4 . | 4 LAHOLMS TIDNING , 8 —=LT Amerika har blivit världsmak- ten . nummer ' ett, och . som en följd därav har. det, måst åtaga sig uppgifter, i alla världsdelar, Det är länge sedan Monreodok- trinen tillämpades. Då tillät man inte, att europeiska, makter in- grep .i förhållandena 'på västra halvklotep' men . befattade sig il stället ej med Europa. Nu har man två gånger under blott '25 år med miljonarméer' ingripit i Europa och som en följd därav måst ta ansvaret för de förhål- landen, som där uppstått. Ame- rikanarna” har tyvärr ofta upp- trätt på "ett opsykologiskt . sätt gentemot andra folk och därför blivit. allt mindre populära, Bris- ten på erfarenhet om de politis- ka förhållandena utanför Ame- rika har "ofta visat 'sig stor. En klar politisk linje har ej heller alltid kunnat skönjas. Man har handlat . efter opinionens väx- lingar och måst göra helomvänd- ning, när man insett misstaget, eller också har åtgö kom- Fredagen den 3 i 1965 " Amerikanska sv till.de egna kusterna. Den kom- munistiska. kräftbölden' har "man emellertid 3 låtit bli. kvar, Giftet sprider sig. alltmer därifrår; till de latinamerikanska" ;7' Som en följd dära kom :révol- ten på San” Domingo. Nu förstod sa "man, att ett ingripahde var nöd- vändigt, om -man ej: ville tillåta ännu en: konimunistisk' ö' i Ka- ribiska' havet, och handlade med stor: snabbhet. Sedan, blev "emel- -lertid opinionen osäker inför: den " plötsliga ”kraftutvecklingen, ”doh man : ansåg” sig behöva" ta hän- syn -till : andra "amerikanska sta- ter, där. man alltid "är. känslig gentemot ' nordamerlkanskt” ingri- pande. En "del symboliska ' kon- tingenter från Latinamerika har man nu fyckats erhålla” till. San Domingo,. men därigenom > här också den: egna: handlingsfrihe- ten . minskat; ' Den ' halvkommu- nistiska ' rebelledaren ,.behärskar endast en mindre: det av. huvud-. staden,” 1 men "där .står nu ' de 3 st, amer mit för sent. De' senaste åren har visat många exempel härpå. I Kongo stödde man FN:s kri- | giska ingripande. mot Katanga och bortkörandet av Tshombe, vilket tedde till kaos. 'Nu' har: man kastat om och stöder, i stäl-> let denne för att åter. drägliga förhållanden skall -ernås, SoA I Berlin ingrep man 'inte - -med bestämdhet - vid murens : :uppbyg- gande och har sedan 'måst finna sig i ständiga ” kommunistiska övergrepp där. ” I Sydvietnam” "hade det varit relativt lätt — om man "stämt i bäcken i stället för i ån — att stabilisera Jäget.' Så blev ' 'ej fal- let,- utan iran "sände sk ”råd- givare”, i som” ej: kunde uti något, Nu Char ' man mås 'en hel" armé, och: det ' tvivelaktigt, hur. resultatet" kom; | mer att bli. Man här gått- längre | ” än. Goldwater föreslog: men. för sent, sö t » På Kuba ingrép” man ej heller i"tid. Först då ryssarna börjat få fast : fot och ett ingripande måste få storpolitiska följder, lyckades man åtminstone hihdra stationering av raketer ' där , ån- -dessa "kvarter ' och” söker» för- handla. De fåtaliga rebellernå är helt isolerade och - skulles F på några ” timmar” kunna överman- "näs. Hur. länge man ämnar fin” na sig i denna situation är ovisst. Man söker tillmötesgå opinionen genom att stå stilla. I stället för att. snabbt eliminera” ” upproret skapar. man just den” politiska oro och det motstånd, som man, Det är "beklagligt; att de: Fkom- muniistiska : motspelarna har. ett starkt övert gr emedan de an r "politiker. debatterar ; "eller eljest uppträder. i TV eller "radio behandlas "svåra inrikespolitiska " problem på en sådan nivå att en- | dast väl insatta personer kan föl- ja.-med; litikerna nämner . ett namn på "en utredning och har ka trupperna omkring |' år. Andra uttryck för. det föränd- krati” har pågått i de väster- ländska samhällena i mer än ett halvsekel. "Kravet kom mursprung- ligen från arbetarrörelsen och ha- de då en mer eller mindre: uto- motivering: Man tänkte sig en om- daning av. företagen i analogi med - demokratisering. Man menade ' att -; demokratins ”rösträttsprinciper” skulle . kunna införas överallt i samhällslivet och att : demokratiska — institutioner skulle kunna få sin motsvarighet överallt på det företagsekonomiska området, 'På sina håll ledde så" dana. krav; till huvudlösa' experi- ment, bland vilka väl den itali- enska s.k, ”fabriksockupationen” 1920..;hör till de mest drastiska. Den -bröt samman efter 22 dagar 'och' dess efida ' resultat ” blev, att fascismen : fick vind i seglen. 'P vårt iland. liksom: i övriga nordis- ika länder: har förskonade från 'sådant; Trots vis- sa "oundvikliga ' och" stundom skar- på konflikter. har: vår utveckling även på ”arbetslivels område i stort. sett” präglats | av växande förtroen- de. och safharbete mellan: parter- nas > . Så länge arbetsgivarna uppfatta- dustriell .demo-. äg. till :socialise- ring” av, " företagen och ansåg att dö endast kunde skötas "effektivt öm : företagsledningen ' ensam fick bestämma, möttes: de må arbetsgi- varhåll med misstro och motstånd. åda v håll" började 'man; emel- småningom inse att:arbets- . och . arbetstagare (för att då ymhällslivets - i föråldrad terminologi) ' stor: ; ttsträckning hade : gemen-' samma -intressen och . att därför parter kunde medföra stora. vins- ter. .Från- en. allmänt: radikal ideo- i. övergick" -man : på arbetarhåll til ikretä önskemål, om vidgad insyn för "de anställda i produk- tionens . teknik, funktionssätt, eko- nomiska' -betingelser. och : krav på ökad" trygghet, : " säkerhet, ' trivsel och : sundhet i arbetet. Att: man även, på . andra : hållet, accepterade dessa synpunkter ; "kom bl. a. till uttryck i: en” brosch; ”Kontakt och samverkan | inom 'industriföre- tagen”, , som. SAF utgav 1945, men redan: dessförinnan :'hade . ;denna förändrade... hållning beseglats' ge- nom. det s," 1 Sa ejöpadsavtalet” 1938. och genom inrättandet . Arbetsmarknadskommittén samma rade synsättet är avtalet om .fö- retagsnämnderna '; 1946, " LO:s 'be- tänkande om - ”Fackföreningsrörel- sen och .företagsnämnderna” " 1961 och ; TCO:s . skrift Tjänstemännen | ; och föret; derna” 1964. därmed framfört ett: sakar; t DE UNGDOMAR SOM. INTE ; FATT PLATS I GYMNASI ” ERNA ' : : ' tröstades i TV-Aktuellt med att yrkesskolorna : inom kort -' ocksål skulle jämna vägen för”. högre studier, Skolöverstyrelsens 'chef, som lade ut texten” syftade pål-” ecklesi utr om studentmössespärren;:'Ledar- skribenten i Värmlands] Folkbladhörde på med Tätt förvåning: : Generaldirektör Löwbeer optimistisk i överkant, om" man betänker att yrkesskolorna i fort- sättningen som hittills torde bli så passade av sina ordinarie upp- gifter att de bara i begränsad ut- sträckning kan preparera' "sina elever för studier vid högskolor och universitet, I. princip hade generaldirektören naturligtv's rätt, . under förutsättning att hr Eden- mans spärrutredning leder till av- sett resultat, men i: praktiken torde vägen över yrkesskolorna till de högre läroanstalterna var- ken bli vanlig eller särskilt lätt att vandra, : Det är därför tvivelaktigt om de ungdomar som" råkat komma på efterkälken i. årets poängjakt blev fyllda av! förtröstan . efter generaldirektörens uppmuntrings- försök, . I DET MODERNA SAMHÄLLET |. har sambandet familj-arbete brutits, vilket gett den gemen- samma fritiden ökad betydelse som sammanhållande faktor i hem och : äktenskap, : påpekar Västerbottens-Ku- riren, Men när både dubbelarbete o. skifttjänstgöring ökar, kan lätt den situationen uppstå att inte ens fritiden blir gemensam, Det säger sig självt att detta inne- bär påfrestningar för äktenskap och familjeliv, Här krävs både fantasi och generositet för att rimliga lösningar. skall : uppnås. Arbetstidens förläggning är allt- jämt förbehållen arbetsgivarna även om tend till uppluckring av denna regel kun- nat iakttas, I framtiden måste man eftersträva ökade möjlighe- ter att tillämpa individuellt an- passade arbetstider. . Fritiden blir längre, den ut- vecklingen kan utan vidare för- utses. Men målet måste sättas högre än endast längre och längre ledigheter. Vi måste också få en meningsfull fritid. Ett första steg i den ännu endast inledda ut- vecklingen är att vi accepterar nödvändigheten av en spridning av ledigheterna. Men lika viktigt är att vi sam- tidigt strävar efter att göra all fritid innehållsrik och attraktiv, "var i >.som endast: uppfattas |" inom -en. mycket trång krets. I + Viktiga samhällsfrågor. males. i våra effektiva -åtredningsinstitut "och återkommer ;med en aukto- ritetsstämpel som” sätter frågorna över all” debatt; "Teknokraterna styr samhället ” med : hjälp av statistik och datamaskiner. Folket får nöja sig med experternas re- "ÖNSKEMÅL har varit en ".kortsåldern, "skriver F Ett och annat skäl h så talat härför, Andra och 'star- kare '; emot. . Bilförarutredningen säger också 'för: sin del: nej. Den kan därvid, stödja . sig på utred- ningar som visar att det just är de yngsta, körkortsinnehavarna, som. svarar "för "en 'relativt större del. av ' träfikolyckor: än ' andra grupper :bilförare; Lite till mans har man haft ett allmänt: intryck löverföra” de åbstrakta och just ge- Jvändbara 'slagorden : till ' de . | motsvarande organ på tjänsteman- :' Emellertid har debatten om ”in dästriell ";demokrati”- präglats av ib$' oklarhet. Att det!inne- är samarbete på arbetsplatsen, farbetarmas;; medbestämmanderätt, tryggat "inflytande" åt de anställda kar visserligen Knappast råda skil- da i meningar. Oklarheten uppstår när? det” gäller "att "utveckla ett handlingsprogram 'för- hur v detta medinflytande ” konkret; « : niseras 'g.'s:v., kort sag nonr sin diffusa och känslobetona- sIde.: karaktär. i-”provnagandan -an- kon- kreta : :sverkligheterna kiuella "överläggningar .: debatten ' återupptagits” in- om Arbetsmårknadskommittén "och nasidan. föreligger. nu tre aktstyc- ken, :s' m: visserligen. inte. gör an- språk” på att betraktas som SAF:s | ställningst de men väl- är ägnade att skapa- större klarhet och (konkretion. - SAF:s styrelse gav hösten 1981” en- sär- skild utsedd - ”referensgrupp', hu- vudsakligen : "bestående "av perso- ner i' företagsledande ” ställning med praktisk erfarenhet av de ak- "Debatten om industriell” demo- ” pisk, "socialistisk eller syndikalistisk . i varit. lyckligt | ett" fredligt. samarbete för båda i. på, företagets: förvaltning — -därom ]': Arbetslivels denokratsering lickpunkten — Fil dr Alf'Ahlberg är. välkänd -kulturskribent och mångårig rektor för Brunns- viks folkhögskola, Han funge- rade även som lärare vid LO- ekolan i Brunnsvik och fick därigenom god kontakt, med arbetslivet och kom redan ti- digt in på tankegångar om ar- en "gemensam ' målsättning. för | praktiskt "taget alla i det nutida .välfärdssamhället får väl betrak- tas som allmänt erkänt, och na- turligtvis behövs det — särskilt i ett exportland som vårt — en be- tydande produktivitet för att a upp- rfätthålla en sådan. Men därutöver? Andra behov 'träder då i för- grunden, , om. vilken motivations- psykologin på "nuvarande stadium vet föga eller intet. Säkert är att den gamla föreställningen om ”the economic man” är en förenkling. a Intressebalansen Det är inte utan vidare säkert, att det bästa samhället är det, som har den högsta materiella levnadsstandarden, men däremot får det väl anses säkert," att det bästa, samhället är det, vari män- niskorna bäst får sina behov till- fredsställda. Det är naturligt: ja riktigt, att man 'på företagarhåll utgår : från produktivitetsökningen såsom det primära kravet, Men det är inte lika naturligt från de anställdas eller, från samhällets synpunkt. När en sådan motsätt- ning mellan olika intressen före- ligger har vi ju vant oss att be- trakta kompromissen såsom den enda riktiga lösningen — på det- ta betraktelsesätt bygger i Stor ut ibetslivets d vår fredliga samhälls- 2 tr . I denna: artikel ger han sin syn på de utredningar = och förslag rörande samarbetet in- om företagen som en särskild referensgrupp utarbetat inom SAF, Frågan bar högsta "aktualitet eftersom överläggningar i äm- "net har börjat mellan SAF och LO. i Arbetsmarknadskommi » tén.!' - VW tuella problemen, i uppdra, att gränska frågan om industriell de- mokrati. Ordförande har - varit | f gruvdirektör ' Boris '" Serning "i Grängesbergsbolaget, Dess betän- kande har nu (1965) avgetts un- der rubriken ”Samarbetet i fram- tidens ' företag”. Referensgruppens debatter har delvis förts på grund- val av den vetenskapliga analys av de företagsorganisatoriska' för- utsättningarna, som tillkommit på gruppens initiativ. och - utarbetats av . ekonlic.,; civilingenjör ;". Erie Rhenman, Den utkom - förra året under rubriken." ”Företagsdemo- krati och, "'företagsorgamisation”. 'V| Referensgruppen lät samtidigt ge- nomföra "ett antal fältstudier inom ett betydande; antal :. större : och mindre » företag: Resultaten :..sam- manfattas $ en - särskild spublika- tion" ”Information och samråd” (1965). : | Beferensgruppen har: i sitt be- tänkande "utgått från ått- större klarhet och precision i: debatt och konkreta förslag bör kunna ernås gehöm. : att - man försti anger en klar - målsättning för samarbetet i företagen och" därpå på ' , denna "debatterar de ” medel, komma till användning. Även" medgivet att det'i realiteten sällan eller:: «aldrig låter sig" göra att dra någon skarp + gränslinje mellan : mål”: och - medel”, eme- dan" medlen: återverkar' på målen ( ligger: i förbigående sagt det felaktiga+i den” inte minst i det politiska ; livet ofta ,”. tillämpade principen ”ändamålen helgar med- len”) torde man ändå i praktiken kunna acceptera att utgångspunk- : ten är den enda riktiga. Så långt finns alltså ingenting att invända. Vi i I Sarmarbetets | målsättning vt Vilka är då de mål, som från företagsledarhåll . måste + uppställas för samarbetet och som .. detta följaktligen måste + underordnas? Ty samarbetet får ur denna syn- punkt inte betraktas som 'självända- mål, Referensgruppen har stannat för. tre sådana: mål i'nu nämnd ordning 1) ökad, produktivitet, 2) ökad arbetstillfredsställelse, 3) ”intressebalans”, Produktivitets- av ”att så. förhåller sig; Speciellt] ” vissa grupper, har man tyckt, li- tar alltför. mycket. på sin obestrid- da tekniska "skicklighet för att besinna, att det finns också andra trafikanter, både i fordon och till fots, som inte är lika ”suveräna” och som ansvaret bjuder. att ta hänsyn till. Men det är som sagt mera allmänna intryck. .Det är bra, att bilförarutred- ningen har ett mera dokumenterat material, när den'nu går emot en sänkt körkortsålder.” sd oe «De handikappade skall bli fö- remål för ännu "en. utredning, SI första ' hand böj "den" "kartlägga "vårdfrågornas läge i kommuner- na, heter det i direktiven. Dess betänkande kommer inte att bju- da på någo ön stimulerande läsning. "Frågan om” utredningen alls finner . någonting att. rapportera från ett stort antal |) ”Istått i. våra liiteratupmagasin rn men .tinte tagits: Ak Ånga” litterära evenemang går av: 'stapeln i tidskrifterna utan att "sedan. löpa i någon tryckt boks Hamn, därpå gäv Åke Runn- quist många spännande exempel i: sin” nyttiga - bok - ”Litterära tid- skrifter ; 1920—1960".' Flera ' dikter av. Erik Lindegren | har tv ex. ned; i hans. 'diktsam- lingar, :. Boken hade ur den syn- punkten en brist däri att' den sak- nade personregister, ' men den bris- te” har' nu "avhjälpts av författa- ren "Erik Ransemar, hemmahöran- de, i Göleborg, den: fria företag- samhetens "centrum, Han har låtit stencilera ' sitt Personregister ” "till Runnquists bok, något som gör boken flera -resor användbarare än ö Stencilen kostar 5 kr och kunna inhandlas i boklådor eller direkt" från författaren, Gi- tarrgatan 1, Västra ” Frölunda. " . erna ”agit ”rundligt med tid på H sig för att gå från ord till hand- ling. Det tycks inte hjälpa med Det behövdes många år av ener- gisk politisk upplysning, innan allmänheten fick klart för sig att de" handikappades ' situation var|' ,de d rationer som radio- "och . TV-insamlingarna . innebär. Det behövs ännu kraftigare reak- tioner från allmänhetens sida för att driva" de kommunala myndig: ett första ': rångens .samhällspro- |. blem, Sedan: dess. har myndighe heterna till hanäling. I Sve måste" enligt dess mening alltid komma i främsta rummet. "För det första” heter: det i be- tänkandet, ”är. det otänkbart att presentera 'ett samarbetsprogram som leder till minskad produkti- vitet eller .. försvårar 'produktivi- tetsökningen, För. det andra bör det övervägas, om det finns sam- arbetsformer, ' som kan utnyttjas som hjälpmedel ' för fortsatt pro- duktivitetsökning.' Allt , talar för att - produktivitetskravet.. » snarast blir än starkare”. "Kan det då inte tänkas att det i vissa fall råder .en motsättning mellan "de båda målen ”ökad pros duktivitet” . och ”ökad zarbetstill- fredsställelse” och -att de sålunda skulle kunna komma i :' "konflikt med varandra? En huvudtes i den s. k. "human relationsrörelsen” var den att så inte kan bli fallet, Ökad arbetstillfredsställelse skulle enligt denna aut iskt resultera .Jatt. den "högsta taxan: för. många utveckling, Det är också en .så- dan kompromiss : referensgruppen har & tankarna, när den talar om ”intressebalans” - såsom det. - tredje Aktuell "Blod, svett och tårar . lovade Churchill en gång. Svångremspo- litik, torftig inramning, . verklig socialism signalerar de algeriska ledarna, Men appellerna riktas till vitt skilda medborgare under vitt skilda förhållanden. Man har svårt att tro att det algeriska folket kommentar. sida, kanske "också mera känn- eft ikningar "för syndarna. bara territ . Gefle Dagblad Skall man uppnå önskvärd ef- fekt hos totalförsvaret är det vä- - sentligt att på allt sätt underlätta fred: hällets säkerligen synner- kommer att väckas till någon en- tusiasm av överste Boumediennes tal." Svåra tider stundar utan tvi- vel för den redan . hårt prövade nationen, Dess framtid är höljd i djupt dunkel, : H Helsingborgs Dagblad 'Samhällsomdaningen , | kräver större rörlighet. Det är något wi måste acceptera. Men människor har ' också behov. av. stadga och kontinuitet. Skillnaderna - mellan den ena orten'och den andra är inte stora i våra dagar.' Vi lever inte längre i fvå kulturer. Men" miljö är något både yttre och inre. En flyttning är under alla förhållan- den att i någon mening börja på nytt. Den situationen rymmer sto- ra påf ingar och : svårigheter. målet. En sådan : intr vars förutsättning givetvis är en viss grad av värdegemenskap och gemensamma normer -—' något som ' referensgruppen anser i sär- skilt hög grad” föreligga i ' vårt land — synes ägnad att tillgodose 'såväl kravet på ökad. produktivi- tet som på ökad arbetstillfreds- ställelse. ”Det är också troligt, att intressebalans "gynnsamt påverkar förhålland inom föret; och därigenom bidrar. till att öka både produktivitet och lönsamhet. Sam- tidigt är det värt att upprepa, att ett villkor för intressebalans i fö- retaget är att. även 'företagsled- ningens ”Jegitima krav lir beak- tade”, . : Som det effektivaste medlet 'att uppnå de tre uppsatta medlen an- ger ” referensgruppen .: ”en allmän förbättring av -företagets ledning och administration, "Inom" ramen för en sådan allmän förbättring av företagets ledning är utvidgning och ' fördjupning av... samarbetet mellan . anställda och företagsled- ning ett värdefullt medel, som kan bidra att'förverkliga de tre tmålen/”. '- Betänkandet Sramlin ger här en. rad konkreta 'och positiva förslag, som . det: här. skulle föra för långt att närmare gå in' på. Min. avsikt har varit att fästa 4 ANRE UNTE RS vid de 0 la . Flyttningsbidrag och andra stöd- former finns redan, men proble- met 'är kanske, inte främst ekono- miskt.; Vad som -krävs är ökade resurser för psykologisk och socio- logisk forskning kring” flyttarna och deras ” problem. '. Framstegen får inte köpas till priset av män- niskor 'som wantrivs, misslyckas eller kanske går under, därför att ingen ser 7 deras problem." . LX > Västerbottens- Kuriren Det är säkert, välbelänkt att inte sätta” körkortsåldern' lägre än "18 år; statistiken. visar att "en" för- hållandevis stor” del av trafikolyc- korna ' vållas ' just av ungdomar. Och 'det är säkert inte orimligt att anta att de yngsta förarna är mot trafikföreskrifter » och med- trafikanter. En svårare "fråga, som inte - bilförarutredningen har: haft anledning ' att ta ställning till, är hur man- skall, kunna förhindra körkortslösa ungdomar under. och över 18 år att göra vägarna osäk- ra. Här måste till en effektivare trafikö fervakning från '. polisens svårigheter, som alarm na ' övervinnas," I varslar: de got im: det Lögnarens "straff ingen” -längre tror på honom; men att han själv" inte: kan tro på nå- tera, ätt man bland et ter- runt. om i världen syns anse, städers . - kollektiva + kmedt ligger på "en -nivå :'som'..inte föl mår, täcka » trafikföretagets samt=: liga kostnader, skriver genéraldi- rektör Nils Hörjel i senaste. num=""' ret av bankföreningens tidskrift Ekonomisk" Revy i en . översikt -' över AB Stockholms lokaltrafik — det nybildade : företag - "som skall ta' hand om ' ”tegionens' hela". kollektivtrafik. ser Stockholm och” "många. storstäder dras med; - Sans I andra ” likartade, problem ' när det" gäller "trafiken: ' själva - stadskärnans ' :befolkning minskar 'medan. den ökar: kraftigt -. inom regionen som helhet: och avvägningen ' mellan kollektivtra= ' kik och enskild trafik är svår — . . det är alltför många, som anser det bekvämare att ta bilen från förorten in till arbetet i centrum, Därtill kommer problem som är speciella för Stockholm, dels lä- get på två sidor av Mälaren," dels det förhållandet att förortstrafi- ken är splittrad på ett tiotal olika trafikföretag. : - Genom iden principöverenskom- melse som i december 1964 träf- fades :. mellan staden, landstinget och till er wiss del SJ hoppas man i er snar framtid få en be- tydligt smidigare trafik "inom Storstockholm. ' Artikelförfattaren — för sitt arbete ' för. överens- k 1 kallades han "Stor- i "ökad produktivitet. Senare stu- dier har varit ägnade att ' till en viss grad ' dämpa denna optimism. ”Trots våra otillräckliga kunsk stockholmstrafikens starke man” — betecknar resultatet som en mil- om hur arbetstillfredsställelsen kan påverkas synes det klart, att kraven på ökad produktivitet i traditionell bemärkelse och ökad arbetstillfredsställelse ibland ..: är motstridiga”. Liknande synpunkter finner man hos Eric Rhenman, dock med klart erkä de av stolpe... AB St ikholms lokaltrafik skall i princip driva all kollektiv trafik inom området — överens- kommelsen skall i tillämpliga de- Jar" gälla fr. o. m. 1967. Det inne- bär att man successivt skall inte- grera alla de enskilda och kom- munala trafikföretag -— inklusive det positiva och Progressiva .. i nyssnämnda rörelses insats. Men om nu alltså en konflikt mellan de båda målsättningarna verkli- gen föreligger — är det då utan vidare självklart, att produktivi- tetskravet måste ha prioritet? När det gäller målsättningar | Stockhot spårvägar — som nu finns inom området. : Företaget kommer helt eller delvis också att överta SJ:s busslinjer, 'T-banenätet. byggs ut till tre system med elva banlinj ju alltid värdefrågor in i bilden, och sådana som bekant inte avgöras på rent vetenskaplig ba- sis. Att en v viss materiell levnads- standard, rikligt = tillgodoser de 5 k, Pbiologiska” behoven, är y Lue r - Ja . 1 + , 1930 35 40 45 50 35 60 65 70 75 ' : > ÅR "Folkmängd "i Stockholms 'stad och län 1930—64 samt prognos till 1975. -A = Stockholms . stad ' och län, B '= Storstockholm, : C = Stockholms stad och D.= Inner staden, . bon oo ning av de olika företagens taxe- system skall (fortlöpande : genom- föras, - Under det nya trafikföretagets första verksamhetsår alltså 1967 — räknar man med kostna- der på 449 mkr och inkomster på 290 — således ett -underskott 159 mkr. Detta — som är högst preliminärt och troligen tagits till i överkant — skall täckas genom anslag från staden och landsting- et. Under de första fem åren skall larndstingskommunen betala ett jämförelsevis längre bidrag. än staden, Fr. oo, m. 1972 skall par- terna emellertid bestrida (cost- naderna i proportion = till . sitt skatteunderlag. , or ”Det finns inget större ont än en oförvägnast "och mest' nonchalanta |” ” visar en nu 'publicerad' undersök-=. . professor, Jörgen 'Westerståhl. Kon "I litiska skiljelinjer som är” cent S la för de” olika partierna." . > så ät Så med dig. i ödsligheten. Hur t - ditt liv varit, om met Pade inte funnit dig. Han öken till en' trädgård. dig och vårdat dig. han över ditt liv alla . faror ; och allt - inte en gång vet om alla du svävar i han akt på. riktat mot dig: « ligen påfrestande 'skalömsning då, ofred hotar. och därför bör sam>= + ordningsproblemet täs upp Hill för- nyad granskning | av statsmalter- na. . (Sydsvenska Dagbladet Man a vill hoppas att den pågåen- . de: fritidsfiskeutredningen, som .. framför allt har en mängd juri- diska och ekonomiska problem att ta, itu med, även skall ägna nå- . gon uppmärksamhet åt vård. och ålerväxtfrågorna och med hjälp . av inhemskt och utländskt forsk- ningsmaterial kunna ge vissa re- . kommendationer till fiskevårdens . fromma, Cnc . en Svenska Dagbladet. IN "Om Konsum vill gå i spetsen för 'priskonkurreris ” måste man vara beredd att sänka återbäring- en. Och 'om man sänker återbä- - ringen så att den. bara blir någon enda procent kommer hela den: väldiga uträkningsapparat som be- :' hövs för att räkna fram vad var- je medlem skall: ha att verka . orimligt överdimensionerad. Det är därför som Konsum mås- -.: te välja om man vill "ha kvar återbäri eller gå i spetsen: för : priskonkurrens. "Ur allmän ' syn- punkt är det inget tvivel 'om att ' det är priskonkurrensen som . är värdefullast, Det. är bara: om man . aktivt priskonkurrerar som Kon-.: sum har något värde för' konsu- Vad man saknar är en grund=' lig inventering 'av landets - alla, . handikappade. Omr' man får döma av ode' mutländska ”undersök- ningarna, skulle cirka 5 pro- oent av befolkningen 'vara' påtag-. ' ligt fysiskt eller psykiskt han ” kommun: :måste ' också, ” tving kartlägga även de: dolda behoven; inom sitt. område. Då först klar | läggs fullt skillnaden mellan. väd som görs och vad som borde gör, Dagens" Nyheter? "Till skillnad från radio och: Tv håller sig tidningarna i allmänhet: med egna uppfattningar som”: de: försöker övertyga läsarna: oj N de. försöken är inte fullt så. få- fänga som -det ibland påståtts. Det ning som gjorts under ledning av tentan av' denna, är. att läsarna mottagliga” för tidningarnas : argu=" ment i frågor som inte ' rör de po Falu-Kw ren «Hr Gunnar. "Hedlund är 'en "stor, filur .och om.' han har. . att . mellan: tio raka och. se väg så tar han nog hellre "den krokiga, även om den ' är längre" ” och mera svårfarbar, - : . > (Göteborgs-Posten ETT ORD. > PÅ VÄGEN "Han fann honom i' öknens land, i ödsligheten, . där ' ökendjuren tjöto, Då tog ' han honom i sitt - beskärm . och sin vård, han beva- rade . honom såsom sön ögonsten. 5 Mos, 32: Så var det 'med Ieräel > och Han fann dig inte han .hade har "gjort din ;h sedan har han beskärmat Så noga vakar och. avvänder 2 gått du a de faroi Varje steg du tar ger Hans öga är alltid Du har blivit som Guds ögon- sten — det dyrbaraste han har — ögat, så snart det grand närmar sig. »” inst” stoft- Hur lycklig är du intel dålig kvinna och: det har aldrig Utan skapats något bättre än en god FY sk AR du Cénont ett vrak . sera - och trafikeras med snabba kvinna, Va : lek har du blivit hans ee kär motor SJ skall ra se sten, ogen ögon=" 400 mkr på dessa linjer. ' Redan fr 0. m.' 1966 kommer övergångsrätt att införas mellan olika trafikmedel och en samord- Ingen har lättare att begå ett fel än den som alltid handlar med omtanke, Hur ofta med svid s och tröstande ände å hjärta M u går i och märker ej källan [OR nd mo där hälsa. och svalka i öknen, ” du fån! oe i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.