LAHOLMS TIDNING ,. Torsdagen den 2 november 1967 i [ Torsdagen den 2 november 1967 LT = Folkopinion öch samhällssystem Låt oss anta att det iom Sov= jetunionen finns en opinion bland dess db emot regi politik. Den inhemska amerikan- ska opinionen mot Vietnamkriget har ch att nästa år låta Lyn- ställningstagande för araberna och mot Israel i konflikten i Meller- sta Östern. Denna opinion, ser med:. både oro och avsmak på” de sov=- , jetryska vapenleveranserna = till Egypten, den vill protestera "mot dessa och förmå landets regering :' . att' ändra: sin politik. i Mellersta Östern. Tillåter 'det 'sovjetryska '' samhällssystemet att sådana pro- . tester får framföras och kan folkt don Johnson vederfaras detta öde, : Men kan en rysk folkopinion tvin- ga. Alexej Kosygin att avgå och ersätta denne med någon annan. |] Naturligtvis inte. = " Den svenska regeringen har be- stämt och skarpt tagit avstånd från USA:s Vietnampolitik av oli- ka”skäl, där, dock de av mora-, lisk art väger” tyngst.. Den -över- : väldigande delen av svensk folk-. | representationen, ' d v s Höksta | SN Sovjet, fritt diskutera mellanös- ternrpolitiken. Svaret på dessa frågor blir naturligtvis nej. Nå-. opinion ställer sig bakom rege-.: Bör ansök. :STOCKHOLM (TT) Opinio " varande regler om barns inträ ning "kyrka-stat som på tisda och tio, — till ecklesiastikmini kyrkan ske vid” mogen ålder | an om medlemsskap nsmässigt finns det inga förutsättningar för att behålla nu-: de i kyrkan vid födseln. Detfa konstaterar "1958 års. utred- gen lämnade sina två sista delbetänkanden — nummer: aio n. Det ena handlar om kyrklig organisation och : 'förvalt- ” ning och är på drygt 560 sidor ? terskapets privilegier och omf klart omkring 1 februari nästa Liksom i de tidigare betänkandena har . utredningen ställt upp: fyra av förhållandet ringen i detta fall, vi ik Kyrka-stat: I A-läget' förutsätts re- fördömer Viet "men Vv besväras" inte för den skull av, några anti ikanska hatkänslor,. gon rätt. att anordna pr d monstrationer — existerar inte. i oa praktillen, skulle en sådan ändå försökas skulle den snabbt slåg ned av polisen. Högsta Sovjet kan överhuvudtaget inte diskutera po- litiska frågor, dess uppgift är att registrera och ge ett sken av Jegalitet åt beslut fattade av Hög- sta Sovjets presidium eller av : . kommunistpartiets centralkommit- » tås Endast inom dessa instanser på hög: nivå förekommer verkliga dis- . omogna” ungdomar, Sedan har vi förstås en svans av -Vietnam-demonstranter, "mest - som cyniskt'" utnyttjas av den s + nya' vänstern för att'ställa till med osmakliga.: |: uppträdanden och bråk. Arran- görerna av sådana demonstratio- ner ledes sannerligen inte av nå- gon äkta” medkänsla för Vietnams olyckliga folk, deras intresse är .-' att kommunismen : skall segra i Vietnam, oavsett vilket pris som får betala härför. och ' Förenta Staternas politik i Syd- östasien utsättes för en ständigt ökad kritik från de flesta länder - världen över. 'Kritiken kommer — "både från' politiskt ansvariga in- ' stanser,' från intellektuella och från medborgare 4 gemen. Den, riktas mot' USA:s regering och " militärledning, men på många håll, slår den också över i en antiame- ' rikanism, blir, till. predikningar av.hat mot hela det amerikanska folket..Opinionen mot USA:s krig. i Vietnam är emellertid. ingalun- da begränsad till omvärlden, den växer” sig dag för dag starkare inom USA självt, Den har 'sina stärkaste fästen vid universiteten, vissa "religiösa organisationer samt . några'av landets största. tidningar, : brytningar. Den äger, också, vilket är väsent- | ligt i sammanhanget, en betydan-:: de. styrka: inom den amerikanska . kongressen, särskilt i senaten, vars '. ”utrikesutskott blivit. en. kataly- > sator" för den' politiskt medvetna oppositionen: mot sydöstasienpoli- tiken.. : " Folkopini ns "möjligheter "att göra 'sig gällande i. respektive Sovjetunionen -och Förenta Sta- . +» terna säger mycket om samhälls- ,systemet i' dessa länder: Soyjet: - unionen är, ett slutet samhälle,” där medborgarna : tillåtes,: disku-"" tera lokala angelägenheter, vad. vi" skulle kalla. kommunalpolitik, "men inte vare sig allmänpolitiska' +» eller än mindre. ideologiska frå-. gor, De styrande vill själva, ber i stämma: hur folkopinionen i i dessa. avseenden skall utformas. Fören- , ta Staterna är ett öppet 'sanihälle, «där: alla” frågor kan ställas under" debatt,” Förenta . Staternas'belaö- s kare "säger, att" dess sämhällssy= stem är en skendemokrati, de v van- liga människorna har ingenting att säga till om, makten ligger i hän-. . derna på storföretagare, militärer, polischefer och höga' civila äm- betsmän. Något ligger det i den- na karakteristik, den som vill kan- didera till presidentposten måste förfoga. över en kassa, .ur vilken han kan ösa miljoner och åter mil- joner. dollar. Detsamma gäller, om' än..i.. något. blygsammare 4 skala, kandidater till poster som guver- nörer, samt: senatorer och .med= icav 'repr Trots detta "fungerar dock demo kratien någorlunda effektivt, det är i varje fall möjligt att genom allmänna val kasta en president och hans ministrar É sadeln och . välja andra män att leda landets NARKOTIKAHAJARNA | Månadsinkomster på 50.000 kr |. anses vara "normalt för 'en ster. langare, skriver. Veckojour- nalen i ett reportage om nar. kotikamissbrukets utbredning: Vem betalar? . Ett räkneexempel utfört av en narkotikaspanare som känner branschen, 1:e polisassistent A. O. Klamm: Antalet missbrukare enbart i Stockholm bedöms till . mellan :2.000 och 8.000. Ingen nämner en lägre siffra är: 2.000. En enda ”sil” av beskedlig "styrka drar 30 tabletter, De trä- nade och svårt förfallna gör ”si- lar” -På,. hundratals tabletter och förbrukar flera” per. dygn, Men vi räknar. lågt, 2.000 narkomaner ! Xx 30-tabjetter per dygn blir|- 60.000: tabletter å 2 kronor styck, normalt pris. Det blir. 120.000 kronor per dygn eller runt räk- nat 43 miljoner kronor om året! Somliga narkomaner arbetar tidtäls, en del har sjukkasseébl- drag,-"en del får socialhjälp. - Arsvärdet av den narkotika som ”betalas med ”legala” pengar upp. skattas till. drygt. 10. miljoner kronor. Äterstoden betalas med kriminella :-pengar, stöldgods, förfalskningar etc, Hos en häla- re: eller knarkförsäljare får tju- ven aldrig mer än högst 10 pro- cent åv.varans marknadsvärde, ,. För 40 miljoner kronor knark måste alltså 300 miljoner kronor | "stöldgods gå över till langare” el- ler 'hälare. 'Y I sista hand är det alltså för- säkringsbolagen som bjuder, H gillar så högt. s De försummar heller ' aldrig, ”ett4 tillfälle att "här på ' hemmaplan propagera ;: för införande" av ett samhällssystem som, om det blev verklighet, skulle. sätta ett effek-- tivt stopp för demonstrationsupp- tåg av den typ dessa, agitatorer HERR GEIJERS UTSERL " LO-chefen' "Arne - Geijer: "har ' startat en irriterande debatt med sina lönepolitiska uttalanden på socialdemokratins : extra parti. kongress påpekar, TCO-tid- fin gen: : Han riktade” där" kritik mot bland andra TCO som han be- skyllde, för,: kompensationstän-- - kande, vilket i praktiken skulle. motverkå "hkomstutjämningen. "Hr Geijer'gick längre än så. Han påstod "att 'såväl "TCO som "SACO inte! godkänner att ”de lågavlö-' «nade lyfts upp”. Det är ett' märk-, igt uttalande. och vi skule fak- "tiskt vilja veta när TCO gjorde 'sig skyldig til något' dylikt. Lyf- ' ter vi upp de lågavlönade så höjs samtidigt genomsnittslönen inom 'vensk industri; fortsatte hr Gei- jer, Då'skall alla andra.grupper -ha kompensation. Hur skall man på : det sättet. kunna. klara i .komstutjämningen? Sava : ett slutinlägg förklarade: hr Geijer att: hans. ånförande” inte skulle betraktas som ett angrepp mot tjänstemännen; även inom] ,tjänstemannaleden' "finns . det ju lågavlönade "grupper, påminde -.LO-chefen. IDet är. riktigt "åt" ss "också 'acceptera” 'hr Geijers förklaring "ätt: han inte' avsåg; att rikta ett angrepp "| mot”. tjänstemännen, Men nog, är det i så fall egen- "domligt /att han' bara nämner "TCO och SACO vid namn, Hade det inte varit befogat att också räkna upp några höglönegrup- per inom ' LO-området,' handlande: också kan "förmodas motverka inkomstutjämningen? -Detta "hade varit så - mycket mer :befogat som hr Geijer 1 sitt tal nödgades konstatera, att den solidäriska = lönepolitiken :'inte löst" problemet ' inkomstfördel- ningen i. samhället. Den har.hit- tills -bara” förmått: hindra en vidgning av löneklyftorna Inom | LO-området, od För övrigt. är många faktorer oklara i den problematik hr Gei- jer tar upp: Vad menas" exem- pelvis med inkomstutjämning? Hur långt skall den gå?. Vilka inkomstskillnader kan man tole- - rera "och på. vilka grunder? Själva låglönebegreppet, som ut; gör fundamentet för LO-chefens | hela resonemang, är Också i ytter: ligt oklart, VILKA, SKALL FÅ LÅNA med. hjälp av de statliga låne- garantierna till jordbruket: ett stort -antal familjejordbrukare' eller några få jätteföretag inom lantbruket? Jordbrukar- nas Föreningsbladställer | > "frågan som blivit högaktuell ge- nom ett' av jordbruksministern "inspirerat: majoritetsbeslut: riksdagen? : Det kan inte vara lyckligt om de knappa lånemedlen fördelas på ett fåtal händer med mång-, miljonbelopp i varje enskilt fall när, såvitt framgår av de Hjelmska. - . undersökningarna, . man når mycket litet i fråga om stegrad effektivitet om man ökar företagsstorleker ' från. ' företag med 1/2 å 1 'milj kr investerat” kapital till "mångmiljonföretag. Marginaleffekten, blir större om man med lån hjälper ett förhål- landevis stort antal brukare: än om man koncentrerar: den tillett fåtal. : Vi .har här i. landet totusen- ! : tals förhållandevis små familje- jordbruk, som har alla möjlig-- > heter att klara sig i konkurren- sen om de får hjälp till utbygg- nad och ' "effektivisering av drif- ' ten. Det är dessa kategorier som i första hand måste komma i. åtanke, inte enstaka personer j (eller bolag) som kan bygga sig! en framtid det: statliga rationa- - : X | heterna skulle tillkomma - kyrkan i "I vara kyrkans. "| synpunkt har central betydelse i alla” TJ är dessutom kontroversiell. | ternativ. som främst är tänkbara är: ' '| förhållande då det” gäller medlem? "| skap i kyrkan. Utredningen bedömer | vars] Tack” för att du hjälper visst. .» av vara i väsentliga . delar oförändrade. För de övriga tre läge- na förutsätts att det organisatoriska sambandet mellan kyrkan och sta- ten är upplöst. I B-läget har kyrkan beskattningsrätt: eller likartad .för- mån" och: tillgång till den kyrkliga egendomen, I C-läget saknar kyrkan ”beskattningsrätt och dylikt men be- håller rätten till den kyrkliga egen- domen. Ingen av de 'angivna rättig- D-läget frånsett kyrkobyggnader med tomter som. "fortfarande skulle ställning ett värde av -2041,4 milj. ning — värderas till 1079 milj, Net- tointäkterna av finansförmögenheten anges uppskattningsvis till 25 milj. Erik Tammelin, 'ordförande, sekrete- och det andra om kyrklig ezendom, skattefrågor och präs- attar 375 sidor, Utredningens huvudbetänkande beräknas bli - N . - ooh år, H rare Bertil Bolin i LO, rektor Olle Engström, ärk Ruben Josef- son och riksdagsman Gunnar Gus- , tafsson i Uddevalla (ersättare för pastor primarius '. Ake etterberg som ' är sjuk). Hr Bolin har avgett ett särskilt yttrande i frågan om medlemskap i kyrkan, = - I detta framhåller hr Bolin bla ati medlemskapet i'kyrkan bör, så länge . .destraditionella banden 'mellan sta- ten och kyrkan finns kvar, bestäm- mas utifrån allmänrättsliga och de- mokratiska utgångspunkter, dvs in- dividen själv skall avgöra. Vid en -' skilsmässa mellan stat och kyrka bör ” de :som önskar vara medlemmar ge- nom en anmälan inträda i kyrkan, De kyrkliga och församlingskom- munala tillgå å t' kan beräknas till sammanlagt 3 612,6 milj kr. Skuldernå ,; upptas till 236,8 milj. Som jämförelse kan nämnas att de borgerliga primärkommunernas tillgångar och skulder 1964 uppgick till 27954 resp 12352 milj.” om Förvaltningsförmögenheten = (kyr- kor och kyrkogårdar m m)'represen- terade enligt "utredningens samman- Den kyrkliga. finansförmögenheten —, dvs den egendom som ger avkast- . Utredningen består av justitierådet .-En 'fråga som från or de, nämnda hypotetiska. lägena, är hur: reglerna om - tillhörigheten till Svenska kyrkan bör utformas. Den Ä De al- ansökan : vid mogen älder, ansökan utan bestämd minimiålder, dop och — "beträffande barn — föräldrarnas läget så” att det inte Jlängré finns för att behålla - nuvarande regler om . barns : inträde i kyrkan vid födseln, ” : Om det organisatoriska: sambandet . "mellan. Svenska "' kyrkan ' och staten 'skulle upplösas aktualiseras bla frå- 'gan om medlemmarna i der. tidigare statskyrkan ' utan. vidare skall anses vara medlemmar i den fria kyrkan, Olika "uppfattningar råder i den frå-. gan. Man kan: tänka sig att en upp lysningsskrift "sändes .ut: tik alla in- ' vånare i landet om, de' ändrade rela- tionerna mellan kyrkan” "och staten. . Vid: skriften skulle fogas” blanketter ; för "såväl "anmälan "om". utträde -.ur . kyrkan som ansökan om inträde: för icke-medlemmar), a : "Ib det om kyrklig etc "tecknas inledningsvis ' i stora drag "en bild "av den” kyrkliga ”verk- samhetens ekonomi. ' Siffrorna gruns dar sig på uppgifter ' som avser till en del kalenderåret 1964: eller bud: getåret 1964/65 och till en del'kalen- deråret 1959. Svenska kyrkans totala inkomster: uppskättas' på' detta ' sätt till 652 milj kr, varav 390,8 milj är : församlingsskatt: (under 1964). Utgif: terna” beräknas till : 594 : milj. Den största , utgiftsposten - är : löner. och | arvoden på- tillhopa” 216,7 milj : "till. präster, kyrkomusiker n mfl : SnTA a Torv. vid. höstgrävningen en ger en lättskött trä idgård |. "Redan nu kan NM själv bestäm- ma” hur” pass lättskött Er träd. gård: skall! bli nästa. är, Genom att ' förbättra jorden" med träd- gårdstorv, i "samband : med ", den nu- aktuella” höstgrävningen för- bereder' Ni den: på bästa tänk- bara sätt för "nästa växtperiod. På tal om höstgrävning: Ni grä- utmärkta '' érsättare. ' Kompostjora är em" Torven en. annan; Just torven ihar..blivit "ett: omtyckt och ' ett "värdefullt: medel att få en bättre jordstruktur i våra vil- laträdgårdar.- "Trädgårdstorven luckrar :den styva 'lerjorden och mulberikar den lätta sandjorden, Samtidigt sänker den' - pH-värdet "| Ogestad, 16 år, hittills pappa Hill oo Statens Institut för Folkhäl- san har i sitt kostförslag för svenska folket bland annat rekom. menderat att fetthalten! 1' födan skärs ned och att vi dricker me- ra mjölk, säger agronomie licen- tiat Bengt Lindhé, Hållsta: Det -lär vår uppgift att få fram” djur som producerar. de produkter. kon- sumenterna vill ha. Vid Hållsta' utanför Eskilstuna: bedriver Svensk Husdjursskötsel sin verksamhet , som, --är världs- unik i sitt slag, Man har där ett utvecklingsarbete på gång för att få fram . e kor 'som mjölkar: mera och samtidigt lämnar en mer. pro: teinrik mjölk, slaktdjur som växer snabbara ger tyngre slaktkroppar utån fettbelastning, Till, hjälp i forsknings- och avelsarbetet har.man -datamaski- ner . som ”säljer. kärlek” mellan tjur och ko, en konstgjord älska- rinna 'som avelstjurarna ' besöker för att lämna sin :sperma och en djupfrysningsanläggning för I pe fruktningsdoser, - - Värst på området är (gamle 53 9, cirka” 50.000 kalvar. "Den gamla bytjuren som job- bade mot språngavgift före semin- eran skaffade sig under 3—4 års X Unikt svenskt avelsarbete. ger. -oss- hälsosammare kött och mjölk js 0 «tre- 'ärs älder har ' avelstju- vag sltt. Han. slaktas och äts ' upp, men finns kvar:- som- djupfryst Don Juan för komman: de generationer. + et Efter hans död börjar den sista , tävlingsomgången. Visar det sig tatt döttrarna mjölkar bra och sö- . nerna ' ger,- - mycket ”kött, plockas ', sperma fram. ur frysböxen och han får bli- pappa tusentals. gång- er om, "Lyckas han mindre väl slås han ut ur sin burk och får lämna. plats för andra mera framgångs. ' rika rivaler i datamaskinens UP valsprincip av :käresta, Endast tre tjurar av 400 i var- [je omgång når den högsta Utmär- kelsen, som "är förmånen. att få bli far . till! nästa. "generations avelstjurar, " Risken för: inavel är liten, Det sörjer: datamaskinerna Emil och Emilia på Hållsta förl . 5 I dem matar man. in uppgifter om alla kärleksakter, vem "som är: mamma och pappa, födslar el ler dödsfall, ofruktsamhet ; och livslängd, : I Sverige är korna bättre. bok: förda än. människorna, a | obe V 110 PROCENT, TT. UTDELNING. tjänstgöring bland byns kor nä: got : hundratal avkommor, innan hans, tid var ute. oh Semintjuren från i igår blev som -regel pappa- ett par tusen gånger, men hade chansen att'fi 53 Ogestads' olympiska : barnrike. familj. é Dagens avelstjur. får sin sper- ma "djupfryst till —195 grader,' hur länge "som helst... Man har satt hbafnbegränsningen för "hans del till .30.000 avkommor, 10 SMÅ NEGERPOJKAR one som kan förvaras. strängt tagetj I början av 1950 -talet fanns det -hos oss. cirka. 1,6 miljoner: kör. 1966 var: siffran 946.000 och prog- noserna talar om 600.000 år :1975.' Det betyder. att ,det blir: fyra , procent färre djur varje år. Mén mjölken minskar med endast 1,5 procent. En följd av att ,veten- skapen kommit "'in-i bilden och , . ger oss kvalitetsdjur som lämnar mera mjölk och kött. : Det är för att. höja effektivite- ten : inom "jordbruket som avels- arbetet tagits till hjälp. Om, man genom :avelsurval höjer mjölkav- kastningsförmågan med 1 procent ;' / ver" väl inte lika” djupt överallt? i alltför; kalkrik; jord. I' köksväxtland, och :rabatter är n > det normalt att. gräva" 25—30 cm « LÄTTARBETAT : ökar "man årligen jordbrukärnås s Avelstjurens fadersväg genom : nettobehällning » med cirka. 3,36 ' livet .är full: av' tävlingsmoment.: "miljoner. Kronor, . ' + A X SR Dét ' borde man. förstås göra i med åren; djupt. land bärbuskarna väsent- " Den ”.säckförpackade ”trädgårds- torven: är synnerligen bekväm att amman. med. att hå d.i Den: är lätt "att >ett" betydligt: ratsystem.' än, andra "hallon: "räcker det em och för ,krusi är 10—15 cm djup. "annan viktig regel. lyder TiSlå aldrig sönder ' ”spad- Il y utan låt i stället Jorden över" vin-. tern! Då" har . frosten - nämligen större möjlighet ' att : tränga ner "Nuickra år sti 'är. hårt komprimerad; varför ' den räcker att sprida över ett. ganska stort område sedan. den.”luckrat: upp ordentligt... Så här. års behö "den 'däremot-"inte: blötas 'in- namn den grävs ner, Man: strör bara ut ett ca 5 cm tjockt lager av : solmulltorven - på. "den" jord som: skall. grävas. '. Den "här. jordförbättringen än nebär' allnsa, praktiskt: taget inget merarbete . i ssambarid . med" den höstgrävning "som ända. mäste gö- ras.. Ändå betyder den så. myc ket. för jordefs tillstånd .i vår, tagen”; ligga. grov "och" ojärnn Kl "friden det. självklart an) ski ille” strö ut stallgödsel Som nyfödd tjurkalv får han ostörd "växa upp till 12: månaders ålder. Han och hans tävlingskom- pisar sätts på samma "kost, och: de som visar största" tillväxthas- tigheten.. blir kvar, Cirka hälften. gallras bort, går till-slakt, — "Vid .ett årg ålder. får ' de åter- stående i tävlingsleken: sin frukt- samhet undersökt — under, mikro- skop..; 1.-den här omgången; fö svinner en fjärdedel. "De söm: blir kvar; får "stå" och äta,: motionera ” och. leva «livets glada ' dagar: : er "Med: hjälp”. av älskarinnan” lockar man av var och: en:av dem något- hundratal -spermasat- ser; nog för, att ge liv åt: 30.000 kalvar via djupfrysta ”-b frukt-" och "gräva ner” så' här fortfarande — men tyvärr. har detta - utmärkta jordförbättrings- medel bli "allt. mera sällsynt om väl, är. finns det nröodnan mig 'skall. väcka : till: den helga sångens ljud.” t Tidigt: vill jag händren ' sträcka - upp: till Herren Gud; min Gud, och. med hjärta: och med tunga den.' Allsväldige .lovsjunga, vilken" ej get lov: försmår, . som av fromma läppar går”. ST x Ofta träder denna sköna "psalm. vers fram i mitt inre; då jag på" morgonen vaknar frisk och sund, Att vakna Pigg/och utvilad, att” kunna ” sträcka , händerna” uppåt och känna kraft och: välbehåg strömma genom "kroppen,. det är sannerligen något att tacka Her: ren för.: Med djup medkänsla går min . tanke till 'alla 'jag känner vilka" ligger ' " fjättrade vid Sju bädden, Gud, min, Fader, lys . dag "upp. alla. "dessas" levnad, vi kas liv är en vandring: på. smär- tornas och” sorgens stig. Min bön mynnar «ut i'ett tack, tolkat. i Siri. Dahlquists fina barnsäng: "Tack att ingen: ensam går, : som din fadersarm ej” når, Tack att:dina :'milda händer sträckas över folk och länder. . i Tack, vår Gud, för, Jesus Krist?! Var Kommer alla tankar ifrån? Som . höstens fallande löv far de "omkring, som: flyttfåglarnas be- . vingade” skaror, flyger-de åstad. Medan. jag går och sysslar med morgonens arbete, dyker: en skildring från Östturkestan upp mitt minne, I Östturkestan — jen det av Kinag västligaste pro "ving i Sinkiang i. Centralasien. .-— inns . en" vidsträkt öde saltöken. Det enda som växer i denna öken sär ett slags törne i vars spetsi- ga taggar. hänger. små droppar saltvatten, Den som' råkar :sära sig på en 'sådan' , tagg får en. svår varbildning. i Marken i denna öde öken är ffruktbar,- Varför växer "där då ingenting? öknen saknar sötvat- ten. '"Törnena- tränger med. sina " seringsstödet förutan. ” JF hoppas att.vid. den fort- satta långivningen hänsyn skall "tas till marknadssituationen och att inte-alltför stora belopp-skall lämnas ut på en hand. En sådan lånepolitik. innebär en förnuftig hushållning .med knappa resur- ser, Li rötter ned. till. det salta ”grund- vattnet. «och drar ur. detta till sig "saltet ock vidarebefordrar det .till marken: och .så 'dör all vegetation. Människor, har. alltid. varit på vandring på vår. jord för att. söka nya”. utkomstmöjligheter;<. >, Ibland har de jagats på flykt. av främ mande krigshärar, andra -.pgånger. har de -tyckt att de inte. fick till- räcklig bärgning; där de" bodde, och ' begivit sig .iväg. En "skara flyktingar 'kom en-gång till. öst- turkestans . saltöken.'. De under- sökte "marken, . Den var. av. .god beskaffenhet. och, kunde mycket väl duga .till åker, Men hur skulle detta 'ske?. Att utrota. törnenas långa rötter ända. ner till. grund- vattnet varen omöjlighet., Den lilla" skaran. kolonister fann på räd. Uppifrån I bergshöjderna gräv- de de milstånga diken och ledd2 sötvatten in i öknen, Törnrötter- na. dog och ödemarken började blomstra, 'Den gav rika skördar. | öknen blev en: Guds örtagård, men: saltöknen ger skördar en dast .så länge det friska. vattnet från berkshöjderna strömmar ner. Så snart vattnet uppifrån bergen sinar, -börjar törnenas rötter, som slumrar. under jordens yta, att återigen . växa. Denna underbara skildring om hur en öde öken. förvandlades till blomstrande fält . och :fruktbäran- de. åkrar för mina tankar. till den gamla. välkända psalmen: ”När världens hopp förtvinat stod likt blomman uti sanden, rann upp så klar. en hälsoflod, ' gav kraft och mod åt kvalda ' mänskoandan, Det" Jesus var, .som huld "och god blev, oss en livets källa. Vi. funno i hans. dyra blod. den hälsoftod, spm gör oss evigt sälla”. så” länge” "vår : inre - människa hämtar sin näring ur 'själviskhe- tens, .-maktbegärets, materialis- mens " och njutningarnas källor, blir såväl värt eget liv som ge” menskapen enskilda och folk emellan en torr och steril öken. Det levande vattnet från Guds eviga höjder "— Golgata källa, Lammets blod renar" våra ock '..-Hällstatjuren Ogestad-:192 'representerar den "gode fadern”, x vars « kärlek säljs via datamaskin. Han ger avkommor med goda egen- skaper för både kött och mjölk, ningsdoser. i. Försummar vi Ordet och Bönen, blir vårt inre åter en öken 'där inga evighetsfrukter växer, "Några ' rader 'ur' en barnsång står i eldskrift i mitt inre: ”Lä$ i Bibeln. kära," sjung : till. Jesu ära, bed din barnabön, : så blir dagen .skön!” , hjärtan från all bitterhet och ond- ska och förvandlar våra hjärtan till ett Guds åkerfält där kärlek och godhet blommar, :' i > Kolonisterna, som kom till salt- öknen, grävde diken uppifrån bergshöjderna. Dessa kanaler måste rensas och underhållas — om så ej skedde, tog törnena åter makten, Kanalerna, som leder det levande vattnet från Golgata höj. der, heter" "ORDET och" BÖNEN. "å » En årlig ökning med 15 pro "cent ingår. 'i planerna. ' ” "1 procent" "bättre" tillväxt årsnettör'. för "AB" Sveriges :.Bön- der -.med. 1,7 miljoner kronors: N -"Det:ger 110 procents "utdelning od på "de" pengar "man i dag satsar :på avelsarbetet.” Få investeringar tordé kunna .konkurrera vad rän- "tabiliteten beträffar... "producerar. mycket” fett kött, säge Lindhé;' En del.av våra kor och " Kvigor är, överfeta vid slakten:De ger ett fett som bland annat stum- . päs. bort för..1:80. kilot till kosme- tika ” industrin ” och (återkommer "som" 'skönhetsmedel-” "på burk till I hundra gånger högre pris: Kan " man" höja vikten och minska Äett-" nsättningen blir. det mera betalt ör. varje "djur. '.& .Och det-skall vi lyckas: Astad- komma, konsumenterna. skall få det hälsosammare "kött. de" begå I | Dyrare” skicka . utlandstelegram " Taxorna för. vissa utlands- legram höjs 1 november; Det ' . Her telegram ' till 'alla "län. - der i Europa utom de nördis-, "ka. samt "vidare till Turkiet, "Algeriet, Libyen, Marocko och Tunisien, Orsaken är interna- tionella överenskommelser, pi som är en följd av kostnads- utvecklingen på telegramtra- - fikens område, | 2 Höjningen varierar mellan 1 och 17 öre per ord men: "ligger oftast omkring 10 öre ordet; + Kan ri se hur lika de här ilama ä är? noen 5-årig Europa Garanti, : rattaxelav säkerhetsi eluppvännd bakruta, . varningsblinkers runt om, : två-krets bromssystem. : Det är klart att det finsPolikhter | också. T. ex, priset. Volkswagen 1300 kostar 11.890:- "Volkswagen 1600 TL kostar 15:750:5' Volkswagen Variant kostar 16.750:— Volkswi ' EINER = tra koper rara standard i Vi 325:= inkl. oms, i MW TaöNStO Automane, Motor AB: Halland: ” MS atan 74 SE Ta 1186 90 LAHOLM Te öazo/n2 85 : ot Filial TORUP Tel. 367 a , ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.