Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
Sammanhållnin; och" solida- ll - An ritet = den 'bärande idén i mon tet os Jordbrukets . ekonomiska : - Annonsera effektivt ! , föreningsrörelse ” | . Am : re 9, LAH OLMS TIDNING S : - . . F - [ : F 2, ARG.” at | : Redaktör och ansvarig utgivare; . . " so - — - - - SÖND re I a : - Bertil Nyblona SS ONSDAGEN" DEN -23-- JUNI 1965 | | ” . "Laholms Tidnings Tryckeri, Laholra” Lö er 30 öre Flammabadet simskoleeldorado Tvåhundra lär sig flytekonsten |. Framåt -— . också benen,-' frå ”. böj, framåt. och b . . Den" moderna : ingens : komm: glatt” "för! -110- '"Knäredsungdomar 4”. - ; Flammabadet' » och” " från en » ung,' söt fröken frä- ken;” Birgitta Hessle, Knäred; nyutexaminerad” folkskollärare, premiär och samlat ett rekord” "stort deltagarantal, som ' tän=- :ker "ta "skadan igen" efter: alla : år utan Flammabadet.' Här ska | är parollen för de 110 - ett: pågår simundervishingen i lilla :bas- imskolan i Knäred har haft |” - "”Omgiven av lummig grönska och med en välskött trädgård "som" introducerande "visitkort ligger "en låg, .vacker korsvir- Lera från Skummeslö härifrån skickas årligen åt- skilligt' av. formskönt lergods runt, , varifrån det sedan för- kesgård och ser inbjudande ut i värmen i gr pet till: Skummeslövs" kyrka. - Men ..det är, inte bara. en-idyll.. In- " nanför' sjuder det av: verksam- -hetslusta "och skåparivet. "Och germarsch er av arbetslösa :- > ae a - inom Gällivare . Representanter för arbetslö- a i bl; a, Ullatti och Hakkas i ” Gälliväré .. vandrade .. på” :mån- "dagen '- ”hungermarsch”.' 7 till ”sämmanträdet: "med: Gällivare kommunalfullmäktige. Under "pågående sammanträde ' fram- förde. delegationen" — ett 30- » tal; man .—' under "Iugna och värdiga former sina krav på arbete åt de arbetslösa i kom- "munen: "Flera" har gått utan ..Jobb.. över: ett” år” och" därför arbetslöshets- dt. över :30;"år E "extraordinarie åtgö ” der vidtogs: i kommunen: . ta punkter föreslog. man, kon- -kreta” åtgärder;. n - längre.sikt ka . ngeny, sedan : de. unga - först | - fått lära sig' de rätta tagen på torra : land, Därefter blir. 'det plask "ned 7i bassängen och . simbälte "på. : Nosa . — Intresset är överväldigan- de, säger Birgitta Hessle, Det|- > är "nästan "för mycket" för ' en "ensam simlärarinna att ta hand om så många och stora grup- per. Men det ska nog gå bra "" Vejbyparken korade i lördags årets 'badflicka, som” heter Mari-Louise Vesterlund och hör hemma i Ängelholm, , Själv fick hon 1.800 kr'och'hennes konkurrerande medsystrar. var : : sin hundralapp. Kröningen förrättädes ' av parkens :' miljonte ; "" besökare, : Connie" Mattsson, Förslövsholm, som förutom den- ". nå ära också fick blommor och frikort' till parken. På bilden . ”. flankeras den sköna. badflickan av hr Mattsson och" Vejby- parkens chef, fru. Syster Ewertz. . ee nas och ' framstegen "kommer, "så ambitiösa badare som” de flesta - ställd som kommuninstruktör | "i Kräred i sex: veckor, har! också :eftermiddagsverksamhet "av: nästan: lika” stort omfång som ; simundervikningen. Hon : leder .idrottslivet "i skolans ' gymnastiksal, där man: spelar handboll, basketboll'.och nya : flugan ". volleyboll, :” och "på "idrottsplatsen ' intill badet, där . man : friidrottar . och "har start < och" målplats för ' orientering: >. |- "0 Det här är en nyttig för- : beredelse inför milt. premiärår ;som folkskollärare,” säger Bir- itta och hojtar: åt: Kalle, den . vildbasen; , att;' röra.;på, benen + också, annars sjunker han som EES Konstnären och keramikern dlas' ; till . skönhetsälskare, som vill ha något med person- lig prägel och pryda hemmet med. jr es tl ör - Mannen bakom .. detta är konstnären, målaren och ke- ramikern Börje Walldén, vars krukmakeri på de år han ver- kat i Skummeslöv fått ett er- smakfullt arbete, -- de hittat och vill köpa, sa :ht Walldén. ' Det är därför: kan-' 'ske' ganska. naturligt ' att man” tycker att det kostar för myc- skett med leraän, innan den fått -.hemslöjdsdisken . eller, i uts: ställningslokalen.'.. Då brukar tonen ändras! Ta .» Hr i Walldén" visar oss ; en, " samling , halvfärdiga arbeten i ” mest. med.” I ' ett angränsande! rum sitter sonen Åke vid dre- sjarskivan och visar.etp' par tu 'rister' hur en kruka . blir till Man får följa lerklumpens om- ; : t så vandling; se hör formen Böje Walldén visar «. "i montem' bakom på sig.” i y r en formskö ul a a frå Sv tjusar:. :-hemslöjdsvänner landet runt . der för "att ” i; "nå ' till hemslöjdsföreningar landet |. ör "att "slutligen "nå "det med" bränning och glasyr, känt rykte för fin design och ' — Många kanske inte tän-: ker På vilket arbete som lig-: - ger bakom den lilla grej, som - ket pengar, Vi har fått otaliga - belägg för detta, men så har ': de kommit in och sett vad som : "den -form, som den har "på . chamott, . som man -' arbetar: rna med en; lika- utsökt samling .. vecklas under. förfarna hän- utseende, som man ' plancrat, varefter den sätts 'att torka i väntan på slutlig - behandling — Leran är ett härligt ma- ">. (Forts, å sid. 6) som salu .OM:Smålägen ' allvarligt! övervägas, Over 200.000 kr till arvsfonden ol ters sa från Östra Karu Stockholm (TT). ” Arvsfonden har ur boet cf- ter år 1963 i Östra Karups för- samling, avlidne f. hemmans- ägaren August. Bengtsson. från ute rtade, Hallandsås, Llödd 1865, J 5 SM Ng + sr p re ee rare så Ake Wall dén? beun r: vid drejarskivan' av en söt'skånceturist, klig n fick s vad som ligger bakom alla de vackra ting, . fördes. rslag.;: heter: ? o Ng, [d ” äre -”” får bankmannastöd . Bankdirektör. Bertil Odelfelt skriver : i” senaste numret av bankföreningens tidskrift Eko- nomisk Revy, att finansminis- ter" Strängs" förslag: om att vi borde sänka våra standardkrav; | då det: gäller: bostäder.” och ' " små” lägenheter i färre, 'slora borde bygga fl stället" .' Artikelförfattaren anser inte att detta: nödvändigtvis 'måste betyda ”' att'” bostadsbyggandet "minskar... Det "skulle räcka”om vi höll det kvar på den nuva- 'rande nivån! en Fibes = Vidare att" det är” synnerli- gen angeläget med en bältre "rg oofForts å nästa sid): ingen ': ökade "kraftigt: Arots skärpning ”"Affärsbankernas ' utlåning. har under den senaste halvårsperio- den; vuxit kraftigt : trots den fortsatta = kreditåtstramningen; k taterar ' Bankföreni i sin halvårsanalys. ov rö " Under novembermaj' ökade sålunda utlåningen med 6,9 pro-- cent, eller, ;1.406 'milj "jämfört med endast 715. milj under de närmast föregående. sex måna- derna... Denna jämförelse ' är emellertid föga rättvisande, och riktigare är att jämföra de ak- tuella - siffrorna-' med-' närmast föregående . november—maj, då utlåningen ökade' med 6 pro-: cent eller 1.190” milj. =” : NM | Bankutlån + är ledig igen"... för att : LU - :- Robin' Douglas-Home, 32 år, i j . rige i dag är inte: precis upp: prinsessan Margarethas gamle friare och den kvinna han se- .« dermera tröstade sig med, mo- Två deltidsarbeten och två yrken blir inte. ovanligt för en (TPorts å sid AY . människa i framtiden, säger arbetsmarknadsstyrelsens "chef Bertil Olsson i en :artikel i El revy. Han angri- ick Leveranserna av papper har > pittills' i år varit större: än -" i . , f -" gamma tid i | hemmamarknaden . som svarar för ökningen. Prisläget är oför- 1" en Den: svenska :ma rknaden jol, men det är)” ändrat och ” sysselsättningen god. "7 ” OA Den totala exporten till och per också ”byråkrati, slentri- an och rädsla att pröva nya grepp”. Dessa faktorer hind- rar vettig arbetsmarknadspoli- tik i en situation då efterfrå- gan på arbetskraft ökar , och tillgången -.stagnerar, , menar generaldirektören.; 4 — Om vi täckte vårt beho ” av arbetskraft — 50.000—60.000 med april nådde 610.000 ton nes ett > st (Fortscå sid.-3) N man årligen under en femårs- period — enbart genom-in= . .” nd H vandring av utlänningar, skul le vår arbetarstam i mitten på 1970-talet till 20 procent bestå av invandrare. från andra län- der, En sådan utveckling vore inte realistisk, menar hr Ols- son. : fur sy " — Vi måste i stället satsa på automation och rationalisering, på ökad produktion per ar- betare och" på arbetskraftens ökade rörlighet, både geogra- .” Stockholm (LT). ”, nd Nykterhetssituationen i Sve- muntrande men ändå ojämför- ligt "mycket bättre än vid se- "broarna ij kungl. huvudstaden, då ett. fylleristeenfrum;- satt Bratt -hationens:m ” kelskiftet, I ' Staden ” inellan |. - man stödd mot väggarna och ""nynnade: rem a saa krsdd. apostel Bratt. (Albert Engström-teckning ven August Palm var en av Bratts ar- gaste motståndare. I den av Palm startade tidningen Appell rik- = tade han hätska och ganska ofta .sanningslösa angrepp mot Ivan ”Tänk om "alla sjöar vore "brännvin =» 00600 loder vore Minchens'. ,. Alla onvå Öl PA DA + Och ..det. var inte bara i gränderna och på ”buskrogar-' na” som spriten rann i ström- - mar; - guldkrogarna och hem-' men var många gånger inte "stort bättre; Det var inte ba- ra i proletärens byxficka som | (Forts. 'å sid. 6) v est: N — Är ni en välmenande man eller är ni en medveten. hum- bug? Förtjänar ni inte mera på ert system än på läkedomen? Så ' skrev ;/ Albert Engström 1915. och frågan riktade sig till. dr Ivan Bratt, mannen som haft det oerhörda modet att föreslå och även lyckats genomdriva en långt .gående inskränkning av svenska folkets spritförbruk«- Tonen ,i delta inlägg är. ty- pisk för den hatstämning som rådde inte minst i vissa intel- lektuella kretsar gentemot den man som startat Stockholmssy- stemet och infört motboken, = I dagarna är: det precis tio år sedan motboken — sanner- ligen en av de mest omdisku- terade institutionerna i detta land slopades. Helge Cohn, 'själv ett ”sekelskiflets barn” och vän till Bratt, på- minner här om hur det gick + i Strix i november 1899). T. h. fiskt och yrkesmässigt, . säger en bild: av. Ålbert Engström från sekelskiftet som ganska väl har- arbet ] tyrelsens chef,|' moni med - de ”rall ”" som 'k en riktare mot av oo. (Forts, å nästa sid.) . bo ons oa > > Samhällsreformatorn Fraser N i | till när motboken föddes. Utrustningsproblerm > vid lantbruksskolor granskas av expertis Jordbruksminister Holmqvist har tillsatt en lokal-. och ut- rustni 'ograml itté för jordbrukets . högskolor. Pro- (Forts, å sid. 3)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.