a LAHOLMS TIDNING , a I | Tisdagen 'den' 2 ' april 008 . ringschefen Kosygin, Förmodli " avstå från 'alla. privilegier och : Tisdagen den 2 april. 1968 . IT = il Torparsonen i 1 presidentstolen: I lördags valde den tjeckoslo- vakiskå nationalförsamlingen för- re försvarsministern Ludvik Svo- bodå till landets' president efter den” avgående Antonin Novotny, Den nu 7T2-årige generalen fick ' 282 röster av de 289 i den Rem- .: liga, valhandling, som nu 'tilläm- pades för första gången efter det : kommunistiska ' ”maktövertagan- ” det, ' Tidigare har Al der Dub- 7 tiativtagare .och, t 0 m mycket försiktiga sådana. Deras initiativ blev framgångsrikt endast tack vare det faktum, att partifolket hade fått nog av partiledningen. Ur alliansen mellan 'partifolket och studenterna uppstod den kraft, osm - slutligen ledde icke blott till Novotnys störtande utan också till hela den stalinistiska cek övertagit ledarskapet för det tjeckiska kommunistpartiet efter Novotny. . Den nye, presidenten I är son till en torpare, Han kämpade i Röda armén mot tyskarna - under se- naste « , världskriget . tillsammans med de tjeckiska styrkor som ' ingick i denna och han blev Sov- . '.Jetunionens hjälte, Efter -valet till : "president fick han. också motta '. telegram från Sovjetunionens 1e=' dartrio president Podgornij, par- i tisekreterare Bresjnev 'och rege- ; gen. var han den bäste tänkbare kandidaten ur sovjetisk synvin- kel eftersallt det som hänt i Tjec koslovakien under den senaste ti- denir «to a "Med "näbbar och klor har den : tjeckiske. statspresidenten Novot--; ny: klamrat sig fast vid sitt äm- bete.:För-en man som sedan 1953 : chef: för det tjeckoslovaki-." ska''statspartiet : och ' sedan - 1957 : också -: "statsöverhuvud ” i iv: denna ? kommunistiska" stat "måste det vetvis vara. svårt att på ;toppen . "av sin politiskä: karriär tvingas maktmöjligheter, som är förbund-: na: med 'de ' nämnda; :ämbetena.: Nu har dock Novotny -nödgats ge : vika, Den stormvåg av kritik, som plötsligt grep hela-det tjecköslo- vakiska folket, inklusive det-kom=': munistiska ” "pårtiet, "har också 1 "dränkt Novotny' i a virvlar. - »Hans' makt och härlighet slutår > den "världen, Där idag grund -av' ”sjukdom”” och” tillde- » 1a8 ' pension i stället för att! bli. / hängd” eller! arkebiserad + för - å 2] rå = 2 nl = 2 2 SE LC] 2 2 Oo” 32 a 2 »” E 2 > inga försök till" -undanflykter :har ; rekomnmit' Målet stod idart, och : vägen till 'detfa-vär utståkat; Deh - har följts till: punkt och pricka, Ett bevis för att även i det stela 7” .. kommunistiska systemet en rörels-:- regimens fall, - 1 Warszawa är situationen” en: annan än i Prag, Även där kämpar studenterna '. — och med ännu större förbittring än. deras kolle-; gör i Prag — men de' står t v tämligen ensamma, 'De polska ar- " betarna har inte slutit upp på deras : sida utan i. stället kun-. "nat mobiliseras fill förmån för Gomulka . och ' partistyrelsen — mot studenterna, Det återstår att se, hur länge Gomulkas polis- och armékommandon kommer att - kunna hålla bastionen, och hur långt studenterna vågar: fortsätta' in utmaningspolitik. Hu - På en punkt råder emellertid överensstämmelse 'mellan "de re- volutionära krafterna i Prag och ' Warszawa, Båda har till syfte att öppna dörrar 'och fönster för de ideer, som den västliga världen demokrati, frihet . och rättvisa. Men på båda hållen gäl" ] ler också, att det inte är fråga om en anslutning till den västli-: ga världen,' Såväl: tjecker och slovaker som polacker vill bevara: sina staters socialistiska samhälls- struktur: inom ramen ' av en ay: demokratisk ordning. De vill inte lösa sina utrikespolitiska förplik?. . telser inom östblocket, men de vill göra sig fria från Moskvasiför- . myndarvälde: 'De. önskar likabe- rättigande med sin sovjetiske ' 'al- Nanspartner / och frihet att "refor- mera de' egna 'staternas' inre för-- hållanden; "7 n i tå Betonandet. > av. ; samhörigheten... + med den mäktiga Sovjetiska gran- : nen kan bero på; att dessa stater inte har”något annät val. — de gör : én. dygd” av nödvändigheten, - än ' en'.det är oväsentligt. ad är'av vikt att haiklart för sig är;'att- vårken Polen eller Tjeckoslovakiet . kommer att ris » kera. ' Moskvas. .vä - skydd för: att i, stället, fria . till Bonn: Vad som i dessa dagar sker » den "västliga: världen, ' : «vore 'det en farlig illusion att tro, : att Moskva skulle; göra en ome= - "och: svår förlust. genom avstaliniseringen i. Polen Tjeckoslovakiet,' så” förhåller 7 det. sig inte... Och "det: är. väl, därför .- som Moskva synes taga- -händelse-- . utvecklingen -i;d ssa länder. med; . stillatigande ro. se kan: framgå -och segrande häv-:sa , da.sig, om den stödjer sig: på två förutsättningar. i en:-kompakt ak-- Pa tionsberedskap = hos massorna, - och; en välvillig sheutralitethosg .| i de, maktägande instänserna. inom: armén och polisens+a av '.-I-Prag var det icke någon en-- skild grupp eller fraktion 'som neta segrade, Studenterna var bara inl- Hr: Antonsson : ib) i :har till v ståtsministern ställt frågan” om "regeringen är beredd "att inom FN” ta initiativ till en återupp: byggnadsplan för Vietnam”, på . dagens utri esdebatt raktualise- | : rade hr Antonsson frågan som dock.+ den maratonlånga debat- teri :"om ' demonstrationer, något stätsräds politiska tal' och' age- rande i" Vietnamfrågan kom i skymundan, Det kan tyckas att frågan. om en återuppbyggnadsplan är för tidigt väckt med hänsyn till: att Vietnam befinner ” sig - mitt i brinnande krig, men icke förtyV är det en fråga som mäste ak- tualiseras ' inför den fred söm alla hoppas på skall komma in- om" "en överskådlig framtid.” I den ' 'Svenska” Vietnamdebatten . vore dét förvisso' avjstort vär- de" om”man kunde- koncentrera sig bå”könstruktiva :och mer'an- gelägiia frågor än ' ofruktbara resonemang om lämpligheten 'el-1 ler "dlämpligheten' av olika slags demödästrationer etc. Det skulle också vara helt i konsekvens d' Sveriges insatser i freds- strävandena att aktivi 'medver- ka till att dra upp riktlinjerna för de atgärder som blir nöd- 'vändiga' för: en stabil utveckling i det. skrigsh rjade och . fattiga Vietnal TN 5 sädan | äteruppbyggnads- plan. på. bred. internationell bas skulle intevbara Vara en huma- nitärt betingad åtgärd, . som hr "Aiitonsson - betonade” i .utrikes- debatten, Den. skulle också be- visa för detta folk att världens demokratier bärs av solidari- "tetskänsla över gränserna och därmed garantera befästandet av frågan. om” en: internatio: baserad. återuppbyggnads- | FÖRHANDLINGSRÄTTEN '" URHOLKAD É ; Avtalsverkets tre ”kontaktlin- jer ti "regeringen, till: fack- departementeri och till -ämbets. verken; — har" i praktiken fått en sådan "utformning att perso- nalorganisatioherna i, realiteten kan -sägas > möta : den 'svagaste länken på arbetsgivarsidan, sä- ”Skolvärlaen” och? fort- UmNattöverenskommilsen” och ”elefantinhoppet” under 1966 ärs förhandlingar är för, organisa- - tionerna ett monument över för- handlingsrättens urgröpning. Er. farenheterna från de så kallade mellanårsförhandlingarna går i , samma riktning och bekräftar ”avtalsverkets svaga ställning. Det är ett självklart krav från personalorganisationerna att des- sa måste kunna förhandla med en motpart som kan träffa själv- ständiga avgöranden. SACO har med utgångspunkt.i detta Krav föreslagit att en från Kungl Maj:t och ' avtalsverket fristående för. handlingsdelegation inrättas, där regeringen skall vara! företrädd getriom ett statsråd, närmast ci- vilministern, som tillika är ord- "förande i delegationen, Först då får arbetstagarnas företrädare förhandla "med den som: ytterst beslutar på arbetsgivarsidan. - Detta : innebär: ingen kritik mot avtalsverket såsom ämbets. verk. : Det är i stället -lagstift- ningen och utformningen av fö handlingsrätten som. är ofull- ständig, Enligt LR:s mening har avtalsverket gjort vad på av- talsverket ankommer och det är att hoppas att SACO:s förslag till förändringar i- förharidlingsrätts- organisationen - nte skall” miss- "förstås. : När det gäller avtälsområdets omfattning ” anför .SÅCO" starka skäl "för att avtalsområdet skall vidgas' i första: hand till att om- fatta' också frågor , om ”arbetsti- dens förläggning, annan ledig- het än semester, "anställningsfor. mer, trygghetsfrågor samt" dE- - sciplinrätten. "Det. bör 'vara' de förhandlande parternas sak att: avart demokratin i Vietnam. Sverige |. "kan gå i spetsen för sådana in i förhandlingar göra upp om vil Det har gått nägra år segan rf arbetarförbundets expedition i Grängesberg. Från det välorgani- niserade Sverige" — har han ham- nat mitt i Dpionjärtidens hårda arbete, Han organiserar de etio- piska «arbetarna i fackföreningar. Han "har vanan inne, Innan han. som . rådgivare anställd av. den fria " fackförening-internatio- nalen ; hamnade i Etiopien hade han försökt att organisera arbe- tarna: i: Liberia. Jämfört med 'Liberia är klima- tet. sför ; fackföreningar ' mycket bättre i Etiopien — säger Len- nart, Kindström. Här har man ju ett stöd från regeringen och inte - minst från kejsaren själv. I. Li beria, var. den något helt annat. Man kan ju hoppas att det be- ror .på att man insett värdet av att .ha en väl organiserad arbetar- grupp. Men .man. får. nog -inte bortse från att Etiopien i interna- tionella sammanhang har en press' på sig, Landet kanske främst kej- saren, Har. ju aktivt deltagit i de internationella organisationernas lagerande inte minst på de mänsk-; liga rättigheternas område. 1963 tillkom en lag. som fackföreningar. : Sedan . dess har; man varit i färd med att. bygga! lupp det; etiopiska” LO. -... i Några fackförbund, ar i Sverige existerar Etiopien, Lokalavdelningarna ' är; sationen.' Dessutom är både arbe-' tare och tjänstemän med i samma. fackförening, Den grupp man först valt att organisera | är” textilarbetarna, I: dag finns-. ungefär 55.000 : med-' lemmar” i den etiopiska fackför-: Ka. frågor. gom skall dels lösas; si avtal, - dels. överlåtas till: ar; otsgivarens beslut... 10 oc VIF NAM . JiDe grupper inom. amerikansk : fåbkföreningsrörelse, som” "är kri.? ”tiske gentemot Lyndon. Johnsons :vietnampolitik, kräver sövillkor- : ligt bombstopp som inledning till: ör håndlingar - med .både" Nord-! Vietnam. -och- FNL, frö mhåller / LO:s tidskrift” | Fa före- sningsrörélsen i sitt: senas- > te "nummer. "Detta" är” en' linje, som: länge” företrätts av "alla; de . ;som ; sökt a p- fattning," som "sedan flera år till: baka klart uttryckts av. ansva- ST gå instanser och enskilda per: q 1 svensk :fackföre- a ningsrörelse: dess ledning” råder det inga de-: « lade.meningar i” vietnamfrågan, - skriver: Fackföreningsrörelsen.: Vietnam framstår allt klarare i +-som. en. -omotiverad och orättfär- + dig. inblandning 1 ett främman- | >'de lands inre angelägenheter. De ; "> brutala: former. under: vilka kri- Ilva > get förs: innebär: mänskligt Ni- dande” och. materiell förstörelse av hittills oanad . omfattning. "Den fortlöpande” stegringen av . de ämerikanska" krigsinsatserna ÖPidrar till att försvåra en för- " handlingslösning och ökar . ris- <.kerna "för en utvidgning av kri- "get till” en . världsomfattande ” konflikt,” Allt detta "framhölls i "ett uttalande, som antogs av LO- ;.köngressen 1966" och 'som tele- "grafiskt, tillställdes "den ameri- "kanske presidenten, men det fö- ; refallre som om det skulle vara känt tör, dem, som ibland hög- östat "anklagar ”CO för att inte Cha tagit ståndpunkt 1 vietnam- , frågan, eller för att stödja den . amerikanske presidentens krigs « Politik... DAF "'BESYNNERLIG - "”GRADERING : or En egendomlig åtskillnad görs propositionen: till vårriksdagen "angående ändring i lagen om "nyttjanderätt till fast egendom mm "båpekar Jordbrukar- "mas: "Föreningsblad: Y: > Därl 'föreslåg att arrendator .som enligt arrendeavtal har rätt att på arrendestället uppföra el ler -bibehåla . byggnad ges en lagfäst rätt till besittningsskydd, men förslaget skiljer på arren- --de för att tillgodose arrendators bostadsbehov — det gäller även somrharstuga eller fritidshus — »och arrende' för att tillgodose en näringsdrivande arrendators > behov i förvärvsverksamhet (an- .läggningsarrende). Anläggningsarrendena "ställs i en betydligt ogynnsammare po sition än bostadsarrendena, 'Häremot har kritik riktats av flera remissinstanser som yttrat sig över utredningen rörande " bostadsarrenden, vilken angetts "ligga till grund för propositio- nen, Kritiken kommer inte blott från hantverks, industrif och handelsorganisationer utan ock- så från lantbruksinstanser. = ' gäller "dock tryggheten för många människor, för vilka deras anläggningar är ett leve- bröd.v ' : " "Långt ifrån att missunna som- marstugeägarna deras besitt- tiingsskydd har man svårt att förstå .att deras. intressen skall Lennart Kindström satt på Gruv-' 3 serade — och kanske färdigorga- - ; kala vill dela med : sig av den "skrift:' hål- Svensk fackföreningsman organiserar Etiopiens LO » Lennart Kindström, eningsrörelsen. De flesta av dem anställda inom textilindustrieni Givetvis möts man av stora svårigheter då "det gäller att byg-! ga upp en fackföreningsrörelse i ett land där mindre än 10 pro- cent av befolkningen kan läsa ; och skriva och där siffran analfa- ligger . närmare 109 än. 20 pro-; cent. Dö för har också fackförenings- LÅS ”söm "man! rörelsen 'i Etiopien "redan från: inte i:början satsat hårt på utbildning.! a,. anställs tio:studenter un-: direkt anslutna till" Landsorgani-: der deras sommarledighet. Efter|lutkapitlet- tolkar 'den moderna BL en introduktionskurs på en' vec. ka,. som ger en inblick i fackför- ' eningsrörelsens : mål och” arbets- sätt, skickas de. ut till de stora industrierna för. att. lära arbetar- na läsa och :skriva. Oftast är det! fråga om kvällskurser, men vid : lig: på- förmiddagar «och eftermidda- "gar, Satsningen ger resultat. Man , kan märka hur arbetarna börjar kunna ' kvittera "sina avlöningar med: "en : namnteckring' i-:stället för. med -ett -tumavtryck..Man -be- höver, inte. ha ; alltför .. vidlyftig |” : fantasi "för att detta: ' betyder "för en: kunna" skriva nänin!" Det” kan vara - början täl.-en -tro.. på” sig: själv ' som är, Nödvändig. för att utveckling skall lyckas, ' - "Att ” få” fran lämpliga lokala: » ledare vär: svårt. "Man : Toxryterar I medlemmar bland- alla Oftast finner man "tjänstemän i tedningén för de" 1o- Kala fackföreningarna. "Det 'måste' li -så.- De övriga har ju” ofta' ing-' + en - skolutbildning - alls; > På.” den ; ; etiopiska” - | Landsorganisationen t finns” fem "centralt :anställdal; Av dessa är fyra” akademiker ' Den femte, som tillika är" Landsorga- sationens "ordförande människa re I an: svar tidigare. mekaniker, "Givetvis. ställer" vnedlemmarnas bristande gkolriing stora .krav 'påj; den ..centrala' informationer. Kurs: verksamheten är" nödvändig; Ge- nom . kurserna" som: anordnas ' på .en' eller två veckor, veckoslut e sc IhOm. Landsorganisatiorien och Her ett par: dagar, får. man - från | den centrala ledningens sida en: direkt personlig. kontakt. :med | medlerimarna och kan på det sät- : : Det amerikanska engagemanget : tet: föra. ut: informationen, Det! händer dessutom; ibland att de 10: ; fackföreningsledarna inte: liga "information" de "får." De: ver. informationerna för sig: själ De har nått en hög pos. ion inom fackföreningen och" vill be; hålla den; la i HUR HAR DÅ: ARBETAR A « DET LÖNEMÄSSIGT? "Ja ser: man på textilindustrien så varierar det stort inom grup- pen. En mekaniker kan tjäna mel- lan 5—6 etiopiska dollar per dag. vilket ' motsvarar - mellan " 10—12:; kronor medan det. stora flertalet arbetare inom 'textilindustrien tjä- nar 1 dollar och 25 cent eller ungefär 2:50 om dagen, I 25 år har man räknat med att en grov- arbetarlön i Etiopien varit 1 Etio- pisk. dollar per dag d. v. sv nå got över: 2 kronor, . : 4 "Inom textilbranschen var dags-]” förtjänsten länge mellan 50—753' iv. drift ”har' man kurser också : > | "Nya. böcker | . STORVERK I ARKITEKTUR. HISTORIA. Arkitekturhistoria av professor I Elias Cornell är ett stort' upp lagt och 'riki illustrerat 'samlings- | verk om hus'-och samhällsbyggen iu skilda länder och kulturskeden, "under. äldre "och nyare tid. Det är en lätthanterlig och detaljerad rer, lärare och studerande, men ' byggnader, städer, ' historia eller kulturfrågor överhuvud. . Elias Cornell, professor i arki tekturens teori och historia vid Chalmers tekniska högskola. har funder vidsträckta resor i Europa ; skaffat sig ingående kännedom jom -städer och byggnader från - äldsta till nyaste tid. I radio och liksom i svenska och ut- ländska tidningar och tidskrifter, har han givit kritiska tolkningar | kring gammalt och nytt i stats- bygge, arkitektur 'och konstindust- Inledningskapitlet i'Arkitektur- historia behandlar' arkitekturtolk-' » ningens. olika problem. Ett var ' kapitel är .ägnade åt primitiva byggnadskulturer samt stora im- lät: beter bland de "vanliga" arbetarna perier, bli a. Egypten, Japan, Ki. Ina och ' Indien. Huvuddelen av j boken” handlar . om Europas län-! der, från antikens Grekland och" Rom, över medeltiden, renässan- sen och barocken fram till in- dustrialismen ' under. 1800-talet. arkitekturens riktningar. Arkitekturhistoria består av två i band, "en text- "och "en bilddel. +Textdelen innehåller omkring 210 | Hustrationer som direkt ansluter sig till texten, I, detta band finns ' de fabriker” som har kontinner. | "ingar, register för hela verket även . utförliga. litteraturanvis- : en tabellöversikt ” över arkitekturhistoclens stilepoker. Bilddeten med omkring 450 högst cent (1:— — 21:50). Fackförening- arna 'har”år' efter år lyckats höja lönen.' Men" mycket återstår' än. ' " Fackföreningsavgiften är 1 dol- + lar i” månaden. Av” detta "stannar jar :ent "hög: ” den ?'lokala ' fäckför- eninlgsavdelningen.' Det är lätt att få "avgiften" första" gången... Men sedan" kan det 'vara'svårare,' Etio- perna "vill 'se "påtagliga, . konkreta resultat av sina :insatser; öch det kan ibland "vara" svårt." + :Lehnart: Kindströms "uppgift: är att ' ”assisterd vid :den: etiopiska ; Låndsorganisationens 'centraladmi- nistration. Hans uppgift: är-'att ge råd 'då" de: etiopiska fackför: : eriingsledarna vill: ha råd: 2cs | Särskilt” har: han ägnat sig 'åt skolningsverksamheten, . "och : att. ygga upp ett "system. för. kurser |: AV. skilda slag. Det är genom skol: |. ningen; av: medlemmarna som- man så 'småningom kommer 'att -Få"gö- da ”resultat,' och: fackföreningen i blir en faktor "at räkna med. l iRedan har: man sett "resultat. ; Det” har Inte varit. lätt; 'som: ;. -ex. id den av indierna drivna textil- abriken i Akaki-strax -söder om Addis--Abeba," Där. fick "man käm- på hårt 'med: ledningen. för att få ' igenom ett. avt: Man lyckades. ; Det >var : ett » bra . avtal.” Årbetsta-' ;garna-.var nöjda, Men: samtidigt - inträffade det, att från att ha va- !rit i ettrskede av sjunkande pro- duktion och. småstrejker. började allt löpa bra. Produktionen ökade: i Strejkerna försvann. Efter några ; månader» var också - företagsled- ningen övertygad om . att fackför- eningen innebar något positivt. «Lennart Kindström - trivs med sitt ' arbete: Att. det..tar, emot ibland -stimulerar bara fill nya tag. ti Dessutom känns -det.. skönt att som folkrörelseman se hu fackföreningsrörelsen,; som den enda demokratiska folkrörelsen i Etiopien, ' håller -på att växa sig stark. Vad kommer den' att.ha för betydelse i framtiden? "Vilken roll kommer 'dén”att spela då det gäller ' att 'ge "det manuella "arbe- ta för att skapa én medveten och kunnig arbetarkår, som är nöd- vändig för att ett Fand som Etio- pien skall lyckas i sina strävan- den till ekonomisk utveckling? översikt för -arkitekter, - ingenjö-| "lika värdefullt och tillgängligt för - alla som har intresse för konst, ' tet en status? Vad kan den uträt-; textdeleng innehåll, : 0 a > Rolf öÖrjes. . - 13-årig, tecknartalang huvdperson : 1 bjälpkampanj för Sveri iges döva” » Maj Ödman pen med Hans Rosén, 13 .år och döv - från födseln. Hans, en tecknarbegåvning, debuterar med ett häfto som säljs över hela landet under april och maj, 13 -årige Hans Rosén blir huvud- pens start har man ytterligare en > ' personen i vårens radiohjälpspe- väsentlig målsättning: att utröna | riod för Sveriges alla döva. Hans hur man kan' göra TV-program bild har redan synts I TV och mera lättillgängliga för gravt hör- finns på alla affischer som distri- selhandikappade, . vå ueras ut över landet i samband ; Not med "riksinsamlingen för de dö- . TEXTSATTA TV-PRO:, va, I början av april debuterar "GRAM OCH ”TOLKADR NY- han med ett litet tecknat. häfte : HETSUPPLÄSNINGAR . : som kommer" att säljas över hela PRÖVAS I nos landet .-genom bokhandlar, ' varu. ' Under. . radiohjälpsperloden - för hus 'och Pressbyråns. klosker, Net- Sveriges döva och” gravt "hörsel. a”. tobehåliningen på detta häfte, som skadade. kommer: en del:p 'ogram .r kommer att :uppmärksammas > 1' och, programinslag att'textsättas önskeprog srammen på ” radio och i eller' tolkas, :Dessutom ' har :ett TV," går - oavkortat till de" döva. stort antal manus,och resuméer.1 Hans Rosén har:ei avgjord talang förväg distribuerats till hörselska- men :— han -kan inte' höra ”Döv- dade; Ett. team” sammansatt ..av het från födseln gör dessutom, att.. representanter från Sveriges TRa- han "inte kan. tala "Genom ,sina dioj LärarNögskolan 1” Stockholm, ” teekningar kommunicerar, berät- Kungl Skolöverstyrelsen, Sverlgos tar han: försyttervärlden, + >, Dövas. Riksförbund. och- Hörsel- t ; främjandet "har sammanställt 'en' [ enkät för att utröna vilka. erfa- fenheter som kan utvinrias, av de inder , -radiohjälpsperfoden', .tUlrät- Ytalagda' programmen. N TT I DOVHETEN DET MEST > "ISOLERANDE: ; HANDI. ' Man talade: stunima. En felaktig "beteckning. . ” De barndomsdöva — d v s de som H ” : fötts döva — kan ofta iInte-tala av den enkla anledningen aatt de aldrig kunnat höra — vare sig jandras eller sin egen röst. Detta 1 ofta ” dubbla handikapp medför PÅ' VÄGEN stora kommunikationssvårigheter i mellan döva, gravt hörselskadade . Haven. I Icke läst detta Skol och Hörande. Medel som insamlas tens ' ord: Den ten som. "bygg: .under pågående. radiohjälpsperiod fe männen föra ik. 2 mn skall bl a användas till välbehöv- , blivi NT HD fe A. tnärk. lig Hjälp som. Sveriges döva inte' Jesu liv tycktes Inte sä:m! värdigt för. många som .var -till- > Kan: få. genom samhällsinsatser. + | sammans med honom, Hans egen | - > | familj, vännerna,: de som” arbheta- EN HELT UNIK RADIO. + | de” tillsammans med honom kyn- Mor .HJÄLPSPERIOD : de inte fatta hans väseng ajup, Tidigare . radiohjälpsperioder De kunde inte ara hur längt har haft den enda målsättningen hans inflytande skulle nå, vå att genom information .om ett Först' I ljuset av uppståndel-, hjälpbehov: samla in pengar till sen :kom Jesus i blickpunkten y detta; Naturligtvis är huvudsyftet för "den lilla kretsen av troende, även derina gång att stimulera in- Övertygade om hans storhet. och samlingsverksamheten, men : för mäta da de sie Hälva eN första "gången sedan Radiohjäl: hjärtat till en fruktbärande tjänst, 3 > Historien berättar något om de ee - krafter som verkade i Judeen 'på omväxlande,” till stor del unika Jesu tid:och under den första bilder följer uppslag för uppslag kyrkans tid, Förkunnelsen” av evangelium växte till en. rörelse ... som: tycktes hota det romerska , kej sardömet. : ” ARKITEKTURHISTOFA - Kristet lärjungaskap är " forlra- | 2 "Almqvist & Wiksell, textdel rande dagens kallelse, Kristus. "184: 8.,' bilddel 193 8. inb: kallar oss att tjäna honom, värl > i två band 140:—, + deng återlösare. " ; | feTT ORD - - Elias Cornell ' För det är så gott. Och somliga äter d a Dessutom rik på vä Och det är ju preci Elter hur? "Och så tättlagat. ” En del nijuterl filmjölken som den är. " Andra smaksätter med socker eller sylt. . . Filmjötk' är väldigt gott i alla former. Protein — äggviteämnen - — till exempel. Filmjölk är rätta sortens morgonmål. >. 2 För den, som vill ha något nyttigt. Något gott och lättlagat. Naturligtvis äter Ni ss filmjölk på morgonen. en med flingor. > rdefulia näringsämnen. .. ! Mera gott .; . med filmjölk FF - Filmjölk är en utmärkt grundstomme till många delikata och mycket lätt- lagade rätter. dlededadadnda FILMJÖLKS-DRESSING med potatis, vitkål eller : gurka Blanda ve od filmjölk c och 1 3 msk" senap (eller 2 msk tomat- | pre med jämnt skurna tär- . ningar av 8 kokta potatisar. | Potatisarna kan ersättas med 122 dl strimlad vitkål eller 2 finhackade salt- etter. ättika- Till LMC, Fack, Göteborg 5 Sänd receptbroschyren ” ”Rätta sortens morgonmål” till sättas framför när! Irnas, H i s vad Ni vill ha. 2 Namn: . i, Adress: . Postadress: AA i ' NN 4 - +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.