on ”lonister från: alla. håll i riket och " behöver sakna mat för dagen. : sen tillgodo, Herrgårdarna som gick - reköininenderåde de " ciala övertrycket Wen gav också . Torget en 2 januari 1968” LAHOLMS TIDNING | AN [rdestrier lägger ner eller mins- kar silt behov av arbetskraft genom rationaliseringsåtgärder. Ar- betslösheten ökar och många tving- . as bryta upp från sina gamla bo- platser för att söka nya' möjlig- heter till försörjning, Pessimisterna talar om er sysselsättningskris lik- nande den vi upplevde i början på 1939-talet. Yrvaket betraktar de unga, för vilka rätten till arbete varit självklar, denna utveckling. Mean beskyller de kapitalägande för att tänka mer på personliga vins- ter än .på samhället i 'allmänhet. Rezering och andra n:yudigheter får veta att de är dåliga planerare. Trots detta lever vi i ett över- ödssamhälle där mycket få, knap- någon, utan eget förvållande på: Ordet för dagen är strukturra- i tionalisering, , Har. « det blivit för många företag inom en eller flera branscher fäste en del av dessa på grund' av hårdnande konkur- rens = försvinna, = Plastprodukter- na ' har exempelvis drabbat både trä, metall och textil. Många tycks tro att ordet strukturrationalisering även som "företeelse är en nyhet. De kanske! också” tror att. männis- - korna i alla tider, ostörda av den ekonomiska utvecklingens krafter, "kunnat stanna . på sina födelseor- ter, Man får lätt detta intryck om man lyssnar till debatterna om ur- hbanisering, = industrinedläggningar och inflyttningsströmmen till tät- örterna..: Uppfattningar av' detta slag kan inte med bästa vilja i värl- den betraktas som ett' utslag av .hembygdromantik. Den del'av den svenska befolkningen som i gam- Ja . handlingar" benämnes allmoge ' har alltid tvingats vara rörlig. Den första store strukturrationalisering- en i: vår historia inträffade på 1700—1800-talen när jordreformen (enskiftet) genomfördes., Om följ- derna av denna reform skriver bl a fil dr Alf Åberg följande: ”Följ- derna. av denna reform kom i förs- .ta hand "den -besuttna bondeklas- speisen för jordreförmerna 'lade stor utsträckning ner sina -tor utmarkerna och drogo in torpar- jorden "under huvidjordene bruk. De dagsverksskyldiga : började. er- "sättas" med lejd arbetskraft > vid herrzårdarna. "de s k statarna.” : > Den . sonr läst Ivar Lo Johans- son. Jan 'Fridegård och andra vet ati statarna inte hörde: till, de :bo- Varje år' flyttade de till nya 'amtidigt med jordreformen öka- de befolkningen. Missväxt 'in- 4 "träffade på många håll och"de. då- liga: -kommunikationerna” amöjlig- förmedling och Stora. tiggarskaror , drog fram, . För, att” lösa” problemet "uppmuntrade. "myndigheterna! ny- . kolonisering av dord; 1 synnerhet detta! i de norrländska skogarna! Dét kom kd- "bröt mark, Staten understödde des- . sa, nyodlare - -med premier :och. bi- drag av olika slag. Idag understö- der staten utflyttning från byar och torpställen i ödemarkerna, Det är" mera lönsamt att värdefull skog Växer på. dessa tegar" än att det odlas” där, : Den stora "emigrationen till lycko- ' landet i väster lättade på det 'so-' upphov till” problem! Det var: för många .soni. gav: sig "iväg, I första hand ängslades man för att landets försvarskraft skulle minska. För att stanna . i -hemlandet uppmuntrade man. ytterligare "nyodlingar och dessutom såg den sk egnahems- rörelsen dagens ljus. . , Någon radikal lösning vå ”jord- "proletariatets. problem uppstod in- te förrän industrialiseringen gjorde sitt intåg. Nu började en folkvand- "ring utan like; Till sågverken längs norrlandskusten, till skogarna' och gruvorna, -till' storstäderna drog, sig - nu det hemlösa: jordproletariatet, - Begreppen. arbetsmarknadspolitik och samhällsplanering var på den tiden okända. De som kom till "de nya industrisamhällena, till städer. och storstäder fick etablera sig "bäst de kunde, Vid sågverken och gruvorna i Norrland bodde de ny- komna i jordkuler och 'skjul tills arbetsgivarna hunnit spika ihop ett nödigt antal baracker, där det kun- de hända att' ett. flertal -familjer bedde i samma rum. Rut Liedgren ger i boken ,”Så : bodde vi” en skräckbild av bostadstillståndet på Söder i Stockholm, Man packade ihop sig i små kyffen, spikade skjul , av lådor, "samlades. på 'gemensam- hetsinrättningar eller bodde un= der- bar - himmel. 'Strindberg 'har 4' Röda rummet gett en liknande skildring av detta proletariat. De "miljöer som -P: A Fogelström 'be- skriver" i sina "böcker om gamla Stockholm "är också: kusligt för« skräckande men verkliga, ” De som. möttes i dessa. proletära N miljöer var främlingar för varand-. dra;'.deras "traditioner, ,och :seder mycket ' skiljaktiga; de far, för att utrycka det med ett i våra dagar fråt Karl Marz lånat populärt ord, "linjerade. Det var en grå, ansikts-" Strukturrationalisering, i inget nytt Av Erik Nyhlén form; en icke påtvingad gemenskap, ett ansikte, Dessa gav form åt den djupt kända misstron mot samhäl- lets auktoriteter och idealbildning. De ställde sig i spetsen för de? frambrytande religiösa, idella och politiska oppositionsrörelserna ' och de kom att så småningom skapa ett nytt Sverige. Ibert Viksten har i några av sina romaner berättat om den väldiga sociala jäsningsprocess som pågick när han var ung När jag för en tid sedan träffade honom berättade han om hur han kände och tänkte i sin ungdom. ”Tidigt måste jag lämna det barnrika ny- byggarhemmet långt inne i den ångermanländska skogen oc ge mig "er till Ådalen för att söka arbete, I Adalen var livet rörligt det fanns gott om arbete, men be- talnihgen och övriga sociala för- hållanden 'var urusla, De äldre lev- de kvar i en under många gene- rationer inpiskad förnöjsamhet, De var glada om de bara' fick arbete och nödtorftigt hade sitt börd för dagen. Vi unga kände det annor- lunda; Vi såg den kristliga för- nöjsamheten som ett ok, vi anzåg. det rådande systemet .som - otill- ständigt," omoraliskt. ', Vår kunskap! var klen och våra ideér oklara men viljan till uppror ihot våra för- tryckare "var. stark och okuvlig; Upprorskänslan var dock inte helt och hållet socialt. betingad.” I det undermedvetna fanns en slags reak- tion mot den snabba utvecklingen. Det var på sätt och vis en smärtsam omställningsprocess . och det var den smärtan soni vi kände.” Sågverken ' försvann ” på samma sätt 'som de små men blomstrande järnbruken. tidigare = försvunnit. Människorna måste åter bryta upp och söka nya boplatser, ställa om sig till andra ycken och sysselsätt- ningar, Sågverksarbetaren blev fa- briksarbetare. Även hantverkyrke-, na. började. försvinna.” Strömmen "norrut vände mot söder. "=; . . Konjunkturuppgången i Sämband med krigsupprustningen 'och andra världskriget stoppade. upp och för- senade följaktligen i ' någon mån den utvecklingsprocess som vi idag upplever. Många branscher och fö= retag, exempelvis textil- och kon=- fektionsbranschen, fick genom av- spärrningen doch förstörelsen ute i världen uppleva en högkonjunktur, När lugnare- tider inträffade och världsproduktionen kommit i nå- gorlunda sunda banor märkte vi att vår kapacitet var betydligt över- dimensionerad. Mycket måste klip- pas bort. Bara bra bort med icke bärkraftiga låglöneföretag, sa man inom den rationaliseringsvän= liga - fackföreningsrörelsen. Under tiden växte vå: tekniska kapacitet, allt färre människor behövs i pro=- duktionen. Detta gäller som be kant även jordbruket. Många måste återigen lämna sina gamla boplatser, sitt invanda liv och börja" på nytt. Rörligheten blir större; man måste bereda sig på att flera gånger i sitt liv byta boplats och yrke, säger experterna, "De sociala villkoren är helt för- vandlade, samhället hjälper till med , uppbrottet, man omskolas, villorna inlöses, man ' får reshjälp och start= bidrag. Ändå är det många, som upplever "detta "med ”nästan. :sam=:” ma ohist som de som "under förra : seklet: strömmade till "industrierna. . Häftig förändring skapar "olust och otrygghet och. detta kan ta sig . uttryck i. vantrivsel och neuroser," Utöver detta. tillkommer ungdoms="' kullen. Den som kommit något till ' åren" har ' svårt att få anställning och ätererövra "den. sociala status som . han kanske” ägde" förut, -Ut- bildningssämhället skapar” också en del problem. Nu har vi bland annat ett överskott av unga tekniker. De är människor som med. stora: för=. väntningar . satsat. på sin 'utbild= . ning.-Nu går många av dem arbets= - lösat De vill inte, insnörda 'som 'de : ofta & amla "sociala värderingar, ta eft ärbete' med lägre" status och mindre ön .än "der ursprungligen . drömt. om; ct : "De: yrkes- och bi inget " beståndet: med : hänsyn": . otjänligt:" till kall” omgående” krivelse” till 'kiam:t; Enligt'dei" » käre "och! 25 bin ringsfiskare I a bidragsberi finns i" Skåne'i ur Hare, söm drabbats:av att fisk- ill + Kvicksilverförekomsten » Anses människoföda, |- innan” gene- "normer; fastställts : få" 'er- sättning” med 2.000” resp. 1.000 kry föreslår fiskeristyrelsen | i : "utredning" som jorts' beriäknas'-100" yrkesfis-T ttigade. Kost- derna beräknas” till" :300 0001 "De flesta" drabbad fiskarna ' Lundåkrabuk: ten innanför linjen Landskro: 'na—Barsebäckshamn” (43 st), | så Uppland - inom: "området sto- a”. Värt n-—Askrikefjärden— "Trälhavet” (82 och :i'Gästrik-' land: i. Gävlebukten ; innanför / «1 Edskoklubb-—Sågarbo, ”M "utom : för "strömming; ::(20). till" hälso-; en.;:14” november:. - 'nalstyrelsen och : veterinärsty-7 'relsen; delgav ; nämnderna 'en förteckning. över: vattenområ- = deny. där "fisken : med” hänsyn" till + » niskoföda:-:. Nämnderna > fick: också.-rekommendationer: : att: vidta åtgärder” så att fisk. ur dessa bestånd ' inté "kom till. könsumtion, Fa et :var: i-cirku rskrivelse- « kvicksilverförekomsten | P "borde änses: otjänlig till män-5]. ;;;' Vi beklagar att tidningen i dag fått ett helt annorlunda utseende än vad som är brukligt. Vi hop- pas och tror emellertid att våra läsare har överseende med detta som beror på tra- fiksvärigheterna på vägarna. Nästan inga bilar kunde ta sig fram och tågen blev för- senade, Taxibilarna kunde in- te köra. Det material Laholms 'Tid- ning får från Falkenberg på morgnarna kunde helt natur- ligt inte heller komma fram i tid til Laholm, Därför har - Vi — för att kunna förse en del av våra läsare — samman- ställt en tidning som Ni all- deles säkert får betydligt se- nare än vanligt men. bättre sent än ingen tidning alls... RADIO | P1 torsdag 6.00 Morgoneko. 6.15 Nicanor Zaba- leta spelar harpa. 6.20 Andakt. 6.30 " Nyheter, vädret. 6.40 Matbörsen. 6.45 Strauss-musik. 7.00 Nyheter. -Thure Byström sjunger. 7.15 "Andakt. 7.30 745 Tidningskrönika. 7,52 Musikprogrammet Aurora. 8.00 Nyheter, vädret. 8.15 Småbarnskvar- ten, 8.30 Har VDN spårat ur? 845 Angeläget — Lars Forssell. 9.00--11.00 ' Morgonklang: Vivaldi i San Marco; 9,25 Mozarts " Stråkkvintett; 10.00 Bartöks Pianokonsert nr 1; 10.25 Om och HEichendorffs Lie- derkreis. 11.00 Nyheter. 11.10. Repris- rutan. med: Melodivinjetten. - 11.30 OBS! — kulturkvarten, 11.50 Från Riksdagens : . högtidliga : öppnande. 12.30 Nyheter, "eko. Statsverlapropos Falskt spel i i travets kulisser Heta. avslöjanden i i debattbok Skumma affärer, doping, bus- körning, vanvård inom den svenska hästsporten avslöjas av författarinnan Mai Britt Wik- man i en bok som kommer ut inom de närmaste dagarna, En bok som kommer att väcka het debatt och oro — inte barr . inom travsportlägret . ”Sport och spel. spön orh sprutor” är en svidande vid- räkning med den svenska trav- sporten. Författarinnan skräder ' inte orden då det gäller de - transaktioner som försiggår bak- =” om kulisserna: .— Dagens hästskojare är en väl- -äller att bedöma en hästs kvalitet ach pub"ikidol för tusenlals-spelare, Det är den bewublade körsvennen sem skojar 3 hästaffärer, nästan all- : "tid i maskopi med uppfödare: eller bästhandlare. — Han spelar rollen av konsu- mentupplysare då det gäller ut- bjudna hästar, Och: begär upp till 50. procent av " försäljningspriset. Han får "det, hästhandlaren eller uppfödaren får kanske ändå ett pris av köparen som flera gånger, över- . skrider hästens värde. Maj Britt Wikman tycker synd om der lurade köparen. Han blir utskrattad på stallbacken,'. kallas "”lallare”. Det: är det' gängse" nam- net: på hästskojeriets. offer” ihom travsporten, - H - "I Direkt ösunda "är tränarens tipsaffärer, skriver Maj' Britt Wik- man, Det är vanligt att tränaren skriver" ut 'V5-kuponger åt häst- ägarna. Villkoret är att den even- tuella vinsten —. upp till 50 pro- cent överlä till k kriva= sitionen presenteras, 12.58 TT: (12.57.55). 13:00 Vädret, 13.15 Bö gr "sik, 13.30 Mystiker i Vällingby. 14.00 Familjespegeln. 14.30 Strövtåg i. Co- lombia. 14.45 Småbarnskvarten. 15.00 Riksronden, : 15.10. Silhuetten — täv- ling. för. musikdetektiver.' -15.15 : Bo Strömstedt : spelar, skivor. 16.00 Nö-. jesprofilen,' 16.15 Soldaten :Sveik, Del 8 16.30 Barnens brevlåda. 17. 09, Ny- heter; ' sjörapport, 17.15 Statsverks- provositionen presenteras av Gunnar Strän2,' 18.00: Berättardaes.. Trollvin- ter. 18.15. Löpsedeln; 18.26 Meddelari- den,: 18.25 Vädret. :18.30 'Nyheter, 'da- gens eko med bla statsverksproposi-. tionen. 19.15. Vägglusen '— en satirisk. kémedi : av. V., Majakovskij. Erik Strandmark, > Britt: Ölofsson, Sif Ruud, Julia Caesar” m fl; 20.30 Bio-: dags: "21.00 " Nyheter:->21.05 ' OBS! . kulturkvarten, 21.17: Doktorn har: or- deti. 21.30 Sport idag.” 21. 45 . Andakt: 2 50 .' Vädret, . 22.00-—22.4; sj örapport, vårdsnämnderna:-soni.:medici-:) ss El 10.30 > Sändningsuppehåll” " 10. 30 Engelska för 5:an; 10.55 "Nordis- ilj ; 11.15—19.25 -Sändningsup- 19.25 . Nyheter på ” finska, 20.30 Intim' musik; . e svit för "orkester; 21.20 'Nut . marmusik på 1920-talet; 22.00 'Björ=. |' kander: .Populärsvit; "22; 15—2 3.00 Mi sikalisk nattstudio.. - [| Vinterkörning oc kollision? Hur. gör. man. en :-.om- körning. på rätt 'sätt?- Vilka :spe- ciella ' problem: möter. bilisten på snabba - motorvägar? Vilka . följ- registret 30 till. 80 -km/t?.:Hur kör. man, säkert' på vinterväg? : Detta : är : nägra av. de frågor som en serie nya amerikanska motorfilmer .söker besvara, Fil-). merna” får. sin . Sverigepremiär den 11 januari då de visas på ut ställningen' ”Motor/USA” -oå: U.S. Trade Center 'i Stockholm. Ut- ställningen, 'som ägnas' åt: bilser- vice . och . bilreparationer,.: hålls öppen för 'fackfolk mellan den 11 och 17 januari och tolv motor- filmer visas nonstop under ut ställningstiden. " | ” Atta av filmerna har. produce- rats av U.S. National Safety . Co- uncil, . USA:s . motsvarighet ' til NTF. De behandlar huvudsakligen 8. k. defensiv körteknik, d, v. s. sådan” bilkörning som syftar till att göra olycksriskerna. så mini- mala som möjligt genom att lära förarna. "förutse. andra förares handlingar och fel i trafiken. Tre filmer. har producerats av Kali- fornien-universitetets fakultet för transport-, och trafikteknik, De illustrerar vad som händer . bil och förare i vid olika typer av kollisioner, Slutligen visas en film gjort av, US Highway: 'Administra- tion vilken söker lära ut körtek- nik i vinterväglag, en högst aktu- ell film således, ' : ” Motorfilmfestivalen ”på' special A N expon ”Motor/USA” visas för den : bilintresserade' "allmänheten. ”lör- Järs ut på miotorexpö i i Stockholm. Hur undviker man en hotande der får en kollision i: hastighets-: dager den: 13 januari samt" sön- dagen -den:> 14: ”januäri:” hos "US Trade ',;' Center, - Vasagatan ' 11, Stockholm, +" :s "vetetaet: Miljövården —. : vem skall stå: för kostnaden : Stockholm (TT). . "Svenska "naturskyddsföreningar hyser den : uppfattningen att det föreslagna - forskningsorganet på miljövårdsområdet ' kommer att. bli. ett utomordentligt värdefullt komplement ill, den upprustade statliga naturvärden, I utlåtande över Nåturresursut: redningens. betänkande Miljövårds- forskning . finner ” föreningen ' det vara av stort. värde att. forsk- ningsverksamheten inom mi vårdsområdet kan såmordnas och omfatta , även geovetenskaperna i tillämpliga. delar. Men. den, styr- ning av. forskningen som samord- ningen kan komma at: ' innebära får inte hindra att. ett generöst utrymme ges . för, institutioner och ' forskare. att fullfölja egna "forsk- ningslinjer och ta upp nya forsk- ningsområden, Föreningen kan inte förorda att forskningsorganet får så starkt inflytande att der kan sätta sin prägel på "helx' der” vidsträckta forskningsfåt som ryms inom miljöforskningsområdet. Styrning medför alltid risker för "att pre | forskning. ' jekt vars vinster inte omedelbart | är. uppenbara -men. som-kan kom-7 den, "att staten. ökar: sin- insats. 000 Melodiradion.' 5,00 Nyi Senaste” nytt. "Därefter- varje - timme tom "kl; 21.59 utom : kl: 18.59." 6.00 Melodiradion, 6.10 Nyheter. på finska, | 6.15 "Melodiradion, '7.00- Ring-a-dung! 715". Melodixadion, 11.05 - Matbörsen. 11.10 Melodiradion.' 1145: Familjen Aridersson. 12.00 Det ska vi fira! 13.00 Nådiga? — luntan. ' 13.05: Melodira- dion, 15400' Sextetten.' 16.00 "Barnens melodiradio; 16.15 ' Hallå : igen! - 17.30 Pop 68. med Englandslistan.: 18.00 Löpsedeln. 18.03 Svensknytt på ski- va. 18.15 Regionalradion: 18.30 Top of the Pops. 19.15 Tyska kvarten. '19.30 - Melodiradion, '20.00 "Jazz på 'T8or. 20.30 Melodiradion. 20.45 ' Musik för hela” slanten.” 21.00" 'Telefonväktarna. 21.50 " Melodiradion; 22.00 Telefonväk- tärna.” 23.00 "Nyheterna. - 23,05—24.00 Telefonväktarna, : z sr ma att. visa” sig. givande” hålls tillbaka. - Målinriktad - forskning bör inte få undanskymma grund Med hänsyn till miljövårdsom- rådets : väldiga omfattning och principiella: ' betydelse. ställer sig föreningen ' tvéksam" till: 'om :den föreslagna > 'miljövärdsberedningen bör fast förankras i. ett jordbruks departement -av': nuvarande: typ. .. Det föreslagna Statens nämnd för miljövårdsforskning' vill för- eningen ha. organiserad som ett fristående - forskningsorgan . och ses "som en örsta etapp på vägen mot. ett större särskilt forsknings institut - för. miljövårdsfrågor. Den betonar också vikten av att ett tillräckligt antal -fasta forskar- tjänster och. även andra trygga arbetsförhållanden skapas för forskare inom området. / Till sist anser föreningen det tveksamt om kommunerna bör lämna bidrag till forskning Tö- rande kommunala miljövårdspro- blem. Det är riktigare, . menar -—I - pas vokåbuläl ; mani boken. våldsamt älld erkänd kapacitet 'då det. Dopad till döds, är rubriker under den här Britt Wikmans bok "Sport och spel, tas varje. meeting, d vs var fredje vecka, I on SA — Vilket i 'sin tur innebär att var 500:de häst blir undersökt — ett ganska, gott odds, må jag säga, för. doping-hugade. hästägare 'och tränare: insatsen ringa; vinsten 'stor, kommenterar Maj Britt Wikman, Och konstaterar: Någon dopingkon= troll som förtjänar den beteckning- ren. Och insatserna rör sig inte om en femma eller tia, det gäller hunds ralappar.. oa Varför kör ingen iväg krämar. na från Solvalla, undrar. fö hink /åv . Importerade . sker "på ”Solval S rågot nän säljer "den mot brovision räller ter' den gå "Hill, en annan" tränare; i sede:in i.en"box der sd an , sparkande. och "stötte -en 'sax- Spets: mellan + bästens revben, , En :atman gång "såg hon en stallman »ge' en häst han" höll. på att sko ett slag över ,: korsryggen en föreh inte i Sverige.” 'N Maj Britt Wikman vill ha samma system i Sverige "som i: :USÅ, Där testas: alla hästar före ett lopp, I DN- -MÄRKTA HÄSTAR ' syftar. till:en vidgad kännedom om | bästen, dess. egenskaper ”och sjuk- domar: Den forskningenskulle kuä- na skapa goda möjligheter / att'stop- pa det florerande hästskojet genom att... man” kunde.” "avslöja; sjukliga åkommor. "och" skavanker hos:saluut- bjudna travare! Man skulle kunna få:-varudeklärerade ; travhästar. «En trygghetsgaranti" för de' erika 20.000 hästägare! som varje "ån, offrar AS miljoner. kronor ha sit hobby. bilden, som finns t Maj i Spön" och Sprutor”., problem för hästägarna, säger för fattarinnan, som också undrar: Var någon annanstans är det tillåtet — eller .under tystnad accepterat — att dricka sprit under arbetstid? Eon drar också upp våldstendensen hos alkoholisterna och säger att man vet att de kan vara farliga för människor, men att den psyko= logiska spärren mot övervåld ho dem är ännu mindre när det gäller djur. . Det har förekommit fulle trava kuskar — t om under. pågående tävling, säger författarinnan. Mod den ringa kontroll som förekommer av: kuskéns nykterhet : Joch hästers | dopningsär det inte” sannolikt att en dopad häst körs av en fjul! kusk, — Kan man komna. längre, frå I anslutning | ig, närmast” 'vid nästa" ”Räntn bar "den nye. ned .maniingsörd att läsas upp kyrkorna + nyårsdagen”. IL nn års'störå kyrkomöte i Uppsala OC rkebiskopen;. ij skri ,d gör: allting... nyktP :Dessa' Herrens | ord ur, ,Uppéhbarelseboken kommer att "bli ett sarmlande tema 'vid kris- tenhett dande. stora". möte. vara häs igare, skriver betalar inte 800: kronor i, månaden ii träningsavgift för att få sin” häst tr spiskad och allmänt : vanskött. -" Författarinnan ' föreslår att "den Ielakfiga” "spödrivning, som enligt henne förekommer ' på , travbanor, ska medföra omedelbar avstängning för kusken, ... de. DOPING EN "| Herre; som; har makten att. föra in i Uppsala. "Svenska kyrkan, som” är | inlemmad "den. världsomfattari= fe ek niska rörelsen, upp ti och dess'hudskap som inne, samman med vissheten om:att reformationens budskap. - söm åyf= täde till ant liet och, "undar Hifider för dess väg, haj ewW'akiuellt ärende till vår bgen tid" och dagens kristenhet.: fe att gå in? : uhder ett 'stört: ansvär med en förnfad och fördjupad kal- lelsé; till: samförstånd och gemen- skap 'mellar! kyrkor, och. samfund. Liksom ' det js ekumeniska ”- mötet i "Stockholm 7 år 1925 kan ' mötet i Uppsala komma att innebära ett betydelseföllf” 'steg mot. ökad kris- ten enhet. i' andakt och tillbedjan och i, det: Vittnesbörd, som . vi är kallade. att; avlägga, Tron 'på den sol ev ör$s hjärtan öch "= Doping är en av dé gr? y former” av djurplågeri ' som: existe- rar, säger Maj Britt Wikman. Och Undrar vilket ändamål den kan hel- - ga. Det kan innebära att ägaren och tränaren får några tusenlappar och en lagerkrans men för hästen är det till priset av svårt lidande: eller död, ev "Doping är förbjuden” enligt pa- ragraf.. 50 i .STC-regelmentet. 96 tummar före ett lopp får man inte ge. något anhnät, än havre, . hö och vatter till en: häst Flera bevisade brott mot den bestämmelsen "hår avslöjats: '— Men " det "är ' er -klen tiöst, säger författarinnan; Måldo- maren anbefaller sällan 'dopingprov. På Solvalla travbåna har: ledningen bestämt att ett dopingprov :skall ”— Bara för € en timme sen blev "rånade : på vartenda öre, så ni får återkommal nm . :å - : i ' gemenskap. - Vi spanar ofta efter 2. "vårt folk” och i. . svenska kyrkan . tillsammans. med "Tlutherska '- . med: tacksamhet . och. "glädje över | ett rikt arv firat minnet av Martin -å strävan 'att redovisa den trosupp-' föra ut kärlekens gärningar till män- niskor i nöd, skapar glädje, tillför- Sikt och: frimodighet inför de väl- diga up pgifter, : som -Kristenheten i dag står inför: ' "Den «världsnöd i form av "krig, svält, , sfukdom och lidande, som vi 'har blivit alltmer medvetna om, har trängt in i. mångas 'samveten, Vi kan: inte utestänga oroande'frå- gor öm vårt ansvar och vår skuld. Själva situationen i mänskligheten i dag innebär en uppfordran till bot och 'sinnesändring' och" en bön" till en, "levande". Gud .om ny. förlåtelse och ny kraft. Oron inför nuet och ångesten ' inför framtiden tar sig många båda vackra ock" vilsna ut- tryck. De som vill gå den kristna vägen vet, att den leder till bön och bot; och ! därigenom” till ny glädje och ny vilja till tjänst i människors teéken 'på en. ny, andlig väckelse , Under det år, som har gåit har kyrkor : i- hela världen Luthers framträdande ' som refor- mator; Detta, reformationsjubileum fick ,prägeln. av tillbakablick. och mänskligheten, ” .Dea på else om reformations- | verket och dess betyde'se för föllc och" kyrka, 'som. vi får på en äv kyrkoårets, böndagar avser icke" att . binda , oss, I avskildhet från andra kristna kyrkor eller hålla' oss. un= dan från gemenskapen med: en ”ojälpbehövande - värld. Den". vill i'stället förmedla" en: djupare til'= ågnelse av ”evahrpelieta innehålt och därigenom” göra : oss skickade att uppfylla :det köistna bröderskapets krav och låta; 088 :uppleva tjänan= dets glädje. " Vår' kyrka - upplever på ett sär= skilt sätt gemenskapen med de unäa kyrkor; som" den med" Andens led= ring och ”fjälp stundom fått vara med om att kalla till liv och som jämt på skilda sätt söker att Så sträcker” sig kyrkans verksamhetsfält över stora delar av jorden, Den nutida missionen utgår från den: fasta övertygelsen, att frälsningeris Gud vill'använda dessa unga. kyrkor ofta verksämmoari unga r sip "fortsatta gärning i mäns lighetens historia. : Må vi med tacksamhet förundra oss över: att -v1 har-ställts inför. en väsentligt uppgift ach kallats att sr soim' - Guds ””médarbetare gå. i Hans: nyskapade verk; Framförallt må vi glädjas äver' att Han” genom sin, Son .har berett oss, en plats It, nådens rike'uch skänkt oss det eviga livets hopp... et Han, som gör alltipg nytt, har i'nådens medel skapat mötesplatser, där: han låter sig finna... Kyrkans gudstjänst -erbiuder. eri-sådan. mö- tesplats, : "där. förnyel!sens liv -kan väckas och få näring, Så låt oss alla, "unga och- gamla, var vi än bor och vistas, på de av Konungen fastställ- da bönd under år 1968 träda fattning, som ligger till grund för de evangelier briherska kyrkornas be- -upp.i Herrens. hus för att med varandra under åkallan. och. tack= ägelse ' lyssna tll Hans ord i de : Samtidigt bands 3 delta vol "därtill förordnade texterna.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.