" rikanske utrikesministern Dean . Karj Till” := presidenten överbringade utrikes- ' ”- minister Rusk ett personligt bud- ; .- "skap från president 'Johnson.: Iniö: +. nehållet i budskapet. är inte of- fentliggjort och någon närmare" .t" redogörelse för vad som avhand- '- .'lades' under de politiska samta-, Jen har inte heller lämnate, I tid- - + ningspressen framhålles' det” att .» utrikesminister Rusk för: första ” politik: visat: en . positiv. inställ= ” Ett klart erkännande” av Fin» - tänds neutralitetspolitik gav äme” Rusk : vid sitt besök :i Finland. . stödet åt FN är en”av hörnst En stor del av programmet upp- : tog samtal med president > Kek- - konen, statsminister Paasio och att vi hyser den djupaste. högakt- ;5 gången' utomlands skulle: ha re- in dogjort för de amerikanska pla- ' = nerna. på att skapa en spannmåls- " "> bank för att bekämpa världssväl '-, ten. Vidare har man bl' a :dis-" - .kutérat -.Kenriedy-ronden och en s/' rad internationella frågor, « '. ti ” Den enda presskonferensen un- - der" besöket ägde rum vid Rusks. > ankomst till Helsingfors. Förutom”. 7 land, Han. framhöll att Finlands” ” denten Johnson" med maka ' fick” fo fan ”erinradé om' det erkänt! nande som stormakterna gett Fi lands' ”neutralitetspolitik' och närna 1: Finlands" utrikespoliti Tillåt -mig försäkra, - svarade Rusk ning för / denna politik" Han: såg. förverkligad,. ätt - - vara ' "ett själv" N ständigt, .. tryggt ” och, - "välmående röst ute i i världen .var mycket vik-" förutsätter,: Det är. en; klar, ärlig och”: uppskattad. röst. -Ytterligare - Betonade han "att Finlånd' i: sin ning till FN och han erinrade om; landets: insatser -i FN:s 'fredsbe- varande uppgifter. i Suez och på” Rusk också om'det storartade' motta<" gande som dåvarande” i vicepresi- under besöket . i inland. 1963," Då, jag: strax ' "före min. avresa såg" presi talade han varmt om; = frågor rörande inter pöli-, » tik blev han också tillfrågad om ' - den + amerikanska ” regeringens” + renktion på kommunisternas med- + verkan 1 Finlands nya "regering. ; .- Rusk svarade att det var: en sak . som Finland har.i Amerika, f som självfallet endast angick Fin- : öv länd.: I -ett tal. vid'ri sitt, besök: i Finland. Nu förstår: . jag" varför han har:så ångenäma minnen. härifrån. , Jag. kan ' inte; verdriva' .den .fond' av: "goodwill : me höll utrikesministern, : U i Rusks besök 'ut= : lunch framhöll han som sin upp- " fattning : att demokratin - lig- ger Finlands folk lika varmt om . hjärtat som hos det' amerikanska . folket, ' Han sade vidare' att Fin- ” land har 'klat ett ings- löste vissa” demonstrationer i i Hel- : ingfors med fört i vänner och .De hundras kommit- . tå som: arrangörer. -Men allt gick” lanaden höll "en. rad "ungdomar. ” -" och samhällssystem vars huvud-” mål är den enskildes frihet ' och = medan omkring 500 åhörare hade ': NI värdighet. Ett väsentligt inslag i Rusks tal" l utgjorde hans syn på Finlands in- ” « ternationella ställning och neu-; tralitetspolitik,.' Hans värd, utri- a . kesmintster Karjalainen, framhöll ” att. "besöket 'var av: "stor: vikt ar ett - dygns «. hungerdermonstration :: mött "upp till .ett.-protestmöte . på.” Salutorget.. Den: socialdemokra ske riksdagsmannen Arva Salo redde; ett tal'varför. hän” ans det: ; berättigat att proteste i den amerikanska”. Vi . Förrsenn in gig bl avd,den - Presentation. av .huvuäålinjfernav: " Jordbrukets > ståndpunkt”: inom MM Jordbruksutredningen som : läm: + nådes vid: Lantbruksförbundets | stämnia: a + ' Nu gäller det att också: inna gehör. Det var: därför: fullt';be- . fogat att det vid stämman. fram. hölls vilken betydelse' den utåt- + riktade : informatlonsverksamhe- " ten =— såväl som den interna, — : har, Vad allmänheten: och -'opi- .« Nlonsbildarna tänker och tycker ». är, i högsta grad betydelsefullt, . Efter måttet av sina resurser har "också jordbrukets : organisatio-' ' her målmedvetet försökt tillhan- " dahålla de” fakta 'och : det bak- : grundsmaterial: som . behövs för . allsidig och rättvis bedömning "av "lantbrukets invecklade pro- blematik, Utan förhävelse kan ' det 'också sägas att arbetarna 'i --denna vingård inte ansträngt --8Ig förgäves, Det: tydligaste . exemplet på framgång 1 detta avseende utgör tidningspressen, där man de senaste månaderna kunnat miärka en gradvis ökan- » de förståelse för svenskt: jord- . bruks villkor. Samma lakttagel- .se kan. man Inte undgå att göra vid direkta kontakter med. en- skilda människor bland konsu: menterna, . Alt förhållandena ute i värk den, medverkat tilll vad som fö- r' reter lkhet med en omsväng. ning lär vara odisputabelt, men det har skett utan att jordbruks. bruksorganisationerna velat an- vända vad som kan hända på den”, globala försörjningsfronten 1en framtid som argument 1 dä- gens jordbrukspolitiska debatt: Tvärtom underströk förbun- ” dets verkställande direktör vid stämman ånyo att det är svårt att se några tecken till en mar- kant ändring I den överskottssi- : tuation som för närvarande ka- raktärlserar världsmarknaden. ">. I. det förlängda perspektivet Oo har man dock börjat skönja en > efterfrägeökning på livsmedel, även i kretsar där man -ser på svenskt Jordbruk och dess fram- tid annorlunda än näringens eg- na 1 företrädare gör. « . - SJU MILJONER OM DAGEN: använder svenska folket til a ldrycker. Denna som till största delen är en pen- ” ningöverföring till staten I form av skatt från individen, är dock inte det allvarligaste t de ekono- miska konsekvenserna av alko- holproblemet, menar Vv. äx j ö& bladet Sr u Den angelägnaste ekonomiska uppgiften i vårt land är att öka produktionen, men alkoholdryc- kandet sänker vår produktions- kapacitet med minst fem miljar-! « stiftningen "slingr bräkare” eller: inte levnadsstandard; p. konolkonsumitione hä t som :'delade-'> hälfter, medfö Berli; Gunti fätt. residera” korrekt och behärskat till. På Es- "lä . Kamp general.” lär. I Den "evangeliska Kyikan i öst Tyskland . lever. under - en kall nä Men trots" trycket från de: kommunistiska - makthavarna förbereder man två"'av 'de största kyrkliga.evenemang, de gamla re- formationsländerna" någonsin upp- levat. Nästa: år. firas 450-årsjubi- léet: av. -det historiska. ögonblick, då Luther spikade :sina berömda teser i. Wittenberg, och 1969 hål- ler. Lutherska Världsförbundet sin femte, generalförsamling, i Weir mar: Då Parikow-; egimen + i augusti 1961 lät . uppföra: -Berlin-; -muren, ärldsstaden "i två e detta: stora svå- righeter för .den: tyska evaångelis- ka kyrkan; Den” berömda. Berlin biskopen: Otto.-Dibelius,'som "hade en stor del av sitt'stift på andra sidan muren; blev' avskuren från den direkta" kontakten. med: den brandenburgska 'delen” avs stiftet. I stället- tillsattes .en av ' kommu- nistregimen godkänd stiftets östtyska" -deL” + Förhållandet ' = mellan... Pankow- regimen och: den; tyska evangelis- ka: kyrkan har. inte förbättrats av att: till: Dibelius': efterträdare -ut- sågs. Präses Kurt Scharf, en lika kraftfull: kyrklig - gestalt "som - nå- gonsin » Dibelus;.- När ,. det ".blivit klart att Scharf .valts.till: Berlins : | biskop, klargjorde . .vikarien i Öst- "guperinféndent 7 Jacob, '; Pankow-regimens inställning: till Scharf;--Han hade ! ppdrag att ö skedet att: Scharf varken kunde 3DDR "eller utöva ' sitt För: der kommunis- Ö. Ida. att kur" a vinna..90 procent av kare ' för bringa .be- Oo å häde"' satt” Upp” en. = motkandidat till Scharf skulle detta ha innebu- rit:en.d Ining. a av den n tycka van p- | som "deltar i ras 450-årsjubiléet ” av: "största" fdran, och . a för, far..man hårt fram, med de protestantiska prästerna" "och! deras 'menigHeter. :möt'den evangeliska Kyr- sttysklahd förs med äkta i grufidlighet,. Medan”! den ”kätolske Tbisköper tr Berlin; Alfred Pengsch; s tio-; nen: Ökar; sutanzdet: borde vara allas strå tif . Honen: mån: han I strid: med skattelag- 'sig undan sin. rättvisa! del-av' bördan: Men |. våp som: murar stäten på "inkomst ' ay spritskatt genom. att leva nyk. ”tért och ”Berömvärd, « nu Det; är en” "form; fär har minskat ' med; 287 pro för cent jämfört med. förra året; maj månad :— som annars & Spra försåljringstid >— I gången 37, procent. Lagren väx- er;' försäljarna vrider sina hän- der; men kunderna kommer 'in- te. Under: fjalåret rådde helt motsatta d örhållanden, 'skriver Dagens: Nyheter. Man -kan” än så länge endast spekulera - -om "orsakerna till: den- na "plötsliga och oväntade trög- het på marknaden; för att få en helt klar bild av bakgrunden mäste-man-ha tillgång till bland mycket annat utförlig statistisk över den. begagnade bil-handelns utveckling" och omfattning, ge nomsnittsåldebri > "på". vagnarna etc. Höjnirigen. av omsen 1965, av accisen i vintras och de even. tuella bilköparnas väntan på det "sköna sedlar?” «Det var-ett tag sedan. vi hör-. de ifrån . herrarna av den här "typen / så tiden” bör alltså vara mogen för rentré; Och". mycket - riktigt, en ”fackman” på TV-om- "rådet har blivit avslöjad. foch Amerikanska "motorvägar .. ” . fast I dagarna; 2 (Köpmannen » domstol el. er: visserligen "Minns ni "exempelvis. de 'hem- ; magjorda ”reparätörerna”, 1 ra- , dio- och Tv. branschen” som”. satte upp antenner” "eller lagade” appa- - rater, och försvann. med: sitt- ar- . vode” innan kunden' hunnit upp- "täcka att: det; där. med" lagning eller:- annan service var. ren bluff? "ye es " Eller skyltreparatörerna som "erbjöd detaljister sina ”tjänster” "och - på ungefär liknande sätt lyckades . tillskansa sig mänga . Jatt:man. retroaktiva "Iönetillägget bör gl- vetvis ' ha 'påvekat efterfrågan; |; men' det ' räcker "knappast. som fullständig förklaring: till vatt försäljningen gått ned bortåt en tredjedel, Kanske är det så att de yngre,' mindre kapitalstarka köparna efter prishöjningarna föredrar att gå ut på den. växan- de begagnade marknaden och att den rekordhöga försäljningen av nya, vagnar de senaste åren 're- sulterat i en relativ. mättnad, på den marknaden, -- Med tanke på bilhandelns' an- der. Importöverskottet,, är detta 1. så fall en fördel som mer än väl: uppväger « återförsäljarnas bek ymmer.: SEX "PROCENT STATLIG ' > RÄNTA : slet är” "strängt! taget två” örocent för mycket, skriver VisTgö ta "Demokraten, Ränte vapnet : 'behöv> otvivi Ivelaktigt då et Sager : penningpolitiken,, men som Pris- . « stabiliserande medel är det dis- ” kutabelt: : H Den här gången har man vå dels.'skapa kapitalut- bostadsbyggandet och dels förbättra bytesbalan- sen. Det är högst ovisst om verk- . ligen en halv procent kan hälla undan den övriga. efterfrågan på kapital, så att bostadsmarkna- ».den får ökat svängrum.- Den grå marknaden, till vilken Riksban- ken har anpassat sig I stället för - tvärtom arbetar ju' ändå ' med räntesatser, som ligger mycket över det officiella diskontot och enligt vad det förljudes lär grå Pengar ändå vara högt efterfrå gade, . Bytesbalansen torde rea- gera snabbare för räntepiskan. " Det finns ingen anledning att kritisera riksdagens bedömning av läget, men någon översvallan. de glädje utlöser inte beskedet, i ' syftemål, "rymme = för.. anser VD, ' ev « a utan svårigheter kan röra "sig åa både Väst- och öÖst-Berlin, är — som nämnts — hans' evangeliska kollega utestängd från denna möj- lighet. Bengsch | bor f i Öst Berlin. " : KRAFTIGT AVFALL: --Givetvis har det hårda kyrkliga klimatet. medfört ett kraftigt av- fall från den evangeliska kyrkan sedan :1945.' Det finns inga offici- ella. siffror - för " avgängen;. men man räknar med att omkring 20 procent av Öst-Tysklands.nära 14 miljoner protestanter. har. utträtt ur: kyrkan sedan 1945. De har inte kunnat motstå det ateistiska tryc- ket från statsmakternas sida, vil- ket innebär att en person med kyrklig tillhörighet .har' svårt att uppnå fullvärdig status som stats- medborgare, . I gengäld har -: de, som :.stannat kvar. inom kyrkan, utkristallerats.. till : en "skara av bekännelsetrogna,' för. vilka kris- tendomen är en levande realitet, ""Att av de' mest påtagliga kom: munistiska ” motdragen : mot den kyrkliga aktiviteten är: den bör: gerliga konfirmationen, den s.'k, Jugendweihe.' >, Propagandan denna ;statsakt . drivs från. myn- digheternas sida med stark. inten- sitet;, En del unga väljer. att. bli både” "borgerligt, d.v.s. kommu- nistiskt,: och ' kyrkligt ' konfirme- rade. Från kyrkans sida vill man döck ” "Inte "medge > konfirmation förrä : ett halvt: år" efter -Jugend- - miljon ungdomar : blivit. kommu- nistiskt -konfirmerade,; och - man räknar. från de makthavandes si- ungdomen "för. denna. konfirma- tionssed. a Statistiska: uppgi er visar emel. lertid att de' unga' HF Östtyskland i växande skaror åter söker sig till kyrkan. Siffror från den evange- liska. kyrkan i, Thäringen -: berät- tar'- exemplevis.' att medan : 1960 konfirmandernas -' antal ': uppgick | till.:19.000, «var” det: i. fjol.:25.000 som; :deltog : i konfirmandundervis- ningens: antalet” "skolbarn, : ång re- "| formationens: vagga. Dat var: här i: Wittenberg Luther, spi äde - -upp sina . berömda. teser, .Nä i toriska' "händelse. ' Jubiléet.::kom- mer 'att.: manfesterag genom "en ekumenisk , dag; ' till ken -man väntar, företrädare. f genom. speciella? fest- kommer: reforma- tionsfester: givetvis. att. arrangeras iven'.på:”andra. håll. både i öst- ch' "Västtyskland liksom.-på olika Håll is världen.” Det. kan. nämnas USA förbereder festlig- eter av "mycket. stort format. : "Inte långt" från, Svitenberg Jig- ger»: Weimar, "Lutherska Världsförbundet 1969 "håller, sin femte genieralförsamling. -Det' blir ett ..kyrkligt . evenemang "av. myc- -ket stort format. .Den senaste ge- neralförsamlingen hölls i Helsing- fors' 1963, och den tilldrog. sig ett mycket” stort : intresse över hela -världen,... Omkring 400. ackredite- rade journalister, 'TV-. och. radio- evakade' evenemanget... MÅNGA FRÅGETECKEN. Den :tyska organisationsförmå- gan har många. gånger-. firat tri- umfer,. men det. återstår 'att.se hur en östtysk ' stad av Weimars ett arrangemang av det: här: for- matet... Man får nog räkna - med att det i varje fall för. press. och andra massmedia kan bli svårt att ärbeta fritt: och. utan 'störningar. Många .av ”de- ledande "västtyska kyrkomännen. är också illa. sedda i Östtyskland. Det gäller exem- pelvis” den stridbare ' biskopen Hanns” Lilje i Hannover; utgiva- re'av den inflytelserika tidningen .”Sonntagsblatt”, som. .sannerligen inte stryker hr Ulbricht medhårs. Det måste kosta Pankow-; -regering- en -stor: självövervinnelse - att be- vilja biskop. Lilje inresetillstånd. Detsamma gäller förstås också bi- skop Scharf, som ju officiellt för- klarats: icke önskvärd i. Tyska Demokratiska Republiken. ”Ute- :| mans”, "med? ;den+reformente: bisko- evangelis- - storlek.ska kunna gå i land med j”' sluts” de. ledande : västtyska Jm: komännen, från: d i ge neralförsamlingen, .- blir. - denna fullständigt.. meningslös, "eftersom tyskarna spelar' en. stor "och. nä- ra nog avgörande' roll inom Lut- herska ” Världsförbundet. ' Biskop Lilje har exempelvis varit -presi- dent i världsförbundet och är allt- jämt en "av" dess” "ledande. person- ligheter. .. ; -r Man får dock Srmoda att för- säkringar om ”fri;lejd”. för miss- hagliga . västtyska. delegater dis kuterades, när" Lutherska Världs- förbundets . president, - norsk-ame- rikanen . A...Schiotz, och general- sekreterare André. Appel i mars underhandlåde ; med . statssekrete- raren för kyrkofrägor i Östberlin. ; KOMMER 'ORDASS? : En fråga, som, "säkerligen dyker |" upp i sammanhanget, är om utre- setillstånd ”'ska 'kunna '”utverkas för "den ungerska” biskopen: Lajos Ordass, 'välkänd i: vårt land" sedan sin tid som. flykting här 'undan nazismen. Till öljd av den"roll han : spelad :Ungern-revolten,; i då” han” bl.: ände : en. vädjan | om hjälp på svenska'i Budapest- radion, ' sitter ” Ordass 'i ständig husarrest. Han. har dock fått mot- taga besök utifrån, "bl. a. Sverige, - Biskop! Ordass -' intog: ti digare'en ledande ställning inom Lutherska ”Världsförbundet. "Det 'påstäs att president" Kekko- nen genom ':en.' hänvändelse: till Janos ' Kadar . försökte utverka tillåtelse: för. Ordass' att” "komma till”: generalförsardlingen,' 1 : Hel- singfors —' och, att. han lyckades med , detta.; Efter. påtryckningar från Ordass' ' efterträdare : biskop Kaldy skulle Kadar dock ha åtöer- tagit . löftet... Kaldy.' ansåg nämli- gen att om :Ordass. dök NRP. i Helt singfors, . skulle. han ' helt." stjäla uppmärksamheten + från -:Kaldy själv.” Om -det' ligger" någon rsan- ning .bakom: detta rykte är svårt att säga. Det" publicerades i: varje | fall: i:samband ; med ' generalför- Helsingfors utan: ratt ågon. dement; ekkonens+'sid emot : -arrängerade. Kaldy-tillsam- en" stormig presskonfe: han, , utsatte" biskop” a från |. , "och "blir. alltmer ”böroen-' de-av vår handel med främman- de Jänder. Vi-har passerat” den tid 1 vår historia, då” Vi” kunde stänga ..dörrarna mot / yttervärl- | .den och feva; en" "skyddad. vrål, kunnat : det riktigt). Vi är I dag|r "beroende" av. :främmande ;1 ;länders den ömsesidiga handeln, Det. är nadsstandard . beror. . > ohsumtlonskrediter- nas sarmhällsekönomiska välsignel- ser är inte. hållbart. motiverad, - I ett läge imed,'accelererande infla- tion, starkt.. stigande: efterfrågan I på varor: ochi kapital och. ett re- Köp” av konsuj tiofisvaror bånner- ligen" ingen, tillgång för den 'eko- nomiska balansen. Vid eni vågdal ti konjunkturen: skulle; det -kanske bidra till ”att lösa” en "del avsätt- ningsproblem,:' men . under, den period .av varaktigt övertryck :vi kan "överblicka tjänar "kreditkö- pen främst” til att stimulera en överkonsumtion. som kundens eko: noml, inte! motiverar och samhäl- lets inte tål” Och med all: .sanno- likhet kan''de fördröja” och för- svaga . effekten av. de. åtgärder som regeringen". kan tillgripa. för att . -dämpar r -efterfrägetrycket; och ” "Den samlade: insatsen för forsk- nings och ' utvecklingsarbete' i Sverige - kan ' uppskattas :till> 1,3 procent av. bruttonationålproduk- ten,: skriver Index, Svenska 'Han-' delsbankeris ekonomiska översikt. Uppskattningen :. avser 1963 -:och bygger. bland annat på en 'under- sökning av forsknings-.' och -ut- vecklingsarbetet (FoU) inom in- dustrin, som ' Statistiska Centrat byrån utfört. = - Industkiforskriingen : Sä ppgick 1963 till drygt 700 milj | kr. varav 220 milj. kr. avsåg arbete 'i sam- band med statliga beställningar, "Av tillgängliga undersöknings- resultat beräknar man att det amerikanska motorvägnätet förra året räddad 3. mä Vv, som annars skulle kommit med i olycksstatistiken, skriver Mr Rex M. Whitton, chef för' det ame- rikanska federala vägnätet — i Ford Världen. Dessa undersök- ningar visade en dödlighetssiffra av 2,8 döda per 100 miljoner for- donsmiles på de mellanstatliga motorvägarna jämfört med 9,7 på äldre vägar, som nu ersatts av dessa.. -.Enligt senast. tillgängliga siffror var faktorn för samtliga vägar och gator i USA 5,7 döda per 100 ' miljoner fordonsmiles 1964. När hela nätet är utbyggt, beräknar man att kunna 'rädda 8.000 liv ärligen, = IT många situationer är det hu varande landsvägsnätet för kom- plicerat för att föraren skall kun- na köra helt säkert. hela tiden. Därför = 'fastän man erkänner att det altid finns plats för för- fö - sparar 3.200 liv årligen. bättringar inom andra element av trafiksäkerheten — är den . mest: lovande" metoden ' att redu- cera :trafikolyckorna : att bygga landsvägar och rapportera: om de svåraste trafikfällorna. . -Genom konstruktionen av des- sa motorvägar har mänga slag av olyckor förhindrats, och de som ändå inträffar är huvudsakligen påkörningar. bakifrån eller av- körningar från vägen. Detta visar nödvändigheten för bilisterna att köra uppmärksamt och att nog- grant följa framförvarande trafik, att hålla sig på rimligt avstånd samt att samarbeta med vägens konstruktörer. genom att försöka hålla trafikströmmen jämnt fly- tande. fe -— Det är. viktigt att veta, ' att den säkraste hastigheten är den omkringvarande trafikens - medel- hastighet, poängterar Mr Whitton, Den förare som kör om hela ti- den, kör för fort — den som ide i huvudsak för försvarsändamaål. Som framgår av diagrammet ut- fördes - huvuddelen : av "forskning- en .inom de ' mekaniska 'verkstä- derna, inklusive" flygplansindust- rin; "och ” "den elektrotekniska Ån strin, - : . TONVIKT PA PRODUKT. | .UTVECKLING | v oc "”Utvecklingsarbetet 'svaräde' för en dominerande del av industrins forskning" "och ”utvecklingsverk- samhet. ' Enligt" undersökningen avsåg 88 procent av driftsutgif- terna kostnader för direkt pro- duktutveckling "medan återstoden avsåg tillämpad forskning och — till en mycket ringa del — grund- forskning. : Antalet . sysselsatta i forsknings- och utvecklingsarbete inom industrin uppgick till drygt 19000 personer, av 'wvilka nära 12 009 utgjordes av personal som utförde ' kvalificerat : forsknings- och 'utvecklingsarbete. :I det när- maste 3 000 av dessa hade någon form av akademisk examen. ' Den relativt sett hårdaste sats- ningen på forsknings- och utveck- lingsarbete ägde rum inom verk- stadsindustrin och den kemiska industrin. Medan kostnaderna för forsknings. ' och' utvecklingsarbete för industrin som helhet: uppgick till 1,4 procent av omsättningen 1963, utgjorde- andelen 4,6 pro- cent inom elektroteknisk industri, 3,4 procent inom mekaniska verk- städer 'och: 1,8 procent inom 'ke- misk industri --Personalkostnader- na uppgick" till. Ss å"7 procent av de Ikost naderna i dessa- branscher jäm- fört med' något över: tre procent as (Forts. å nästa sida) samt. Ju ner "en förares hastig- het avviker från den övriga tra- ligen blir. omkörd, kör för läng- fikens medelhastighet, 'desto stör- re är risken för. Iyckor,. vt (om. vi nu: egentligen ' någonsin näm intresse. för ”vära produkter. samt): > på dessa -faktorer .som vår lev-]. demokraterna: bar med nara ord haft. otur.” Försöket. att: "få" fram ett ” dragplåster : till” "va örelsen IMed . tanke. på K som skett mellan folkpartiet och [enighet 'om fortsatt” samverkan. Om hur; långt, denna. skall 'gå blir kanske ; meningarna: delade.,. Ung- domsförbundet är pådrivande och fen stor falang där vill ha "parti |såmmanslagning, men ' så långt torde: ingen i centerpartiet 'sträc- ka sig NU, t. är en. fråga: på ande : "attitydförändring, : Sammän- slagning 5 av. partier "är inte--bara en:; ; organisatorisk . utan - T' längt högre” grad en ideologisk : fråga: . : ” Skånska Dagbladet, : . Den venska "nationen här: upp: -hört -att'- leva. efter.. sunda ekono- lösa, ,boliner. Inflationen galoppe- rar fram; Regimen "själv driver ytterligare; på , dei sedan 3andrä krafter: gjort. eller gör sitt: för dess "snabba: framfart. Regimen vill eller "vågar: inte' gå till "roten av det: onda, Den; ingriper endast för. .att: ta: bört... vissa. verkningar En: 'åtskontohöj- den" bakgrunden. går: det'i de sakta: ; att förverk 4 -Me de: nu a nde detaljbestäm- melserna valsedéls. giltighet praktiska . förnuftet: vid. röstsam: sedlar, 'kässeras för de mest ”ovid- kommande. bagateller; t Docent Ingemar. Hinablad, ; FRE SE Til. följa av: "landskampen i fot boll. var : TV+-aktuellt nedkortat till hälften. "Nitisk som alltid "lyc- kades' «' 'dock : : nyhetsredaktionen klämma in”den: sedvanliga inter: vjun med kommunikationsminis- ter. Olof Palme, påpekar Expret- sen. I. fortsättningen bör kommuni. katlonsminister.. Palme för: enkel hetens skull kallas P1. (ETT ORD : PÅ VÄGEN Var dessa kvinnor” till 'h älg 4) jämte mig hava de kämpat l pt gelii tjänst, de såväl göra Klérnens pch mina andra medarbetare, vil- as namn .: äro" "skriv MN Tr bok; (Fil, 4: 3.)- i Ivets Det var en smärtsam upplevel: vackra kyrka; . som: hade + tjärat jer Hä av staden under, åttlotre » helt oväntat ödelad Lo Då kom det ett ände rä en av våra församlin stjänare, som ägde en nedlagd fabrils i mac. heten. Den kunde få bli vär till. fälliga möteslokal," medan” kyrkan fteruppbyggdes. Kvinnorna satte Igång att arbeta med skurborstar och hinkar och männen med verk- tyg och målarfärg, De följande veckorna fick . vå se hur en.-néd- lagd Popcornfabrik förvändlades till. ett välrustat kapell och skol- rum, med en 2 d skönhet och ä mosfär. av helgd, När vi har -g minns vi ofta att centern blir; det väl: ganska" stor : miska --principer.: Allt! går nu; på ' manräkningarna; YMassör av'. val. se för. vår församling, när vår erbjudande" från . lång sikt,: om” en" sakta' framväx- SS a i 4 i i I — och". ogiltighet — får paragrå- fernä ta över folkviljan ochidet ta
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.