LAHOLMS TIDNING , —= = IT Förebyggande” Den beklämmande "ökningen av alkohol- och . närkotikamissbruk . bland ungdomen och den ökade” . Lördagen den 8 juli 1967 IT: = ungdomsvård - holbruket — det sistnämnda en” för länge sedan "känd företeelse — bland skolungdomen -utlöste. ån skod brottslighet som i stor” ning -sammanhänger ' därmed har. -engagerat många goda krafter till ' . större insatser för att råda bot på ' " det onda, Rapporterna om det ut- bredda narkotikabruket vid sidan ' om det ännu mer utbredda alko- AR DET FEL ATT SÄLJA? "Den moderna sb-butiken är enligt en skribent i DN ett slags : 'bondfångerimaskin, » £. ' vilken hjälplösa konsumenter med all- gköns knep förvandlas till ”bric- kor, Y eft psykologiskt spel” och Juras' att köpa längt utöver si|. na behov och 'ekonomiska resur- ser, Artikeln, som är typiskt för ett visst slags ”konsumentupp- Jysning” röjer lika mycket okun- lans sida. En brett upplagd upp-' lysningskampanj om : dessa gif. ters ' sk Man intensifierade ansträngnin- garna att komma åt dem som i profitsyfte tillhandahöll särskilt de unga med berusningsmedel. Om denna i och för sig lovvärda aktivitet lett till några mer 'på- tagliga resultat är inte känt. — ; Behovet av upplysning undert- ströks särskilt starkt då samhäl- lets åtgärder för att möta ett vän- tat ökat spritbruk efter motbo- kens. slopande diskuterades. Sto- ra pengar har. också anslagits för. men om "olika ' upplysningskampanjers ef-" fekt har varierat. Det har hänt att stickprovsundersökningar : om t ex. affischer placerade på .de mest, skilda ställen visat: att ett - stort flertal av de tillfrågade inte dem, Och. bland ” nighet om modern detaljhandel; arbetssätt som förakt. för kon- sumenternas ' omdömesförmåga, . skriver Fri: Köpanskap: Å . en Jedarkommentar, ... . Ar det , inte dstäljhåndelns . egentliga, uppgift att sälja varor, och Angår”det fnte i denna upp- "gift attgé' konsumenterna ' bäs- "ta möjliga överblick över” sor-+ , timentet,; införmera om nyheter "och speélellt förmånliga inköps- - tillfällen. "och .desslikes + friska supp hennes (hans) minne be- » träffande artiklar som är behöv- "Nga men som -vederbörande in- te självmant. "kommer på: att - skaffa! medar”hon: (han) befin- Me sig t butiken? "Är'det, frågar FK, något fel att. fullgöra des- ga 'uppgifter 1 så estetiskt och , psykologiskt. välanpassade' . . for- mer gom” kostnadsförhällandena "medger? i : » Skall . kanske kunden komma, med en, liten lista på: vad som; - för ögonblicket | uppfattas 'som . oumbärligt, lämna "den 1 en bpringa: eller över' en disk och få det hela 'utlämnat 1'étt: enkelt » paket utan att ha "haft någon . möjlighet att själv välja, jämfö- +» ra, komma 'på goda idéer, stifta | bekantskap med nyheter 0.8.v? Å menär artikéölförfattären, " undr r. FK, att den';moderna konsumenten," oavsett” kön, ' är ett sådant. försvarslöst, stiggestt- | belt och om sitt eget bästa omed- vetet - mähä, att. hans. beskriv- ning” av hur "det går Ull.1. MN ”modern UHvsmedelsbutil&" tens. delvis stämmer imiede verklighe S bostadsmarkneden, skrive bostad. (organ för "HSB och | hyresgäströvelsen):, « De tyska. hyresgästerna hade besitiningsskydd från 1923 till » 1965, "då CDU genomtrumfade en "avveckling; som skett undan för undan, I områden, där den 'sta- tistiskt framräknade bostadsbris- ten» underskridit 3 procent, har » besittningsskyddet ; slopats, . Den enda rest av socialt tänkande som där kvarstår är on s, K. 80- clalklausul. Den” innebär att 1 uppsligningsmål endast I mycket speciella fall, där on avflyttning skulle. närmast Innebära en ominsklig behandling av hyres- gästen, denne får kvarbo. Erfa- renheten av sådana måls utgång i domstolarna är att endast 1 2 procent av anhängiggjorda mål hyresgästen fått sitta kvar! Hy- resgästerna är således praktiskt taget utan kvarboenderätt, Hy- rorna har 1 alla de orter, där den nya ”hyreslagen införts, . stigit kraftigt. : Skulle den svenska ”hyresmark- naden. släppas helt fri, uppstod samma problem som 1 Västtysk- land, Nu kommer, lyckligtvis så inte'att ske 1 värt land, Hyres- lagstiftningen ligger visserligen 1 stöpsleven, men så mycket är dock klart att den "proposition om Hy hyreslag, som höstviks- dagen får att behandla, inte in- nebär en avveckling av kvarbo- enderätten, — Besittningsskyddet, åtminstone för bostadshyresgäs- ter, kommer att bli tillfredsstäl- lande, och I vissa andra avseen- den Innebär förslaget t.o.m. en förbättring av nuvarande hyres- Ia; Eos Vår bostad ger därefter en sklldring av hur ”liberallserin- cen” fortskridit 1 bl. a. Finland, Danmark och Schwelz: I Frankrike fortgår också av- vecklingen av hyresgästskyddet, byggandet av sociala bostäder har minskats och hyrorna I pri vatfinanslerade hus är så höga, att många moderna lägenheter står tomma, Franska hyresgäst- rörelsen framhåller att i varje EEC-land pläderas för fria hy- ror och minskat hyresgästskydd. . De franska fastighetsägarna och bostadsbyggarna hänvisar till ut- vecklingen i Tyskland och fin- ner att även Frankrike bör slå in på samma linje, Den gemen- samma marknaden har tydligen gina problem även i dessa avse- vå verksamhet, dem som sett både affischer och annonser avsedda som -informa= "tion. har'de flesta svarat att de in- te fäst någon större vikt vid dem. Det är nedslående resultat, som" självfallet. dock inte bör” tas. il intäkt för att. upplysning, och i formation inte är något att” "salsa på. Snarare :bö! negativa erfaren- heter i på området. leda till nya som kan "attraherar eri ”reklam- mättad” allmänhet. . Man torde emellertid, Kunna ut-. gå "ifrån 'att ungdomen är mind- . re" påverkbar ifråga! om serverad ” upplysning än den äldre genera- tionen, Vad 'de unga "behöver ör : möjligheter = till. ”akfivt ” engagé- ' mang där! de själva ' får” agera, spela roll i sammanhanget. Det är därför" av utomordentligt stör betydelse” att all, positiv. fritids- verksamhet , stimuleras - och att den 7 också. - får de nödvi resurserna. "Tyvärr; lider 'al " föreningsverksamheten'; ;'; Kronisk brist ' på "både. ekonomiska ; och personella tillgångar, På: senare år har. visserligen kunnat! förmärkas en: "något - "generösare ; inställning hos "de : makthavande,' 'men ".den hårda : "satsningen inform av' res . fält: tilltagna anslag har låtit vän? "ta på sig. Att t. ex måhga idrotts- klubbar kunnat hållas vid liv, be- jen pbpmärksamhet: s som öljden shar': bli intresse för ätt leda" ungdoms-' dess olika förmer Nräckligt, utnyttjade: tånte blivit, tor: och Fr visar, inte något in- . fresse i för, aktivt engagemang i " föreningar. Det är säkert alldeles riktigt,. men, frågan” är. väl: när- mast hur! mycket, man satsar; på att nå. denna ' ungdom; Med , bätt- "re ekonomiska . resurser . kunde förvisso olika vägar beträdas och' framförallt personer engageras för ” att' locka de'”hemlösa” . ill” posi- tiva verksaheter, ! " I a "De pengar som behövs och & som måste satsas på denna del av före. byggande .verksamhet är lönande investeringar. som samhället inte får dra sig för att göra. Det nu, sagda gäller inte minst kommu- - nerna. Fortfarande är 'det- t.ex mycket vanligt att kommunalmän anser det: närmast ohederligt att lämna anslag. till. politiska: ung- domsföreningar. Just. bland. den kategorin av politiker behövs det på åtskilliga håll särskilt mycket upplysning om värdet av ung- domsföreningarnas arbete, fat STORSTADENS SOCIALUTGIF. TER Göteborgs- Pösten (fp) reagerar. mot ”socialutgifternas våldsamma stegring 1: Göteborg: > Sockalutgifterna” var . 1965 65.600.000 kr., 1966 82.000.000 kr, och för i år 91.000.000 -kr: Och nu föreslår man enligt alternativ "1 utgifter på 117; 914 :000 kr. för nästa år, ' Hur är: det möjligt att social utgifterna stiger så våldsamt. i en tid då man skryter över vår höga levnadsstandard och: då | det inom Göteborgsräjongen' rå- der full för att inte tala om över full: sysselsättning? Nor BESKED (5) "EFTERLYSES - - SSU har: vid sin kongress be- slutat om ett nytt politiskt prö- gram med krav på socialisering Thorbjörn Fälldin (cp) i en ' artikel" i' ningen (fp). Företrädare för regeringen och den'socialdemo- kratiska riksdagsgruppen har inte gett besked om var man stär I förhållande till ungdomar- enden;-s-- + . initiativ - och -' större 'våriationer molnen kastat skuggor över den På ett flertal områden,” erinrar | Handelstid-| 4 ITA Då Mr sina svårigheter” att vara resande free-lanser-journa- Itst,, särskilt "om man vill vara punkteh, "Vår utrikesmedarbetare flyga” Hem med den svenska ba- taljonen frän Israel, men som så många andra kolleger hamna- trupptransporterna från Egypten. ofrivilliga. väntan med att teckna ett, porträtt av den starke man- nen. Makarios på hatets ö — Cy- pern.” Cr man har tänkt sig, när man job- bar;som freelans journalist. Man nar: där "man tänkt sig, och så kliver man. ur maskinen på en helt annan' plats. Är "man stor- tidningskorrespondent är man skyddad”i vissa fall, men är man som "de" kommer... Därför stod jag plötsligt på Cypern, där jag visserligen har varit ett flertal gånger; men det var Gaza som':var målet och som var betydligt' mer intressant, Men det vår stopp och då var det jua Tendast , att utnyttja situationen. Det sfanins ju en ärkebiskop vid namn :. Makarios. ena" -sidan möter -man lighet: för att>sen: efter en stund sstänksamhet : och .. hat. sympatiserar --man -med? härskaren på ön? o. s. v.. Hotell- att -gå=xbalansgång- på en sytråd. Det gäller att tycka och .säga så to: mera, ' tikel om, dagens problem på Cy- perny'detisköter: dagstidningsrub- rikerna 'om,' men: däremot en .in- formåtion: om -varför .två grannar så "intensivt : hatar varandra. Egentligen kan: man' gott "säga att' turkar och 'greker alltid legat -krig: med: varandra.” Bakgrun-] den är mycket ; komplicerad att utreda, :men är I' gengäld. ytterst öd vår: efterkrigstid 'som 'oros-] annars” så "soliga rn | TURKVÄLDE ; Der, yar' sultan. Murad . I, som och läde. det junder. Höga Porter.” Turkarha 'var herrefolk i' Grek land fram till 1827, då grekerna efter, hårda strider: lyckades jaga: bort, turkarna och 1830' vinna: su- ferenseri.. Turkarna är som bekant! muhammédaner, "medan" grekerna är : ortodoxa. sUnder. den” "långa turkiska” "perioden ätnjö tid, grekerna. full. religiös", frihet, ;- Slutligen: har. nog :'också "den 1e- "Inflyt- tade: greker; har i' Turkiet bildat en ekonomisk överklass, som .flu- tif ovanpå i hög materiell kultur. —"t. :€x;. de rs. .k." fanarioterna, ett, antal grekiska familjer,. som i turkisk tjänst: samlade "enorma förmögenheter "1 ' egenskap skatteindrivare i de ockuperade länderna; ; : : Sedan dess har Inflammationen värit "kronisk; 1' första! världskri- gets spår följde: massutvisningar från, Turkiet av där bosatta gre- kiska familjer, Det skedde under brutala 'formér!. De flesta > ham- nade i'namnlöst "elände; Nansen- hjälpen. gjorde visserligen: en be- undransvärd Insats, men det räck- te inte, Problemet var inte löst få dt tyder Då otålighet med den nu- » varande politiken. Före nästa val borde socialde- . mokraterna ge' klara besked, skriver. Fälldin, När oppositio- nen pekat på de risker och olä- » genheter som socialisering skul- -.1e. medföra har 'socialdemokra” terna svarat med att ' försöka framptäfa - oppositionen som tomhänt; som om man inte hade mer”att komma med än det s.k. socialiseringsepöket o.s.v, . Men socialisering som politiskt alter- nativ kan nte gärna bli mera -spöklikt än när den som säger sig vara-anhängare av den ho- » tar med att den kan komma till användning. Och i synnerhet när detta sker när man i en lång följd av år haft ett avgörande Inflytande på :och ansvaret för den politiska utvecklingen. .. + Socialdemokraterna har en möjlighet: att ge besked vid sin | kongress i höst, påpekar. Fäll- din. SSU reser sina krav, kom- munisterna är eniga om att so- cialiseringen 'skall genomföras, men' har uppenbarligen bekym- mer med frågan hur det skall ske. Men var står egentligen so- cialdemokraterna? Vill man so- cialisera eller vill man inte? . " De av hr Fälldin aktualisera- de: frågorna kommer = förvisso aft 'sysselsätta socialdemokrater- » Nas extrakongress. Vänstergrup- perna låter sig sannolikt inte nö- jas med . några slingrande svar. Inte heller med den smygsociali- sering som ingått i det socialde- mokratiska taktikspelet, - a " Hr Erlander lär tvingas att sä- nas krav, som enligt hr Fälldin : ga ja eller nej. . först ', vid ;den brinnande ' knut. - Pale”: j;Hagmann rtTeste ner för att. de han på Cypern i avvaktan på . Men "han? utnyttjade "förstås sin : Ibland; ; går det inte alls så som -: chaosir och hoppas på att ham- ve ”frihäst” 'Så får man ta sakerna ' Att. färdas på Cypern är som att befinna . sig.i två världar. -Ä . idel vän- Veri tycker NI är den rättmätige,” portieren frågar. Skoputsaren frå-" gar.!;yDei PR-folk man” måste .ta' kontakt” med frågar." Det är som :' litet som möjligt men lyssna des« Detta" skulle ju inte bl en'ar fascinerande" sedd'-ur 'fölkpsyko-]i synpunkt; Det är, inte :en-lär:ö 458—061 '. erövrade : Grekland. Veränitet, > OCKupansena bli aldrig K5 Femeller: 4 . gendariska i grekiska” ,affärsskick-) | ligheten >spelat', viss roll. av Ina la . Fred med en dolk i ärmen VN iAv Palle Hagmann Ä kebiskop - Thant under: ett: be: ens "då" andra Världskriget” börja- de med nyg: tragedier för Grek- lands. idel” Det "är rjust"mot:-båk: mehs star ka : närmast efter” 1945. neller- Ijänstejort I längre= är, dem: -kan inte; = kan, Makar 08 Cypi rs, presid tärke, many, prelaten;[. 1 etnarkeny," Marka.. Han : Khar:ii. + varje”. fall. version: och" sin osvik- ä att han är: i sin it båordra” de :välds- 'handlingär, Arsiti har kallas — Cyperns" skurk. sen Rasputin, med; blodbestänkta ; hän- der; och liknande :vackra 'be äm- är” han: nä: personligen denne. ”agitator urpur”,» den- ne -”oansvarige. entyrare”, den- Ymanikyrerade slaktare”, som man, också " kallar : honom? ', Han är en duktig reklammakare,. och kostig': med - att "ta emot: press- män. och .stäla till med trevliga presskonferenser. ” : . "Mitt: första: intryck- var en reslig,;, välproportierad'. man :i 'en tensivt bruna- ögon. ovanför. : en imposant. näsa, | ett svart skägg där, de 'grå färgerna började göra | sig "gällande. ' Ett . tungt 'guldkors hängde ..på hans bröst, och på borde; : låg ' bredvid: Times” : den svarta - hatten. kalimaftien .- med slöjan. . Hans ? osedvanliga långa smala händer med de. polerade naglarna : ackompanjerade ' « hans oklanderliga 'engelska, :som dock ibland, när han fick för närgång- na frågor, svek hönom 'och han fick :svårt att hitta de rätta :or- den: Med 'en' melodiös, ' behaglig röst svarade han. vänligt och .li- tet överseende. på de frågor som ställdes till honom, men: blev de för: närgångna blev ' hans "röst skarp, och de milda vänliga ögo- nen kunde bli brutala och - is- kalla. Man kunde gott. inbilla sig, att gömt i de vita ärmarna låg en dolk parat. På en viss tidpunkt kom Cy- perns vicepresident, turken dr Krutschuk, " på tal,: och då såg det närmast ut som om ' Makarios tappade sinneslugnet, Ögonen blev smala, och en sekund såg det ut som om han skulle vilja använda några rätt så ”phula” ord. Men så besinnade han sig, och i stäl- let. för det väntade hätska .an- greppet började han på det snäl- laste, allfaderliga sätt att för- säkra "att han endast ville .dr. Kutschuk och alla turkar väl, och endast ”dessa provokatoriska, krigslystna, aggressiva, turkiska terrorister” och deras ledare var orsak till att de ”fredsälskande, oskyldiga grekisk-cypriotiska pat- rioterna” inte kan få lov att leva i fred, sida vid sida med sina turkisk-cypriotiska landsmän. Vad skall man tro om denne Makarios? Man blir fascinerad av honom, men man kan inte låta bli att fråga sig hur denne för- finade och intelligente man kan förena sin position som kyrk- furste med sin aktiva medverkan i våldshandlingar? Vem är han Makarios tillsam mans” därför: är hair'också” ganska” fri-|. fladdrande prästrock;; Ett: par. in- |” med ' generalsekreterars i FN-byg snaden. - egentligen," denne märkvärdiga president med, de många ansikte- RA Hur” "gick: det: täl: att: han MakKarios; "som ”endäst är:d2: år, blev född på. helig mark, närmare L bestämt. pära Paphos: På Cypern, där: Afrodite” enligt den” "grekiska . Föräldrarna”. var: fattiga: bi som ;. från: rjan:. hade "bestämt, sig” för". att. 'deras -.begävade.:'som: skulle bli präst." Redan som” -tret- d tonårig. köm:'hari :i:'Klöster,; och, via, gymnasiet. i Nicosia, fortsatte religiösa uppfostran: vid fiversitet.:;1942' fick. han; -ämbetsexamen,'» > ska: ockupationen eltog :Makarios som ung” präst den: grekiska - mot- [ståndsrörelsen - och skaffade. sig där, en: hel; del kunskaper, . som enare” fick ; rik användning under kamper : mot. engeis- äv r Grekland I mänren ”på.:Cypern Bfter kriget bl] fick han ett, stipendium . för :stu- dier' + teglogi” och" sociologi'.t "Bos- ton. "Två" är ;seriare 71948: — våldes nan til it: på SP NH han? i. ett politiskt.o "och" Yeliglöst .kaos., Led- ningen" ”av:' der grekisk-ortodoxa " har nu tagit ut två nya batal-' joner för tjänst på Cypern. Det är bataljon 10 B med. beräknad + tjänstgöring oktober 1967—april .' : 1968 och 11 B .med/!be-. räknad tjänstgöring april ok- " tober: 1968.. Utöver de nu ut- — tagna kommer ytterligare 'per- sonal att tas ut ur bl a för- utvarande FN-bataljonen 31 G. «I FN-bataljon 10 :B beräknad tjänstgöring . på . Cypern ' oktober 1967—april 1968 ingår: ! rv Nils Ronald Andersson, Särö, Stig Erik Otto von Bayer, Hid, Svea Gustav Boman, Halmstad, Nils Åke Torsten Cronebäck, Halmstad, Tom Lennart Robert Falleth, Laholm, Bo Ingvar Gustavsson, Halmstad, Sven Ove. Halvarsson, Ås, Bernt Ingemar Johannes Johansson, Idala, Carl Boris Hjalmar. Carlsson, Torup, Bengt Ingvar Nilsson, Hallandsås, Ulf Erie Thomas Sollenius, Fal- kenberg.- I FN- bataljon - 1 B beräknad tjänstgöring på Cypern april-okto- ber 1968 ingår: : Gerth Christer Andersson, Veinge, Jan Roland Andersson, Köinge, Nils Anders Bengtsson, Vinberg, Bo Lennart Adolf Edman, Halmstad, Kjell Olof Lennart Gunnarsson, Harplinge, Jan-Erik Fritiof. Hans- son, Östra Karup, Roy Inge Hjal- marsson, Slöinge, Bernt emar Johannes Johansson, Idald, Karl Erik Roland Johansson, Östra Ka- rup, Kent Bore Johansson, Halm- stad, Kurt Ove Jonny Johansson, Veddige, Rolf Ingvar Johansson, Heberg, Erik Lennart Johansson. Simlångsdalen, Sven Birger Malm- felt, Halmstad, Kurt Benny Pers- son, Falkenberg, Roger Jörgen Pe- - I de märkliga orden: | Gudens: Son”, "lintet öra hört, och vad honom” -I sant, att uppenbarelsen av. Guds : Matt, 17: "1-8. Petrus, Jakob och Johannes fingo vara med om något enar stående, När de var med Jesus på . berget Tabor, uppenbarades för dem - den himmelska härlig- heten. De -:stora andliga fäderna, genom vilka löftena om Messias givits, representanterna för lagen och profeterna, Mo: och Elias, stod mitt ibland dem. Det var inte underligt, att Petrus utbrast: ”Herre, här är oss gott att vara”. Han ville stanna här. Här up- penbarade han den utlovade sab- batsvilan för Guds folk. Ur skyn, som överskuggade dem, hördes Denne är min ' älskade Son, i vilken jag har funnit behag; hören. honom”. Orden: utgör den gudomliga be- kräftelsen på lärjungarnas nyll- gen avlagda bekännelse till Je- sus: ”Du är Messias, den levande De hade på för- klaringens berg i sanning. fätt uppleva, ”vad intet öga sett och ingen människas hjärta: kunnat tänka, vad Gud berett-åt dem som älska (1 Kor; 2:90. . Har då verkligen berättelsen om Kristi förklaring . någonting att säga oss? Många menar väl, att var så enastäende, att de inte kan upprepas. Såtillvida är det värld inte sker på exakt samma händelserna på förklaringens berg, i 3 å orden! "skall ske att a mönster, , Men Gud :ä rik, att. vivinte kän göra oss Nå gon; mönsterbild, för upplevelsen av honom och säga: "””Precis så måste det ske”. En sak" är dock viss: Det finns förklaringsstunder i varje kristtrogen människas liv, även om de inte "gestaltar. sig på samma sätt .som:; för Petrus, Ja- kob och Johannes på berget' Ta bor. Det” finns ögonblick, då ' Gud lyfter sina barn upp ur smär- tornas och dödsrikets sorgedalar och leder ' dem : upp "på förkla- ringens berg för att där ta dem se något av sin himmelska” här- ' lighet. Dessa, förklaringsstunder är icke långa. Petrus, Jakob och Johannes :' fick , icke heller länge dväljas på förklaringens - berg. Snart gick för dem vandringen ned. för berget. vid-varsi-fot .l- dandet . och nöden mötte dem. Så är för varje .kristen,, männi- ska, så länge hon lever "bär på . jorden, lidandet den normäåla Jivs- formen. Mén det. är ej ett. lidan- de utan hopp. Det är ett lidande, som är, märkt med korsets tec- ken. Förklaringsstunderna är för oss en -hjälp att bära lidandet. De ker oss kraft att med . Gud för ögonen vandra mot det” him- melska målet. De hjälper . oss att sätta all vår' tröstvoch'. till: Honom, 'om vilken Guds ord: säger: sätt för alla människor. Vi tän- ker "oss gärna, att allting här Son; hören honom”, Ö - än Årets första "värmebölja har ' "redan krävt dödsoffer. Värmen är skön, men den är också far- » lig. Särskilt. om den kommer . hastigt på: Som . värmebölja 'el- . ler på grund ' av att man för- en plats med flyttar sig till. kvicksilvret skjuter i. höjden med fart: Man bör vara upp- j märksam "på ' symptom som trötthet, illamående, huvud- värk, De kan vara ett tecken ' på att kroppen inte "klarar av, "Värmen påfrestningarna. ee Riskérna 7” för” värmeslag finns; Dels' genom: att hjärtat: överbelas- tas,' Särskilt. äldre: personer är ut- satta för den risken. Dels kan man drabbas av ett utmattni som oftast ä är godar tat I Läkartidningen varnar överlå-. kare Jörgen Daugård, Gullberna sjukhus, Landskrona" för de chock- liknande, lättare nibbningar som kan uppstå i samband med värme- böljor.. eller då "man förflyttar sig från vårt norrnalt kalla klimat till ett betydligt varmare. « ' sad . Symptomen: på rubbningarna är trötthet. och. olustighet.. I bland kan det vara en allmän känsla av att va- ra ”ur form”...Sedan blir det trött- het: som” övergå: en ' känsla av ovanlig utmattning: illamående: hu- vudvärk, Den som "drabbas 'av den< na "utmattning på grund” av. värme (— på läkarspråk( Heat Exhaustion Syndrome '—-) upptäcker: också att huden känns kallfuktig trots att dét "Orsakerna tll den här "värmeut- mattningen beror antagligen. på att man nte fått tillräckligt med 'vät- DRICK VATTEN Man ' kan "alltså" gardera sig möt sjukdomen genom att dricka. Mer än vad man tror att man behöver. Och det är vatten man ska dricka. Starkt alkoholhaltiga drycker har ingen effekt. Vill det. sig illa kan "det här till- ståndet utveckla sig till värmeslag, som enligt sifrror från 1964 alltid övergå i ett livshotande Vvärmeslag. . ; 3 man | ska göra om borsempali. kontakta läkare," s Drabbas man. av värmeutmatt- ning bör man i första hand dricka mer vätska. än .man :tror;'att "man sa | behöver, Ofta räcker det med frukt- saft i "riklig mängd. le ': Man ska även äta mer r salt ex koksalttabletter. om " man" :märker 4 " symptom på värmeutmattning:" Vila i yligt a rurå rekommenderas. 'ock- sås a ; - Utr nom den” kraftiga och” hastiga ' ningen” sav.- värme. drabbar både vuxna och barn, I'motsatsftill. "det äkta värmeslaget : drabbar ' utmatt- ningen oftare ikvi DE ligt doktor Dau ärd. ' era mynt ocH SMA vå! kategorier ""människor,, bör särskilt varnas vid- -värmeböljor. . sä- ger .docent Otto Liljedahl, Karolins ska sjukhuset.” le ; äldre människor och Höräldrar : Al 3 dart livsfarligt: för barnen om. de när nas i bilar" vid t.ex "badstränder, en het sommardag! : utsätta kroppen” för total. strålning kan då dirigeras" från hjärtat och I det är risk för hjärtkollaps, ' - Störst är risken för! värmeslag då t mån : Hgger- stilla «i 'solen. Men tänka "på att "gardera, sig mot tex. vätskeförluster" genom att. STAR den "vätska. de: förlorar genom att de sveltas, >, sv : Värmeslag inska ovanligt. Men + det "inträffar "ändå ett tiotal fall om året i vårt land; Hittar ' man” en medvetslös människa 5 som . man misstänker råkat ut för vär. ' meslag är' det viktigt att" hon. utan : dröjsmål kommer under ”läkarbe- handling Medan . man väntar s på I ambulans kan man flytta henne” =: mycket försiktigt — till en svalare ' plats' tills - läkarhjälp . anländer. Mean . bör också se till att andnin- gen fungerar. leder till döden om de inte be- handlas, Misstänker man värmeslag, vilket kyrkan var splittrad, kommunis- terna på frammarsch och de gre- kiska ayprioterna ' invecklade i en konflikt med den engelska re- geringen om öns styrelseform.' Engelsmännen hade hoppats att han valde att: fortsätta sin. kamp under ijorden i: den av engels- männen hatade Enosisrörelsen, I början av 1950 krävde kyrkan och folket en folkomröstning om öns framtida styrelseform, och 90 procent av befolkningen ställ- de sig upp bakom Makarios och Enosis-rörelsen, Kort efter valdes han till öns ärkebiskop men 1956 då engelsmännen hade fått klara bevis för Makarlos samband med terroristkampanjen på ön Jät man teportera ihonom till ögruppen Seychellerna .i indiska oceanen. Ett är senare blev han frisläppt men fick inte ätervända till Cy- pern. På hösten 1957 reste Maka- rios runt i USA och propagerade för sitt Cypern bl a. i FN. Det var då han träffade Dag Ham- marskjöld, med vilken han blev mycket god vän, men han tyc- ker om att framhäva att'han har mycket starka sympatier även för U Thant. I slutet av mars 1959, efter Cypernöverenskom- terson, Holm, Nils Äke Oscar Kungsbacka, Karl-Ake Svensson Halmstad, melsen, vände .Makarios tillbaka till Cypern och få månader s8e- -nare- blev han 'med- 144.000 mot er Makarios skulle "stödja dem, men | ' 70.000 röster vald till repiblikens förste president... I dag, då folk-' mordet hotar Cypern” rhinöritet ta ansikte. 2 TT TIER pfa er "Att U Thant har. begärt att de svenska FN-styrkorna.'skall stanna kvar en viss period till. kan kannske, utlfäggas så att han, - under, sitt hjärtliga (?) möte med ärkebiskopen såg den. dolk, I är- uesom Jag bara gissade mig HJÄLP-TILL" URIGETS OFFER - I israel och = VN övriga Mellanöstern ..- : FRIKYRHAN — HJÄLPER - Stockholm [0] Vt ö> ” Denne. är miny'älskade turen stiger; bör man omedelbart ' De äldre bör veta att de inte ska " solbe= ; » när det är hett.: Blodet , börjar man att se” Makariog rät. '- även" de.-som, årbetar i hettan. bör, cv va s i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.