i SF "Onsdagen. den 1 15: Juni - 1966 nt plåt, låcke-: + rade' i ljus. > grå; färg. ' pliga för. "utfod-' "ring av. mindre, "medelstora och ''större esättning. 5 ar. > Tillverkas > i 3 storle- kar 200, 300 "och" 500 SN liter, - : gärd. "Många olika" preparattyper - del har behållit sin marknad, medan andra åter försvunnit till följd "av bristande effekt, -och” man kan fortfarande vänta sig. utbyten. i ”arsenalen": kanske tramför allt av allmänhygicniska hänsyn: ; vv Utan” tvekan. har -bekämpnings- | medlen många gånger använts, trots att' de inte varit ekonomiskt moti- verade,' Vid andra tillfällen har be- handlingar utförts vid olämplig tid- punkt eller med preparat, som sak- nat verkan mot den aktuella skade- görären, "Å andra "sidan finns det också: otaliga: exerspel. på: odlingar, där i angreppen: varit så starka, att de' direkt inneburit ekonomisk för- lust, men där man av brist på ef- fektiva medel och av. hänsyn till de polliherande insekterna inte kunnat Heväxtodlingen" är den. jordbruksg da. som - kräver .. mest. upp-'- S rksamhet beträffande .insektsangrepp 'öch varje år tar de aktuella i skadegörarna sin, tridut av, skörden. Storleken av förlusten varierar , emellertid från trakt till trakt och från år till år. Alltsedan odlin- gens uppsving under och efter andra världskriget har kemisk be- kämpning av: olika insekter ingått som 'en normal växtodlingsåt- me har prövats under årens lopp. En organiska fosfor-föreningarna; får inte; änvändas under” blomningen. Det direkta .skadan av: vivlarna är oftast.'.av runderordnad - betydelse, En larv förstör endast ett fåtal frön i skidan, Djuren vållar mest besvär genom: att de åstadkommer hu- vudparten av de sår i skidorna ge- nom -vilka skidgallmyggan lägger ägg. Angrcpp av skidgallmygga har under: sehare år inte haft så stor omfattning: I Skåne uppskattas ska- dorna . till några procent angripna di höstrapsen, något lägre, i: höst? ! rel. 085/545.90. Ombud / G,'Stradaht, Klnnåred : Tel. 0345/301 86 - DUNN es skidor" i' hösto!jeväxterna ' och till något” me Jän fem procent i vår- rapsen: Ungefär likartade tycks för- | hållandena vara också ..i Halland och Västergötland, I mälardalen, där angreppen kulminerade i början av a i 6560-talet, 25 > "mera av be- 5 höstsådda” oljeväxteria har på måniga ; håll, . skadats svårt : under tydligt mindre omfattning. Borisett - från fältens kanter, som. kan vara starkt avgripna, tycks skadorna me» i". ra sällan överstiga 5 a 10 procent: + rybsen. I vårrapsen, : om : helst” do-t. minerar ' i -- Västmanland" och även finns insprängd mellan oljeväxter i andra delar 'av mäl området, har angreppen. de, sen: således! - den blandade odlingen här har: gått! bra hittills kan. detta” ”resultat,; ej : överföras till andra delar. av: landet, '. där vårrapsens utvecklingsryte. ir! en annan, .'.- EA Mot skadedjurskomplexet: blyga rapsvivel plus 'skidgallmygga' finns'' för dagen ingen effektiv kemisk be! kämpning. DDT är visserligen” ef fektivt mot: ”myggan, men, . behand« ; in lingarna är svåra att; sÄvpassa,; till; rätt tidpunkt (då myggan svä mar). Av större betydelse är; att förlägga; oljeväxtodlingen 'till 'så stora. sam= manhängande skiften som; möjligt, - Då minskar den andel 'av' odlin gen, som utgörs av kan grips relativt starkt; Li "' Den" tidigaste "skadegöraren i "de övervintrande fälten för en "ganska dold tillvaro, Det, är. den blåvin- gade rapsviveln,: 'som "börjar sin äggläggning redan under april må- nad, Larverna utvecklas i bladskaft, stjälk. och .rothals, vilka helt kan urholkas. Plattornas stabilitet mins- kar,. och :det: är inte :ovanligt att de .viks eller” bryts, Möjligen kan angreppen också bidra till en för- sämrad. ”skidsättning: genom att ”'ommorna " torkar "och faller "av; ten "denna! skada, har hittills en- Jast iakttagits: på" plantor, där rot- skadats, under skörden och sänker fröets. kvalitet; -Mot rapsbaggen: har. sedan. länge. DDT och. paration vi- att. Substansen” är "giftig ' för : Spritning: får inte: ske: sedan ' den första blomman slagit ut och är då inte heller , ekonomiskt motiverad, Förekommer blommande, ”underve- getation, som besöks av bin, är en- nya ekonomimetoden kan: spara IS Ett "utförligt och lättfattligt” uppfödningsprogram s har. utarbetats av svenska' experter och finns: = AU hos: Er :centralförening/lantmannaförbund; i Ni får” det gratis. Det är klart bevisat att den ända upp till: restriktiv ”uppföd: . Fl som redan nu tillämpas. med stor framgång I USA och Canada. ' + LSS" distriktsordförande; Erling" Det studieår som: slutade den - 1.'april i år har ' varit det . verkliga ”rekordåret för Lands- bygdens” Samverkande Studi örbund i Halland (LSS): sInte” ” någon gång under de 18 år som tt "sedan. LSS bildades genom ' sammanslagning” av ' SLS "och | e SUP: s, studieverksamhet i. lä i ,.sqrm intresserat” de: hall ska 1LSS-arnå i vinter, hi och: av, dessa” lyckades ' lemmarna i Knäreds 'cirkel ra. mycket . belåten ' med det” verksamhetsår som distriktet n ” fram” redovisningen” Johansson, har. anledning” att mera "självständig gentemot distrj tet" och "fick" även större resurs visat sig fruktbärande; konstaterar distriktsstudieledaren: I de kretsar där. mar redan I höstas fick' igång | Kretsarbetet" enligt de nya” riktlin« I 131 under” den, gån as Å JArstad"Faurås | | åkers mcdbörgarhös; och förb ds i ordfö anden". Sture Korpå da ämne bä äng bärgade cirkeln hem 74 "I Ett. annat. studieämne; st herat LSS-arna" särskilt. kursen. Trivas? tills dukar, vilke! stud fal lar. 7 landsbygdens" studieförbund; är i verkligheten : även "en : städs-bxga- | däst rena DDT- -preparat tillåtna. Också hexaklor är ytterst" aggressivt mot' bin och" får under inga för- hållanden anv ändas blommande oljeväxter, . ” Blygrå' rapsviveln uppträder spo- radiskt i fälten redan före blom- ningen, men det 'stora flertalet in= divider kommer. dit . först under blamnirgen,” Mot dessa divr har RANE : ' Potatisupptagning ' med ”Halmpressning öres. ” : med” tank, [9 Mesta" sect (Forts, fr "föreg. sida)”, 22422”va för industrin, totalt.” +": | Enligt ; undersökningen "planerar de Industriföretagen en. fortsatt ökning av forsknings- och utvock- lingsarbetet. ..Personallinsatsen be- räknades växa för år. 1964" med 6 procent och "för 1965: med 4 procent och . kapitalkostnaderna med 1 genomsnitt 10 procent per år. Tendensen. torde. komma att fortsätta under de närmaste åren. Industrins : egen ' forskning be- drivs. till, största delen. Inom, de stora företagen, . Sålunda" svarade de 98 'största, företagen If landet (fler än 1000 anställda) för över tre fjärdedelar av: den , totala in- dustriforskningén, medan: endast tre: procent ' föll: på” företag "med färre: än' 50 anställda; vilka utgör 80 procent: av sumtliga företag. 250 IDÉER - EN: NY : PRODUKT ' d Ett positivt :sämband' mellan förskningsinsatsernas - och :företa- gens storlek ' är ' tämligen : natur- lig.. För 'att ge resultat . kräver foörsknings-; och". utvecklingsarbe- H tet £ allmänhet betydande investe- |.” ringar, "vilkas : avkastning «är: il: hög grad osäker. Enligt en. be-l: dömning. som gjorts för den ke-|' miska: industrin "behövs . ca 250 prövade idéer, 50 detaljbearbetadel. laboratorfeundersökningar, : . tlo halvtekniskt ' bearbetade 'projektj-':' och "två: projekt - med ' marknads- förda. produkter; för att en brett upplagd innovatlonsforskning skall resultera 1 en enda: lyckad pro-|; dukt.:-Detta "antyder. forskningens osiikerhet och; kostnadernas gtor- lek :—" två faktorer «Rom "hindrar dre. företag. med, relativt I he: | effektiva sköj rdemaskiner med utmärkta provnings- resultat, NV porer ; Se meddelande nr / - 1520 och 1591. Fre Sar . "Maskinavdelningen | Bränsade :ekonomiska resurser ätt göra mer systematiska. insatser rakning. och utvecklings. (Forts: fr. sid. 1) har ”delat sig och: fått"en' Je kamrat”. När LT var på besök. denna soldränkta dag gick Isa! om- kring, stor och manmatrygg, |. på grönan äng och' njöt av sommardoft : och det 5 saftiga gräset. Tätt intill henne. stul- tade fölpojken Telstar, » bara tre veckor gammal : — Man undrar: kansko. var. "för man drar. på sig. det s. k. besväret, sa fru Hanssen. Mån för mig är det en bisak. Det viktiga är ju att, man tycker]. om djur och att det inte. är någon uppoffring, det här med för mig att få pyssla om mina djur och : "känna att de behö- "ver mig: oc > >» Det kan: hon fru Hanssen,"' fastän man "ker att "hon : borde ha, i fullt upp med" att' pyssla, om tro: barnen: i krylli >åld- rarna, Lilla Ingrid: Visser »Jigen bara. på. väg" möt: sin femte levnadsmånad, nen nog ger hon mamma Barbro : till- räckligt” att g Fru Hanssen tycker att hon - har det, lindrigt just. Mm, med bara Isa: och Telstar, I, vint: - ras: hade hon tro häs tar, men - hon erkänner ätt: det blev. för |, mycket, . Nu Jkeder; hon varje " morgon Telstar kings. den g "sade vägen till betes gen” ni ra havet, för han är för: liten linnu att vara ute: : Dotter Ba är, bara. ' skötseln. Det: betyder "mycket i nisation.:; Till de. 75-talet; platser. i : LSS: "numera "bedriver pare under "senare "år, när alla te= ingsh dlingar har: måst. vara . do hör” li samtliga länets: städer; Den största verksam- heten. redovisas dock. trär :larids> bygden, Största lokalavdelningen är Fjärås-Hanhals avd, där det under senaste studieåret fanns 25" cirklar med 219 deltagare. På andrå p i statistiken. kommer, Tvååkers avd med 18 cirklar och 155 dett Ljungby ”ävdelning” ”redovi ig cirklar, I men: deltagareantalet ' där » stannar vid 142. I Sibbarp i 15. cirklar 'med 141” deltagåre, i lika många cirklar trappor teras från Falkenberg-Skrea och 'Gällared, där deltagareantalet. var resp 136” "och ale van Bra siffror noteräs' 5 och Yr rö-Stråvalla, - Spannarp : och : Mo- . rup,, vilka vardera hade 14 cirk- ' Jar, I. Grimeton' och Knäred; fanns det vardera 12 cirklar; Fage: ed ha-| «de, 11,' medan Ränneslöv, Slöinge- Ettra. och Vinberg rapporterat 10 "beslöt" LSS reformera kretsorgani- början, på'sommaåren. > DE BASTA RESULTATEN; li lagtävlingen 'Skögskorpen” "1966 har nu, framräknats. I :tävlingeri, -som anordnades ” Skogsäga reförbunds område, lingen vanns av Älghults virkel i Kronobergs” län,'. som: : uppnådde maximala 78 poäng. Svenljunga -cir= kel.haninade på andra plats med 77 poäng och på tredje plats kom Vi- också "på 77: poäng. . Hallands: rlagån placerade sig enligt följande! Knä red 74 poäng Falkenberg 73, Gö ge 73, Spannarp 73, Enslöv 72:ttvå cirklar i Enslöv:erhöll vardira: dén- » i] na. poäng), Gunnarp '70, " Ahla': 69, Ullared .,68, -Yshy, '68, "Torup: 68; Breared 68," Veddige 67,' Frillesås 66. Halmstad 54 Doänj - ” sationen, Kretsverksamheten blev". sniåningom;; : ger" fru”: Hanssen, för "hon”ansér: att även barn ska ha"hästar; men' det: skå' ; varå "don efter” person; v " Isas två älgar sålts till" Schwelz:” FA clgen Kom- mer; även..Telstär : att .gå..samma öde till mötes,: men. först ska han sommaräng.” Fru Hanssen erkäniher' inte rider. mycket. nu fö tv Jag. har! blivit; teg, I "säger hon: Och” hon. berättar , att: hon | inte varit närvarande" någon” gång när Isa! fölat, .Hon har vakat över sin klenod. och »sett när det varit ”dags”.. men det, har inte behövts mer ;än 'en , kopp» kaffe iv; uppig- gahde' syfte” för” ätt "fru Hanssen ska ha, missat det stora ögonblie- ket "och: när. hon har. kommit till- varit. en: utan: två; "vatav. en a r- rigt nyfödd och en otroligt stölt: ::Barbro Gänther-Hanssen vidhål- ler - bestämt . att: hästarna fortfa- rande är.en hobby för, henne, Hon har ingepi, tanke. på att konkurre- ra 'ut sind. håstuppfödarkolléger. »— Och'"så' kan: jag inte hä, så många ' hästar, ' säger hon, för. då kan: jag. inte ägna mig så mycket är så. Jag I trå med. mina. hästar: lelse, : och nu "kan" "man "äntligen hoppas att beslutet "blir definitivt"öch att Laholm kan ge sin ungdom de "möjlig- heter "till ;året-om-i idvott, som ti Het har Isa Inte 1 Ingre » div Så” behövliga. "> till sitt förfogande. Detta har redan ' om Södra > Sveriges ' 150 lag upp, varav 15 i Halland. Täv- | folka : cirkel i ' Östergötlands ' län, åt var och en som'jag gör nu. Det '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.