'Torsdagen den -11 -Januari 1968 LAHOLMS TIDNING UV 2 Lå Lo i GG a — Jaha, säger Lotta snusför- : numsfigt, vippar med flätorna och gömmer -låssastårarna , i' Tant Gredelins krinolin, Det är ' TV-inspelning av ”Petters och : .. Lottas jul” i en källarateljé på «> Östermalm i Stockholm. MN Vi kliver rakt in i Elsa Bes- ' kows sagovärld. Runt omkring 0s$ springer : vännerna från barnh ens fund livs levande. Där . småpratar : Tant Grön, "Tant Brun och Tant Gredelin, Farbror Blå myser på förstukvisten och Petter och Lotta leker på grusgången. Där . finns den stora vita skimmeln, . hönsen och hunden. , - Alltsammans är autentiskt — om man bortser från lampor, sladdar, kameror och en "skripta i kort-kort, 3; +. 0.0 A Mille . Schmidt regisserar, Inte som ett rytande lejon, Nej Ingnt . och wänligt, Det här är ett sagans snälla land, . PN NE — Vi försöker komma så nära böckerna" det är möjligt. Olof Mo- lander har skrivit ett mycket fint " den säregna sagostämningen. Ko- 1 minsta: detalj efter bokens teck- ningar, neg Ce, SCH > Mille Schmidt visar på. bokens illustrationer som sitter uppspikade ” på väggarna i ateljén. Efter samme 'princip skall han kows bilderböcker: Eftersom.sorigi- nalen är tecknade sagor måste man > hela tiden arbeta = istudio: med . uppbyggd dekor. . Utomhustagnin- gar. skulle bli alliför realistiska i de här filmerna. Det betyder en N Omiega-films ateljé har förvandlats " förvillande | scenario där. han lyckats behålla | stymer och dekor har kopierats in . filma ytterligare fem av Elsa"Bes- |] Beskows sagovärld blir T V-serie ny dekor för varje sida i boken. Ett enormt arbete, «oo. 0 nt Serien är en samproduktion mel- lan Omega-film och Sveriges Ra- dio. Den görs helt i färg och skall så. småningom visas i sex avsnitt om en halvtimme vardera. Förmod- ligen med början någon gång mot , slutet av nästa år. os ; . Hela serien är en stor satsning. Först vid månadsskiftet september —oktober räknar man vara klar med alla sagorna. Man satsar med förhoppningen att serien så små- ningom skall kunna säljas över he- la världen. oo ER + DJUR SVÅRARE ÄN BARN Mille Schmidt lämnar oss för att ta hand om en strejkande skåde- spelerska. Hon sitter mitt på grus- gången, Hon är två och ett halvt upp i hästskrindan där någon assis- tent redan. placerat hennes tvil- "I lingsyster för nästa tagning.: . — Vill inte, Vill göra sändkaka! Lite .lirkande . hit. Lite lirkande dit. Snart sitter det strejkande flic« kebarnet bredvid sin syster i skrin- dan. "> : ee > Mille Schmidt skrattar.” ”. + — Det verkar kanske : omöjligt, men det är inte så svårt ati art beta med barn som man tror Mad tålamod: kan: man leka: fram ,£o"' mesta, Djur är värre, I mor:e skul ”— E£kulle du inte en enda gång kunna” hålla med 'mej i 'stället för att alltid säja emot?.: sed se — Omöjligt. Då skulle jag ju ha fel också, . Mn Se Nya debetsedlar blir "> 2 na data maskinframställdea Debetsedlarna ” för -preliminär' skatt får ett nytt utseende. De trycks med hjälp av datamaskin "och: kuverteras med snabba kur verteringsmaskiner, : I dagarna får landets skattebe.- talare. debetsedlarna ' på prelimi- när skatt för år 1968, Debetsed- larna har 1 år nytt utseende, De får samma format, som skattsed- larna i Stockholm, 41 cm breda och 15 cm höga. De kan: vikas och blir då 21 cm breda, På ena sidan är de hålslagna, så att de kan sättas i pärm. Formatet är också lämpat för detta. Sea ' Debetsedelnumret får också ny "utformning. Det består av: en länskod på två siffror och där- efter skattebetalarens tiosiffriga personnummer, Den, som bor kvar i länet, får samma 'debetse- delsnummer varje år, en lättnad för såväl skattebetalarern som ar- betsgivaren, Debetsedlarna skrivs ut med hjälp av datamaskin på länsstyrelserna med en hastighet av. cirka 4.000—6.000 ; sedlar per timme beroende på maskintyp. . Tillsammans med - debetsedeln kommer som vanligt källskatteta- beller, för: år 1968. Beloppen i'ta- bellerna: är förändrade jämfört med de belopp som gällt för and- ra halvåret ' 1967, Det innebär oförändrat skatteavdrag på sam- ma inkomst, om inte kommunal skatten höjts. eta ,Arbetstagaren . skall överlämna debetsedeln till arbetsgivaren. Om han inte har att erlägga prelimi- när "A-skatt, ' skall han visa upp skattekort "eler intyg av lokal skattemyndighet... Gör : han inte det, skall arbetsgivaren göra skatteavdrag efter kolumn 1 i skattetabellen (kplumn för ogift utan barn) och dessutom lägga till 10. procent. Källskattetabellen för arbetsgivarens hemort skall tillämpas. Detta är också en ny- het för år 1968, : ' se På sista sidan i källskattetabel- len” finns en sambeskattningsta- till någonting förvillande likt Elsa Beskows sagoland — om man bort- ser från lampor, sladdar och tekniker. : sr år. och hon bara vill inte lyftas | le schäferhunden pussa hästen en- ligt scenariot. Vi höll på I två tim- mar. Hunden och hästen avskyr nämligen varandra. ” ." SNÄLLA ÖGON VU oc — Jag letade länge i både lek- skolor och småskolor för att hitta de typiska barnen med sagans sto-' ra, snälla ögon.-. Och jag tror jag lyckades, när jag hittade Ingvar Axelsson och Eva Hassellöf. . Ingvar. är en rund och leende åttaåring med tjock linlugg. Eva är ett år yngre, - ganska, späd och kvick som en vessla: Hon far som en virvelvind runt ateljén med flä- - torna flaxande på ryggen. Att spe-: la film är. det roligaste hon vet, förklarade hon med strålande ögon, Som Tant Grön, Tant Brun och. "Tant Gredelin får vi i nämnd ord- ning' se Berit Tancred, Ittla Frodi och Gun Falck. Farbror. Blå spelas av Håkan Jahnberg. rt Skådespelarna i de följande sa. gorna är ännu inte utsedda. ee vo Lena : SVAR PÅ TALS vi ". Landsfiskalen hade kört" diket och gick till närmaste bondgård för att söka hjälp med att få upp bilen på vägen, sn . JO, det skulle' han få. En ung pojke startade 'en lastbil,och snart stod åter landsfiskalens bil åter på "vägen,. Pojken” föreföll emel- lertid landsfiskalen så; ung att han frågader: Iolo Ce fr — Har du körkort? "=:; > —: Nej, svarade pojken, ,men jag håller, mig på vägen. ' , bell.-I.den har markerats i vilka inkomstlägen sambeskattning resp. särbeskattning är. fördelaktigast. Detta kan ge viss vägledning vid bedömning, om man bör begära särbeskattning.' Särbeskattning kan begäras i såmband -med att självdeklaration lämnas i februari 1968, Ne ERE Téåbellerna ' innehåller ” vidare upplysningar om - fyllnadsinbetal- ning och om möjlighet att hos arbetsgivaren begära förhöjt skat- teavdrag för' biinkomster ' eller om man av annat skäl vill und- vika kvarstående. skatt, Fyllnads- inbetalning av preliminär skatt för» 1967 kan ske senast den 301'- april 1968. När självdeklarationen är klar i februari 1968, kan i all- mänhet deklaranten själv beräk- na hur stor skatten kommer att bli för år 1967, För -att undvika kvarskatteränta . eller för. stor kvarskatt till nästa jul finns så- ledes denna möjlighet, För kuvertering har anskaffats moderna hjälpmedel. En kuverte- ringsmaskin plockar in debetsed- lar och skattetabeller 'i' kuvert och tillsluter dem med en hastig- het av cirka 3.000 per timme. Psykologi för 16-åringar "Pyk för sextonåringar, be- hövs det? Säkerligen. En av lä- rarinnorna här på yrkesskolan be- hövde vara borta några dagar och jag vikarierade under hennss tim- mar i psykologi. Det var ganska givande, för mig själv Man kan tycka att ett så nytt och konstigt ämne inte är för tonåringar som nyss slutat realsko'a eller grund- sko'a, men vi furderade ten stund och fann att man har användning för del många gånger Exempel- sis om man söker en plats, Man måste veta hur ängsligt och viktigt det är för en arbetsgivare att få er lämplig just på den platsen och . bland kamraterna där Det vikti- ga är betygen, men de räcker inte, - Vanligen söker man en plats här på arbetsförmedlivgen. efter annons "eller 'genom personliga förfrågnin- gar, Låt oss säga att det är en an- nons och att annonsören kallar de sökande till sig en dag. De får komma in i tur och ordning och då ska man inte i onödan $'x- va bort sina möjligheter Det vik- "tiga är ju betyg och rekommenda- tioner från folk som känner igen en. Eftersom det händer att arbets- givaren vill behålla betygen för att - tänka över dem när han fått alla betyg att välja på så bör betyg och andra papper vara i avskrift "på snyggt papper, handskrivna eller maskinskrivna och bevittnade av ett par vuxna personer, som uppger telefon och adress. Det får inte fuskag vid avskrivningen, inte plumpas på papperet. En snygg be- tygsavskrift. är i sig själv en re- kommendation. -, Ens klädsel och uppträdande kan vara en rekommendation. Man ska inte ta på sig det firaste man' har. En saygg vardagsdräkt är bra, Man FÖR LAÄNGT . öv — Visserligen är han fantas- tisk" nykterist, men nog går det lite vär långt när han efter rak- ningen -baddar hakan med juice. | ; INVÄRTES | — Ni hade allt bort tvätta er innan ni ' kom till mottagningen, sade doktorn, : id — Javisst, förlåt mig doktorn, men "jag trodde att'det var en ÅA Z> Era Av Märta Leijon inre sjukdom. Xx drullar inte in hur som helst i rum- met utan hälsar artigt För flie- kornas del ska det inte vara för långa eller för röda naglar i husligt arbete 1 och pojkar i 'den. åldern bör vara rakade, det brukar. be- hövas och välkammade Man kom- mer inte in med en tänd cigarrett i nypan ach inte heller kastar man kring sig konfektpapper på go'vet sller drar ihop mattorna kring sina fötter "Nn gör klakt i att titta på arbetsgivaren så att nan själv kan fundera ut om han eller hon är en person man vill" arbeta hos. Man måste ha ordentlig "lön i sitt ar- bete och vara beredd att göra skäl för lönen. men allting hänger inte på löven för den som ' arbetar. I vår tid är det svårt att få arbete som man trivs med. Man är skyl- dig sig själv både att' sträva efter vslet bäste och vara beredd 'att prestera det bästa man kan för det man får. | KÖN "I de” stora tonårsgängen måste medlemmarna" vara som gänget är, tuffa och fräna. När man får en plats får man ta seden dit man kommer ' Där är det inte tuffighet utan yrkesskicklighet som har vär- de och likaså villighet att lära. Det är inte alltid den som har högsta betyget som ' får plats Jag vet ett tillfälle" då en pojke fick, en bra plats, inte för sitt fina betyg. Det fanns bättre betyg bland de sökan- de men han gick ut sist och när han gick ställde han stoleri till rät- ta och. slätade till mattan snyggt. Jag har funderat på om inte också jag skulle . valt just honem, :Esat- har kanske någon av mina läsare också gjort. I vår tid kämpår ung- domen hett för sins betyg och alla kan inte ha A-betyg "Men det finns” persunliga egenskaper som också är värda mycket i ett företag Det är viktigt att våra ungdomar får den känslan också att de betyder: nå- got som människor/i:samlevnaden och: på arbetsplatsen. Det kan vara lika bra att ta ett praktiskt yrke | som att träla förgäves genom. ett gymnasium för höga betyg som man inte. får. I vår tid måste det iu vara betyg. men de betyg den uuge ger sig själv genom vänlighet, tmtanke och ordningsamhet och människokunskap bör värderas all- ra högst därför att de är betyg som ör viktiga i umgänget både i hem- med och på arbetsplatsen. ' Ur Plöjarskolan: - "= Löneförhöjning? > Jag har ett annat förslag. Du köper gården | och jag blir anställd — det tjänar jag på. > I och Torsdagen den 11 januari 1568 + I dag: HUGO So!en går: upp kl. S5X och ned kl, 13.48, : I morgon: FRIDEBORG . Solen går unp kl. 851 och ned kl. 15.50, GLYDIE Kusken på "den gamla häst- droskan svepte omsorgsfullt en stor tjock yllescarf kring halsen innan han steg upp på kuskboc- ken, och hans nassagerare sa en smula spydigt: « "NI "tycks vara. väldig, rädd om er”, - ”Ja, minsann”, svarade kusken, ”För söj mej herrn, var har en man för glädje av alla jor- dens skatter om hanses fru är ALLTID MED i Chauffören öppnade biktörren och flickan med en bensindunk i handen klev in, ' i — Skalt jag sätta av er vid närmaste bensinstation? undrade föraren, | — Nej, varför det? — Ja, jag trodde er benst var slut och att ni skulle köpa mer tös | — Visst inte, blev svaret, Den här dunken har jag altid med mig, när jag skall lifta, "os OCKSÅ EN FRÅGA — Magistern, vad är det jeg har lärt mig i dag, — Vad menar du med det? — Jo, hemma vill dom alitid ha reda på det, INTE PLATS En grabb berättade för sin kompis: ” -— Du förstår att min farfar var tvungen att flytta tili älder- domshemmet, för vi fick inte plats för TV:n annars, SAKNAD —' Om du går på klubben i kväll tar jag ut sklismässat änka”? — Kärd vän, jag kommer att sakna dej 'mycket, ' t Med - utgången . av 1967 , kunde General Motors Nordiska AB se tillbaka på" en' 40-årig verksam: het i' Sverige: Den ' ”officiella” "| milstolpen -— den 20 maj — pas- serades utan någon särskild mar- kering,' men när jubileumesåret nu. gått tillända kan några data vara av intresse,” : General : Motors ,' Corporation, som grundades den 16 september 1908, började reda 1911 att ex- portera bilar till Europa, Export- resurserna visade sig emellertid snart otillräckliga, . och - redan 1923 byggde GM sin första: sam- mansättningsfabrik 'utomltandg — i Danmark, Bara några' år sena- re var det Sveriges tur. Den 20 maj 1927 registrerades General. Motors Nordiska AB och i december samma år 'stod den nya - fabriksbyggnaden . klar ' vid Hammarbyleden i Stockholm, Den 15 mars startades det löpande Över 600.000 bilar = > 7 levererade i Sverige GENERAL MOTORS NORDISKA AB I STOCKHOLM . 1 DAG '- OCH VID STARTEN 1927 (infälld bild) ” ' bandet och bilarna började rulla ut över landet. " Under de -fyra' decennier "GM varit representerat här genom ett eget bolag har man t, 0. m. 1967 tusental ' GM-fordon importerades döck mellan 1911 och 1927. (To- talt. har GM över hela världen tillverkat över 120.000.000 (!) bi- lar och är världens störste bll- tillverkare). : " Siffran 611.000 utgör ett gott bevis på vilken stor roll General Motors spelat även här i landet i bilismens dynamiska utveckling. Det, är det svenska bolaget bör- jade sin verksamhet, 1927, var antalet personbilar d 81,465 eller' em bll på 75 inväna- re — den 31/12 ' 19606 hade Vi icke mindre än 1.884.000 person- bilar (den senaste officiella siff- ran) eller 1 bil på-var 4:e invå- nare! vo [STYVMORSVIOLER - Kriminalroman av WALLE GREGER vet. om det, ty:hon känner hans var nor och har sett honom återvända till kontoret efter middagen. Nu ser hon sin 'chans. Kontorschefens arbetsrum har dålig dagsbelysting och han har nästan alltid sin grönskärmade arbets- lampa tänd. Från vardagsrummet i di: bostaden, där Märra och 40 - Så återkommer jag till Ingeborg, som synes ha återfallit i sin melankoli efter det Fritz övergivit henne, Hen- nes 'dagdrömmartillvaro " går henne , åter på nerverna och i sin förtvivlan « tillgriper ”hon' stimulerande medel, först relativt oskyldigt, sedan söker - hon andra och mera verksamma, för "att slutligen hemfalla åt fenedrin- missbruk. Som du vet var hon nära - att kollapsa under första polisförhö- "ret, men. repade. sej tack vare sina - tabletter. Av erfarenhet vet vi att narkomaner ofra både tänker och handlar. annorlunda än friska männi- "skor vid god kondition. ”:. «> > Ingeborg Dahlman är inte frisk! - hon har varit intagen på et privat vårdhem för. lindrigare fall av schi- zofreni och hemfaller ofta år kraftigt P hon sitter och handarbetar'ser hon Hermanson släcka lampan, och då är det dags för henne att sätta sin varierande känsl i Svart- hämndplan i verkställighet. Under sjukans helvetiska kval tar sig uttryck i ett gränslöst hat till Fritz Herman- son. Hon är fullkomligt desperat och bombarderar honom med hotelsebrev omväxlande med självbekännelser och kärleksförklaringar. Hermanson brän- ner i'regel alla hennes brev, men riå- kar tappa ett. av dem på kontoret. Molly hittar brevet och gömmer det i sitt skrivbord en tid. Efter Violas död visar hon brevet för mej och jag råder henne att omedelbart överläm- na det till polisen. : Leon nickade. Jag fortsatte: — På kvällen den 10 juni sitter Hermanson på sitt kontorsrum sys- selsatt "med övertidsarbete. "Ingeborg någon förevändning lämnar hon Mär- ta ensam,: går ut köksvägen och Iyc- kas osedd ta sej ner i laboratoriet där hon redan i förväg valt en stor pen- hammare: som vapen. Vad. Ingeborg inte vet, är att Viola ungefär vid sam- ma tidpunkt avhämtat sin på konto- ret kvarglömda handväska. Vi antar att Viola kom tili" kontoret omkring 19.45" och gick in genom huvudin- gången, som då ännu var öppen. Her- manson hade för vana, att vid sina kvällsbesök använda sig av den in- gång som finns på baksidan av huset. Det visste Ingeborg. Troligen blev Viola attackerad av Hermanson och då hon blev fri från honom flydde hon ut närmaste vägen, som var in- gången på baksidan, Bakom den öpp- na dörrhalvan står Ingeborg gömd med. hammaren i högsta hugg, och i tro att det var Fritz som kom med snabba steg ner för trapporna, fick Viola det kraftiga hammarslaget i tin- ningen och stöp omedeibart. Inge- borg grips av panik då hon upptäcker misstaget. Visserligen hatade hon Vio- mörda henne hade det ändå inte gått. Hon ser skottkärran stå i trädgårds-' gårgen. ett stycke från huset och slä- par bort den avsvimmade flickan till kärran och i den transporterar hon henne till orangeriet. Då hon upp- täcker att Viola fortfarande lever stfyper hon henne med basten, Jag hade pratat på i ett en god stund och sade vänd till Billje: — Du, vi går hem till mej, jag bör- jar bli torr i halsen. Jag tror att jag har något drickbart i kylskåpet. — Tack för det! Jag har blivit torr i halsen bara av att höra på dej. Du har en frodig fantasi och skulle säkert ha större framgång som deckarförfat- la, men så långt att hon skulle kunna | - Jag kände stinget inom mej, men sade ingenting. Billjes ansikte var ut- tryckslöst, och han gick makligt och snurrade en tändsticka mellan högra handens tumme och pekfingret. Så frågade han: De — Vart tog Hermanson — Du menar... — Ja, jag menar var han tog vägen när han lämnade sitt kontorsrum? — Förmodligen gick han för att kontrollera om huvudingången var låst, och samtidigt lämnade han kon- toret den vägen ovetande om den tra- gedi som utspelats. . Solen silade genom lindarnas löv- verk in genom det öppna föastret i vardagsrummet. Tulpanerna stod vac- kert blodröda i den stora cirkelrunda rabatten mitt på gårdsplanen. Men alla var inte röda, somliga var gula och andra skiftade i olika nyanser av rött och skärt. Ett vackert arrange-| mang av Norrbergas skickliga träd- gårdsmästare. En fyraårig gosse för- sökte med växlande framgång köra på sin nya trampcykel, en vackert målad trehjuling, på den ärtsingelbelagda vägen? tåre än som privatdetektiv, . småbarnsilskan satte in och han spar- kade stortjutande fram till föräldrar- na som satt och dåsade med var sin veckotidning och en. kaffebricka på bordet, Den vackra junidagen började lida mot sitt slut. . : Jag tog en klunk ur mitt glas, vän- de mej från fönstret och sade frågan- de: — Nå? Leon, som under mitt slutanföran- de lagt ifrån sig anteckningsboken satt med fingertopparna tryckta mot var- andra i en filosofisk po.e, tittade på sitt hålvurdruckna glas, tömde det i ett drag och sade: =. se — Jag bugar mej för din eminenta kombinationsförmåga och vittnar om skarpsinne även ur polisiär synpunkt. Om , mordet skulle ha tillgått enligt din rekonstruktion av händelseförlop- pet så skulle vi omedelbart kunna skrida till ett anhållande. - = Leon gjorde en konstpaus och jag kände mej på något sätt frusen. Tyd- ligen ville han se effekten av sitt er- kännande beträffande min relation. Om mitt pokeransikte sade honom gårdsplanen. Det gick. inte bra och levererat 611.000 bilar, Åtskilliga > Sverige nur sade han docerande: : — Käre bror! Det är så, förstår du, att den felande länken, eller ska vi säja länkarna, ty i detta fall är det flera, ofta är stötestenar som dyker upp i de flesta mordutredningar. För det första så har systrarna Ingeborg och Märta båda uppgivit att de hållit varandra sällskap hela aftonen, från- ' sett Ingeborgs stök med tebrickan i köket och Märtas besök i trädgården ” för att skära några snittblommor, som hon skulle ta med sej hem. För det andra, så kan. vi anse det bevisat, att . liket transporterats från trädgårds- gången. till den ca 150 meter längre bort belägna gamla orangeribyggna- den med den aktuella skottkärran, och den som gjort transporten är en : man med en kroppsvikt av så där 80— 85 kilo, och med skonummer 42 eller 43, För det tredje skulle aldrig Inge- borg orkat placera-liket i kärran och köra det 'till orangeriet om vi skulle bortse från de spår som tyder på att det var en man som flyttade den döda, (forte) något vet jag inte, men om någon mi- |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.