Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
NYHETER och dem finner Ni, vr | OLLE, PALSSONS SKROTAFPAR av. alla slag samt metall och lump ” . uppköpes till högsta dagspris. Be gagnat järn, balk, räls, plåt, nya rör till stallinredningar säljes, , Lilla Tjärby. 'Tel. Laholra 10990 "+ » På sin höjd har det'då och då pyrt i "I askan, Det finns. nu risk. för att mot bakgrund av rTegeringspropo- ' a ” skriften Svensk- Finland för 'en"”tid” + Qvenska språket? ställning i i Fin- t land har på sénäre tid åter ak- "”" tualiserats; Finlahd' förbereder en” ""grundskolereformé' I den "proposi- : tion, söm regeringen lagt fram, ” reslås att engelskan skall upreh jas till det- språk som läses obli- » Baloriskt vid sidan om finskan; , Alla, som vet'något om hur eld-. 25 fängd språkfrågan é är i Finland, in- ” "ger att här. har: regeringen lagt nytt "gränsle på ett bål.som de senaste årtiondena "varit. i -stort' sett. dött. ”silionen: en ny "(låt vara ifråga om . hätskhet och. oresonlishet, mindre ”” markerad) språkstrid "hläsgar ” upp, i Svenskarna i till motattack, I en artikel . en tog" professor Nils” Mienander upp saken; i låt "vara mycket. mo- ; "desta ordalag. / : ' Han summerar läget så ”"regeringsförslaget bifalles ”av, riks. "dagen "kommer varje finskspråki :ir skolelev att-som: en- konsekvens av: ; sin uppfostran ställa "in. sig på at. ä att, hysa någon tvekan om i vr : landets kontakter" med ”yttervärl- den" i: första "hand skalj'ske: med: ! engelskan som medium. Att. Finland: ; därefter om: en; generation. i: iresjii at t teten kommer : att” /leva sitt - div. på oh i större. avstånd, från. Norden är de " Detta” är inte 'alldel i Professor . Mjenanders ka som: på. svenskar f Därmed inte sagt alt Sn! st synpunkterna: pår "språkfråga i finländskt grundskola; där "man" inté Je and. med engelskan. som i obligato- oo rium "vid sidan om ' finskan måste , oo 2 vara en. grundskola, med två obli- - gatoriska språk vide sidan: om fins- svenska?- Ur. svensk och naturligt-- + vis: finlandssvensk synpunkt vore . detta + idealet. - Men > hur . mycket . språkplagg tål grundskolan? Är in- ' te. risken att. det varken' blir hac- kat. eller "malet när. det gäller den > I finländska” grundskolans «språkun-; 'dervisning? skolfrågan. Meningarna är, av" allt > att döm: mycket 'delade inom. par- kunde" bli utgångspunkten r. nya svåra åpråkst topparna: Såländå"h Helsingfors” diniversitet; "Paavo: Raz' Helsingfors; kan, nämligen" både engelska: och lr tiga retsar” RA Doktorn parar. Axl ”Gammal prenumerant” 7 Tyvärr har signaturen av olika .omständig= : heter. fått. vänta något. på. svaret, men - mitt råd ”blir, att ni snarast: "möjligt" kontaktar: en erfaren” proa' "vinsialläkare eller. doktorn vid när- : maste lasarett:-för en: förste dling av, den urinvägsi ki tion : ni har; Därefter. kan ” doktorn; på : basis; av. sin! undersökning! ge be-; sked "om huruvida en operation bör 'yvärr kan jag | nog. inte. denna: gång komma :med i kan: vara I "vara, orsaken till den-het ja slan: Möjlisen ka'ni dock; behöver; medicinera, för trollera Som den. hettande Ifö slaget blir en. sådan fråg "Det. ;kan komma at Om det är: -tillåtet sått. ge.>fin. landssvenskarna " ett litet - råd.: s :. skulle det varå att und i i ga en smula lågt i språkfrågan. Pi; ngre , sikt gäller. det. kanske ' fö: Finland "någo" ännu mer. väsentligt « till brytande: äv ” den" kvardröjande 1 isoleringen från västerlåndet än att kunna konversera :svenskar på. de- r man även ta åtu med. ine: landets” glesbygd : I trakterna” av. äntrar by, gser matt! tvilling.sägverk . för 60 mil-. É nliga. Vi nernläng- apen.. stå "träden" if:da$”vöch hraktiskt taget I rutinar bort. Det gäller”; i högsta” grad i . Dalsland, fan? Ssaknär: de moderna” såg- n svälja: : ell Sn Ka furan.. Något a av. samma dåärr får rösten ' när granen. från Vär nevområdet I kommer på tal; een Skaraborg: Örebro” och” , vissa” de- sro n inte ta” så pr allt Inte låta; den. le godis här man: inga Penzar : och 1 — 'och: visa i från 's immanstötningar; och rygg. E: ert fall ! vände »håmniet,. "pår amtidsplenering.; s n ite är riktizt mogen ått segla in i en hamn” sor hötår "att blivalitför- un. .Troligast är: väl:att :hön trä fat; någon ;som kan ge, honom mer; av. ventfr rets tjusning. Eller också här: han upptäckt att han vill hinna ” med att ”vara Ung” innan "han bin-: : der sig definitivt; Det känns /bittert. —. det" förstår ' jag. :Men >» var trots, klart allt glad över att han var rejäl och tagit I saken i "egna. händer,” gått Så ifran. Och ni. är. så ung bara : 25 nåson som trots allt i passar er "re! mästare ” Gösta" Tiderman, verk-;. ställande direktör i Octerbäckeris - I män köper." I 3 : 2 ”Dét är oekonomi persindustrin? ensam . om att dra de verkligt; storå investeringarna I Testa a om kommunaldemokra- "AZ tin och dess problem är visser- ligen ' fortfarande- högaktuell,” men tyvärr. måste. mar konstatera, att denna debatt inte har fått eller får fet utrymme den förtjänar i pres-' .sen öch andra massmedia. När man nu. valt ledamöter i styrelser och nämnder för en ny fyraårig man- . datperiod bör: det dock. vara sär- skilt angeläget att den kommunala 7 deniokratins problem blir föremål IN övervägande del 'sker mald- g i våra I ina direkt genom valda representanter. "Den: komminala demokratins "ef- ” fextivitet blir därmed beroende, av ” medborgarnas/väljarnas möjligheter ; att utöva . insyn: och kontroll. över ” Bina företrädare och de olika 'myn= bevaka -,' medborgarnas : intressen, . Den "kommunala självstyrelsen ger ” förviss kommunmedborgarna öka- igheter att: deltaga 'i” det 2 samhällsarbétet; men av oli- ka ånledningar har 'dessa" möjlig- i heter, inte alls eller /1- varje fall ”eadast ”Undantagsvis / utnyttjats till att utveckla och förstärka kommu- .: haldemokratin i det praktiska kom- j ”munala arbetet; ' "ben som ', med. - skärpa > fastslogs "motiven. till: 1862 "års :Kommunalreform,.- utgör "grundya- "Jen för” vår- moderna - kommunala Me elupbein i "Ramen för kommu digheter, som har till uppgift att tskandlingsförmåga:” Donna! Vår -kominunala: demokrati; ; Av soc 1 E Mårte gränser uppföra en högstadieskola eller ett ålderdomshem, som avses komma att uppfylla de högsta krav på eftektivitet och omvårdnad, Ty- värr har det emellertid blivit så att fillkomsten av dessa anläggnin- gar "har blivit beroende av över- ställda myndigheters tillstånds= och finansieringsbeslut.. Farah: här är naturligtvis den att den kommuna= 1a självförvaltningen förvandlas till st . SSR träden. Partitillhörtgheten: och para ”tistyrkan har också demonstrerats med kraft i samband . med de nys ligen avslutade valen av ledamöter I styrelser och: nämnder, Beträtlan= ) de talet om det goda' samförstånts det mellan de olika: partigrupper na för kommunens bästa får mah” inte glömma, att kompromisser i te alltid är av godo,-1 varje fall inte när de sker på skattebetalarnas be= 'exper d och de' förtroendemännen till blankettskri- vande -) och = korridorspringande supplikanter i i de centrala ämbets- verken.” " : Då; valda kommunala förtroende- "mäniien har visserligen fått sina mandat. för viss bestämd tid, men deras. » möjlighet till ”sjölvständigt” de. i det 1 inala ' för= troéndemannaarbetet är'starkt be- gränsad. Staten har att bestämma i vissa frågor, lagar och förordnin- bar skall följas och viktigare ären= den" "måste utredas och lösas med. hjälp äv tjänstemän och andra: ex-' perter,, Trots "detta måste” förtroen- d till förmån för "Jokalpatrio= ter och rent priv intressen, Ilmänhetens': intresse | för > de : angelägenhet är minimalt, Endast när det Intråfe far händelser. som luktar "skandal | vaknar' intresset och" man, kommer t o m:till fullmäktiges saimrmänträs den för att lyssna; Härvidlag sam« manfaller av allt att döma allmän= hetens ' intresse: med "det "intresse som pressen och andra 'massmedia vanligtvis :" visar "skeendet? 1: våra | kommuner. Skulden till detta ' svaga intresse måste läggas på :komrmun=- ofta bära än- svaret. inför sina väljare f hur de oka frågorna blir löst | ftorsom makten "således är för- delad och ansvaret koncentrerat .som "idé: flesta: fall inte har gjort 'eller. gör. ”någoniting för att lämna allmänheten den in= formation 'den borde varp berätti« gad till :och som, ofta undanhåller pressen mycket: 'av det ”infor« 'som skulle” kuna befinner sig förtroende rer ial, dan från mandatperiodens början i 'ett."måktutöv dil E änt sprida: upplysning ” "och & skapa: ett ”stark” kommiunalman; kan i ettsån dant läge lätt bli något av en ”kloc=" karfar”, sorh allting ensati skall. styra”. Om.: kommunalmanne ”svag” kan han kanske! midt sin, vilja? "medverka: till att den reella rån statens. sida ',sörja.-för genheter och! skyldighet : enskilda > kommunalmän iv. sitt fö ed 'ett expertstyre. Lika: sä- kerb'är det; att den I iunala de- ir sannerligen inte” intresse ..för i kommunala, frågor, Det finns foktiskt kommils nålmän som tror sig vara" särskilt 1 skickliga i.sin ämbetsutövning , nät . de med berått. nod :och: med finess plöckar "undan ven allmän” handling & ätt: inte: dess innehåll skall ' körri= ma till allmänhetens eller spresseng kännedom?” Detta; är. en" taktik” som moktätin'sätts ur spel: om och när. trosndemannaarbete”. styp. och" 5 =) c ö ord Eftirso nt .dét på det sättet: i dag. 1»de'' flesta '.kommunér män!" "inte k Nn: klarat sina' upp: toenlomannavälde + som tjänste Manhävälde bannlysas i kommuner: | na.« Den: som" inte inser - detta :och handlar därefter ställer :sig utänför den.Å da, som måste -känneteckz na, allt kommunalt/samhälleligt are i.vå f 'konkurreniter: till ppgifter, i lett. dem samhälle. -Effarenheten; säger, "| fnflytandet i kommunerna. I viss | fakturn att” de' flesta” 'fullmäktige= .om, makten och utsfräckning” kommer /denna : kön- | kurrenis' från : eller vig'"dei! olika | partipolitiska; grupperna. Visserli« ill kommunaipolitikeon. och att | det bästa” samförstånd - råder. mel- "Tlan de olika partipolitiska lägren i ga "kommunala: frågor, men man kan; dock i inte förneka " det sariimanträden föregås av ;parti- gruppmöten s'och att mqan:på: dessa | möten. » ofta :: binder sig för hur beslutsfattörna + laglig ighet at tåla! ältedepas böslut blir. föremål fö vppdragsgivarnas/ väljarnas insyn; köntröll och övers N klagnin äte härvidlag inte iffågasät-. tes: I stället, borde” komrmurialmän3 nen medverka. till. att sprida”k nedom:. om”; besvärsmöj li en na : heténs kännedom. a Å : Mycket. återstår åt 3 [NT] : munaldemokratin och dess problönt samt-oit Hur. problemer borde i > hå lösas. Jag skal .émeller endast till: slut: frårhförå:”det kemålet,' att :de” som" nuchiam'fål förtroendet att. under "fyrd År. för den” komrhunala : demokrati hållas: och" vi alla Och": det dustri. kan” sin SKOR: och: sräk- avsäte , växer snabbare och industrin'i inte ran, kommer skogsägarna: i "kläm. Derash skogar (vä växer, bort. ek mo | önskar: att fröken vore så duktig och = bedr vad: fat, "skogs: 3 å ; vutbygd. i takt med. rävå- tredje: klass: 4 Vär du. less n 3 Lasse, uppflyttad till. fjär- "möter 'sin' fröken "från parcdr I Ah; fröken, utbrast han. Jag sägv erk.: ; Man g + 1 skogen, ; rävar finns i t i 1 midigare var massa-.. och påp: (bygg nader, maskiner, m mm. Så] UI garna; fick . det .som . blev, över /Å oe” Foch. Pengarna "räckte" ofta. inte . det: vetskap; om: aft I men -ärt, ; É Det"har gått ur över trygghe-| dag fick 'han besök "av; till: den :lilla” byasågen: a . Lilla Birgittas. pappa sia ide rit i Skara och" 'kom 'hem med tidigt, norgontag; så Ulla mi”. pe ärucket, skara. Men” så Upsnad hennes min och san föpade: é nr gam j en.” Den. trygghet” som består ille: kompis: O. Denne” BÄgerd sd ; även ubder, ”däliga' är; Cem a at: satsa, 200 miljoner ;4 form; av räntegivande. industri- |. äger » landéts organiserade. ån: skogsbönder I i dag - fabriksanlägg- I hor kan; för..hö' ha Ia sat må Jag: här. hört cv at du skaffe $ : i förti år ä sä | | | | | i |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.