. Lördagen den 8 juli 1967. a 0 Lördagen den 8 juli 1967 i & u Förtroliga stunder ”Belle”. Varför i all världen skul- Je man inte få tycka illa om porr- litteratur? Det är precis lika legi- Det är OK, Petterson, jag kommer till bowiingklubbeni kväx! | — Jag talar till er som män. piska — inte som Jäkare till pa- rot I dag: KJELL Solen” gär upp kt. 3.26 och timt som att inte göra det! Inte ned kl. 21.07, tienten. tråkar folk med en om man inte a oo noe | — Utmärkt — då blir det väl|gi dech eller kildrin- = r A Na I morgon: GÖTILDA också litet billigare... gar. Var och en ska få ha sin. egen VAD ÄR DET FÖR I ; NN: | g H smak! Bara för att ”alla andra” SKILLNAD NYELLAN > NIEOLIOANDE MED ” MEN OM CEÄNRo UDG Solen går upp kl, ned kl, «3.27 och! MEDLIDANDE OCH : ÅMEDKÄNSLA FARBROR? grips av en modevåg, behöver man HAR MEDK, SLAS väl själv inte göra likadant! Upp ” - riktigt sagt tycker jag personligen H att den moderna ”porren” är så illa ledsam, lika litet tycker jag om en bok med idel fyllskivor sida upp och sida ner eller en bok som staplar ; samlag och samlag. Omväxling för- nöjer, säger ordspråket — och det ' gäller även litteratur! Så nästa gång : någon av dina vänner säger att du ' absolut måste läsa det senaste porr< . alstret, så svara: Tack, men jag har ; inte lust att sätta bort min tid på sådan jag tycker är tråkigt! Punkt och slut! 21.08. NÅGON Som ÄR . UPR esta vete från Borlänge, som var på skol- resa till Marocko med sina 30 klasskamrater. Ett par malörer inträffade på resan. En av ung- domarna fick blindtarmsinflam- mation och på midsommarafton upptäckte man att det där med midsommar — det "visste man in- te I Marocko vad det. var. Utan I stället för dans kring midsom- marstång blev det dans på natt- > L E A N kh . På måndag: ANUND ' Solen "går upp kl, 3.29 och ned kl. 21,05, / CHURCHILLS ANFLUENSA | KLUBBAS BORT I MANUS Hos auktionsfieman Sotheby's i London. skall klubbas bort en samling 'churchilllana, bl. al ett . manuskript. av skolgossen Wins- ton Churchill, dikten ”The Influ-|lubbsgolv. "+ ”Gallie” énza”, I a - ; - tolv gånger fyra verser or UNIK MATTA » Nej, jag 2 tycker deciderat inte att NTE Ra NU SITTER HITTILS HAR DEN I VARAE) berättar den unge skalden om för-] "4. kylningens och influensans odräg- 1: Kalmar slott har från bm 'Ta- liga följder och redan här visar] -fune på: Söderhavsön Saval 1. Sa- sig, enligt sakkunskapen, Chur-| moa; fått en unik matta. Den chills' senare ryktbara " .formule- överlämnades av ambassadör: Olof ringskonst, - | Kaljser: 'som fick 'den 4” gåva till På auktionslistan stär också en I kalmarsonen August :Nelsons hem- fon Chu än aupplagor av Wins-] stad, Nelson "kom ' till sTafune i on urcehills "böcker, alla med slutet " av” 1800-talet, startade" af- författärens "namnteckning. , och | färsrörelse och gifte sig med höv- Väl som en alltför kortl => - Eka” med dedikationer, Vidare skall nu | dingens' dotter. Sonen F. O."Nel-|:.:.> = PGallie” . säljas det sista porträttet av prel son blev Samoas främste frihets- : a rmiärminister ” Churchill, 4 - fen 45-årig dam ser löjlig ut om hon inte har kort-kort. Det är och förblir ett mode för den helt un- ga flickan — och: framförallt för kvinnor med litet pojkaktig figur. | Däremot skall ni inte ha .uppse- er.deväckande . långa gjolar (förrän i höst, då det lär bli modernt), Låt kjolen sluta 'strax "nedanför knäet — även om inte era ' ben är pers fekta. En påfallande lång kjol drar HÄSTSKON FINT, SÄLLE, DEN SKA NOG GE DEJ FALL MEDFÖRT LYCKA FÖR SOMMARENS FÖRSTA 1 örta Man oljemål- | kämpe. Pest RT fa tl NE ter som av; havsströmmarna förs henset. Ack Ti rer gar. Step fana in i hommorna, Ofta händer det int ole get ” ; SVARDÖPT.: att. fiskarna måste. skära "sönder > Pastillfabrikör Bursemo; som vid flera tillfällen varit" gäst vid sjösättningar, sägs i ,Bår :bära ner ove sin” . nyförvärvade gummibå till ; stranden: nedanför: stug - "Man. hade dock' enorm "svårig- Omkring:.7,000.'. svenskar . och | heter att .få sönder"! ehampagne- svenskättlingar samlades på sön flaskan: mot farkostens, stäv. dagen. i "Minnehahaparken Minne |. apolis för. alt fira den . årligen MANKTER ”SORTERAS BORT” återkommande festen svenskarnas |, . 7 TYP AV. ALHOMMA : l En älliomma;, som "skall: limit omtalade Churchillporträttet av Graham Sutherland, som skänk- " tes den" gamle "mannen, då han avgick: från "underhuset, garnen för, att ”kunna tömma dem på maneter. "som". också tar död på ålen, "Studier av fenbmenet har klar: lagt att maneterna med; förkär- lek: följer älgårdens' norra nätvägg innan; de” hamnar i ”bälen”, Alen däremot 'går mot söder. Den nya konstruktionen väntas därför kun- na ” rtera”. ål och I maneter; , u a sö HELSVENSKT Är dag. bör » YCKLIGASTE STUDENTEN; ; Var Speciellt inbjuden gäst : »Vvar'i nera obeliagen av manéter.> har ' Miss universum 1966, Margareta, bundits. i Simrishamn på, uppdrag nrik Larsen; 10 är, var den . Arvidssori av. ett: ålfiskelag :1':Östergötland, lyckligaste: bland Köpenhamns, tu sentals.. nykläckta studenter hä omdagen: : 4 Henrik. glck' ut som "en. av de bästa” Ta in: klass. trots att han är nästan” helt förlamad; efter” I polio, Han skrev 'sin danska Uppsats "på skrivmaskin 1 ”méd -ena stortån. "Han: kän bara andas genom "res: Sirator "och" --hans 1 lärare . var ” tvungna att: skriva h LER ;matema: tllnad! från; den: skånska äl- Til M Ceremonierna' "inleddes . med: | en gudstjänst då pastor. Gerhard : Frankman,:' Tranås, predikade. ätt + Brat Vi RÖMANTIK? "Femton kameler erbjöd sig en. arab. att betala för en : dalkulla” . Under vissa perioder av: fångst: "tiderna är. . vattnet fyllt: av: mane- N aldrig "behövde njälpa "honom; på : rätt "spår, : förklarade: rektor: 'Jo- hannes' Jörgensen vid Efterslaegts- selskab; ts. gymnasium ” lösning frågade: undön: , " | >Eftér "ett ögonbilcks' paus sva- räde; "gosseh I 1 — När jag sa "hal 14”. till herrn Bå 5 Jag ungefär allt jag. vet. H BADA, DELARNA; övrigt. Här kan; också påpekas att flera lager kläder värmer bätt- re. än ett enda tjock - ::Vätan är nästan lika farlig som Kylan: En genomvät ” kostym. har . H r orat 99 procent av, sin. vä mer |" Karl i backen kom tin Vara en örmåga och det skulle: a all vär- dag : "ledande er! Ox8, | Kommen n me kroppen producerar under "tio | inom” köpingens hank. och - -Btösy kände. oxen dragen till trottoaren, |: antagligen beroende på ätt betet | där var bättre. och Karl ät honöm hällas.” .Så :. mötte sällskapet en ör: handlare Xx som; ;förebrådde/ zkaris inträng: "på gängbanan, l .— Ä'dä oxen som ska Za ur Vä, Å I Repgubbar var. inkall de tll | Hälsinge” regemente , och. kompa: nichéfen ' förhörde sig om: elvil” I ståndetz "7. el — Är nl" gift? : fena kläder. smutsigat - ln Folk tycker så mycket nu för tiden; -Inte "bara prällar; och 'poll- - | tikussar som förr. Nu tycker: alla: Tskolungar,” fruntimmer, FPU,. J0 achim Israel, Seco, SACO och Cor- delia, Edvardson. De, e snart bara — NA ni.då, är nt ogift? . 3 "'—. Sedan han till sin förargelse gissat : fel” flera gånger, röt" han till den siste"1 ledet? / ' ä, nt då, är. ni gift, eller "0 bästa mangel«. - . resultat DEN. GODA "VÄRMEN" "En ståtlig älgtjur, tecknad av också 1 den nya given. Samtliga Harald Wiberg; och ett läckert dessa frimärken ” motiv från. "Stockholms skärgård oktober och får alla större. for- < Harald | mat: än' de ' nuvarande. bruksfri- Lindberg ingår i postverkets nya märkena - i motsvarande valörer, glv för att skapa ökad variation Isom inte längre kommer att till- och förnyelse bland. våra vanli-|verkas, Alla utom 10-öresmärket gaste : bruksfrimärken, 'Två nya|kommer. att säljas både styckevis och ' tioöresfrimärken. med loch i häften” om; tio märken. av.” skärgårdsmålaren fem.: posthistorisk - - anknytning ” "ingår kommer r ut I ' Här några fakta om :den' goda värmen som vi kanske har svärt att behålla tröts' att: almanackan pekar på högsommar. "Visste ni t, ex. att minst 25 pro- cent av kroppens totala värme- förlust sker via huvudet? är man bärhuvad "fryser man" trots” att man är ordentligt påpälsad för Luften är en ”godvärimelsolera. re.: Porösa . material: med mycket £ uf 1 värmer. bra En brynja är dén ' bildar' ett' Åsolerande. ”Juftla- ger mellan kroppen och skjortan. Men kom ihåg att'inga: kläder får sitta hårt åt; Både blodet och Iu ten ' måste ha plats att cirkulera! gen för mej, eller; ä: dä" ja,: som Karl: - "Jaa, dä” "för i "alt. göra öpp er emellan —:' dä tror ja inte Jag har. hushällerska. . VETANDE" et självsäkert ”Hallå”. .. Springpojken var. ensam I re- cepturen på” apoteket när telefo- nen ringde. Han” svarade: med ett — Hår ni trinitrosulfat 1 vatten- » helt barnsäker. Förmånligt pris = äv - KRONQVISTS, CC ELFIRMA Våxtorp : Tel. 304 78 t SN ot = ”VANDKORSET sr - | RR av Elin Wägner. 24: Dot vill "du "nte fre en kudde till ; inder huvut? Ska jag släcka lam- pan? "Eller flytta ner den på gol- vet: kanske, Blir det bra' så, ra- ring? Du fryser väl inte, lilla söta > fjun? Han menade: Ligger du och tänker - på döden nu igen? Men det fick .han inte fram. När han » tänkte på att fjuns patienter all- > tid dog, och att fjun aldrig slapp att tänka på: öden, gjorde det . bemskt ont någonstans inne i ho- nom, troligen i magen. Han mås- "té :helt enkelt göra henne glad, . och då fann han dessa ord; ;och l : i tonfall och omsorger som varit värdiga en vuxen man, men var ljuvare och mera rörande. Det var Olle som” givit Dagmar den aning hon hade om hur den full- komlige älskaren skulle vara: - Har fjun det alldeles kålesalt bra nu? Olle : visste att'det hette kolos? salt, och att frun var tilltalsordet för hembiträden och inte för so- nen 'i. familjen. Men fjun och kå- lesalt hörde till kärlekens hemliga språk mellan dem. | Ja, fjun hade de kålesalt bra. Så: småningöm , .håde också de ' Isnubbade tvenne älskande funnit. ett jäm- viktsläge för sin stund. a av. ömma förtroenden, : en |. Malte satt i sitt "arbetsrum innanför: och såg 'på den lilla strimman av ljus i dörren. Han visste precis hur det tog sig ut, när de lågo där hopkrupna och blandade sina gosskalufser. Många gånger hade de ropat på honom att vara med, men i dag fick han vänta förgäves. Han visste ändå att Dagmar var rosig om. kinder- na, och att det yrkesansikte hon burit under dagen —- hennes ope- rations-, dödsfalls- och recept- ansikte — var Sorta, likaså den hustruns ansikte som har sett en skymt av, då han sva- : lyrat så strävt på hennes lilla skämt om nöjesskatt.' Nu var hon ung och förklarad och skön, en kvin: na vars ömhet nått sit: fullkomli- ga svar och 'sitt fullkomliga mått. Han kunde överraska henne med att ha det ansiktet då hon talade med Olle, och förstod då att han I misstagit sig den tid han trodde] han själv fick den h hon kunde:ge. ' i ”— Fråga nu, min påg!- väv var det du var.så nällad för i innan du fick veta? "Men Olle tyckte i 1 si att det var underligt "att; a mor inte förstod hur svårt det i alla fall vär att fråga om , vissa” saker så där tvärt. i .-'Ja, inge särskilt; sade” "han. Men säg, mor, dennya kapsås gen... (Kapsågar äro” nämligen så lätta att tala om -...)" "> Den som skar av fingrarna på Fristedt? : - Ja, men den är i alla fall den finaste maskinen de har på fabri- ken. Så du: kan väl inte förbjuda den? . ir Nej,: det tror . jag inte jag kan, Olle. Men j; jag tycker inte den är finast. .- Du, tror "förstås det är båld- huggerimaskinen men den är inte modern längre. "= Nej, jag menade snickarnas händer. - <= Jaså, händerl - - : ling.” Nej, var inte rädd, pågen, : | går 7 utanpå .alla "andra is hela Ja, ge mig. din hand, älsk: det är inte fråga om naglarna nu. Tror du inte att det här verktyget |. världen? ' > Det tycker: du' för 5 jag" har fått "den av dig förstås. Fast för resten har jag det? 6 - Ja nog är jag, dio mor, kan du skriva opp: = Ja, det vet jag förstås," ing. Men vad ska man egentligen tro! Vi hade skapelsen första timmen i'dag och. fröken talar inte alls som du. --'v- sn fe och såg ner i Olles ansikte.. Sen vred hon ett tag på huvudet och konstaterade att det' fortfarande var mörkt i Maltes rum. Och så Beslöt hon: Det här är mitt till- fälle. . Jag tänker. begagna det. Jag ämnar sätta stopp. För nu vet jag inte ett smul vad Malte kan få i sitt huvud, sen jag upptäckt vad det är "han uppbygger”'sig[: Dagmar; reste sig på "armbågen |. Ia ser du”tngen: vet viktigt säkert hur. skapelsen" gick till, så därför berättar man den lite olika Jag -tror-ju förstås att vad. veten- skapsmännen säger är mest sanno- bikt. / Vad är dét 3? | - J0: att nån gång, för millio- ner, år sen, Jå alla stjärnor var närmare varann än nu och inte hade så ordentliga vanor, då stöt- te solen ihop med en annan stjär- na och så födde den jorden. Är det inte kärt att, solen. är mor till jorden? . --Ja, men jordens far då? - Ja, den vet man intet om. Han bar inte hörts av sen. Kan- ske "han "kommer" igen om en million år och tittar till 'oss. - = Det låter, ju ganska troligt, sade Olle betänksamt. Men det är inte alls som i bibliska historien För där står att Gud skapade jorden själv. ' Och v det tror fax- också. Nå, vad" svarar du på det? s — Det behöver: inte nödvändigt vara så att bara en av oss har rätt. i mindre viktiga saker, men ändå - vara överens i det stora hela. Ser” du, jag till exempel, som är läka. : re, jag tror inte att ens Gud kun-' de skapa Eva ur Adams revben. Det är biologiskt otänkbart, ra-.- ring. Tycker du inte det ser to-. kigt ut när hon kryper ut ur. Adams sida i kyrktaket?: = > - = Jo sen du talte om, hur man” kommer ' till, sade Olle. Men. tycker du det.är en mindre viktig sak då? Aj, nu var Dagmar fast. Hon hade. ingenting annat att göra än, säga ja " — Jaså, sade ölle.: -Men detär: väl viktigt om Gua skapade jor->- den eller två stjärnor gjorde det. ikop. i = Varför kan 'man inte kalla krafterna i universum som förde! samman stjärnorna för Gud, - Nej, det. tycker jag inte går. Överhuvudtaget — 'Olle älskade sågana ord > så tror du kanske" inte på Gud? och | Du förstår, man kan tycka. olika -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.