i "LAHOLMS TIDNING 19 februari 1969. lm LT 2 . oo = IT: - Onsdagen ' den : ”Triangeldran mat. Peking | : - Moskva—Washington " Sedan ett par år tillbaka ha Kina, medvetet, isolerat sig från : diplomatiskt umgänge med främ mande stater, När kulturrevolu: tionen ' rasade som" värst beslöt regimen 'i Peking att: hemkall: d'affairi " diplomatiska" personal i Peking ha utsatts . för förödmjukande läggningar på det; haft: med, Förenta Staterna : ” först i i. Gerevå och | senare i War- i i den självv alda ; . isoleringen. . samtliga sina ambassadörer. utom : den i Kairo,” Ambassaderna har sedan. dess letts av.s k 'chargés : »be=-> handling, särskilt "de: sovjetryska diplomaterna har "fåttt' känna på i: kså 'de informella” över- Z nära två års uppehåll; Diskret ambassadörsnivå i i antydningar 'har också förekom-" refallér det & som om Kind” : t ompröva sin håll- ; ka bryta sig : loss ur i Det, kan noteras: att dess regering har : a godkänt” nominering. av nya am- de "sedvanliga r ' bassadörer i Peking från Kam- bodja och Zambia. Kinas - ambassadörer har visserligen inte. = > ännu återvänt till sina poster .' utomlands men i västerländska ' kretsar i Peking är, man över- iygad om att detta kommer att ske inom en tämligen nära fram- tid. Det mest intressanta faktum i sammanhanget är emellertid att . a ri git. att överläggningarna ' mellan dess egen och Förenta Staternas ambassadör i denipolska huvud< ; staden” skall återupptagas efte mit om. att'de 'kinesiska' ledar- > na kan bli villiga att någon gång " framdeles ändra ' sin attityd gent. ' emot USA och söka förbättra re-' lationerna ' med : Wachington, De kinesiska nyhetsmedia” refererade tämligen >” utförligt "Nixons: första presskonferens utan . antiamerikanska STÄTSRADEN OCH JÄMLIKHETEN « Två löner" men "ett" jobb. det "börjar bli ett älltmer 'van- ligt." system! ' "kkriver Väster- norrlånds 50.000 för ;riksdagsarvodet. s regeringen" märingslivets : undanber - sig 8 J . ningar, just m vit större: Men glömme, då inte .bort,att :på/en £ påtaglig. ; nom. bl.:a bostadsbyggandets ut- frmie -Människornas, . start- Dragning i 1968. : BrÖCKHOLE an NVids>tisdagens dragning-i 1968 års första premielån utföll. de: högsta - vinsterna på följande obligationer (med geservation. för ev fel):" "400000 ke . P1 Nummer 768 00 000 kr H - Ser: 200 Nr? 96 sSer 895 Nr..837 Ser 1202 Nr: 761 '' Ser 1341 Nr . 819 Ser 1517. Nr 370" Ser 1853 Nr 141 Ser 2128" Nr öl : Ser 2334 Nr 645 Ser' 203 Nr: 557 Ser: 2685, Nr” 407 4 25000 kr > 1034 er Allehand/a (m).”I allmän tjänst är dubbel- betalningen en-regel,- Statsråden kvitterar ut sin stätsrådslön på ea 100.000 kr - samt "dessutom På såmma gång kritiserar man från ok för. rise pos 1. - es I ett; tal? nyligen”: angav Map AR na” har itjämnats.” ge-l. "Eh" rad orsaker torde ha sam=: "verkat till Kinas förnyade intres 'se för omvärlden, 'Kulturrevolu tionen har ebbat ut och av allt:- och hans anhähgare det politiska läget, vilket dock inte alls bety- " der att alla oppositionella grup- per skulle definitivt 'ha tystats. Mao-regimen har i varje fall tills". vidare större politisk handlings-' ” frihet 'än vad den hade under kulturrevolutionens' stormiga "år, : Som .granne till: Vietnam är Ki- na givetvis i högsta grad: intres-" serat av. fredsförhandlingarna i + Paris, som inte gärna kan und- ; gå att: beröra även andra pro- , blem 1 Sydvästasien än de, som, direkt hänför sig. till de: Pägde ” vietnamesiska ' staterna. Tänkbart"' | är att hela” den: 'sydöstasiatiska' relationér till: Sovjetuniorien ;krä=-' ver också: diplomatisk: både" va samhet och aktivitet, -.; egna". - "den kinesiska regeringen föresla-. : I president att döma, behärskar Meo-tse-tung | | Malmexporten förde 2 T« decennier har strax förflutit, sedan ' andra "världskriget" bröt ut. Det är en lång tid, Det mesta, . har förändrats, På en punkt är man : dock frestad dra en parallell mellan" då! och nu: Parallellen gäller en hjärtpunkt.- i det. storpolitiska | maktspelet. "Våren 1939 . tvangs” Tjeckoslova= « kien att utan'svärdslag' kapitulera : 3 för. den tyska, övermakten. 1968—69 har Sovjet med hänsynslöst 'utnytt-' jande' av sina militära maktmedel. lika ' effektivt: giort slut. på: tjec- kernas ' "politiska ':handlihgsfrihet. > Längre kan parallellen icke dras. Det internationella". läget -ä är i.grun- "återlämnas "till Kina: som - hörn”... ” stenar 4 Kinas utrikespolitik. Mao dé att Kina" är villigt att” H ”Iistregimaen | på Formosa" störtas ' ” ; och ön överlämnas til regeringen på Peking. Hittills har, Italien. och : Kanada deklarerat intresse av att - uppta; förhandlingar 'méd "denna angående: erkännande och upptå- ' ser med:den kinesiska folkrepub- "angående. .nedtoning - av - den aggresiva" inställningen till :USA ” . förklaras av ' de” hårda motsätt- : ningarna ' mellan "Kina och 'Sov=" jetunionen.. Hur otroligt det'än låter. påstår” många kännare” av.” kinesiska förhållanden att Mao-är allvarligt” oroad över att: Sovjet" unionen kan komma att behand=- "la Kina: på 'samma sätt som den. har , behandlat : Tjeckoslovakien: Kina ' söker- alltså enligt denna ' teori skaffa sig stöd hos den and- -|/ra supermakten USA mot even- tuella ryska .angreppsplaner. De båda "kommunistiska stormakter» snas relationer till USA har un. der årens lopp utvecklats till nå- . got av ett triangeldrama;' Sovjet- ”unionen. och Kina har misstänk- samt bevakat varandra och varit , dödligt 'rädda ' för att : motparten skulle ingå 'en storpolitisk upp-: görelse med den kapitalistiska hö- 204 "769 1 730 69 713 +. | gerborgen USA, Nya. akter av- Nn : Pe fä : 28 : = V detta triangeldrama kommer att 275 +938 + 2 NN "2622 Nr ”spelas upp under 'den närmaste 2073 850 2850 9 2014” 11 framtiden. Så har. väl förresten, ' ; fö redan skett. vid det runda freda- md 10000 kr ss UNGT förhandlingsbordet i Paris, ee 18. 450, 47 286 90 10Å H Pt 139 954; 325. 115 64127 900 533 54 42 BBS 2 = mm 2 / chanser: i livet har blivit - -mera 108" 960-253 1013Å 680 lika genom allas möjligheter till 216 . 1044: 970 . utbildning. : Klassamhället har . 349 I 1196 - 311 »På. det sättet fått vika för -om- 1267" "400," 1293" 437 1220 279 | råde efter område, ct 1387 | 36 11388 217 1408 1280) VI bör erinra oss att Sverige MAL (2438 ol 1445 151” 1453 223 1503: 561 1573 9. 1614 . 9595 , 1710 1426 1768. 389 . 1863-106 ' 2097-853 2117 " Fl "885"! "2200 "984 / PA 2248 ”; BIL. 12269” 878: I 2344 323. 14,1 r 2 2385 UMIT: 2441" 2487” 2 247B > 909 4 "VÄGEN 480 > , : a z öre 290 2 : s0t ae Ana, hava ju ”syn at och äro I 260315-925 >" 2022" 775 . 2625 .v792 ' | Avsaknad av ” härligheten "från 26277 116” N 2665 52 +. 2781 > 872 |Gud: och de bliva rättfärdlggjor- 2806 242 | 2825 248x 2832 236 | da, utan förskyllan; av hans nåd, 2867 Ma 2, 2953 73 : "> [genom förlossningen I Kristus- Jo: 5 50 kr "dj Sus.: (Rom: 3:23), .. har 1 samtliga serier utfallit på ny 33 172 183 243 248 256 294 378 5. 563 573 697 894 919 978 983 boil Bokstaven x efter. vinstgrupp an« ger alt numret även utfallit med H vinst på 50 kr. - . För, några" år sédan” "föll" min yngste ”son, som "då var sex år ut genom en bildörr. just. när: vi J körde! ner" för en backe. : Han skadades inte ållvarligt, men hur kvickt hans: kläder -och' ansikte "gande av diplomatiska. förbindel=: | --" - De som: skriver detta” < Det'är ju inte” precis någon lighet,” att vår ' fred” och neutralitet der ' gången” var? allvarligt" hötade, 1 "-'egen erfarenhet, i ; sitets histöriska institution, fram till avgrundens rand: .s ett” dystert. 30-årsminne” 'kallar fil dr Ivar "Öman; den licentiat< avhandling. i historia! 'som han «| recenserar i denna' artikel. Av- .| handlingen ”Den svenska jä målmens roll i tysk: utrikespoli-' tik 1933-40” a är skriven'av fil H Jan: E Sundblad... - Dr Öman uppehåller sig i sin - artikel. särskilt vid det drama- tiska "skeendet under” 1939-40 och säger ätt ”ern bred 'samman- "hängande" 'och uttömmande” hi-- storisk undersökning har; först u. sett. dagens ljus -om. detta. ""Men'även 'om det i finska vintef=" Sverige" kilgets. slutskede: rådde &n viss” oro rige i okunn” het om att den svänsi , ka' malmen skulle bli. en pådrivan= > Det' var först. genom" tyska: : kläringar. i.sambeand med" överfal- let på 'Norge' och Danmark” den 9: Resultaten" redovisas i i:en. licentiäl | avhandling" vid "Steckholms” ren; bekräfta -.att. intresset. hösten ['; "1939 både” hos" allmänheten ock po "litikerna”” var” helt: koncentrerat : pr händelserna” i baltstat land. I Utanför en. : experter. anade” Ingen! att malmöx- ;. porten skulle komma: att utveckla : kriget. : t a i CGRUN DL GGAN DE ., "> mera" allmänt ki av: de allierade teis "arkiv" blivi " forskningen, : förändrade - utseende, ; ögonblic- ket innan var hån ren, . Nu var han, riven, trasig och smutsig se dan han tumlat. om" i landsvägs- dammet, Iblana. | faller vi raklånga, i syn- dens' smuts på: vår väg genom livet, "Eller: också 'kan det ske så att' vi släpper våra ideal ett efter ett och syndens stänk sätter sina fläckar "på oss. På sbåda sälten berövas. vi den gudomliga härlg: heten." u På vilket sätt synden. än "sätter sin stämpel på oss så. stämmer Pauli ord: ”Alla hava vi syndat”. I. sin "kärlek vill "Gud förlåta 'oss och: sätta ” Oss 1 frihet; -Mer han gör 'det.. inte "mot vår" vilja; Vi måste. först : se” oss själva som syndare” och bekänna synden för att” bli" fria. i Kristus; - SOLGÅVAN + ”TILLBLINDA : i - - varande ledamot av”första kammar ja ov sig till” den: fråga, som framför and- "Händelseförloppet - har börjat vu först sedan 'det shändertagna tys- " ka, arkivmaterialet liksom material i "det" svenska utrikesdépartemen- tillgängligt | för ingripande till Finlands hjälp, var- " under ””det” fleråriga: förhandlings- skede; som x Vad 'män' i septeniber 1939” visste betraktade en bibehåller eller ökad tillförsel, 'av svensk järnmalm > som en trängande angelägenhet; ”ö , Svenska, regeringen : hade? redan - | två dagar. före. krigsutbrottet, den 29 augusti, underrättats om, att: en tysk -. . regeringskommission skulle komma - till” Stockholm för han- delsförhandlingar,/ "=". 1-1 "Det blev”strax därefter klart, att förhandlingarna, främst skulle: röra sig om 'malmexporten.: Men ingen "I kände till den ”Weseräbung”, som tyskarna strax däretter skulle pla-.. tera med sikte på tyska: baser i Morzey: dilka kunde säkerställa de för Tyskland livsviktiga malmtran- | «sporterna över Narvik, >; Och ingen kunde drönima” om de - komplikalioner, som i deta sam- 'manhang skulle tillstöta under för; våren 1940. " UN : "MALMEN MASTE SÄKRAS ” Allas' tankar: gick vid denna tid- vu vunkt, kring årsskiftet och under, det, begynnande ödesåret, 1940, till ' Karelska näset och Finlahds kamp - mot den ryska övermakten, ”Fin- " lands sak är vår”, : Dunkla rykten antydde möjlighe-. . ten av ett engelskt-franskt militärt vid . Sveriges medverkan direkt skulle > påkallas, Av ;diplomatiska” kontakter hade framgått, att ryka tena icke var ogrundade. .'. Det. högsta allierade hrigsrådet' i Paris hade i'själva verket. den 5 februari beslutat- upprätta tre: eller ” fyra divisioner, avsedda att till Fin- lands stöd Jandsättas i Norge. +” Huvudmålet var, som det' senare skulle” visa sig, att förvärva.kon- troll över de lappländska malmfäl- ten. Ungefär samtidigt hade tyskar- ra beslutat verkställa planerna på Én erövring av Norge, «+ Hitler påstod sig: deh 20 februari ha fått veta, att engelsmännen um- ficks' med, planer på" att landstiga I Norge, (samtal med. general. von IR Ske tänker i regick: dessa månader, > var «egentligen blott att: :tyskårna | | om; företagshälsovärd-: att "denna "| handikappade, : företagshälsovärden', på. olika sätt I verka för att att handikapp Inte äpinade, stunden: för. nog. hast tagit, glasögonen Johansen häd va Göteborg" kom från ”lasar sjulchuset, undersökningen frågade Kenne do! torn "bl ä "om "hon" vi av gaseér” IS å,. doktorn inte" ge di. är inte”, klara. ut ännu, sil." S > fiskkonsumtionen. -- " Om:-den: svenska” dich De danska exporlöverskottet på ” kött motsvarar ett värde av: un. : gefär tre miljarder svenska kro- . hor, Hela sten "svenska konsum- , - tionen har ett värde av cirka fy- ra miljarder: Det norska export- överskottet” på fisk'är värt cirka 700" miljoner" svenska kronor, li- ka mycket som hela den svenska 1 » ningsgraden minskas till 80 procent »'. skulle, vad köttet beträffar endast en fjärdedel, av det danska export- --överskottet. kunna vinna :avsätt- mma bild, dock "med Finlan har. ett. mindré och Svea rige -ett: något” "större" åmportövere besvärliga år. att' de är svårsålda. Med ' bland aännat' militära hänsyn i bakgrunden” söker" de ' europeiska ländérna i allmänhet att' hålla 'én jordbruksproduktior av' sådan stor> lek att Importbehov et. inte blir för. ger” den ;' "produktionen: - av iffr , skott, även om hö exportöverskott på mejeriproduk= ter, Danskarna har ett mycket stort exportöverskott, omkring 1.2 miljar= li; der svenska. kronor. Men också .de|lö 2 Ovriga nordiska länderna hart över- är, så Norge ; Som. Dansmark” har medan ga: däntag, som har”sin särskilda his . i Europa ' var - målsättningen I attob Europas verkstad. När, ångbåten gjorde: långa sjötran« sporter möjliga höjde mån inte tulls garden mot:importén med” påföljd att det brittiska j rdbruket häms + Det/har sedan dess inte' kunnat klättra upp igen" 2 soch följaktli våldsam aställningsperiod . i.chela fram med” "stormsteg.- Kravet”. på | storleker.' på” de enskilda - bruk= ningsenheterna ;wWäxer; Sociala bes. Tk ymimer liksom problem med att ; | hålla Jordbrukarnas. inkomster” på rimlig i nivå la” angelägna - om Jing av, sockersjuka." ; säldre "personer med”. ivlindrig" art, tätt | går” att påverka med diet och mes från svårare former, ingulininjektioner; : Solon: ex bpp: kl, kl. 17.20.x idieiner i: tablettform; till skillnad" fo "Statens" KåRälkäpp id sr ler i yttrande över. betänkandet vård är av. stor. betydelse för de 100. 000-tals" .handi- kappade är Fdag, Verksamma inom arbetslivet, ' : Handikapprådet” poängterar: att mäste inrikta” sig påv att. under. lätta för .. de " arbetslivet. voch man vill också att Hondikappfrå gorna uppmärksammas > mer «vid utbildningen av företagsläkare, Ur handikappsynpunkt är , det av stort. åntress Se ått' företagshäl-) sovården "Byggs. både; kvantt- tativt- och kvalitativt ungefär; ven: ligt de. niKtinjer som anförts i betänkandet, bäger.. ri . Man anser dock ' att riktlinjerna 4 många" falk är utliryckta på: ett ganska allmänt sätt, = . ” En utbyggd och integrerad: fö- retagshälsovård kan. enligt: rådet förvärras och att arbetsprocessen inte :vällar förslitningsskado att hörselskadande : buller: bekämpas liksom". yrkesallergler i etc. Före- : tagshälsovärden . bör också :se tll "att ide tekniska- hjälpmedel. som ”Tyrkesgruppor som: arbetspaykolo | miljö och at de För ändringar görs på: arbetsplatsen som underlättar för den handikappade; 20 N Man, anser att företagsh sovär- ), den : även bör: medverka” till. att hn anpassningstid om ; it ihdustrivärörna. Iäförana - mer alltså att kräva" ett mera” vitts SVARTRANSPORTERAT 1: allt detta" kommer att livs- I, modern teknik till trots, tills de: meta, svårtransporterade varorna: Fiskexporten: från Norge och 'Dantna: k. går till. ett" ganska å : köttexporten: likaså," d tagligt att tekniken på ”dettal område” förbättras: så" att det blir möjligt "att sälja på mera avlägsna marknader. Meén' på mån= ga håll, i viss, mån” också "i 'Euros' på, är jordbruksproduktionen. Jågå förhållande "till mark Tekniska” framste; lättare Ds ykiskt. utvecklings ö och sandra "med, nedsatta: ”Antell-T på "sina Sarbotsplatser . och", även n nyanställas.”, inlärning jöch':.soclat träning då bohövås,. "Likaså efterlys formation; från företagshäl; sovär- dens sida” att. minska fördo- marna: mo värvslivet.: terskan a Handikdpprado : ger : och. Personaivårdsfunkttonä- rer, med, soclonomutbildning "skall ingå 1.teamet, Ta - Slutligen. vlll rådet - att fastare öch mer: konkret "utformade .re-! kommendatlioner succésslvt <utårs . betas tll "ledning för utveckling : på området och att handikapprö-|'' relsen blir representerad: 1. det da I sträckning rationellt utnyttjande äv redan: gjorda ' framsteg, : kan känm= må: att: höja ivsmedelsproduktio kvlngskassorna' 4 yggande vård. . er Hona När. industrialiseringen drog ' jordbruk / och! fia är: inne”i'en / gen” erbjuder laridet"en matknad : fö > "det aven nordisk tullunion 'kom> | ' a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.