| raft. Af En blomstendekoration på mi "+ stältrådsnät: till en. stor boll och "Tisdagen den 2 april 1968 M öblera -och duka med "blommor vita narcisser och klarröda tulpaner. - Blommornas r stöd av de gröna glaskulorna 1/skälens botten, Vintern r den tid. då man verk- ligen vill känna och "uppleva trev- naden hemmavid. . Levande färg- sprakande - blommor : hjälper till att skana den rätta trivsamheten och utgör en välgörande kontrast till gråvädersstämningen , utanför knuten, ' "Tack. 'vare den moderna arki-. tekturens : enkla och lugna ytor utgör blommorna 1 dag en given del av heminredningen. Blommor- na har blivit lika oumbärliga för ett hem som, tavlorna på väggar- na, Vår tids funktionella möble- ring fordrar, men framhäver ock- så blommornas skönhet på fördel. aktigaste sätt, 1. motsats till gam- la tiders överlastade interiörer, "Med belysningseffekter ' kan man väsentligt öka blommornas skål, med ”piggsvin” inlindat i aluminiumfolie. Himmelsblå hya- , cinter och nedtill rosa dubbla tul-, paner, Stor höjdkontrast mellan ? hyacinter och tulpaner. Glöm inte ått också använda bladen. Hya- cintbladen hyacinterna (så. som de: växer), innan tulpanerna med blad sticks. ner i' arrangemanget, Denna pas- tellfärgade blomsterdekoration bör gunna bli pricken: över i när vän- innorna kommer på lunch. : dekorativa verkan, och under den mörka. tiden främjar man då ock- så blommornas trivsel och växt, agsbordet ' sätter en extra piff ven på" vardagens måltider — gats kryddor -—- och några a rangerade blommor på andra sti en i våningen piggar upp humö- ret. flera' grader. Man säger att farvattnen” längt utanför de väst- od knyckla "ihop: en pit finmaskigt - stoppa ner den i den gamla pruna hökanäskrukan. Sätt ner tätt med längskaftade röda, vita och gula tulpaner. Det blir'en underbar golvvas som lyser upp vardags- Brun' keramikskål; Tätt med gula "och röda tulpaner vars stjälkar är nerstuckna på ett ”piggsvin”. indiska kryddöarna är fyllda av väldoft., Men vi kan krydda våra vänners bord på ännu längre av- stånd, med hjälp av blommogram- met, denna välsignade institution. » ”Krydda” på bara! Man kan skapa en ”varm” bu- "kett med + ex "karmosinröda och " brandgula tulpaner, eller ett ”ky- ligare” pastellfärgat arrangemang med blommor" i' rosa och violett. Är inte tulpanernas glada, livsbe- jakande färger och fulländade form . vad ,vi. just: nu: behöver? Och som tur är har vi massor av dem i alla tänkbara färgvaria- tioner i blomsterbutikerna, Alla har vi säkert lust att på vackraste « sätt Jysa vpp, vårt hem sticks : ner runt om ' ' Så gräsfrö, frö vid frö, på ett stort lågt fat med väl fuktad jord, Efter några, dagar kan ' man plan: "tera blommande krokus, snödrop- par, vintergäck, scilla etc. i gräs- mattan. En mera värlik bordsde- H koration får man deta, efter, med "den ' värliga blomsterprakt som nu ' finns att tillgå. För att - hjälpa familjens 'egen lilla bloms- terdekoratris ett stycke på vägen, visar vi här några skisser av de- korativa : blomsterarrangemang, "som dessutom är. lätta att göra, ; "Dei kanske också kan inspirera till andra effektfulla - kompositio- iner, SIN PAPPAS SON: — "Jaså, ni söker ärbete! vad kan ni? : al oo — Kan? i : H "— Ja, vad har ni, gjort Annant: Jag har hjälpt far. Vad gör han, |: Ingenting. . vat Står. ni här och driver med mig. Ut med er! . — Det kommer inte far att tive ka om;seses een — Jag struntar i er ; fart. rummets mörkaste hörn, Med t ex en -Lilltulpanbelysning . ovanfö kommer färgfyrverkeriet till sin "> fulla rätt, — Säg. det till honom då. Det är han som äger det här företa- get.” för länets enda armeförband, . De "militära högtidligheterna och ceremonierna överflyttades ." kort därefter till kaserngården, där he- la inneliggande styrkan. var upp- ställd och avlämnades, varpå följde parad för fanan, 'inspektion,- rege- mentets marsch samt hälsningsta” let till regementet. : fl Vårt försvars uppgift” är, sade överste Wernstedt som 'Ni vet, i första hand att vara fredsbevaran- .de (krigsförhindrande). Fred och frihet för vårt eget land är också " förutsättningen för att vi skall kun- na medverka i att söka säkra! fre- ” den på andra Kåll i världen” (främst' genom våra insatser inom FN) För oss, som är fast anställda 'vid ” försvaret, skulle jag vilja säga (med devis från ett utländskt förband) - att ”Freden är vårt yrke”, :.” "Samtidigt gäller det att' komma ihåg, att kriget är vår bakgrund. Därmed, ställs unika krav på var ” och en av, oss, som vi aldrig får "glömma. Luo oc "| Vår utbildning är som regel av hög "> gin första officersfullmakt' 1939. Överstelöjtnant Christer Lilliehöök'— som” i reserven — yttrade några välkomstord. och önskade överste Wernste dt hjärtligt välkommen som chef. :Jag' tror vå reformer men man får: inte, även om, det i; fredstid kunde vara bekvämt; göra avkall på krav, som är nödvändiga för att vi skall hålla i krig. Dit hör tv 'ex lydnadskravet. : Vi ha haft fred i mer än. 150 I år, klass, det erkänner man även in- ternationellt (vi ha hävdat oss "väl i en exvis FN-tjänst)./Ändå finns där en :fara,' som vi måste, vara medvetna om, att: våra övningar. bli för ”fredsmässiga”. Vi måste hå öv- ningar, som är så 'verklighetsnära och realistiska, som de nödvändiga säkerhetskraven medger. "a. H i Yrkesskicklighet krävs av oss al- la — = inté minst av Er vpl. Strävan bör vara behärska sin . militära be: fattning lika bra som sitt civila yr- ke. Betydelsen av :god utbildning — att jag verkligen behärskar mitt vapen, min materiel, skyddstjäns- ten — har överväldigande bestyrkts Överste Lage "Wernstedt, den nye chefen för Hallands regemente, mottog på "måndagsmorgonen sitt re- . vo gomente, Framför kanslihuset stod musikkåren och när. överste Wernstedt steg : ur; tjänstebilen intone- förresten samma ag övergick I Ändå är viljan, ans irskänslan, den psykiska stabiliteten och. andra « personliga egenskaper viktigast. Det är de, som avgör, om; soldaten och förbandet verkligen 'går frarå anfall respektive ligger. ”kvär försvarsställning . även vid hård” press, . Det : låter + enkelt... :kanske - självklart, i fred men är 'ett: avgö-> . rande och svårt prov i krig, 21. "Vi lever” ett samhälle; som är hel öppet för insyn, Vi kan inom j försvaret inte bluffa, beträffande, vår försvarsförmåga och: vår försvars vilja! Vi är! så bra = eller. så då-, - ga — som» vi är” "och ' det vet en intresserad omvärld om. Och! detär omvärldens uppfattning därom, som?" avgör hur vi lyckas med den fred: bevarande” " uppgiften. Må. vi Je kas! ve jag samma” väg, som; min företräda Simmästerskap P. : <> 1 Markaryd Skolmästerskapen P'simning för klasserna 4—6 . vid . Markaryds Grundskola ! har "ägt rum. ' Flera fina resultat: uppnåddes och bl. a. noterades fyra nya. skolrekord, «. Resultat. Arskurg 4, pojkar: 25 m.' bröstsim:" 1) Göran Forsberg 24,3, 2) "Magnus. Johansson. 255 3) Ludvig Nagy 27,0. i : 25 m fritt: 1) Ulf Bonner 20, 6. 2: Magnus Johansson 20,6, 3) | Ludvig Nagy 20,6. cc cn sh Årskurs 4, flickor, 'o5 m bröst- sim: 1) Gunilla Axelsson. 23,9," 2) Birgitta "Björkman 24,0, 3); Eva "1 Oskarsson 26,5. 25 m, frisim:' 1) Gunilla Axels- son 23,7, 2) Lilian Salomonsson 23,7, 3) Eva Oskarsson 26,6, .: Arskurs 5, pojkar. 50 meter frisim: 1) Sven Ingvar Olsson 41,2, (nytt skolrekord) 2) Stefan Persson 42,9, 3). , Thomas. Bengts- son 43,7, 25: m bröstsim: 1D ”Kent-Inge Ohlsson 24,9, 2) Stefan Persson 25,0, 3) Björn Nilsson 25,5. » Årsklass 5, flickor. 50 m. fri sim: 1) . Yvonne Svensson ' 42,9 (nytt skolrekord), 2) Sonja Cron- qvist 46,3,:3) Maria, Wiesel 51,0. + 25-m, bröstsim: 1) Ann. Sofie | Ljunggren, 24,6, 2) Sonja Cron- qvist 24,9, :3) Yvonne. Svensson 24,9, Ärskurs 6, pojkar. 50 mm; fri- I sim: 2)- Lars Dahlström 39,1, 2) Sverker Berglund ALL 3: Jan Persson ' 46,6. > "sia 50. m. bröstsim: 1): Lars Dani- I ström 47,4,,2) Roland Tidén 50,5, 3) Eddie Holmqvist 54,5. 25 m. ryggsim: 1) : Sverker Berglund' 22,9, 2) Lars Dahlström 23,1,: 3) Roland Tidén 25,1, '-.. i Årskurs 6 flickor, 50 m. frisim: 1) Yvonne ' Bergström 37,0, 2) Annika Andersson 39,3, 3) Birgit Öhr. 42,7. me 50 m. bröstsim: 1) Annika "An dersson ' 42,2, : 2) Yvonne . Berg- ström 42,8, 3) Birgit Öhr. 47,4. | "25 m. ryggsim: . 1) Yvonne Bergström 19,0 (nytt skolrekord), 2) ' Annika ' Andersson» 20,6, 3) Britt Marie Hansen 21,5.. ia 3 | ”OYKELGUIDE ” Sergeanten till den nyinryckte: — Stick till: systemet och köp en .75:a åt mig. — Nej, jag kan inte vägen. -— Ta min cykel, den hittar. re:' genom sammanhållning, sam- ; " verkan, samarbeie. Jag räkrar med: allas Er positiva medverkan. -' HanN var Sverige lärare i infanteriets -krigs- -jonen 1964, överste 'och chef för tant 1965. För, ett gott ”arbetsrésultat > ser. : Överste Lage Gustaf L:son Wern- ”stedt är född 2/12 1916 + Stockholm Blev student vid Östra real 1935 och fänrik vid, 'Svea' garde: 1939. Löjtnant i finska armén under, det s k fortsättningskriget'ochi deltog « bl a i återerövringen av. Viborg efter : återkomsten "till skola 194447, i ”krigshögskolan 1948—50, var chef för Gazabatal- "mens underofficersskola 1965 tills" han nu utnämnts till chef för Hal- lands regemente. Han blev: adjutant. hos konungen 1960 och överadju- Idag: GUDMUND > » Splen går upp. kl. 5.40. och ned > Solen sä up 18.55. > F ni "någonsin blir vit erbjuden arbete r r Lika oförsvarligt « som flickor. i tonåren hop- "par ”ur den ena sängen i den 'and- «ra Jika obefogat är det att.en mo- gen människa låter sig hämmas av gammalmodig konvenans. En själv- försörjande, ansvarsmedveten kvin- . ha bör!ha rätt till'sitt eget privat- liv om hon inte: skadar någon an- nan. Att ni och er ogifte vän re- ser på sällskapsresa «tillsammans Å SERA Seve 'barazer själva, Så . struntå,å 1 Skvallret och insinuatio- nerna "Och njut: av samvaron. Det är ni'l'er fulla rätt att göra. Men naturligtvis ser det, trevligast ut. att ni inte, försöker få dela rum utan uppträder, spratt ni inte stöter mer - pryda medresenärer?, fört, huvudet! Om ni och mannen ni reser med inte är! förlovade så presetitera 'ho- "nom bära med "namn" Uch”even- tuellt' titel, I "ärttiat "fall som "min fästman? Lycklig resal | OMR sa sn Nu t : Anna-Lena” För att” : ”kort-kort 'med' breda guldskärp och stövlar i. starka färger bör man helst vara lång och smärt — 1 var- je fall 'smärt. "Dessutom hå 'vackra "knän'”och” inte "alltför ”voluminösa: som av leda, . Meta vid,.”, . satte utan uppehåll i tre timmar. 'HUMOR-F ÖST Emil: Krotkij: Han var egenkär, När han läm: nade någon sin adress brukade han säga: 1 — Pusjkin står staty mitt emot huset” gär Jag bor. kel En kock tänker i portioner, & Sångaren fick "försenade applå- der: Han sjöng bra för tjugo är sedan. När träden och gräset omtalas ” ”grönområden”, vissnar] de En halvt didaktisk film: Mer övertalande än talande, > > . & ”Jag skulle vilja uppehålla my sade talaren "och fort- ce OR När ett. rum kallas "bostadsyta", försvinner hemtrevnaden, ud Maskrosens död är dess odöd. lighet; . . & . | Hertfrisoringen ”Dellla”, a RE . ,” Föreläsaren; I Planetarlet be- tedde sig som avdelningschef för Solsystemet. + = | Han" målade banala dier, men vågade inte gå. längre än till bakdelar, : - ; NN +; ” MN I fomiljsatbumet! samsas slåke tingar som grälat hela sitt liv, (Ur boken. Smech — delo ser. joznoje » (Skämt, är. en ätlvarlig | sak)... ; KVALTI TETSVA RA Professorn till medieinar en: den ' kvinnliga ' - — M ser ”alttså' att mannens "hjärna är' betydligt: större än kvinnåns, vad kan vi sluta 083 till härav? : a Aa rikhaltig garderob. Att utpekas DÖM de aker (AR nyt FRESNDEG a lår. Också 'måste mancha ef gane > : iv An om "nd 1 [4 : Barnsäkert, medicins kåp > a Tor: 4 ”Antalet olyckor; med ”parn: som (på ett eller annat -sätt- kommer över farliga mediciner, gifter el- TRE AV FYRA av de reumatiskt sjuka ÄR KVINNOR Stöd Riksinsamling illgiro va Roma 119009 lertabletter har. blivit -.skrämman- de även i. Australien; För. att i möjligaste mån eliminera sådana olyckor har:det australiska sä- kerhetsrådet National, Safety Co- unceil låtit - utforma ett praktiskt taget barnsäkert medicinskåp. Det har konstruerats» av-dr- Douglas Gordon, professor i Social och fö- rebyggande . medicin vid univer: sitetet £ Queensland," : -. » Säkerheten ligger i att man mäste trycka på minst tre knap- par - samtidigt för att öppna dör- ren. Man mäste då ta till bägge händerna och med den ena hane den sträcka ut tummen och pek- fingret cirka 18: centimeter lika: med avståndet mellan knapparna, Och det klarar inget barn. Man behöver alltsä' inte eng ha nyck- lar till detta ”säkerhetsskåp”. " bred, hang Jan Fridégård > FLYTTFÅGLARNA. "Ja, Inte du From; du är en jävla bra kamrat,” ' Nu klampade sista torparparet in och gumman : hade nya galoscher, som hon stånkande tog av sig, men sneglade samtidigt efter om de skul- .Je bli bemärkta, Inne i herrskaps- "rummet såg de flesta männen ut som jättar bredvid husbondens lilla, sir- liga gestalt 1 svart kostym. Skrovliga och otympliga jättar. En backstusit- tare var två meter lång och en meter krafter kunde väl inte mätas, men han ville aldrig visa dem. Tur att såna 'karlar för det mesta var lugna och snälla, Nasarna bru- kade säga, att till den där gården måste, man ha med sig extra stora såväl blusar 'som skjortor. Den kortaste var fördrängen Ves- ”-terberg som körde först när herrgår- Antingen det gällde kvarnbud, sta- tionshämtning, statflyttning eller att fåra upp en vall till plöjning. Han var starkt. medveten: om sin höga ställning och ställde gärna till ovä- sen om någon inte respekterade den. Han föraktade samtidigt husbonden för allt nytt han ville införa när det: gällde jordens skötsel och skör- dens behandling. -. Efter en oändlighet av krusande och stolskrapande satt ”folket” bän- kat kring borden. Patron hade ge- mytligt sagt till dem, att byt nu kä- ringar för en gångs skull och sitt inte hos era egna. Hähähä, skrattade de :' flesta, men förslaget slog ändå inte igenom, De osäkra sökte stöd hos varann och så satt de där som 'de gjorde hemma, Hade patronen känt dem bättré och gett dem en stor sup först, så skulle hans förslag motta- From kände sina mustascher spre- ta av glädje efter två supar med smörgåsmat till Han såg ut över borden. med glada ansikten som luta- de sig mot varann, pratade, skrat-. innihelvitte bra om dem alla. Rynki- ga snokar, grova nävar, om. gaffel och, kniv. Där berättade hagtorparn kring, Vad tog hon sig till hos herr- skapet? Där visade lövhagarn sin klocka för uggelboarn och sade med hög röst, att den här jävlar anam- ma... Där resonerade två statkäring- ar om sina grisar som inte ville äta. .. Då hade patron redan sagt att. frun och jag är glada att få se er alla här hos oss. Och de'trodde honorh, och kanske också henne, när hon nicka- ängslan innanför blusliven — tänk om karlarna fick en för mycket. och skämde ut sig? Befallningsmannen hade tidigare sagt til fördrängen Vesterberg, Vesterberg får väl tacka för sej och kamraterna, Själv stod bar, som be- fallningsman, hehe, så att säga mitt emellan Molk . och herrskap och kun- de mte direkt föra någons talan, Be- grep Vesterberg -JO,: Vesterberg begrep och var lite git, med jubel och länt till efterrät- dens tio par hästar kom vägen fram. [ Mi 4 er i KON smickrad. Nog x tade och skrävlade, Han tyckte så hågot för nytorpskäringen och hon skrattade gällt efter ett halvt glas, men såg sig sedan förskräckt om- de bifall. Men arbetarhustrurna bar att fan kunde han så mycket. De var inte: första skörde-:ep övergång. - Det: Jukstade både lat kalaset han var med om. Visserligen gillade han inte alla nya påfund, men det hörde inte hit, Men Vesterberg tålde minst av al- la och när hans käring resolut flyt- tade hans tredje glas utom räckhåll, ropade han arg och uppskakad över bordet: — Va tar du dej till, käring ' — Du får't sen, svarade Vesterberg- skan kort och bestämt. När du har tacka. Och vid tanken på talet lugnade han tillfälligt ner dig. «+ Det lyste av dyra och fina saker överallt i rummet och Anna smygtit- tade så gott hon kunde. Hon var glad över att inte brännvinet flödade, som hos bönderna — på 'det sättet var herrskapen -klokare, Och nog be- hövdes "försiktighet med starkvaror, det visste man av erfarenhet och det tänkte man på nu också, när man tittade på kalasfolket. Man kunde tro att man drömde och satt i trol- lens bergasal, Troll liknade både karlar och käringar 1 denna omgiv- ning. Stora och grova, skäggiga, skrynkliga, skrattade med tandlösa gap sen brännvinet verkat. Vart hade nu vardagens ödmjukhet tagit vägen Hon tittade på frun och såg nog att det kostade på. Man patron tyck- tes trivas, han skojade åt alla håll med sin genomträngande röst. Men gård och stall; men vad då; både hästar och kor tillhörde herrskapet, men endast djurskötarnas hustrur visste, hur lukterna 'bet sig fast. Som i själva skinnet på karlarna Bra att From tycktes vara vid så gott lynne, Han hade nog inte så mycket emot husbonden som han lät päskina, det var "liksom han ville komma åt alla patroner' när han gav på den här. "Och när Karl den nionde var borta :så:lugnade han.sig. Han, Karl den nionde, var alltid framme och blåste på — ja, han var inte rädd för att säga ifrån själv heller. Den rättvisan måste man göra ho- nom. Den där blekingen var en underlig karl. Snäll mot djuren, men'det var något utländskt över honom, han;vaår inte som andra. Och som. han lade in nu, Tallriken rågad gång på gång och under tiden blängde han på pa- tron, som om han tänkte, att jag ska äta dig ur huset, din jävel... : Usch, man tänkte 'mer och - mer som Frommen, man mäste ta sig I akt. Aldrig förr hade svordomar kommit för , henne så där. Men när Iman aldrig börde annat... — Hit med glaset, fräste nu Ves- terberg ljudligt ftill' käringen. -Jag]- måste väl få smörja käften om jag ska kunna hålla tal . — Ta det i två gånger, dä Jaså, skulle den där fylltampen tu förstås. I stället fö rättare vid gär-]| dar, det. det inte. fånns befällnings- man; 7; : Ja, 5 befallningsrnannen som stod mitt emellan ,herrskap och folk, såg lite oroligt på' Vesterberg som eldade upp eig till talet. Han skulle inte ha haft något 'brännvin' förrän efteråt. Han var inte 'att lita på — käften slank : lite ' hur som” helst: Men- en duktig fördräng” var han. Och hu- strur satt bredvid — hon skulle nog se till att han skötte sig och ge ho- nom. ett nyp om. ham sa något Opas- sande, : Vesterberg sneglade ibland till be- fallningsmannen, som lovat ge:'bho- nom ett tecken när tiden var mogen. Och vid -de ;inkokta päronen kom fecknet +,en nick till Vesterberg och ett not Sor- fävliga. Här, ve gårn, är det väl nän- ing mitt emillan... ' Befallningsmannen ' försökte fånga talarens blick, men den var som spl- kad borta vid pianot nånstans. Ves- terbergskan fräste nägot. 'e — Det är så mycke nytt och onö- digt nu förtiden. Säden ska inte kö- ras in när solen skiner, om den ock- ' så är så torr så den smålar ur. Nej, då ska en bålla på med nåt annat skitgöra. Så kommer regnet å det gör riktigt ont I en, när man sir sky- Jarna mörkna och mälta I onödan... Nu-hade Vesterberg glömt sin upp= - > gift att tacka, och det som samlats . i hans inre under hösten bröt sina fördämningar och ' störtade ut," — Ett jävla sätt att fara fram med — - det Gud ger. Om det inte hinns med, så. gör som på en gård jag va I let sjönk och dog bort när Vesterberg reste sig, nöjd med att vara längst bland karlarna när de andra satt. : :— Som fördräng har det" kommit på min lott att tacka h herrskapet, bör jade han inövat och gi fullt. Maten var bra och supen stark, det är inte tu tal om annat, Och vi i statsstugor- na är inte bortskämda... r Här kom det en orolig, glimt 1 Vesterbergskans och befallningsman” nens ögon, . a — En her vare "på många gårdar och” havs uktka” hosbönder, fortsatte innerst tänkte nog båda, att allt har t on fördräng hålla tal 2 Ha fördräng. — där ba" patron folket ' köra in säd på söndan, Pigorna kom ' - ut på gärdena med stora korgar mat och brännvin, å jävlar va säd de åkte in en sån söndag. Hästarna 1 galopp med lassen och oxarna efter. Men aj, vafan tar du dej till, kä- frin — Tyst och sätt dig, värste hustrun, ” som: givit honom ett kraftigt nyp I benet, — Det ska fan va a tyst Ja säjer att det z är både synd och skam. .. . 7" (Förtal) Vesterbere." En del bra" och ena del A > Att det inte åra på kväntlieten ; tan på kvaliteten det beror, ' +":
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.