x i , ev vi - Den: gångna veckohelgens mo- . tortävlingar i Karlskoga blev li- > vanden att komma tillrätta med " ka skandalomsusade som sina fö " Fjälva” " som en teknisk och organisatorisk " dade, . triumf, ty en stor del av den tillresande publiken drog ned an- seendet genom' sitt uppträdande", + ana el. Torsdagen den 12 augusti 1965: LTS Vad | göra. åt: raggarna? dock inte förtröttas 4 sina. strä- : raggarplågan.. Det blir dyrbart Ia regångare. Det hjälpte inte att ” Jängden för samhället att ta hand ' . tävlingarna betecknades - om- alla rattfyllerister, trafikska=';"- utomäktenskapliga '; barn M Oo sv, som ofta följer i raggar-' 7 uppträdenas spår. Det kan därför ' vara värt att medan tid är satsa Fylleri, sexorgier och raggarupp= » mera på positiva åtgärder, Det be- i hö 7 träden tycks följa motortä +» na som en infekterad svans, - I Karlskoga var : raggarlivet. Polisen hade kallat in : " förstärkningar från olika håll för , : att kunna hålla ordning på tra- : -fiken. och ta omhand de värst ' » nedbusade ungdomarna. En dele= : - gation från socialstyrelsen i i Stock- ; : holm med byrådirektör Göta Ro- sén -i spetsen hade också. mött > upp för att på ort och ställe stu= - dera raggarlivet, Från myndighe- ternas sida är man nämligen med- i ; veten om att raggaruppträdena är .. skhl. dad Ovs " kaler och positiva arbetsfält, som : man beredd på. kan ge ungdomarna 'sundare ut: lopp för sina ambitioner. - =. . Samtidigt kan det' ifrågasättas, om ' de stora ' satillskott, men längre har. något : + berättigande, X i Man ' förstår ambitionen "hos de” ; H motorklubbar, som genom tävlin="' garna försöker skaffa ett gott kas=" I » motortävlingarna'> det. bör inte vara; - motiv nog. Några” tekniska: exfa=.. PE renheter. av -värde. kan knappast . göras vid en motortävling, utöver” vad, som framkommer vid bilfa- " en 'samhällssjuka. De är ofta ungdomar från till synes ; goda hem, som på detta sätt gör : revolution mot föräldraauktoritet eller annan art te. . åberopas, Återstår då. själva kan väl heller in= . landet och” samhällsk s 1 . , samhälle. Mo le De svenska "ungdomarnas" rag. - garuppträden har väckt interna > tionell uppmärksamhet, ” och" en: . utomstående kan lätt dra, förhas tade "slutsatser om svensk ” ang ” D «FE olycka inte bara över sig själva, ' i utan att” de. också skadar "sina. anhöriga, kamratkretsen ja att de . . vållar svåra problem för hela vårt sitt | ungdomliga trots har de'svårt att ' inse att de genom raggarlivet drar ” i kri , även + "för de blivande mästarna och sen-' ati den "inför: s ' olyckor. - Nej, . mofortävlingarnas av de negativa. - . dom i” är det 'en förhållandevis , liten pro- |. « cent av den svenska ungdomen, - gom. .verkligen deltager 1 raggar . uppträdena, Det stora fiertalet av : ” våra ungdomar är skötsamma och | " ordentliga, men'— som ordspråket : -hälsan tiger still. :Dej " är bara: den lilla: gruppen bråk- " säger — i 'makare, som. blir. omskriven: oci i Ni får inte låta positiva sidor uppvägeå knappast. ; Sist men inte minst är 'raggar- . " uppträdena i samband med mö=- " tortävlingarna ett "problem; soms.: urnigdomarna själva bör ta itu med.-+ Det sär . kanske. lönlöst "att i här : komma med några förmanings- re ord till de ungdomar, som sj var i raggaruppträdena. "sår ! mycket .mer ängeläget är det dår "att försöka ' "engagera , "den" stora : afiken; men den är. le. . på Jevnadskonstens, väg... er tröttas I kam= : - pen? att. försöka samla upp och 7 engagera den ,hittills föreningslö='' sa ungdomen! Försök. att varna kämraterna, i innan ide kör 1 diket,” let — försök hjäl- > När > "våra - ländstingsled: "ihom. några." veckor. samlas att” behandla nästa års sta det" på många ' lidehiteringå : slag där | fläcka >> : ff — ert halskand, det heliga I Past pål + Sderament, ni här” t . äv. : ett för ynkligt nyp K 5" blång, ve : såsom " Rostand , låter « "Cyrano” de | Bergerac, själv. beskriva den medan han fäktar "och ” improviserar det han kallar ””Ballad om”en "duell, sohr” herr de Bergérac "höll I Hotel Bou Ogne. "med en. vicomte. — de Och vid slutet av visan så Pack", ade pyligen sitta och pra- dr en”, mån som 'just 'bevitt-] dual, det: var: nu i somras, fetsav: > fotskningarna. har, som van- blivit en total förvirring, och "| jag vet nuvarken ut eller in; För- ” Vi hade fag åtminstone några obe-| strykta fördomar, "att lita till. + okt. att ' exper- "är. oense' i "fråga: om dueller. En del; vill :begreppet' räkna ' in jrästat” all "slags. tvekamp, antikens nit bort utan. sålts för resultera i höjda, > Landstingets" uppgifter” är. vis ligen starkt begränsade till i i da en har : ti Carlsson i i Vikmanshyttan Jämnat "en, del intressanta synpunkter på just landstingens -utgiftsexplosion. År 1950 var, landstingens utde- bitering. i medeltal för riket; 2: 95 kr och de sammanlagda: utgifter- "na uppgick till .427,6 . ,milj:ekr, Under innevarande, år har, utde- blteringen varit 5:95 kr i medel- tal och utgifterna har rört sig :om drygt 3,1 miljarder: kr;'16 av, Jandets landsting har, redan . iår haft, en utdebitering över- » skridande: 6 kr. . Det är, endast Stockholms: län : som” dragit: ner medeltalet.., Hur kommer situa- tionen, att: vara edan årets lands. tingsmöten är. avklarade? .'. r : För, län; med "betydande gles- bygdsområden spelar givetvis den pågående : samhällsomvandlingen : sin: roll. Ren folkgrupp som 'skall bära skatterna, blir - mindre och mindre ' medan den grupp som hetal gör den landsti da" utbildningen och sjukvården blir större: och större. Det: kan nämnas att:en' 67-årings sjuk-' vårdsbehov är sju gånger större "än en'20-årings. Vad detta be-| tyder: inom :områden där: ålders- pyramiden "har. sin ! tyngdpunkt? bland de "övre åldrarna: säger sig; självt, ' " Sjukhusvården Kostar idag & över! 1220 kr per vårdplats och dag. Det fordras 1,3 anställd 'per patient. ] 1967 får landstingen även ta hand om : : mentalsjukvården : som ” för närvarande lider "av svåra' efter- släpningar. Staten" kommer Vi serligen att även efter 1967 läm- na wisst bidrag till! mentalsjuki vården, men detta bidrag komi mer inte att tillnärmelsevis mot- svara 'de insatser som blir erfor- derliga om man vill nå en hktiv " mentalsjukhusen. Var kommer man att hamna ifrå- ga "om utdebitering- mär 'dessa sjukvård på s problem kommer in i bilden, t Av den: skisserade situationen framgår nödvändigheten av att man :får 'till stånd ”en' 'allmän prövning av uppgifts; och kost- nadsfördelning mellan stat, kom- mun och landsting, Samma stan- dard till. samma -: kostnad oavsett i dessa dagar ”landsortens nt 'Atskillig dagen, Det.är närmast generan- |: de för vårt folkhem ätt: det "skall | ; av änatemata : kommunalpoliiiker, ;skriver K'ri | stianst vel; utnytijat ; lokal litiska fn: föl . vara. fördelakt' slutat. sig för "ringspolitiska klägliga därtö för att i konkurrensen - mellan "olika kommuner. få största möj- | liga” fördelar” vid en lokalisering |” ynta industriledare |' -här' det "stått klart; att en'lokali- |: :sering till landsortsregionerna kan. g. Om inte arbets- kraften. vill komma till fabriken, så får fabriken komma” till ar- "betskraften, Och så har mari be att. etablera sig; i landsorten och helt naturligt. där- vid utnyttjat konjunkturerna - till ”att låta kommunalmö ? bästa "möjliga villkor. P .Kommunalmännens nen bj uda ningen ' till - "bygderna och dustrier,. man "underlätta för -omlokalisering, regionerna" vägrar att låta" flytt- storstadsregionerna framstå som' det enda: alternativ för "den arbetskraft som frigörs | s som måste 'skaffa sig .en' hygglig. försörj ing.” För att' göra. det möjligt stanna kvar på lika "för Ickéliso- i övertramp” är be- 1 hr date till. IL telopp "också ”de ' självkostnader. - Dn. Säbvöntioner. Vad Fr varit fråga «om "hår varit? en: serviceverksam- söl : Förra året ”jåde de ner:hela ca 35 |] mil kr På Hudkrämer och. 'kon- fram" alltmer också i livsmedels- :-ledet i : ist ionen- är. mer. .k "än, för ftst 1., och ; konsumenten & som är ute efter yx på "burk" vill köpa. den i lyxig "miljö, Hellre' i fpeci salaffären' ä : tillsammans ' med” kö tfärsen | . snabbköpet.”. : bar En erfaren « ”branschmen berät- ! tade att/'man aldrig kan -lita på kv” nnan och lägga- upp. sin för- älining. av hudpreparat s F r ärtill är : känslobetonade, av: små udda” "märken som er ”till'höga 'priser-har: sin chans på ”marknaden,' Det finns säkert ett ;-hundratal"olika märken: och inom ett: märke förekommer "dessutom , oftast olika förpackningstyper. o. : storlekar på. "förpackningarna. . De ” flesta säljs selektivt inom parfym- "och färghandeln och det är bara = nä kända" märkena man hit- villkor som en flyttning skulle ge har åtskilliga &k sat- ; De. - Ca 135 miljoner - hudvården sat. på lokalilseringspolitik. Men har lagt ut områden för olika in- i på olika sätt genom en serviceverksamhet sökt de industtier,” som funderar ' på att söka: sig till or- ten, I åtskilliga: fall har' man. t; o.-m,. låtit kommunen själv. eller genom ett kommunalt bolag; upp- föra industribyggnader, som” se- dan arrenderats ut eller försålts |. till intresserade Man har på så sätt försökt hjälpa |" dem med de kapitalproblem, som "alltid följer med -en ny- -industriledare. eller Allt detta: har å å: många han! förra året de- a mellan tre.olika produktty- per. 30 procent av konsumtions- | > värdet, dvs ca 10,5 milj. kr, är händkrämer. 55 procent — ca 19,25 > milj, kr — utgörs av hudkrämer - av; ellroundtyp. Resterande :15 procent — ca 5,25 Failj. kr — är specialkrämer som ofta ' uppges innehålla diverse mystiska ingre- >» dienser :med oanad verkan och «säljs dyrt, Kvaliteten växlar men knappast så mycket att den' mo- tiverar prisskillnader från' några "kronor och upp till flera hunära. De dyrare krämerna säljs mycket på den psykologiska " verkan ett högt pris har på kunden. som” motsvarar, "kommu? var i lerar". på: pistol mveA et De: stackårs riddarna, ja "I sin roligå "och "fina bok The once and future | King," "som. förresten fått bilda underlagtill musicalen Came- lot, berättar T.;' H, White om hur deras tvek gick till, I rustningarna' var så tunga, alt rid- darna" måste "hissas upp på sina hästar, och hur de oftast inte kun- de ta sig upp på benen själva, när de kastats'av genom en välplace- rad ” "lansstöt,' :utan "låg idär och sprattlade” 'som skalbaggar på rygg. Och när de sedan kämpade med svärd. till fots, . var deras” tyngd så ' star, att'.de framlade - framåt många metär om de missade ett hugg "med svärdot, Och sen var synvinkeln genom visiret så trång att'de hade mycket svårt att hitta motståndaren” igen; när de väl fått stopp på sitt rusande genom 'geo- grafin, och ' helst" behövde någon icke "rustad & som kunde se åt dem "Toch rikta in dem mot strid igen. Än a , . Men som sagt, de stackars rid- darna hör kanske inte hit, Ducller, det är enligt de "dogmatiska exper- terna” egentligen bara franska du- eller ” med regelrätta utmaningar och sekundanter och det hela." "Franska "kungar försökte förstås då och då att förbjuda duelleran- det, 'särskilt sedan" man upptäckt att' under) de åtta åren mellan 1601, och. 1609 :över 2.000 franska adelsmän" mist livet i dueller: Den förste som" lyckades "genomföra ett edikt "mot. "dueller.- var” kardinal Richelieu ” som, helt simpelt lät ” huvudet av greve idé Boutz tévi er som, vågat ”troisa hans edikt, "Men! e er. "Richelieu kom. duel- lerandet 'snart igång igen; och om s De Tre, 'musketörerna så Jens » uhder "den störe s någon:. minister > eller . skald - blir |. utmanad till duell i ; Frankrike, el löjligt" otäcka: hi- storier, som nu utförs i student- förbundens källarej: och där stri- den helt. går "utipå att den ene : kömbatte en skall! få ett stort och ärorikt - -ärr 'på ena "kinden." Den resten” av: den gamla sor= tens.” tyskhet.. tycks". vara”. omöjlig Nm utrota — den förekommer, fli- "slögs duell "där ' de MN antingen "turas om 'att rikta - en 'sexpipig' pistol med bara ett skott i mot sin lkgen panna och I trycka av, eller också går in i ett alldeles kolmörkt rum och due!- sera värja” eller . Men: »varken” Fen I tyska eller den ryska: "metoden : -£illas” av, 'duellex- Vang Harriet A Fperterna, ar idäg läser, vi ibland hur|- i också den. stora” allmänheten. ocn kanske” skulle de inte ers godkanna den duell jag kom att höra om nu nyligen, Det var på båten mellan Abo och . Norrtälje, ' Jag ' satt i bastun ombord — en' underbar inrättning, förreslen — och samtidigt satt där två unga, finländska” officerare, Vi kom alt pratas vid, och de berättade att på deras regomente fanns en man som hette Ekberg. Om han var major eller fanjun- kare : eller. något annat fick jag aldrig klart, för mig, men han var i varje. fall erkänd som den ut- hålligaste bastubadaren på rege- mentet. : En dag kom' en ny man in ire- gementets. bastu; det var den nye översten, och Ekbergs ögon bör- jade lysa, Ni får försöka tänka er resten 'av "den : här historien be- rättad med en lugn och sävlig fin- när vi pratar, ' Nåväl, ' Ekberg lutade sig fram, och hällde ganska mycket vatten över -:stenarna.+ på : bastuugnen. Kvicksilvret i termometern tog ett språng uppåt, och de flesta office- rarna gick ut, Efter ytterligare nå- gon skopa var: det över hundra grader i luften därinne, och alla utom översten och Ekberg och min sagesman,. den unge officeren, ha- de lämnat. bastun. Den som berät- tade. det här för mig sa att han själv satt: längst ned, hopkrupen, |. för att klara ;sig — han:hade ing- med. så länge han 2 Många: Klenoder 65” Dyrbarhetérna - på ”Antik 65”, den internationella ' konst- och. an- tikvitetsmässan. ' på I Gröningen 4 Hälsingborg," som invigs den -14 augusti, har ett försäkringsvärde finns det. också. ett flertal klenoder i samlingarna, som 'inte bara kom- mer .att intressera köparna utan Här, visar t. ex. Bagges i. .Gö- teborg en ”herremanssäng med ball dakin "från Gudbrandsdalen ” och is i Stockholm,som utställer ara ”. böcker, teckningar, |” - amling Karl ' XH:s' stora kyrkobibel som en gång bands för drottning Kristina. rv ” Antika möbler kommer det som vanligt att finnas gott om, Antik- boden" i' Ystad, 'som bl. a. rustat upp den -hammarskjöldska gårder i Österlen, : visar ' gammal ' svensk antik;; medan ”Antico i. Hälsing- borg. och Sjömanskistan i Lands- krona . utställer - möbler, företrä- desvis franska, engelska och hol- ländska: Mera svenskt "finner man hos laholmsutställaren David Nils- SON,-: som . visar ' småländska : och halländska ". bonader, hos!” Han- ströms ”antikbod i' Göteborg, som SA | vid sidan av kinesiskt porslin har svenska . allmogeskåp och -'Falk- ländsk ' dialekt, den som vi tycker sjunger så trivsamt, fast experter som. har, mätt tonfallen påstår att det är vi rikssvenskar som sjunger tog den .stora skopan med : kraft »åstundan satt tävla”. själv, men |: skänningebor, som "varit med. om av” 3,5 miljoner. ; ;kronor , men: så | = Det + Eller ”marken” som östgöten' Bä; ger, är, nu över för denna gång, vilken i ordningen! är inte lätt att gissa, Skänninge marknad har va- rit till sedan medeltiden, påstås det, och, komrier säkert att hålla på långt in i nutiden. Det är -ett evenemang ' av stora mått där hela staden är engagerad, myndigheter, näringsidkare, stadens arbetare och alla föreningar; ja hela samhället går i markens tecken flera dagar innan, och det är inte att undra på, en stad med knappt 4.000 in- vånare, blir plötsligt på en enda dag förvandlad till i det närmaste 109.000 själar av olika färg och kvalité,: . stf Till årets marknad var” anmäls da 1.500 försäljare och ändå var det något hundratal som' inte kun- de beredas plats. Att försöka räk- na upp de olika varorna som ut- bjöds går inte, nan kunde. bara konstatera att allt fanns att köpa. Vad man särskilt iörvånades' över var att det finns så mycket korv i världen, det var kokt korv och stekt korv och korv i' metervaror, det smakades, åts och luktade korv var man kom, Ett nöjesfält är.en sak som hör en marknad till,: och måste accepteras även om det för med sig ett förfärligt oväsen. Zi- genare i flotta bilar: med” "därtill hörande husvagn. var. väl represen- terade, och” man kunde," deras mer eller mindre vackra damer, bli spådd på. vilket utländskt" sätt som helst men framförallt : på svenskt, Det var inte många,” om enz någon, som vågade sig ”på att så där — säkert — få reda på 'sin framtid, och i sådana" tider. som vi lever är det kanske bäst veta dor rycket, H till fartsvägarna » kunder. försiggå |n utan störningar. Jag. har talat med marken i” många år, och de hade idel. beröm för den fina ordning som det "är nu. för tiden” Annat var aoet förr, då'. bråk . och: .slags- mål avlöste” "varandra, och" ändå får tt det är tre till: fyra kunde. och: 'se hur Ekberg hade det "Fängst / up hyllan. : st ' De. blev allt. "rödare i ansiktet i skinnet. De svettades inte längre, de avgav ånga. JC. - "Den unge' officeren kröp ut: och fann bakom dörren alla kamrater- nä tjuvlyssnande. HR j Jo, översten, Sa Ekberg, här översten något: emot om jag slår på en skopa till; månne? DV Det hade ' inte översten. ”Termo- metern gick upp till 110. En. sko- pa till och så litet försiktigt an- dande. Och. så en skopa” till. "Det var Ekberg som öste på, men sen klarade han det inte längre.. Han drog sig motvill: gt ”mot dörren” Då sa tversten:” 'Jo, Ekberg, om ni ndå” skäll, gå ut; skulle: ni vilja- ösa på ett” par ckopor till åt mig. Jag tycker. det är litet. ruggigt. be SKÄNNINGE: | MARKNAD . Satt allt skulle” -gå”Tugnt | till, och den oerhörda” trafiken. på s VA han att hjälpa ill.” Samtliga reli- giösa' instutioner 'I Skänninge ut nyttjade ' marknadsdagen för 'at göra 'sin' sak känd. (Behöver inte schartaunismen, som har: sin högs borg på: västkusten, ; göra någon sådan reklam?) os annonserade . om Vårfrukyrkan andaktsstunder kl. 13.15 och '47.: Missionskyrkan . hade ” non-stop- möte från' kl, 4 6 av många, medverkande, serveri kaffe m. m. Så var det Betanla, Pingstkyrkan och allt vad. de he- ter, alla står: till tjänst” 1 fräls- niingsarbetet. Frälsningsarmén ar- träffade man vå lite överallt i sta- a stf den; " Men .. rekordet "stog nog, ändå Målle Lindberg, som slagit upp sitt tält på privat mark, han. hade bli- vit nokad plats av. staden. För fy- ra kronor per st, skulle han dela ut. frälsning - till marknadsbesökar- na. Jag ansåg att priset vari min- sta laget, för att det skulle göra någon mytta, så det blev inte nå- åt var' det .en paus' i biljettför- att ta en titt in: i helgedomen, den var då. sannerligen inte” inbjudan: de. till någon -andakt. När. ji så står och väntar. på något; så kom- mer det: in en, (väl en ordets tjä- nare), ”och förkunnar: ”Målle sit- ter hos polisen, men vi skall hop- pas att han snart är' tillbaka”. handelshistoria kvällen. förut. Mål- le skulle ha misshandlat en små- dandsjournalist. fe - - Efter tre timmär, läste jag i ti ningen, kom . han. tillbaka, - och trots förbud från” polisen att fort- sätta" verksamheten,. höll han tio möten "med, sammanlagt 1.500 del- tägare: och - som inbringade "aa sensätionellt, även: i med risk inte” bli trodd.” Utan Sr. Skänninge sparbank hade" man "snickrat ihop en tribun; och". prick: kl:> 10 "sted gade "två tjänstemärr från Lini pings sparbank. upp; stiliga” "karl klädda .efter senaste engelska mo- det; med - plommonstop, - bög. Kr apparat,. den enda i världen; som skulle ' förvandla en fem 'kronors> någon"vågade' riskera en femma så skall vi se hur det går, Em ho- pen. kom " med -en .- skrynklig ' "och smutsig sedel, ' det' var knappt. hän ville ta-iden;' med sina handsk- RASEN händer, men det får: väl som: överräckte - femman .skulle sjunga ”ja se pengar etc.” och när det” var. gjort stoppades sedeln i maskinen” och ut kom en alldeles stället”. för ' femman.- Var. annän repades : detsamma och det vär kanske ' ett tiotal varje gång som y De förklarade att: det skulle va- ra ett sätt att bekämpa inflationen, isst vara "myckev intresserad. Passa På om de skulle komma till. : Laholms sparbank: för (Forts. å sid. 3). ”Lianbron” med Harriet ”Anders- son Joch Folke Sundquist i huvud- rollerna får snart premiär. ”] bron” är en modernt berättad film (i färg): och 'den vite mannens kamp mot malaria och vidskepelse i Afrikas urskogar, "CC ”Lianbron”. - är Sven - . Nykvists (Ingmar "Bergmans store fotograf) långfilmsdebut: han" har både re- gisserat och fotograferat filmen, : Harriet Andersson och Folke Sundquist spelar ett ungt forskar. Kongo för att utrota malarian som ännu har 'sitt grepp om vissa om- råden, . Uppdraget - tvingar honom ut på veckolånga expeditioner. Hustrun är lämnad ensam på en övergiven missionsstation med in- födingarna som enda sällskap. Hon börjar gripas av aversion mot afrikanerna och Afrika, som tar hennes man ifrån henne, Fil- mens spänning stegras och kulmi- nerar i en katastrof som får kvin- nan "att: se på omvärlden på ett Par som kommer till £. d. franska vi nytt sätt, ere ter i dagens Afrika, den innehål- som vaknar till allt större. om dve- tande, : Nn numera (”Älskande par”) gör: en roll i ”Lianbron” som; den . unge mannens döende mor. har skrivit (Lianbrons. Filmen är en-:Sandrew-produl . Karl Sjunnesson. ' ”Lianbron” är inte bara en spän- nande film om mänskliga konflik- ler också, lysande färgsvep från det gamla och det: nya i ett land Mai Zetterling, oftast”. regissör Författarrinrian - Dagmar Bdqvist [i varje sonn kristeng I "för. den ärliga Ir äde n men dock alltid glada, såsom fattiga, medan vi dock "I göra många rika, såsom ' utblotta- de på allt, men likväl ärande-allt, hoss ft 2 IKOR, 6: 10. Det är en märkvärdig, ;.duhbelhet ärta: Många som känner detta blir ” missmodiga, ja, nästan förtvivlsde över det och fråndömer rig. själva livet.--Det är ett ord .s” r pära till hands se at lbegarna om sig själv, när han känner - belhet:. hyckleri. +. . denna" dub Men sluta upp med dehnå? så ilv- förebråelse. Den är inta befomd för i varje kristens- liv både bedrövelse och glädje, a. 1. stället . den dag,. då dubbla känsla försvinner. åvodenna En” kristen "känner alltid ' dessa tre ting: Han är, "bedrövad — han, är fat tig = — han är utblottad på allt. då - Men Gud säger om honom just "Han är alltid glad — han många rika — hän äger "allt; gör din. bedrövelse och fatti, saligare och rikare ble a i fattigare du känner "dig älv, dess flera gör du rika. Ty det är små och ödmjuka människor Gud bäst an b a, Och när du når "dit, 1 ript, tion än. du är igen alle > på allt, äger 14 till: 21.30. med : betar ju på öppna fältet och dem . got besök då,. Men en. stund efter- ” säljningen och då passade" je på . - Han skulle höras för en miss. demonstrera för. första gången. en ' sår ; för dem: att ' å framställa :den, "och: på frågan: om " Enda "villkoret var vatt den : ny. tioktonors som överräcktes 'i ' timma under: -marknadsdägen upp- fick. förvandlat”. "sina : gamla fem-' : kronorssedlar « till. hya tiokronors. hs N Froke "Ju - djupare. ner . du: kommer i. | | [
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.