. för- bundsrepublikens : läge, nell. ärelystnad dock ;: främmande Sehickers framgång om ekonomiminister” - | för honom, ' Mannen som av sina - | vänner > ker” en "liberal utrikeshandelspoli- språkslös” tik" och en på fri konkurrens vi- ett nordtyskt landskap långt bör- han i så-|ta från storstadssamhällen sköter |. dana,sammanhang med 'skicklighet I sitt ämbete i. ett världsomspännan- är natio-|.. kallas ”enkel och 'an- och som är hemma i de partnerships andemening. . : Gert Mar "har? verkligen hovsångerskan | Gertrud . Pålson-Wettergren, som nu- ger 'ut'sina memoarer ' MITT. ÖDES ' HJÄRTA "(Rabén & Sjö- gren, :34:—)". med : titeln hämtad ur: librettot -till Carmen, Anmärk- ningsvärt är. att det faktiskt har "gått" 45" Är”sedan en "svensk ope- '"rasängerska publicerat - sina min- , det" var Signe "Hebbe — som resten Gertrud Pålson-Wetter- n > en " gång "studerat scenisk "plastik; för? —-' som. 1919 publice= rade ' sina ' memoarer. "Fru Wettergren berättar om 3 barndom i Eslöv, om studieåren i Stockholm och utomlands, om hur honi.; debuterade. : - Operan” i Stockholm SOM: Cherubin i Figa> ros: bröllop och om”hur de stora "| rollern edan -kom', slag - i. slag; kritiken . var - över- :väldigande:.— "äntligen. en Car- men?” skrev - -en "recensent —, den ätiska faraodottern Amneris ji-Aida ——>av många ansedd som hennes” främsta scenskapelsey spår de när det gällde sång och age- rande ,—, Fricka"- - Valkyrian, Brangäne Tristan och Isolde, Ortrud i Lohengein | "och många andra, . inte att förglömma de sto- ra "rollerna i de ryska operor, som på Stockholmsoperan sattes upp av den ryske mästerdirigenten och regissören Issay :Dobrowen.: . - I två kapitel får man följa sång- Eu Tv värt alt: minnas: = erskan till Amerika, där hon' åren 1835-4938 | gästspelade I på Metro- politanoperan i New. York, på Ci- vie Opera i Chicago samt gav.tal- rika konserter, ”Amerika-avsnittet innehåller också ett roligt besök i Hollywood, -där. hon blev: bekant med stjärnor som Marlene Diet- "rich, ' Charles Boyer, Basil” Räth- bone, Bing. Crosby och Bob Hope. "Ett kapitel handlar om fru Wet- tergrens - upplevelser ."i "London, hennes ”studier ' där "i slutet av 1920-talet för den berömda sång- pedagogen "madame Cappiani och senare besök «i världsstaden som firad . gästartist : på . Covent Gar- den- -Operan, : där hon 'sjöng Azu- cena . mot Jussi. Björling-Manrico i' Trubaduren, ee Men samtidigt med arbetet vid Opéran. och - alla gästspelen. var hon: Erik Wettergrens glada och charmfulla maka i deras gästfria hem vid Stadsgården i Stockholm. Här. samlades : vänner från - snart sagt hela världen, Det var kultur- personligheter som författare, tea- terfolk” och museimän (Erik Wet- tergben var: ju chef för National- museum ' och en tid även för Dra- maten), Därigenom ' blir: den rikt illustrerade boken inte enbart 'en ”operabok”. utan även . något - av ett stycke 'kultur — och samtids- historia. : Namnregistret . ' upptar över femhundra namn, ed Per Olof Ekström har tagit. upp ett: känsligt : ämne till: behandling i-sin nya roman, ”Väntans. år” (LT:s' förlag 24: —). — det omaka kärleksförhållandet,- enligt ' ventionella begrepp, där kvinnan nått medelålderns mognad och er- farenhet och mannen. ännu befin- ner sig i våren 'och. uppbrottet, Ämnet är inte bara känsligt-i sig självt: på landsbygden tillspet- sas -dessutom de personliga pro- blemen 'för kontrahenterna. -I socknen; i byn finns ingen ano- nymitet, där noteras varje avsteg från "de vedertagna” reglerna. De | skyldiga prisges åt skvaller och förtal och riskerar inte sällan att frysas ut ur: den trånga gemen- skapen, : Och Edit Halvorsson i ”Väntans år” sitter illa till redan från bör- jan. Sedan . svärfadern dött och mannen tagits in på sinnessjukhus måste hon vända sig till grannar- na för att få de.tyngsta. gårds- sysslorna - gjorda, men fast : hon betalar för hjälpen får hon den endast motvilligt. En ensam kvin- na på en avsides gård, därtill med karln på hospital — det är inte som det ska, det är lurt. Men .sjuttonåringen 'Arne sätter sig över reglerna, Han är en käns- lig ung man med sinne för fair play, och Edit Halvorsson får sin skördehjälp. På köpet får hon en snabbt uppflammande sensommar- lycka, som ger" henne mod att omsider möta vintern och att se på sig själv utan bitterhet och sentimentalitet. kon-, ' KÄRLEKSPAR | också vackra uttryck för vemo- det, svalkan och-ron, och om ung- ; domens taggiga vilsenhet har han många kloka ord. att säga, den som sårar utan avsikt och dock kan ge ärr för livet, ”Väntans år” framstår i allt som en av" hans rikaste och angelägnaste böcker, , (Re Aktuell: - Grundskolan bår fotsats fram med provisorier. på lärarsidan och något liknande . bör rim- lkigtvis kunna ske också för gymnasiets del. Hur tråkigt det än är med en undervisning som bedrivs ' av ' lärare med utbild- ning långt under fastställd kom- petens, ter sig alternativet med spärr inför facksköle= och gym- nasieportarna än olustigare. Det vore glädjande om nya initiativ 'kunde tas på denna punkt. Västerbottens-Kuriren. ' -Den växande insikt. om de skador . som oljeutsläppen gör borde kunna driva på myndig- heterna. Den gamla wursäkten att systemet att blåsa tankarna är det enda. ekonomiskt för- svarbara är underkänd av tre stora ' oljebolag BP, Ehelt och Esso som kommit överens am att låta sina fartyg helt. ;upp- höra :med vljeutsläpp. ' . Handelstidningen. . . Medborgarnas kontakter med myndigheter och institutioner kommentar TORNE slippa. Justitieminister >, M Kling det, : 2 Stockholms-Tidningen "Om". butikerna hålls” stängda lördagar blir dét penibelt med Proviänteringen till 'sommarstu= gebesöket, . Och människor :som inte har bil får sitta ;där. de sitter ifall tågen och bussarna står stilla i "dagarna "två, os Nå, riktigt så illa lär det väl inte gå att femdagarsvecka för. alla skulle, strypa fritiden, 'men det är ganska självklart att de som iskall ' stå ' allmänheten. till tjänst på synnerligen obekväm dontlig ber mmer att kräva: or- tentlig bet M försaka. 7 det de; får. . Småningom Hår: det bli myc- ket dyrt, att på ett 'komforta=> band Te varar - i "vårt Bostei- Konstkritiker, skriver fö perter, åtminstone får 'man; den vållar ofta besvär. genom att) vissa ställen skall uppsökas och vissa tider skall' passas. Ond digt spring bör undvikas. Kon-' troller som inte är annat. än. tomma formaliteter bör vi Bostadsskatten en ny | form för: " Stockholm (TT). . Ett införande av' bostadsskatt i samband med: avveckling ” av khy- resregleringen har" åter varit : på tapeten, erinras. om: i Svensk Fas3- En: betydligt” anabbare' ävveck- ling” än” nu” av hyresregleringen förutsättes' som" ni vändig . för .en normaliséring av "bostadsmarkna. den;” Det "antas att fastighetsägar- na då "allmänt kommet: att ta” ut så:storax yreshöjningar: Vattö dessa bör: dras” in' till: det allmänna. Vad som hittills” inträffat "vid ”avveck- lingeré bekräftar inte förmodan om de” stora höjningarna. De' har var rit synnerligen måttliga och i stort motsvarat :vad som" fordrats "för täcka 'de'' stegrade' « kapital. och”, driftskostnaderna:”/ Vad” som eventuellt kan bli: över tas.i van- lig "ordning - upp till beskattning, och : under : nuvarande förhållanden kan "man räkna med att omkring hälften rinner över i de offentliga skattekistorna, . sn - Vid ' en, direkt hyresskatt kan det tänkas att en :del.fastighets- ägare. inte är. trakterade ' av. att tjänstgöra som skatteindrivare och underlåter att företa 'den höjning sort 'numera' anses nödvändig ' För | att, motverka överefterfrågan på bostäder och .som "skulle utlösa hyresskatten. Risken är då uppen- bar att hyran reellt sett blir - för låg och att hotet om en special- skatt framkallar 'en försämring av bostadsbeståndet, samma utvecki ling "som man har bevittnat ” un- der hyresregleringen. . : Även det motsatta kan "tänkas inträffa, Vid' all beskattning har man anledning räkna med försök från den 'skattebelastade . att välta över bördan på någon. annan. Awt beskattning driver upp - prisnivå- erna är ingenting okänt, och in förandet av en hyresskatt skuile kunna leda till att kompensations- tänkandet drev. upp hyrorna över den nivå som, annars skulle etab- leras. Vilka motiveringar som än tillgrips innebär en hyresskatt' en ny form av hyresreglering med. en sådans farliga följder. : RATIONELL VATTENVÅRD - I FRAMTIDENS SAMHÄLLE: Stockholm (TT). . or Vattenvärnet. betonar i en skri- velse till 1964 års naturresursut- redning den oerhörda betydelsen för framtidens samhälle av en ra tionell. vattenvård och inte minst vikten för den långsiktiga lokali- seringsplaneringen av industrier och samhällen att inom rimlizt avstånd ha tillgång till vatten, som utan alltför stora kostnader kan renas så att det lämpar sig för hushåll och för industrier . och £ Denna kärleksglädje; dets korta. glädje hos två ensam- ma, skildras med ömhet och rea- lism, ibland med en. hetta som står i samklang ' med skördemå- Tnadens. egen flämtande brådska. Men Per Olof Ekström” finner förorening med avloppsvatten. från servicev Som mest betydelsefulla forsk- ifter av de blem Vat- tenvärnet fått kontakt med under nings! samhälle och bebyggelse — inte minst fritidsbebyggelse samt från industri och lantbruk. Forskning- en härvidlag behöver bedrivas ur principiella eller generella syn- vinklar samt i mycket stor ut. sträckning. som lokala problem. Förhållandena "växlar. i-hög grad från ort till ort, problemens lös- ning kan på olika håll i landet — även om den går efter liknande generella linjer — avsevärt kom- ma att variera i detaljerna, En kartläggning av. . förhållandena över hela landet bör också höra till de primära målen för hithö- tande forskning, sin verksamhet nämner man bl, a. Forskningsverksamheten på | vat = (Forta &å sid. 7)-- få. uppfattningen .som tekman... Det är: naturligtvis gott och äl: "eftersom :. de "utvalda kräver , högsta | sakkunskap, men "då skall man inte samtidigt: lam n= | tera över att konsten-intss nåt, ut till folket. En lekman, - som räknar eg dit, kan. inte undg att få den förestal djupdykningar, ”otillg bondförståndet. Måste, och" bättre: famil jest abortsökande — de IA. det' finns” "spekulanter i krasst. ekonomiskt" utnyttjande har en chans att hjälpa. till med . av snedvridna individers Bjuk= . liga lust-att. beskåda teter, är ett beklagligt. faltum.- : / Det är möjligt 'att de" -Jiberala studenterna betraktar: det. som . en .av” ”våra : vanligaste mar” att ha den uppfattningen att. pornografi är och? förblir pornografi — även ni dentförbund visar den. ” Nya. Wermlands-Tidningen ; När det. mu är så att. man kan tilldela en: författare. No= belpriset vare sig ban vill: ha det eller inte "tycker jag det: är på tiden att ge det: till Strind - berg. st r > Skumma grädde "med motor-- såg kan inte ens vårt statsägda domänwverk, trots att.det kan alla: knep som drabbar privat- skogsbruket." Och 'hur” skulle det' vara om man i södra Sve- Lårz i rige försökte få bort skräpet ur oc ögat? [ETT ORD - oo PÅ VÄ (GEN Men Gud sade:.. Luk: 12: 205: Gud skall ha deg sista ordet att säga om oss och "till oss. allvarligt och . gränslöst tryggt Människor bilda sig en uppe fattning om oss. och fälla sina omdömen. Men ingen enda av dem 'känner oss fullkomligt. Vi färdas alla mer eller mindre. inkognito. genom ; livet. Ja, - det är icke sällsynt, att vi icke ens själva känna och véta; vilka Vi äro och hur det &. grund, och botten är med oss. — Men Gud känner. 1085. tull komligt. Alla våra böjelser, vä- gar . och , hemligheter : vet, han, Från hans mun skola vi höra det sista och avgörande omdös met. Det är gränslöst allvarligt, Men det är desslikes -Aryggt. Gud: gör inga misstag. — : Gud, du känner mig, Gör I detta dig trygghet? 2 ock Detta är på en gång gränslöst
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.