n + > Givetvis medför inte ' | ”Dahméns föredrag finns infört) ,f . 4 r , LAHOLMS -TIDNING a —=LT — Avgiftsbelagd” bilkörning? Från konservativa kretsar reses ” allt oftare krav på” att vi bör "hålla tillbaka önskemålen på sani "hällets servicesektor med. av låta Onsdagen den 23: juni: 11965 TT= betalar bill och I las ' även av dem på andra. håll. Följder av” fätortsbilifmön?: blir då behov + som folk betala mera marknad: ga priser. Vid Skattebetalarnas förenings årsstämma ventilerade professor Erik Dahmén det, ämnet "och mm de att den el utvecklingen hämmas och leds i felaktiga banor därför att man ;inte tar ut realistiska priser eller avgifter av dem som utnyttjar man 'med stör iver försöker fäcka genom att riva” och bygga, efter en annan stadsplan än den man ” skulle vilja, om man sluppe: att ta hänsyn till att ett snabbt väx- ande. antal bilar” vill. trängas - på gatorna så länge de får-göra det gratis. De som. åker gratis ”kon- x”. möjligheten: att färd samhällets tjänster eller åsaml samhället kostnader av olika slag. Efterfrågan som lockats fram « genom att man inte använder priser och avgifter har blivit så stor "att köer uppstår, och kös inne. "städerna med privatbilar, de'ser. inte ad. de uppoffrar ge- nom att pressa fram möjligheten i fråga. De ser bara egna kötids. |$, förluster, d.v.s. vad vi kan kalla samhället drar betydande, onö- diga kostnader, är ofta klart : odemokratiskt och hämmar fram- . plånbokens ransonering må anses lärs så otillfredsställande, men det "betyder, inte att 'en ramso- . nering genom köbildning medför | : större . rättvisa, « =. ” skruvas sk ba och bekväma allmänna” trafik- medel, i skolor,” " ålderdomshem, fritidsområden mm; "skulle kun- na resultera i, Genom att under låta att > använda " prissättning i höjden. mer; ring genom köbildning cättvisa, men: man skapar stönre orättvisa genom ransonering med plånbo- > ken, "Om mu över huvud' taget " denna: sorts ransonering skulle minska: köbildningen'-på fler än ">, vissa områden, — stadsområdet. När det -. gäller :exempelvis .bo-I.. än ide annars skulle ha gjort. / " Det är möjligt att utvecklingen” + tvingas 'söka', läkarvård, om! ide . blev sjuka, och de sön hade det sämre ställt skulle få sin eko- nomi orimligt försvagad, Det:är inte ens säkert att alla hypo- - kondriker, som enligt Sven Ry- "dentelt (i samma mummer av Sunt förnuft där weferatet av hr . översvämmar " sjukhusen,” skulle avskräckas,' ty en inbillad sjuk- 1, dom : är för 'den som” hyser ins billningen lika "oroande som "en verklig sjukdom; AA >> På ett äde I hr Doh- mycket. « en storstad i verkligheten kostar, alltså med: alla indirekta förluster som inte syns? Är man "rädd för" att ren sådan” undersök- ning: "skulle" rubba” funderingafna öm sdet lyckliga, i den: nuvarande utvecklingen? Dessa omåttligt dyra ingar, som Pp Dah- mån. talar, om, skulle: kunna" be- "gränsas , ”betydligt;” om ;ånve nd- : mån in på en ' väsentlig sak, nämligen tätortsbilismen, Bilister . söm, mestadels - åker ensamma , ä : stora åkdon erbjuds ett successivt ökat utrymme att köra gratis i våra tätorter, Invändningen att def 1 ' KRAFTFÖRLUST "Sollefteå har enligt V ä st e r- i bottens-Kuriren lyc- ; kata med vad som angetts .Omöj- u 3 , "fors mitt i stan, och;fr SKROTSVERIGE ! >. 7 ”.. Bakom” de. oavbrutet växande :skrot-' och 'skräphögarna skymtar den” moderna ö i | leda still "en månfärd före 1970 har "lastronauter till månen, => Edward Whites lyckade fyradygns- färd i Gemini 4 med Whites 20 mi-, nuter slänga” ”rymdpromenad”, Re-" " Gemini 4 landade i Atlanten ten anför Bermuda var man i färd med förberedelserna för näs- ta 'Gemini-färd som: planeras äga -rum någon” gång i augusti Samtidigt som McDivitt och White hissades upp i helikoptrama och fördes ombord på hangarfar- tyget: Wasp inlédde mean på Cape Kennedy uppmonterandet av bär. raketer: Titarr II, och på Mc Do- nell-fabrikerna i St Louis genom- ick; just då Gemini 5-kapseln de sigta öntrollerna, Tempot i det bemannade rymd- program som” man ' hoppas skall trissats upp” med planer på att, sända: upp ' även" Gemini 6 före: : lårets" utgång. Det. är under 'denma' färd” iman hoppas -kunna ordna ett $. k'rendezvous och en samman- koppling ? av två farkoster" i rym- den, 1967Å Jhnan dess skall-maen emel- lertid, redan 'ha' fullbordat de första" förberedande ' färderna-: inom ra- men för tremansprojektet Apollo. år, Den skall föra iden: 45 to tungal. -Apollo-farkosten = == obex ixden första "av em serie provfär- der: inom ”Apollo-projektet, Raketen som är. en kraftigare version av "Iden smycket framgångsrika Satunn skommer.: att sända upp den |första: - Ap lln=F: i.en. omloppsbana nÅgon gång un- der 1967... < Om: allt" fonts ter att gå väl | Nästa Gemini up C Gemini-färdérna T tom 12" skall iyara "slutförda" i -milten av” fmannad — i en bana kring jorden >. p i augusti f " jätteraket Saturn. De övriga på ket som Gemini 4, Astronaut Coo- per skall försöka manövrera Ge- mini 5 i närheten av den. lilla s.k; P'månhamnen” på Cape . Ken- nedy 11968.. Även denna gång blir det" emellertid" fråga - om. en: förd runt! 'jörden; Sedan följer en rad uppskjutnängar med Saturn 5 — alltjämt i.banor: kring jorden — innan - man” i. slutet av 1969 gör det" första försöket” att” sända” tre : Detta tidsschema, som för bara några år sedan skulle ha ”betrak- tats som: wena " fantusierna; ' blev framgångsrika '. färden med Gemini 4 och major Whites långa ”rymd- promenad”. : chef jektets-++ ens plast- och .. plåtemballage, jUnoz Florén. ildum/ ".syntetis "raka in miljoner? på ett” « verksbygge blev stadsful mäktige "> för svår, Bara' fyrå' ”ledamöter” gick +: emot projektet, Nu är'forseni bor- ta och kraftverket heräkna$vara klart för drift 1968. Men när man : summerar kostnader och överväz ger driftskalkylerna visar det sig, . att man räknat så grundligt miste alt kraftverket :innebär 'en kom- munal jätteförlust på 23 å 30 mil- ; joner kr, Det motsvarar en koni- munalskattehöjning på mellan två oth tre kronor. Höga räntor, låga oljepriser och den värmealstrade elkraftens ö- " kande konkurrensförmåga är or- sakerna till Sollefteåfiaskot. - FYRA 'SKOGSUTREDNINGAR N AV STATLIG KARAKTÄR . arbetar f. my, och nu har den , femte, Iden skogspolitiska, tillsatts. Jordbrukarnas Före- ningsblad kommenterar: Trots att de olika skogsutred- ningarnas, arbetsuppgifter på ett både förvillande och oroande sätt griper in i varandra är det den nya ul ingen som f.n, tilldrar sig mest intresse — förklarligt skal $ till tombut ljer 'och Så Sh. bli? en fruktansvä för. 4 vand d Jack ; | Befälhavare ombord blir Gordon i Cooper med. Charles Conrad som rt då Charles Berry fram- höll” efter latidningen avt det fak- tum "att fyrä; dagars ”tyngdlöshet inte haft några negativa effekter ES — Gemini ss — "vara, del hå mnar också i'natur soner” Som” varje morgon ic rar sig upp, över öronen ”placerår med, jvälmanikurerade: naglar ut "tombuteljer och konservmakula- tur i backarna, + I denna skrotperiod utan mot-. "stycke är bilen världens största konservburk. Det finns” ingenting som har mindre charm” än 'en så- dam' död bil Det är på något vis ” hopplöst skrot, Skrot utan 'skrot- värde. Att.” dem hederligt: av- "lägsnade kostar 'pengar.; "Upp emot 100: kronor ' stycket." Ingen: har längre ' något kommersiellt för- troende för” ett ' bilkadaver. Den enda lösning 1961 års. bilskrot- ningskommitté hittills ' - kommit fram till är en subventionering av bilkyrkogårdarna i form 'av. tilla lägg på försäkringen, Under sina glansdagar måste dessa bilar ha utgjort en fröjd för ögat. - Förkromningen: Ttlyste som ' silver, När ägaren speglade sig i lackeringen svällde hans sta- tus.' Några av dessa' bilar kunde kanske. i skönhet rentav uppta tävlan med advokaten Henning Sjöströms nya Rolls Royce eller nog med årets sk P litiska hän- delser som bakgrun; h "Denna Skogspolltiska utredning ar ning, vilket varslar om att dess ställningstagandern - kommer : att dikteras mera av parlamentariska än. tekniska och fackliga hänsyn, Hur detta skall kunna "lens funktion som surrogat efö -med Henning. Sjö- ström, . När chauffören bekvämt tillba- ”kalutad i-framsätets plymåer gun: gade” fram' i trafiken” ”måste' h erfarit en stark lyckokänsla. FB leref. med övriga utredningar återstår att se, . Utredningsdirektiven framhåller i första hand behovet av åtgärder ur samhällsekonomisk synvinkel men ti kten , att innehavare av = fristående skogsbrukgfastigheter bör. ha en skälig inkomst. Skogsvårdsstyrel- serna kallag plötsligt ”skogsbru-|, . kets rationaliseringsorgan” - och anbefalls - till speciell översyn, : varvid bl. a. den uppskjutna frå- gan om en sammanslagning med lantbruksnämnderna skall över- vägas, Någon som helst antydan om skogsvårdsstyrelsernas nuva- rande dubiösa ställning visavi bo= lagsskogarna finns inte j direkti- ven. Vad bondeskogsbruket : och dess föreningsrörelse har att vän- ta av denna skogspolitiska utred- ning motses med stort intresse, ' uket rep dock ä ännu så länge en betydande, | ' livskraftig 'enskild' företagsamhet i detta land. Någon större hänsyn "till ” bondeskogsbrukets önskemål vittnar direktiven dock knappast OM och har observerats: av många psykologer. ”Folk har all- tid tyckt om att vagga och gunka. Rörelsen lugnar dem genom-att i djupet av deras omedvethå uppr. väcka "ljuvliga minnen från 'fos-. terstadiet. Den kommer folk "att känna sig snälla”," NN sna ) 2 AF IK RS fe nykterhet | N oÅ | vapenmajoren »Cooper « IiGemini K-färden ' den. amerikan Den. 36- -årige.- Hyg- "var före som vistats längst j rymden, Han tillryggalade den 15 och 16 maj 1963 > med ' sin : Meroury-kapsel ”Faith': 7”. 22 : varv it "jorden. Nu får han alltså tillfälle att åter- ta”sitt bekord, Coopers tre år 'yng- re kollega Conrad är löjtnant" vid amerikanska flottan .och har ännu inte prövat på en rymdfärd. Kom- binationen blir alltså lik den som le Gemini 3, där Virgil Gvissom var en erfaren rymdfarare och Rohan Xoung ”nykbörjare”, En läxa lärdes bl a under Ge- mini 4:s färd, och det var att det mänskliga «ögat inte , räcker. när det blir fråga om att åstadkomma rendezvous . och - angöring, d.v.s. att "manövrera ' samman två . far- koster” i rymden och koppla ihop dem, För d behövs en radar och en sdatarnitskin, två inslag som skalt finnas ombord på Gemini 5. Denna "farkost skall mämligen vara försedd med en extra Hiten kapsel som skall lösgöras och an- vändas. som lövningsmål, Gemini 5 skall också medföra en full last av bränsle, d.v.s. dubbelt så myc- "Sträng "försöker ” inpränta hos de "statliga "verken att det in- ste längre går att lyssna med ett "förstrött öra till hans uppmanin- "gar ! att: iaktta sparsamhet med a statens medel; Läget är ansträngt "och 'om "inget mirakel inträffar blir det värre och värre. Det hjäl. per inte längre att sätta sin. lit a till skattehöjningar. Nu 'infordrar - hr Sträng ordentliga besked om verkens långtidsplanering att läm- "nas i samband med deras petita i > höst, "Det :statliga. maskineriet reagerar långsamt, Det tar sin tid, Ånnan administratörerna fått klart . för sig att vi är på väg in i ett helt förändrat ekonomiskt läge. Dessvärre förefaller det, som om det skulle dröja ännu längre, in- "nan Politikerna blir medvetna om det: : skall "der jättelika bk av 4 j extral , som läggs in i en REIN mollö kap ån be exakt bana och. inte kommer att tumla omkring i rymden, vilket var fallet med det utbrända andra bärraketsteget under Gemini 4- färden. : Dr Wernher von Braun (t.h.) leder utvecklingsarbetet på USA:s dande administratör dr R. C. Seamans, "von. Brauns medhjälpare dr E. Rees och överste R. Petrone, tyngre bärraketer. I bakgrunden en Saturn 1 klar för uppskjutning bilden är (fr. v.) NASA:s biträ- chef för avdelningen : för Gemini 6 skall sedan försöka åstadkomma rendezvous .och sam- mankoppling med en Agena-raket som i förväg sänts upp i en satel- litbana, För denna färd har NASA utsett astronauterna "Walter Shirra och Thomas Stafford. Aktuell Vid bostadsförmedlamnas kongress” förklarade hr Aronsson från Öre- "kommentar: - ver bara tänka på! alla de sjuk- vårdsarbetare och lärare, vilka får sin grundutbildni vid. Kagge- bro, att fi ns om att det bör byggas fler s små lägenheter innebär ”en went kuslig syn” på saken, Vi "håller med ho- nom i princip. Här har hr Sträng uppenbart gett sig ut på ett om- råde, som han inte behärskar, Han handlar klokare, om ham i fort- sältningen i stället är mer lyhörd: för de synpunkter, som 4 mer” från den myckna expertis vi dess- bättre har på det Fbostadspolitiska området, Det är inte fler små lägenheter, som nu behövs. Hittills har det tyvänr byggts allt för många så- dana, i om s . Arbetet ( Den statliga tokaliseringsbered- ning, som på inrikesministenns uppdrag nu skall rycka in för att leda . lokaliseringspolitiken,, får många och besvärliga problem att bita i. De förberedande och grund- läggande utredningarna borde ha varit klara vid det här lag et, | Västerbottens-Kuriren Kaggeholm; pingströrelsöns folk” högskola på Ekerö, har äntligen beviljats det tidigare orättvist ute- blivna statsbidraget, Äntligen har megeringen givit sitt erkännande och konkreta stöd åt ett fostrings- och undervisningsarbete, "som i drygt två decennier tjänat samhäl- let synnerligen generöst. Äntli får skolans elever samma möjlig- heter som sina kamrater vid andra folk- Usis. högskolor' i vårt land. Man behö- Man räknar med att affärsban- Kerna varje åt nyrekryterar ca 2.000. personer... De flesta komme: direkt från 'skolbärken, de vet! allmänhet föga om vad som rör sig innanför bankkontorens väggar, de har valt ett yrke som fordrar gan- ska specialiserade kunskaper. De Ik behöver utbildning. & " Strax” efter. andra världskriget startade' Studierådetivid affärsban- kerna, tillsatt av Bankernas för- handlingsorganisationi och Svenska bankmannaförbundet; arbetsgivare- resp. arbetstagareparterna. Mål- sättningen var att : utkristallisera vissa normer för dningen av banktjänstemän normer som alla affärsbankers nyanställda. är en korrespondenskurs i åtta brev — .Bankteknik för bankmän. "| Den är obligatorisk för alla anställ. da som "aspirerar på att bli ordina- rie tjänstemän. När examen senast ägde rum — det var i april i år — var det ett tusental elever. som skrev slutprovet på 32 olika plat- ser "i landet. - ' De hade då under en eller ett par terminer läst in kursen anting- en ensamma eller i grupper, Kur- sen är utarbetad av bankmän men utges av Hermods som också skö- ter rättningen av insända lösning- ar till de olika breven. Bankteknik för bankmän får ses som ett komplement — ett viktigt sådant — till den utbildning res- pektive bank själv ger sina an- ställda. ' Korrespondenskursen kan förenklat sägas. ge en allmän bild av vad en banktjänsteman måste kunna medan vad bankerna själva lär ut mer rör sig kring problem som är speciella för banken ifråga. På t. ex. ackvisitionsområdet. har bankerna ofta en del ”affärshem- ligheter” och på sådana områden vill de själva förmedla kunskaper- - Jna.- Jämsides med 'grändutbildningen eller något senare i tiden ligger fackutbildningen — den som avser att föra in en person på en särskild rörelsegren, Den avser områden som in- och utlåning, utlandsrö- relse etc och har en övervägande praktisk-teknisk inriktning. Även i dessa kurser medverkar stundtals Studierådet, men det gäller också här att de olika bankerna har sina egna metoder som de själva vill lära ut till personalen. Bankteknik för bankmän är den nödvändiga början — för den am- bitiöse banktjänstemannen finns det stora möjligheter att studera vi- dare, att utbilda sig inom ett par speciella områden. - ”I injefolkets” vidareut- bildni; "Denna vidareutbildning : avser oftast vad man i bankerna kallar ”linjefolket”, alltså de som = sitter ute på avdelningskontoren. Man bör komma ihåg att bankerna i princip har två olika slag av spe- cialister — dels de som från bot- ten: utbildar sig till specialister på kommer — oi som jurister el- ler civilekonomer - — -till- banker- nas huvudkontor, på notariatavdel- (Handelstidningen). ningar eller ekonomiska sekretari- at, skulle kunna vara gemensamma för 7 ”Grundstomnmen för utbildningen : t ex. utlandsaffärer, dels de som besi Rektor Bertil Höglund som före- står Studierådet vid affärsbank ådet na, . Så I det här sammanhanget bör man komma ihåg att inte mindre än 90 procent av alla bankanställda. är folk med vad man: skulle ' kunna kalla ”traditionellt” arbete bakom disken — detta oavsett om de ge- nom kurser specialiserat sig inom ett område eller ej. För att kunna stiga uppåt på kar- riärstegen fordras att man går ige- nom Högre bankkursen, Det är en fyraterminerskurs — även denna bedrivs huvudsakligen per korres- pondens : som för delt: Bankerna satsar hårt på utbildning, — 20 intresset stort: bland. de: anställda bokföring. I kursen ir ingår fyra stat- ämnen: en kvalificerad kurs i före- tagsekonomi — bl. a. balansanalys (., ch kreditbedömni -national- affärer. Få studieavbrott och - >, kuggningar Sal von Studierns fordrar att man r ändå- populära: 1964 började 105 r trolig inom. ganska få år. Stu- dieavbrotten' är få Nksom. de som kuggas i examen. . a För att ge eleverna 'en extra ”ge- nomkörare” före slutprovet: samlår |. man dem till en internatkurs på 3 —4 dagar några : veckor innan skrivningarna äger rum, Eleverna får då tillfälle att ställa frågor på avsnitt .som förefallit dem : dunkla och blir också själva: testade : på vad de lärt sig. .. — Vi har emellertid den uppfatt- ningen att eleverna — hur ambitiö- sa de än annars är — ofta har litet svårt att komma igång med stu- dierna, säger studierektor +; Bertil Höglund. ' De behöver helt enkelt en genomgång innan de börjar läsa — de måste lära in studietekniken och få studieanvisningar i god tid så att de slipper vad som nu är vanligt, nämligen ett ur alla syn- punkter olyckligt .råpluggande de sista veckorna, Vi"har därför pla- ner på att försöka börja med upp- taktsträffar på någon dag. En banktjänsteman som inte är nöjd heller efter Högre bankkur- sen kan försöka studera vidare på akademisk nivå. Här hoppas man mycket på de ' universitetsfilialer om vilka förslag nu lagts fram för statsmakterna. De skulle göra det lättare för de intresserade att stu- dera nära sin hemort — som 'det nu är tvingas de ofta begära för- flyttning till ett kontor då någon av univ förutsätter att man efter den obli- gatoriska grundutbildningen' arbe- tat två år i bank och även lärt sig I en följande artikel skall vi re- dogöra för affärsbankernas interna utbildning. ' Sverigenytt: 2.000. villor får. SER . Stockholm (TT). - I Bara kommun wutanför Mal- mö där man just påbörjat ett av landets största småhusprojekt, lan seras en Sverige-nyhet av Bygg- nads AB V. Liljenberg, Lund och Esso. Samtliga villor, över 2.000, skall nämligen få central distri- 'bution av - eldningsolja. - I stället för att utrusta varje villa med för. Resp. vwillaägares kostnad för oljecistern bortfaller," och de nya I om ' lag- ring 'av eldningsolja. Problemet med tunga tankvagnar på tomten elimineras också, : För kommunernas del blir rise ken för olja i vattentäkter avse- värt mindre genom stora, väl- egen tank kommer oljan att lag- ras H stora cist och därifrån. till varje hus, "skriver Byggnadstidningen. Det hela sker enligt samma princip som tt. ex. vattendistribution. : Med detta System behöver vil- laägaren ej riskera oljeläckage el- ler att plötsligt stå utan olja. Han tämmer sin inomhustemperatur som hittills men kan dag för dag, med hjälp av ett räkneverk, läsa av sin förbrukning, 'Hela willa- gruppen betraktas som en storkö- pare. med de ,rabatter. detta med-' rv byggda. centralcisterner, och | till- ing: samt inspektion förenklas. AX Av alla själens ' egenskaper - är dumheten den som mest bidrager till livets lycksaligheter, En stark och livlig tankegåva z är ursprunget till de tusen sorger och lighet till ekonomisk 'studiehjälp | ekonömi,; bankjuridik 'och utlands- - elever, i år 135 och en fördubbling |, man be-l1 höver ej heller bekymra sig för |henne, [lyssna till honom, holm, för att inse Idet- rättmätiga och naturliga i myndigheternas stöd åt denna verksamhet. ”v Dagen Till ' råden av wederier och tra- fikföretag som lockar till färd på mer « eller : mindre internationella vatten med' skattefri sprit, skatte- fri tobak, billiga livsmedel och i L ett ' alldeles färskt "argument. ingen omsättningsskatt ansluter cg nu även Statens Järnvägar. Den-" na institution, som bekant ett stat. lligt. verk, har återupptagit sin”av hr Sträng starkt gynnade konkur- rens. med högstdensammes trogna :| omsindrivanre på landbacken och lockar även i år med. billiga inköp mm; på väg till Sassnåtz; ”inköps- ä ” gynnas då kom med billigare biljettpris till skillnad mot de verkliga genomfartsresande, Föredömer är inget vidare. = « Si Köpmannen . FPU-kongressen i Falkenberg örslaget om krav på ärnplikt, . Dess bättre kvinnlig väl ] torde det. bli stannande på” om- budene 8 bord. ;. "Sundsvalls Tidning (fp) I Tv:d pressfönster förnekade Expressens mwedaktör :på fråga av redaktör Hernelius, att Expressen företagit sig mågot för att under- lätta Granquists resa till iIsrael el- jer i vistelse där. Senare" har det framkommit att” Expressenmedar- betaren' Michanek" för" Granquists räkning skrivit en . inirodiktions- skrivelse till det israeliska journa- listförbundet, "Sådana metoder för att ”avslöja” nazister är. avslöjande för dem som begagnar dem, - ' Arbetaren st Medan Imperiet skakar av den. ' om Beatles, > förläning fortsätber ” ”idoler- hä I, ndets' parker utan att ge sig hän åt drömmerier ' om uatt bli ihågkomna av 'ordens- väsendet, I. gengäld får de upple- va det extatiska gpupläkväsen deras . prestationer väcker. i dé.:' djupa backfishlederi och det ningens "tid. "Vi reser själva' bort och i stället fylls våra platser av | andra människor från andrå;,trak- ter, "Allt detta” är -som” det -mesta på gott' och ont. Det goda: det för med sig känner vi väl Jälla" till, Kanske också det onda, Mén ändå är det för inanide att så många människor 'veagerar så litet för avigsidorna, där väl främst ned- slitningen - och nedskräpningen av. natupen utgör "det svåraste' pro- blemet, . Detta problem måste vi alla "hjälpas åt för att komma” till- rälta med, on King. lägerelden " Köerra / kanske -: beror "på att svenska, . folket. har råd att stå i kö, funderar : Västerbottens” Folk- blad, - - En så raffinerad lyx borde kan ske. beskattas, : "Eskilstuna Hirlrea TT a - PA VÄGEN "Jag vill" locka henne bort och föra henne ' ut :i öknen och tala ljuvligt med henne, och jag skall göra Akors dal till en hoppets port. » "> HOS, 2: 14, 15. Det är Herren som talar om sin brud, som har varit honom 'atro- gen, "Han nämner sin plan för att vinna henne tillbaka, - Ut i öknen vill han föra henne, ensamheten. All oron förvirrar Hon behöver - "stillhet, I öknen kan hon komma på avstånd från allt det som 'nu upptar och dårar henne, Och då får hon tid till att tänka sig för, Där kan hon komma till besinning "och 'ge sin skuld, Och : där blir alla andra borta och hon blir ensam . med honom. Då. hör hon inte längre på de dårande | rösterna utan blir äntligen stilla, så- att hon . kan Och det han will tala är inte bestraffande utan ljuvliga ord. Oo, du underbare. brud; rudgum! Hur för- undrad ch överväldigad skall hon inte bli Där 4 öknen skall Ak täredalen - — bli en fkons dal — is dal skall bli em som händer människor: och från vilka andra kreatur är befriade, en värld av nytt hopp. När j jag olapplar styrk om bg faller, rea "mig ou!” Svaga,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.